Arkiv | Resor RSS feed for this section

Vintagemannens årskrönika 2019 – bättre än så här kan det väl inte bli?

31 Dec

Fyra bröllop och ett barnbarn. Fyra tågluffar och sen skaffar sig Vintagemannen ett visitkort. Hör och häpna, man börjar hamna mitt i trenden. Vi tar det kronologiskt.

Januari

Axel disputerade på KTH i teknisk fysik. Opponenten, en professor från Cambridge, sa; Detta är en guldgruva! Vilken start. Så stolt man kan vara över ett bonusbarn.

Ingemar Albertsson 2019-01-17 (1)

Februari

En lugn månad. Bara lite nya kläder och ett tvärsäkert uttalande i Resumé om hur s.k. kreativa klär sig idag.

Resumé 2019-02

Mars

Nu börjar det hända saker. Den andra bonussonen Emil gifter sig med Xin. Stadshusvaktmästar’n sa att det var bråttom. Och dagen efter firar min älskade VintageQ sin 60-årsdag med en härlig friluftsdag.

Emil & Xins bröllop 2019-03-16 (30) - kopia

Ingemar & Anne-Marie 2019-03-17 (1)

Två dagar senare far vi iväg på årets första tågluff. Till Holland och Belgien i sällskap av Ellen Rydelius från 1937. Detta var vår första resa med gamla guideböcker. Det gav mersmak…

IMG_E1601

April

Årets toppnotering. Lilla Felicia föds. VintageQ får sitt första barnbarn och jag blir ”Bestefar”

Brunch 2019-06-09 (4)

Maj

Åter lite lugnare. Men vi får i alla fall se filmen Stella om ett verkligt drama i Ungern i början av 1900-talet där vi spelade nästan alla statistrollerna.

Juni

Bråttom, bråttom igen. Nu ska nyblivne doktorn Axel och hans Camille gifta sig så att de har alla papper i ordning innan de flyttar till Hong Kong. Vi hjälper till att fixa bröllopskläder, vintage så klart.

Ingemar & Anne-Marie 2019-06-08

Juli

Axel & Emil fyller 30 år. Och vi har barnbarn i sommarhuset på Österlen för första gången. Mycket måste ställas i ordning. Och så kvitterade VintageQ ut en 60-årspresent – Hjälmaren runt i en Volvo Amazon 1961.

Augusti

En ny topp. Axel och Camille gifter sig två gånger till (både hos Le Maire och i kyrkan) i ett storslaget bondbröllop i dagarna tre nere i Provence, på vingården där Camille är född och uppväxt. Sen följer en tvåveckors tågluff i Frankrike.

September

Nu har ryktet om oss som tågluffare spritt sig. Tidningarna börjar skriva och Eva Wrede förlag frågar om inte vi kan tågluffa till Köpenhamn och skriva ett kapitel till nya boken ”Tågsemester så in i Norden” som släpps den 19 mars 2020. Det var årets tredje tågluff.IMG_9363

img_0190

Vi viker ut oss också. I Tidningen Scandinavian Retro Nr 4 kan man beskåda vår vintagelägenhet i Malmö inredd som på 1940-talet

Folkhemmet i Retro 4-2019 (1)

Oktober

Nu börjar det hetta till. Europarunt.se, som är de förenade europeiska tågbolagens satsning för att öka Interrailresandet, kontaktar oss för att skicka ut oss i Europa som ”influencers”. Vi ska resa och blogga om vår tågsemester varje dag.

Vinjettbild Europarunt

November

Jag som är en nästan fullständig vintageman hittar två nya lekkamrater i branschen ”nya kläder”. Dels skrädderiet Götrich i Stockholm ska sy mig en skräddarsydd väst av ett 100 år gammalt linnetyg. Dels Manér i Malmö som syr personliga kläder i sin egen butik mitt på Södra Förstadsgatan. Två exempel på ”Slow Fashion”, dvs raka motsatsen till billiga lågpriskläder från de stora kedjorna. En riktig shoppingupplevelse. Sånt ska uppmuntras.

img_3397

Oj, nu verkar det här med Vintagemannen och VintageQ bli på riktigt. Ett riktigt visitkort måste man ha då. Vad vi får för nytta av det visar sig förhoppningsvis under 2020.

Visitkort 2019 (1)Vintagemannen siluett (4)

Mediastormen fortsatte. VintageQ blev intervjuad av Rapport om nyttan och glädjen med att bära secondhand- och vintagekläder.

Anne-Marie i SVT 2019-11-29

December

Europarunt! Nästan i alla fall. Vi tog tåget runt om i Tyskland och upplevde julmarknaderna i Lübeck, Weimar och Leipzig. Och vi djupdök i den hundraårsjubilerande Bauhaus-skolan i Weimar och Dessau. Det är mycket lärorikt att blogga varje dag. Man lär så länge man har elever, som den gamle läraren sa.

Nu börjar det glada tjugotalet!

