Jag får ofta höra att jag är lite överdriven, inspirerande visserligen, men lite svår att ta efter. Och så undrar den som frågar hur man på ett enkelt sätt kommer igång att klä sig lite snyggare. Mitt första råd är att tänka i färger. Om man vågar lämna bassängkanten, och inte bara klär sig i svart, så finns det ett helt hav med färg därute som kan matchas, kontrasteras och kombineras i det oändliga.
I det här bloggposten ska jag visa hur enkelt det är att bygga upp en snygg outfit.
Ta den här enkla ensemblen som ett första exempel. Vanliga blåjeans och en grön bomullsskjorta, som har lite jeansblå detaljer. Sen måste vi sätta lite sprätt på anrättningen. Nästan vilken ylleslips som helst skulle fungera – blå, gul, röd – bara det blir lite kontrast mot skjortan. Nu valde jag en slöjdlärarslips som matchar läderbältet. Visst blev det snyggt i all enkelhet?
Överkurs: Den sista lilla piffen får min outfit genom en vintageklocka med blå urtavla och ett par knästrumpor som både tar upp den gröna, blå och ljusbruna tonen. Och så bruna skor till det. Perfekt!
Sen brukar jag ha skinnjacka och en fedora-hatt när jag går ut. Rena rama Indiana-Jöns.
Gör om mig – förvandlingen steg för steg
En helt vanlig gubbe. Går han att rädda?
Vi utgår från ett par jeans (som du antagligen redan har), ett brunt bälte och gammal omodern och urtvättad button-down-skjorta.
2. Lägg till lite färg, i det här fallet en tvärrandig slips som är lite grov i stilen. (Blankt siden är inte att tänka på till det här.) Den här slipsen både matchar och kontrasterar diskret.
Och glöm inte att anpassa längden på dina byxor så att de lägger sig snyggt på skon. Antingen viker du bara upp dem, eller låter en skräddare fixa till längden permanent.
3. Ett par snygga skor. De här tvåfärgade brogueskorna är ju lite extra uppkäftiga och tar upp både det gröna och ljusbruna i slipsen. Men ett par så här ovanliga spectators är inte alls nödvändigt, vilka bruna skor som helst hade funkat. Tänk på att det ska vara randsydda skor som ger lite tyngd och kvalitet. De kostar flera tusen kronor nya, men du kan ha dem nästan hela livet om du sköter dem väl. På second hand kostar de mycket mindre.
4. En tweedkavaj är ett säkert kort. Välj färg på skjorta och kavaj som passar ihop. Ljusbrunt och lejongult går jättebra till jeans. Om du kollar noga ser du hur bredaxlad jag är. Det här är en fullständigt omodern kavaj från 1980-talet med axelvaddar. Lång är den också, och ser inte så urväxt ut som dagens mode. Det är ju med kavajer som med advokater; They should cover your ass. Tweedkavajer är bland det mest prisvärda du kan köpa på second hand. De finns i många mustiga färger och kostar bara från 400 kr och uppåt. En perfekt vardagsjacka med karaktär alltså. Mycket roligare än sportjackor och flieströjor.
5. Pricken över i. Jag är svag för det där lilla extra som höjer det vardagliga en liten bit. En matchande näsduk i bröstfickan kan de flesta få till. Man behöver inte köpa en dyr pocket square i Fina Butiken. Vilken passande tygbit som helst duger. Det höjer elegansen direkt.
En blomma i knapphålet gör dig till en riktig dandy. Överdrivet, kanske du tycker, men jag har alltid en konstgjord blomma på kavajslaget.
Sen är det bara att ge sig ut på stan och höra till det fåtal som är snyggt klädda. Nu ska du få veta vad hela denna second-hand-outfit har kostat. Jag utgår från att du redan har ett par jeans. Skjorta 50 kr, kavaj 400 kr, slips 25 kr, näsduk 5 kr, blomma 200 kr, dvs summa 680 kr. Därtill kommer skorna för 1.500 – 2.000 kr.
återstår bara kronan på verket – en hatt
Här har jag en elegant Panamahatt. Men du kan välja vilken billig stråhatt du vill. Det finns ett stort utbud av lätta solhattar nu till sommaren. Sen till hösten väljer du en filthatt.
Ja, så lätt var det att med enkla medel kombinera några passande färger och material och få till en personlig stil. Billigt var det också. Kolla vad du har i garderoben och sätt igång och blanda. Är färgpaletten därhemma för tråkig? Ta en tur till första bästa secondhand- eller vintageaffär. Gå in som en gubbe, kom ut som en gentleman.
Vill du få mer inspiration är det bara att följa Vintagemannen på Instagram och Facebook. Vi ses där nästan varje dag.