2019 blir svårslaget. Hur ska 2020 kunna konkurrera trots att en känd Vintageman fyller 70 under året? Ovädersmolnen över världen tornar upp sig, både politiskt och för klimatet. Men vi fortsätter på den inslagna vägen. Man kan bara påverka sitt eget liv och leverne, inte andras. Så vi fortsätter att köpa nästan allting begagnat eller vintage, vi letar efter ekologisk och närodlad mat och vi tänker fortsätta med vårt tågskryt och försöka inspirera andra till att ta tåget. Och vi kommer att berätta om det här. Vi ses i en padda nära dig. Typ.

Nyårsafton 2019 A - kopia (2)

Gott Nytt År! Hållbarhet byggd på lust och fåfänga gäller även 2020.

Bauhaus-post nr 4 – var hittar man spår av Stockholmsutställningen 1930 idag?

26 Dec

Ni som följt Vintagemannen på resa i Tyskland i december vet att vi skrivit tre bloggposter om Bauhaus. Här kommer en inhemsk fortsättning. Jag fick nämligen en trevlig julklapp av VintageQ; ”Vägvisare till Stockholmsutställningen 1930” i original.

IMG_5461IMG_5455IMG_5459IMG_5460

Redan på Juldagen var vi ute på Norra Djurgården för att leta efter spår och rester från utställningen. Med kartan från utställningen i mobilen började vi leta.IMG_5184 (1)

Och vad fann vi? Jo, en stenmur!

IMG_5499Det är nästan allt som är synligt idag, plus terrasserna i gräsmattan framför Sjöhistoriska museet. Men låt mig visa det lilla som finns.

HuvudentreIMG_5492

Den pampiga entrén med sitt ståtliga flaggspel låg nånstans mitt emellan dagens Turkiska ambassad (där spårvagn 22 vände) och Källhagens världshus. VintageQ skall strax lösa sin inträdesbiljett vid entrén.

IMG_5495

Det finns också rester kvar av en trädgård framför Villa Källhagen som Alnarp hade anlagt. De och Weibull, som planerat hela den öppna festplatsen, stod nog för det mesta av planteringarna.

corsonIMG_5493

Corson kallades det stora promenadstråket längs utställningens huvudgata. Det var där nästan alla stora utställningspaviljonger stod i rad på vänstra sidan. Det var hallar för samfärdsmedel, hemslöjd, dyrare möbler, dyrbara rumsinredningar, oädla metaller, musikinstrument, kontorsinredningar, seriemöbler, skinn & läder, ädla metaller, keramik, belysningsanordningar, glas, tapeter & linoleum, kyrkliga textilier, böcker och bokbinderi. På motsatta sidan av Corson stod små kiosker från olika företag. Idag är det bara stensockeln och ett räcke kvar.

IMG_5500

Corson slutade vid festplatsen, och vars terrasser som sluttar ner mot en estrad är det mest synliga som fortfarande finns kvar från 1930. Musikpaviljongen stod ungefär på samma plats som Filharmonikernas scen brukar göra idag.

I fonden av festplatsen tronade utställningens huvudrestaurang Paradiset. En verklig funkisdröm. Idag ligger Sjöhistoriska museet där. Mer om det nedan.

FestplatsenParadiset, festplatsen och masten av Gunnar Asplund, utställningens chefsarkitekt. Illustration av Rudolf Persson. Från ArkDes arkiv.

Stockholmsutställningens_rekalmmast_1930

Idag står en stor fartygsmast till höger på ”festplatsen”. Bara några meter därifrån, in på gräsmattan, stod utställningens berömda mast med pressläktare. Fotot från Stockholmskällan och Gustaf W:son Cronquist.

Är du Funkis eller Tradis?

IMG_5478

Modernistisk arkitektur och design, det vi i Sverige kallar Funkis delade verkligen landets arkitektkår och kritiker i två oförsonliga läger; ”funkis” och ”tradis”. Traditionalisterna anfördes av kända formgivare och arkitekter som Carl Malmsten, Ragnar Östberg, Carl Milles, m.fl. När utställningen var klar och nedmonterad på hösten 1930 tog de en gruvlig revansch och byggde det extremt klassicistiska Sjöhistoriska Museet på samma plats som Stockholmsutställningens profilbyggnad Paradiset stått. Det var ritat av samme Östberg. Snacka om välriktad taskspark. Men även om de vann matchen kortsiktigt så förlorade de stort i längden. Stockholmsutställningen, inspirerad från Bauhaus, påverkade sedan nästan all arkitektur i Sverige i femtio år. Ja ända in i vår tid. En monumental seger för funkisen och dess efterföljare.

Bostäder och villor

En tidig ritning över området med bostäder av Gunnar Asplund ur ArkDes arkiv

När man passerat Paradiset/Sjöhistoriska ser man gaveln på ett äldre trevåningshus. 1930  var det utställningens administrationsbyggnad. Idag är det bostäder. Man kan fortfarande ana ett trappräcke längs stupet mot vattnet. Bortom administrationsbyggnaden fortsatte utställningen flera hundra meter längs Djurgårdsbrunnsviken med bostäder och inredningar. Med lite fantasi kan man föreställa sig vilka modernistiska hus och villor som stått i gläntorna längs kanalen.

Bron återinvigd 2019

IMG_5484

Nu har vi fått en ny bro över viken, Folke Bernadottes bro. Den ligger på exakt samma ställe som Stockholmsutställningens bro gjorde. För på södra sidan om viken fortsatte utställningen med Eldbegängelseföreningens paviljong och en gravvårdsutställning. Där låg också Humoristernas salong (!) mycket passligt låter det. Sen följde ett akvarium och nästan ända borta vid Skånska Gruvan (från Stockholmsutställningen 1897) avslutas området med en campingutställning i slänten ner mot vattnet. Vilka som var målgrupp för den och hade tid att campa på den tiden undrar jag. Vanligt folk fick inte lagstadgad, två veckors, semester förrän åtta år senare.

Kungliga Motorbåtklubbens paviljong finns i alla fall kvar

IMG_5490

På Strandvägen 56 har det stått en paviljong sedan 1930, eller möjligen 1928. Den byggdes för att vara klar till Stockholmsutställningen och har stått där sen dess och är i stort sett oförändrad i typisk funkisstil. Den ritades av Osvald Almqvist och/eller den mer berömde Sven Markelius. Det står olika på nätet. Osvald Almqvist är dock värd att minnas som Stockholms stadsträdgårdsmästare åren 1936 – 38. Under sin korta tid som sådan utformade han de planeringsidéer som under låg tid blev vägledande för stadens parker och blev den som som banade väg för den mer berömde Holger Blom. Almqvist är också den arkitekt som ritat Sveriges allra första funkisbyggnad, nämligen Hammarforsens kraftstation i Jämtland invigd den 23 mars 1928. Äras den som äras bör.

Hur kommer 100-årsjubileet att firas?

Ja, detta var en intressant vandring där man verkligen fick användning för sin fantasi. Ett stycke nutidsarkeologi. Sommaren 2030 fyller Stockholmsutställningen hundra år. Nog vore väl det något att fira. Jag undrar om det pågår några förberedelser i staden. Vet du?

Läs gärna mer om våra inlägg om Bauhaus i Weimar och Bauhaus i Dessau  samt vad vi gjorde som turister i Dessau i december 2019.

IMG_5544

Vilket rockmärke från utställningen skulle du ha köpt? Sigurd Leverentz supermoderna ”rakblad” eller ett runt traditionellt? 

Våra bästa råd till den oerfarne tågluffaren – och alla andra

22 Dec

Se till att ha plats kvar i ryggsäcken för några souvenirer

Shopping har i alla tider hört till resenärens största nöjen. Det är nästan omöjligt att komma hem utan något nytt i bagaget. Så var det på vikingatiden, medeltiden,  mellankrigstiden och idag. Våra gamla guideböcker är fulla av tips. ”Att på en resa köpa något man tycker ser trevligt ut, som är särskilt billigt eller av särskild god kvalitet eller som man kanske önskat sig länge hör till de verkligt stora nöjena.” Så står det i ”Hur man reser – Västtyskland (1954) Där är det ett helt kapitel på sju sidor om bra inköp och souvenirer.

En trevlig souvenir, en handmålad julgran i tenn. Det är inget som vi önskat oss länge men ett hantverk av särskilt god kvalitet är det. Ett minne från julmarknaden i München 2017.

I Ellen Rydelius guide ”Holland och Belgien på 3 gånger 8 dagar” från 1937 skriver hon att man kan: ”göra uppköp av förnuftiga turistminnen, såsom små kaffeskedar i gott holländskt silver” .

Vår samling av kaffeskedar blir aldrig komplett. Bra att ha till glödgat vin, eller glühwein som vi säger numera. Men vi missade att köpa skedar i Tyskland. Attans!

Hur får ni plats med allt i era ryggsäckar. Köper ni ingenting?

Jo, och vi har inte så mycket med oss som folk tror. Allt är planerat för att passa ihop, så det ryms i var sin ryggsäck. Förresten behöver man inte ha all packning med från början. Man kan ju faktiskt planera att köpa nåt man ändå behöver längs resan, speciellt sånt som är svårt att hitta i Sverige, knästrumpor t.ex. Man behöver inte heller ta höjd för alla tänkbara väder, blir det värmebölja kan man komplettera med en tunn blus, blir det kallt med en tröja. Eller så är det bara kul att köpa baddräkten när man kommit till Rivieran.

På den här resan har Vintagemannen köpt en väst och några knästrumpor. Och VintageQ har köpt en jumper. Dessutom köpte vi en liten present till vårt barnbarn. Det var det inga som helst problem att få ner i packningen.

Våra 10 bästa råd till tågluffande seniorer – och alla andra ungdomar

1. Förboka platsbiljett på de långa transportsträckorna, lokalt kan du vara flexibel. Bestäm när och varifrån du ska resa hem. Säkra i alla fall biljetter till och från Hamburg. Det kan vara svårt att köpa biljetter över landgränser på järnvägsstationer, så du är hänvisad till olika appar. Är du nybörjare eller bekväm, ta en resebyrå till hjälp. Väl värt den lilla merkostnaden och du får hjälp med bästa rutterna.

2. Förboka boende på helger. Fundera på var du kommer att vara när. Vår erfarenhet är att det med kort framförhållning går att boka boende, utom på fredagar och lördagar. På kontinenten gör man helgutflykter till just de mysiga orter som du vill besöka. Där blir det snabbt fullbokat och dyrare.