Det blev ingen hejdundrande jubileumsfest. Det blev ingen jubileumsresa. Det lades inte en enda corona på att köpa sådan glädje när Vintagemannen fyllde 10 år den 4 februari 2021. Skattemyndigheten tillåter bara avdragsgilla 10, 25, 50, 75 och 100-årsjubileer. Måste jag vänta 15 år till nästa chans? Nej, jag vill fira nu!
Då blev det en jubileumsbok. Vad har jag lärt under 10 år klädd i second hand och vintage? Hur har jag tillägnat mig en egen stil? Jag får ju både beröm och stilfrågor från mina 9.200 följare på Instagram. Kanske har jag något att berätta. Och nu är boken klar. Du kanske vill köpa den? Se nedan hur du gör.
116 sidor med 240 inspirerande bilder för en personlig stil.
vad handlar Stilskolan om?
Det är 14 kapitel om olika delar av en mans outfit; västen, skorna, rocken, hatten, bältet, slipsen, klockan, mm – och det för mig mest typiska – knapphålsblomman. Dessutom några råd om klädvård, inför resor, om pengars värde och avslutningsvis mina bästa allmänna råd. Egentligen är det en bok om hur man kombinerar olika detaljer i sin klädsel på ett elegant sätt, både färger, material och accessoarer.
Ett kapitel handlar om hur du ska tänka när du matchar hängslen och bälten. Ett annat om västar – mannens mest stilhöjande plagg.
Boken är inte en konkurrent till alla heltäckande stilguider för män som beskriver hur man ska knyta sin slips eller när man ska bära frack. Den är mer ett personligt komplement för att sätta piff på anrättningen. Boken är full av goda råd som fungerar bra lika oavsett om man handlar second hand, vintage eller nytt.
Do it yourself
Nya tekniska möjligheter har tillkommit på senare år; Gör din egen bok och Print on demand. Det var bara att sätta igång. Jag upptäckte Solentro på nätet och började skissa lite i deras verktyg. Det tog inte lång stund innan jag fattat grejen och hur man gör.
Först väljer man sin layoutmall. Sen är det bara att börja skapa sina sidor, uppslag för uppslag.
Det är lätt att skriva och lägga upp bilder. Sen klickar man på Granska för att se hur sidorna blir.
I min dator har jag tusentals bilder på Vintagemannens outfit, i både stort och smått, som jag samlat på mig sedan 2011. De flesta är tagna med mobilen. Jag hade alltså massor av bra exempel att välja bland.
Att lägga in bilder är enkelt. Ladda ner dem i Mina bilder. Sen är det bara Dra och Släpp.
Den tekniska bildkvalitén har inte alltid varit den bästa, även om de inbyggda mobilkamerorna blir bättre och bättre, så jag kunde inte göra en stor coffee table book med glassiga heluppslag. Det håller inte bilderna för. Istället valde jag ett litet format så att jag kunde få med så många inspirerande bilder som möjligt. Nu är det hela 260 små bilder i en ganska liten bok, 116 sidor i A5-format. Jag tror att det blir mer informativt så.
Hurra! Här kom korrekturet
Det var kul att se det första exemplaret i tryck. Jag blev överraskad av hur bra bilderna är. Det var bara några få som jag blev tvungen att byta eller ljusa upp. Sen ser man på vissa texter litre annorlunda när man läser dem på papper och inte på datorskärmen. De första korrekturrättningarna gjorde jag i läsplattan i favoritfåtöljen. Det är ett hårt jobb att göra bok. Såg du förresten korrekturfelet ovan?
Vill du köpa boken? Gör såhär:
Beställ genom att skicka ditt namn och adress, maila till ingemar@hali.nu eller messa i sociala medier. Priset är 299 kr. Det är självkostnadspris. 72 kr tillkommer för brevporto. En faktura som ska betalas inom 10 dagar medföljer. Jag börjar skicka ut så snart böckerna kommit från tryckeriet, förhoppningsvis denna vecka.
Så här började det
Stilskolan har växt fram sedan förra hösten. Då började jag publicera olika ”kapitel” här på bloggen utan tanke på att det skulle bli en bok. Den idén växte fram senare i januari när några avsnitt var publicerade. Men egentligen startade det redan 2011 när jag började publicera bilder på min nya stil med secoend hand- och senare även vintagekläder.
Stil i bloggverkstaden,
Själva idén till namnet Stilskola har jag tagit från Svenska Scoutförbundet som under 1957 – 72 körde en Stil-skola ute i företagen och skolorna. Det var ett initiativ i samarbete näringslivet för att få böndernas och arbetarnas barn att skaffa sig både lite inre och yttre stil för att kunna göra karriär ute i företagen. Sverige hade en stor begåvningsreserv på den tiden. Jag bloggade om Stilskolan 2016. Klicka på länken om du vill veta mer.