3. Ta med en tågkarta. Den lilla kartan du får med interrailpasset räcker inte. Vi har alltid RailMap Europe med på resan. Lättare att planera och söka alternativa och extra vackra resvägar och kul att följa med var man är på själva tågresan.

IMG_23494. Res med gamla guideböcker. Stora sevärdheter som slott, katedraler och bedårande utsikt fanns även förr. De gamla böckerna beskriver sevärdheterna mer målande än vad moderna bilderböcker gör. Komplettera med det moderna från biblioteket, från nätet och på den lokala turistbyrån.

5. Sök på sajter där infödingarna är. När du vet vilka orter du ska besöka så sök runt på Fejan, Insta och efter poddar som handlar om den platsen, typ ”Österlen anslagstavla” eller ”Malmö för foodisar”. Vi använde ”Geheimtipp Leipzig” (FB & blogg) innan vi åkte dit. Dessa kan ge bra lokala tips och inspiration. Resan bokar du ju ett tag i förväg så redan när du har bokat biljetten kan du börja kolla.

IMG_5523 - kopia6. Gör egen frukost på rummet. Det sparar mycket pengar som du kan lägga på annat. Hotellfrukostar kan vara snuskigt dyra, uppåt 200 kronor ibland.

7. Hyr en privat guide för dig och ditt ressällskap. Lyxigt ja, men det ger mycket mer. Du kan ställa frågor hela tiden och får guidningen nästan skräddarsydd efter dina intressen.

8. Gå direkt till källan när du ska boka visningar, konserter eller andra evenemang.  Gå in på hemsidan till det du är intresserad av och boka direkt där. Du kan göra det hemifrån innan du åker, smidigt och inga påslag.

9. Sov minst två, tre nätter på samma ställe och gör sedan utflykter därifrån. En natt är för kort. Det går alldeles för mycket tid till att hitta boende och orientera sig och packa upp och ner. Man missar själva stället.

img_396710. Ta med en extra lång sladd till mobilladdaren både för tåg och hotell. Nödvändigt om du måste ”jobba” och ladda samtidigt.

Vi ses på spåret nånstans

Vinjettbild EuroparuntJa, det här var allt för den här gången. När nästa resa blir av vet vi inte, men att den blir av hoppas vi verkligen. Så vi säger inte morsning och good bye utan auf wiedersehen. 

Har du läst alla våra blogginlägg på Europarunt.se eller Vintagemannen? Om inte får du gärna göra ett återbesök och läsa om våra äventyr i Bauhaus-land och på julmarknader i Tyskland.

Denna bloggpost är ett betalt samarbete mellan @vintagemannen.se och @europarunt.se

 

På tåget hem från Tyskland minns vi tio höjdpunkter

13 Dec

”Jag var tyskvän då jag reste ut, när jag kom åter var jag Tysklandsentusiast”. Så skriver Ellen Rydelius i inledningen av sin bok ”8 Tyska städer” från 1931. Vi har drabbats av Tyskland på samma sätt och i den här bloggposten delar vi med oss av nio dagarnas höjdpunkter från vår tågluff. De kommer kronologiskt utan rangordning. Håll till godo:

Heiligen Geist Hospital – Lübeck

img_4192

Att komma in i ett hospital från 1276, omvandlat till ett ålderdomshem på 1800-talet. En otrolig miljö med 175 kabysser i två 88 meter långa korridorer.

Gratis orgelkonsert i Jacobi-kyrkan nästan varje kväll – Lübeck

img_4182

Att få höra elever från musikutbildningen öva offentligt på orgeln kl 17.00. Vilken förmån.

Neues Museum i Weimar – intressantare än det ser ut

img_4541

Att plötsligt upptäcka vem som var Bauhaus andlige fader – allkonstnären och arkitekten Henry van de Velde

Haus am Horn, Bauhaus första haus – Weimar

IMG_4733

Bauhaus presenterar sin vision i full skala; Såhär skulle Den Nya Människan bo

Zeitgeschichtliches Forum – Leipzig

img_4678

Att förstå Tysklands och Europas sentida historia. Detta museum borde alla Européer besöka.

Hittade väst och knästrumpor – Leipzig

img_4906IMG_5113

Att av en slump springa på två affärer med riktig gentlemannakvalitet; Rosentrenter-Modedesign och Auerbach.

Stadsrundtur med privatguide – Leipzig

IMG_5087

Att få upptäcka och komma bakom kulisserna på ställen som vi aldrig skulle ha hittat själva.

Bo i Prellerhaus – Dessau

IMG_5544

Att få bo mitt i Bauhaus hjärta – elevernas studios och bostadsrum

Guidade Bauhaus-turer – Dessau

img_5025img_5130

Att få komma in i stängda rum och få fördjupad insikt om att Bauhaus storhet är mycket mer än stålrörsmöbler.

Glühwein på julmarknader – var som helst i Tyskland

IMG_4497

Att mingla runt i varje stad och känna julstämningen komma.

Tåg – ett stilbildande transportmedel

Tågresande har stil. Om ni inte är övertygade redan så lyssna på Stil i P1 (10 maj och 13 december 2019) med temat ”Tåget – stilbildande transportmedel mellan tradition och trend”. Ett program om resandets magi, för när man reser med tåg är man i resan hela tiden. Det blir en större upplevelse än själva transporten. Vintagemannen och VintageQ har upptäckt det sedan länge. Det borde fler seniorer göra.

img_3883

Vårt sista blogginlägg från detta Interrail-äventyr lägger vi ut om någon dag. Det kommer att handla om våra erfarenheter och praktiska tips inför din nästa tågluff.

Denna bloggpost är ett betalt samarbete mellan @vintagemannen.se och @europarunt.se

 

 

Att säga på återseende med stil på pampiga stationer

13 Dec

Dagens blogg om Järnvägsstationen som försvann och sista dagen på äventyr. Auf wiedersehen Tyskland!

IMG_5884

Upp med tuppen och tidigt iväg från Bauhaus i Dessau. Idag är det tåg som gäller. 08.09 går tåget och cirka kl 20.00 är vi i Malmö om allt går som det ska.

Efter en kort resa  är första tågbytet Lutherstadt Wittenbergs Hauptbahnhof. Vi vill inte ha snävt mellan bytena så vi har tagit till en timme för att äta frukost där. En ståtlig Hauptbahnhof skulle nog kunna få oss att känna resfeber och förväntan inför hemresan. Trodde vi.

IMG_5909Delar av vårt resebibliotek. Nu kan vi packa ner de här.

Konduktören skakar på huvudet och undrar varför vi inte tar tåget mot Hamburg som avgår tre minuter efter ankomst. (Det tycker vi är för små marginaler.) Men vi säger till honom att vi vill resa med stil och tänker äta frukost på den stora stationen. Då skrattar han och önskar oss lycka till.

När vi kliver av förstår vi varför. Skylten på perrongen visar mot Kundenzentrum. Omvandlingen från järnvägsstation till resecentrum är uppenbarligen internationell.

Här är DBs biljettkontor ersatt av ”Mein Takt Kundenzentrum i samarbete med DB” och här kostar det pengar att gå på toa.

Vi får en del frågor om hur vi får plats med alla våra kläder i en ryggsäck. Det berättar vi i en kommande bloggpost.

VintageQ påstår att det är trevligare att resa med en kompis som man kan prata med än med en som sitter och pillar på apparaten.

Det finns dock en liten närbutik med servering på resecentret. De har tre sorters mackor som verkar vara hemmagjorda, så frukosten är det inget fel på, men väntsalsupplevelsen och respirret uteblir.

Vi har inte missat ett enda tåg på tio dagar. Inte ens en försening har det varit.

Med ilfart far vi mot Hamburg.

IMG_5982

Hamburg är i alla fall en riktig station. Mycket folk och förväntan i luften och en stor Philips-skylt. Vi har en timme på oss och äter lunch på ett av de många snabbmatställena. I vår resehandledning från 1954  ”Med Ellen Rydelius i Västtyskland” beskriver hon det tyska köket som ”kraftigt och litet tungt”. Det gäller fortfarande. Man kan lita på gamla böcker. VintageQ är dock en kålfantast och älskar surkål. På den här resan har hon fått sitt lystmäte väl tillgodosett. Det har blivit grönkål, rödkål, brysselkål och surkål. Men idag, på den nionde resdagen, väljer hon indiskt på stationen.

img_2357Kraftigt och litet tungt – säger Ellen om maten. Check på den.

Här blev vi bortmotade – trots förstaklassbiljett.

Sen kollar vi om vi kan få kaffe i DB loungen för förstaklasspassagerare – men där går vi bet! Inte ens en välklädd herre som Vintagemannen kommer in. Loungen gäller endast för första klassens lösbiljettresenärer. Interrailpass & andra med pendlarbiljetter göre sig icke besvär.

En epok går i graven när tågfärjan på Fehmarn bält läggs ner 15 december

IMG_6013IMG_6022Inte många resenärer i akterrestaurangen. Hur tomt kommer det inte att bli när tågen slutat gå?

Järnvägsförbindelsen mellan Rödby och Puttgarden läggs ner på lördag den 14 december 2019. Klockan 17.28 går sista båten med tåg ombord. Den invigdes 1963 och nu är det alltså slut. Det har funnits tågfärjor från Danmark till Tyskland sedan 1800-talet, men med en lite annan sträckning. Eter 147 år är det nu slut. Skälet anges vara att det går lika snabbt över Jylland och att det kommer att bli mycket strul med banarbeten ner mot Rödby innan tunneln är klar.

IMG_6016

Nu är det slut på den här lite udda upplevelsen.

Färjelinjen fortsätter att gå som vanligt, men utan tåg. Det känns lite vemodigt för en tågluffare. Promenaden på däck eller fika i salongen var ett litet trevligt avbrott i tågresan.

IMG_6010Vi ”firar” sista färden med ett wienerbröd. Auf wienerschnitzel, som salig Kjell Swanberg brukade säga.

IMG_5992Vem ska nu rufsa oss i håret?