Fast om man ska vara ärlig, Vintagemannens Stilskola tar aldrig slut. Nästan varje dag uppdaterar jag min stil på Instagram och Facebook. Du följer väl med där? Hållbarhet byggd på lust och fåfänga har ingen ände.
Idag, den 4 februari 2011, gick jag och VintageQ in i Herr Judits vintageaffär på Sibyllegatan i Stockholm. Som vanligt var vi klädda helt i svart. – Jag gick in med en svart labrador och kom ut med en Gentleman, brukar VintageQ säga. Han som gjort entré i svart dunjacka kom ut ur butiken i en italiensk tweedulster och en grön halsduk samt krönt med en matchande Borsalinohatt på huvudet. Dunjackan låg i kassen. Vintagemannen var född. Det visste han inte den dagen. Men han skulle få se.
Februari 2011
Februari 2021
Första bilden på min nya outfit i februari 2011. Med pälsfoder funkar den fortfarande perfekt kalla vinterdagar.
September 2012
Februari 2021
Redan efter ett år hade jag gått från ett nyvaket intresse för second hand till att bli inriktad på vintage. Och som synes, även om kostymen är utbytt, så håller jag samma stil än idag. Kostymen till vänster var lite för tajt så den har jag sålt, men den högra, som jag har idag, räknar jag till mina bästa fynd. Den köpte jag redan 2013 på en loppis för 125 kr. Borsalinohatten är still going strong.
4 feb – vintage jubilee day
Den här fräna kalendern har jag fått i gåva av vännerna på Vintagevinden. Den hänger i vår hall som en påminnelse om att Vintagemannen måste hålla stilen varje dag.
Tänk vad man kunde hitta för 400 spänn 2011
I februari 2011 var Vintagemannen en lagom tjock man i sina bästa år. Han vägde 98-100 kg. I den storleken, typ XXXL eller 56-58, finns det inga snygga kläder att hitta på second hand. Så det var bara att gå ner i vikt till en XL eller 52:a. Ett år senare var det fixat. Men ulstern hade blivit på tok för stor. Några år senare ärvde jag en trenchcoat med pälsfoder av min svärfar. Jag gjorde mig av med själva rocken, men behöll fodret och gick med det till en körsnär. Han anpassade pälsen och sydde in fodret i min ulster. Och vips passar den utmärkt igen. Ett perfekt plagg den här vintern.
Lagom 2011
För stor 2012
Perfekt 2021
Svärfars gamla pälsfoder fyllde ut hela skillnaden
Tack för att du följer Vintagemannen. Kanske också Vintagemannens mat och min fru VintageQvinnan. Utan hennes och er support hade jag inte varit där jag är idag. Vintagemannen passerade i dagarna 9.000 följare på Instagram. Vem kunde ha anat det 2011. Inte jag i alla fall.
Nej, nu måste jag ge mig ut och vara hjälpreda i köket. Idag har vi chefen på middag. Gissa vem det är. Svaret kommer i en ny bloggpost om några dagar. Vi ses.
Det finns vissa detaljer som Vintagemannen är lite extra noga med – eller retar sig på. Djävulen bor ju som bekant i detaljerna. I Stilskolans avsnitt 11 ska jag ta upp några av mina käpphästar som avgör om det blir stil eller inte.
Manschetten ska synas precisa lagom mycket under kavajärmen.
Det är en väldigt elegant detalj, speciellt om den kryddas med snygga manschettknappar. Men hur mycket vitt, eller annan färg, ska sticka ner under ärmen? Syns hela manschetten ser det ovårdat och slarvigt ut. Och är skjortan inte synlig alls blir det lite tomt och ängsligt. Det finns en bra tumregel. Det ska vara lika vitt nedanför kavajärmarna som skjortkragen sticker upp under kavajen där bak.
Kavajen ska inte rynka sig över axlarna
Passform är en viktig komponent i stil. Det ser lika löjligt ut om en kavaj är för liten eller för stor. Därför måste man kolla hur kavajen sitter vid axlarna i en backspegel när man provar den. Eller be någon att ta en bild bakifrån med mobilen. Det ska varken rynka sig överflödigt eller strama över axlarna. Och eftersom det blir oacceptabelt dyrt att låta en skräddare att ändra axelpartiet så får du köpa en annan storlek.
Så ska det inte se ut.
Det ser tomt ut utan slips till kavaj
Vad tycker Vintagemannen är rätt och fel?