Nästa gång man kan åka tåg på – eller snarare under – Fehmarn bält är enligt plan 2028, då den nya tunneln ska vara klar. Fram till dess blir det att som Karl X Gustav, ta ”Tåget över Stora Bält”. Alla tåg kommer att gå över Fyn och Jylland och sen vika ner mot Tyskland i Fredericia.

Turtätheten kommer, vad vi hört, inte att förbättras, men vagnarna och sittplatserna ska bli fler. Uj, uj,uj, hur ska det gå med plats för den oförberedde som inte har platsbiljett?

I Köpenhamn säger vi; Hej då kontinenten – med stil

IMG_6052IMG_6044

Köpenhamns huvudbangård har fortfarande stil. Men vi drar snabbt vidare. I natt sover vi i Malmö, stannar där och uträttar några spännande ärenden under dagen, och fortsätter sen imorgon kväll resan upp till Stockholm som är vår slutdestination. Där blir det avstigning för julfirande.

Hej då tåget, auf wiedersehen, vi ses i morrn .

Denna bloggpost är ett betalt samarbete mellan @Vintagemannen.se och @Europarunt.se

Vad vi såg och gjorde på Bauhaus i Dessau

13 Dec

Nu har vi i två blogginlägg berättat om Bauhaus födelse i Weimar och om vilket avtryck deras verksamhet i Dessau gjort i  världen. Nu är det dags för lite turistinformation. Vad gjorde Vintagemannen och VintageQ i Dessau egentligen? Läs den spännande fortsättningen om när jag slår näven i bordet här.

Campusområdet i Dessau är ett smakprov på avancerad funkisarkitektur

Glasväggen hänger på en stadig betongstomme.

Vi gick på guidad visning för att förstå bättre. Gör det du också när du kommer dit. Själva skolhuset med sina verkstäder är byggt på en betongstomme med kraftiga pelare. Utanpå hänger sedan de enorma glasfönsterpartierna. Husen är sammanbyggda, åt ena hållet med en aula och en kantin och som slutar med det s.k. Prellerhaus, ett fyravåningshus med 28 rum/studios för elever och lärare. Inne i bron över gatan satt skolans ledning och administration, och den ledde sen till en sidobyggnad med en traditionell teknisk skola med klassrum.

Walter Gropius skrivbord låter bra när man slår näven i det. Det här är en kopia. Originalet tog Walter med sig till USA.

Det måste ha varit fantastiskt att få bo och skapa på Bauhaus under det glada tjugotalet. Och det är fortfarande jättekul att vara där.

Vi bodde i Prellerhaus.

Det borde alla som besöker Dessau försöka göra. Friedrich Preller var en målare och konstprofessor i Weimar som lät sina elever bo i ett stort hus där de både kunde bo och arbeta. Den idén tog Bauhaus med sig även till Dessau och byggde där ett nytt Prellerhaus. Vill du bo här går du bara in på Bauhaus stiftelsens hemsida och frågar om det finns lediga rum. Priset är som på vandrarhem.

IMG_5491IMG_5493

Vandrarhemsstandard med dusch, toa och pentry i korridoren.

Roomservice

Huvudlärarna bodde själva i drömvillor

Några hundra meter från skolan ligger Meisterhäuser för de allra viktigaste huvudlärarna. Det är dels en singelbostad för rektorn själv, dels tre parhus för två familjer. Där bodde t.ex. Klee och Kadinsky i samma parhus. Men tro inte att alla hade stålrörsmöbler hemma. Kadinskys hem såg mer ut som en patricierbostad från sekelskiftet. Tre och en halv villa klarade sig under kriget. Gropius eget hus förstördes helt. Men idag är det återuppbyggt lite schematiskt och tre av fyra byggnader fungerar nu som museum som visar ”Det nya livet” – maskiner för boende. Köp en kombibiljett så kommer du in överallt utom det nya museet.

IMG_5580IMG_5575Som vita legohus ligger huvudlärarnas boningar i en tallskog. Bauhaus var mycket för natur.

IMG_5658IMG_5670Det nya livet i moderna hem. Det var nog inte så många som köpte stålrörsmöbler. Men rottingmöbler lär ha varit populära på den tiden.

Ta buss 10 runt stan.

Det går en busslinje 10 som tar dig runt i hela Dessau till alla Bauhaussevärdheter. En dagbiljett kostar 5 Euro och köps direkt av busschauffören.

Ett stort nytt museum öppnade till jubileet

Inför 100-årsjubileet 2019 har staden Dessau byggt ett nytt stort och supermodernt museum, ritat av Addenda arkitekter i Barcelona,  mitt i stans centrum som visar mycket originalartefakter från Bauhaustiden. Här kan man frossa i stålrör. Men man kan också se många ritningar och konst samt mycket av det bortglömda kvinnliga konsthantverket. Det var nog runt hälften av eleverna som var kvinnor, men de blev förvisade till textilavdelningen. Stål och betong var för riktiga män. Suck.

IMG_5839På tal om onsynliga kvinnor. Det är sannolikt att Lilly Reich var högst inblandad i designen av Mies van der Rohes mest berömda stålrörsstolar. De hade ett intimt samarbete under många år.

IMG_5829

 En lite tråkig utställning tyckte vi, men med många av designikonerna i original. Fast man har ju sett de flesta förut.

Vart tog Ludwig Mies van der Rohe vägen?

Det vi saknade var Mies van der Rohes roll i Bauhaus, mannen som skapade begreppet ”Less is more”. Han hade varit värd ett helt rum. Om Bauhaus under Gropius tid ansågs vara vänsterradikalt  så var det ingenting mot vad det blev under hans efterträdare 1928 Hannes Meyer. Han var uttalad kommunist och sovjetvän – det blev för mycket. 1930 ersattes han av Ludwig Mies van der Rohe som flyttade eller tvingades flytta skolan till Berlin 1932 och kort därefter lades den ner efter Hitlers maktövertagande.  Men sanningen är att naziregimen tog stort intryck av Bauhaus. Nazistarkitektur är en oskön blandning av halmtak och monumentalverk av Albert Speer. Men Speer hade också förstått att Bauhaus kunde bygga billigt och rationellt, så han anlitade Bauhausarkitekter till sina projekt. De fick också hålla i delar av en stor utställning i nazisternas regi.

IMG_5770 - kopia (2)Är museets arkitektur en hyllning till Mies van der Rohe? Hans vision var en helt genomskinlig skyskrapa i glas. Vrider man upp det nya museet på höjden så kommer man ganska nära visionen.

Många av de ledande från Bauhaus flydde Tyskland före och under kriget. Både Gropius och Mies van der Rohe hamnade i USA. Där förnyade Mies sättet att bygga skyskrapor. Ett hus helt av glas med ett skelett av stål var hans vision. Seagrambuilding i New York byggd 1958 är en viktig märkesbyggnad. Det går inte att tänka sig Hötorgsskraporna eller Wennergren Center om inte Mies van der Rohe hade gått före. Det nämns knappt ett ord om Mies i nya Bauhausmuseet. Det är synd.

 Bra mat i Bauhaus restauranger

Surkål i kantinen. Smaskens!

IMG_5552

Det trevliga caféet i skolan var sällan såhär folktomt. Det är där man checkar in till Prellerhaus.

IMG_5878

img_5072Kornhaus har behållit sin funkisstil och serverar klassisk tysk mat.

När vi ändå bodde i  Prellerhaus passade vi också på att äta bauhauskt. Vi åt en utsökt sallad i cafeet i skolbyggnaden den första kvällen. Vi åt fläskstek och surkål i kantinen till lunch. Men sista kvällen slog vi på stort. Bauhaus fick 1927 uppdraget att bygga en ny flott restaurang nere vid Elbe. Den heter Kornhaus, efter en gammal kunglig tullstation på platsen, och invigdes 1930. Där har man återställt lokalerna till ett tidstypiskt utseende, väldigt fint faktiskt. Så missa inte att äta där om du är i Dessau.

Du ska ta Dessau i den här ordningen

Vill du göra Bauhaus i Dessau ska du inte missa att gå på guidade visningarna. Du kommer in i låsta rum och lägenheter och får mycket förklarat för dig. Alla turerna bokar du enkelt på Bauhaus stiftelsens hemsida.

  1. Börja med en guidad tur i själva Bauhausbyggnaden
  2. Gå sen och titta på Meister-villorna
  3. Ta därefter den guidade turen till Siedlung Dessau-Törten.
  4. Sist besöker du det nya museet

Som sagt, ta buss 10 runt sevärdheterna.

Nu har vi skrivit två fullmatade poster om Bauhaus. Både från Weimar och från Dessau. Klicka på länkarna om du inte läst dem tidigare och börja med Weimar.

IMG_5889

Vår tågluff till Bauhaus och julmarknader i Tyskland närmar sig sitt slut. Imorgon tar vi tåget upp genom Tyskland. Vi tar en av de allra sista tågfärjorna mellan Puttgarden och Rödby, och tågar sen via Köpenhamn till Malmö. Men mer om det i nästa post.

Hej då Tyskland, vi ses i Sverige i morrn.

 

Denna bloggpost är ett betalt samarbete mellan @vintagemannen.se och@europarunt.se

Det viktiga med Bauhaus är inte stålrörsmöblerna. Det är något mycket större.

12 Dec

Dessau är Bauhaus-mekka. Det var här Bauhausskolan gick från att vara en konst- och konsthantverksskola till att bli industridesigners och stadsbyggare. Om du hoppas på att få läsa allt om Marcel Breuers och Mies van der Rohes ikoniska stålrörsmöbler eller Wagenfelds lampor kan du sluta läsa här. För det här kommer att handla om betydligt större skeenden – det fick vi insikt om när vi bodde mitt i Bauhausskolan från 1926.

I vårt förra inlägg var vi i Weimar. Där sammanförde Walter Gropius bildkonst och konsthantverk och startade Bauhausskolan 1919. Så småningom tillkom även arkitektur. I Weimar byggde Bauhaus ett enda hus – Haus am Horn. Det byggdes till utställningen ”Konst och Teknologi – En ny enhet” 1923. I Dessau byggde de hela sitt campus med universitet, elevbostäder, lärarbostäder och därutöver en hel stadsdel med 400 bostäder, radhus och lägenheter. Och allt detta på bara 7 år. Hela Europas arkitektkår reste dit för att kolla vad de höll på med. Även svenskarna. Och så förändrade de en hel värld.

IMG_5567

Inspirerade hela världen

Av Stockholmsutställningen 1930 fick vi bla, Hjorthagen, Gärdet, Södra Ängby i Stockholm och i Malmö Ribershus och Ellstorp för att bara nämna några. Efter det har modernismen fortsatta ända in på åttiotalet.

Men det började alltså 1923 när Bauhaus hade sin första helt revolutionerande utställning. Och på Paris-utställningen 1925 upptäckte den unge arkitekten Uno Åhrén ett märkligt hus av Le Corbusier. Detta är ren funktionalism, utbrast Uno, och så var begreppet ”funkis” myntat.  Han fick med George Pålsson på Svenska Slöjdföreningen och Gunnar Asplund och en rad andra progressiva svenska arkitekter och tillsammans började de planera Stockholmsutställningen. Kooperativa Förbundets arkitektkontor blev den svenska funkisfabriken. Men de mötte hårt motstånd från de som var ”traddis”, som Carl Malmsten m fl.

IMG_5694

De tre rektorerna: Walter Gropius, Hannes Meyer och Mies van der Rohe.

Follow the money – det förklarar nästan allt

När Bauhaus tvingades flytta från Weimar 1925, berodde det på det konservativa och nationalistiska styret i staden, men också på brist på sponsorer.  I Dessau satt direktören på flygplansfabriken Junkers och undrade vad han skulle göra för att få bostäder som kunde locka arbetskraft till fabriken i en bransch i stark tillväxt. Där fanns pengarna. I Dessau fanns det också en betydligt mer vänsterliberal ledning under Fritz Hesse som gärna tog emot en progressiv skola.

Stadsbyggarna imponerar mer än arkitekterna

Det första uppdraget Walter Groupius fick var att rita den egna skolan, men parallellt arbetade han med att bygga en ny stadsdel. Junkers behövde många arbetarbostäder. På en sandslätt i Törten långt utanför centrum ritade Gropius en stadsplan, ungefär som ett spindelnät med en Konsumaffär i mitten, låga radhus i solfjädersform med 300 kvm stora trädgårdar för trädgårdsland och för att hålla höns och kaniner i. Med dagens standard tycker vi att det är väldigt enkelt. Kök och badrum var samma rum. I en utbyggnad mot gården fanns, i de första husen, en slags tidig mulltoa. I rummen satt fönsterbanden längs hela huset så högt att man kunde möblera under dem och slippa insyn i sängkammaren. Det flödade in ljus. Totalt byggdes radhus med 3 olika planlösningar på mellan 57-74 kvadratmeter. Redan i december 1926 var den första husen färdiga för inflyttning.  Det var som att flytta till ett slott, så ljust och fint, sa dottern i familjen Anton. Hon flyttade in med sina föräldrar 1926 och blev kvar i huset i hela sitt liv. Huset, som är i originalskick ägs nu av Bauhaus stiftelsen och vi besökte det på en guidad tur.

IMG_5855Ett av husen har fortfarande originalutseende. Gissa vilket.

Numera är området ganska misshandlat. Från början var alla hus vita. Visserligen var det otätt och kondens på englasfönstren, så man kan förstå folk som bytte fönster och införde mer bekvämlighet. Men med tiden har de boende tävlat om att bygga om och skapa sitt eget personliga boende mitt i världsarvet.

Att människan alltid måste dekorera. ”Bjäfs is more”, eller hur var det?

Sociala skäl, inte ekonomiska

Det unika var ändå inte husens utseende, utan den rationella byggprocessen inspirerad av Henry Ford i USA. Gropius standardiserade byggelement och massproducerade husen rad för rad. Men han hävdade hela tiden att detta inte var ekonomiskt betingat utan med sociala ambitioner i första hand. Detta tilltalade byggare och sociala ingenjörer. Kan man bygga bostäder såhär rationellt och billigt? I Stockholm är de vita smalhusen för gasverksarbetare i Hjorthagen det lysande exemplet.

De mest kostnadseffektiva husen var de som färdigställdes under skolans nye rektor Hannes Meyer 1930. Han ändrade Bauhaus inriktning mer mot folkets behov mer än lyx. Så han byggde Volkswohnung – folkhem om du vill. Fem röda tegelhus i tre våningar med loftgångar och med 18 lägenheter på 47 kvm i varje hus. Tvättstuga på gården och barnvagnsparkering under första loftgången. Och så en trädgård. Oerhört välplanerat, praktiskt och billigt.

Vi är lika imponerade som man var på 1920-talet. Vi kan verkligen rekommendera en Tysklandsresa i Bauhaus fotspår.

Ja, det här blev nästan en föreläsning. Så kan det gå när man är ute på tågluff. Man lär sig jättemycket. Nästa inlägg handlar om vad vi gjorde i Dessau.

Du har väl inte missat vår första bloggpost om Bauhaus i Weimar?

Hej då Bauhaus, vi ses i morrn.

 

Denna bloggpost är ett betalt samarbete mellan @vintagemannen.se och@europarunt.se