Man får gärna gå utan slips eller fluga. Det kan vara jättesnyggt med uppknäppt skjorta till en V-ringad tröja eller på promenad en sommarkväll med tröjan slängd över axlarna. Men till kavaj, och ännu mer kostym, saknas det något som var tänkt att sitta där. Då är en polotröja ett mycket bättre alternativ än en uppknäppt skjorta. Det blir en avslutning och inte ett ”tomt hål” däruppe vid halsen. Det är faktiskt bättre att se ut som en tönt och knäppa kragknappen utan slips, eller bära en s.k. Mao-krage. Vintagemannen hade innan han blev en vintageman nästan alltid en svart T-shirt under kavajen. Det är han inte så stolt över idag. Men han hade också specialbeställt några MTM-skjortor med Mao-krage och bar specialgjorda silverknappar i halsen.
Polotröja
Kragknapp
Kragknapp
Tydlig avslutning i halsen utan slips
Man hör i debatten att slipsen är så stel och formell och att man blir mer personlig utan. Nu ska ingen försöka inbilla mig att en chef blir mysigare utan slips. Alla vet vem som är chef i alla fall. Det sitter inte i en tygbit på bröstet. Däremot tror jag att många gillar att ha en chef som ser bra ut och inte som en slashas. Då är det faktiskt bättre att bryta helt mot direktörsuniformen och se ut som Jonas Birgersson gjorde under IT-bubblan runt millennieskiftet och gå omkring i en orange Helly-Hansen-tröja. Där skulle en slips vara lika fel som en kostym är utan.
Sveriges mäktigaste män, illa klädda. För långa byxor, illasittande kavajer och en saknar slips. Det är väl bara herr Wall-Enberg i mitten som får någotsånär godkänt. Men de båda andra kanske behöver högre lön för att ha råd att klä sig propert.
Fel och fula skor är inte stil
Svenska affärsmän var förr ökända ute i världen för att ha fula skor. Idag kan män komma i ganska snygga byxor och kavaj och bära nån slags gympadojor till det. Sneakers passar bra till jeans och möjligen chinos, tycker Vintagemannen. Joggingskor passar bra till gympakläder. Men till kostymbyxor ska det vara skitdyra kvalitetsskor. ”Se på Edra skor – andra gör det” var en slogan som skohandlarförbundet körde i många år i mitten av 1900-talet. Slarvigt valda skor avslöjar dig direkt. Så förstör inte ditt uppklädda jag med några slitna, oborstade och för grova skor. Det är inte stil.
Lågt skurna byxor är obekväma
Någon må tycka att lågt skurna byxor är sexigt. Och att det är jättetöntigt med byxor som når upp till midjan. Men innan du yttrar dig så ska du prova ett par gamla kostymbyxor från 50-talet eller tidigare. De går upp till naveln och har rymliga frontveck fram. Jag skulle jämföra dem med mjukisbyxor. Lika bekväma men oerhört mycket mer eleganta. De sitter perfekt på kroppen när man rör sig. Tycker du att det ser löjligt ut med höga byxor så kan du trolla bort midjelinjen med en väst, slipover eller tröja.
Under den stora stilepoken under 1930-50-talen satt byxknappen i midjan och knäppeknappen i kavajen i höjd med naveln. Det gav en fin balans.Senare har det ballat ur. Det här ska föreställa en av ”Sveriges mest välklädda män”, enligt modepressen på 2010-talet. Hmmm.
Västen ska vara tillräckligt lång
Många män skaffar sig en väst för att se lite extra fräcka ut – och det är helt rätt. Både till kostym och udda blazer är västen det plagg som höjer elegansen allra snabbast. Men då ska västen vara tillräckligt lång och skymma skjorta, bälte, hängslen och byxlinning helt. Idag är det vanligt att det lyser fram ett blankt bälte under västen. Det beror på att byxorna är för lågt skurna, så lösningen är inte jättelånga västar utan högre byxor. Och då får man bubbel vinst, både stil och bekvämlighet. Se ovan.
Dessa sk fina (läs skitdyra) märken liksom NK Man borde veta bättre.
Byxor ska inte flagga på halv stång
Vintagemannens verkliga hatobjekt är dessa fritidsbyxor med stora sidfickor som slutar mitt på vaden. Har man dessutom sandaler med ankelsockor till är bilden fullbordad. Jag förstår om hantverkare i byggbranschen tycker att det känns säkrare när byxbenen inte kan fastna i någon farlig spik eller lösvirke. Men låt det stanna där. Antingen har en gentleman hellånga byxor eller så har han shorts som slutar ovanför knäna.
Låt oss slippa detta
Shorts med stil
Från annonser på 2010-talet
En FrACK ska sitta perfekt
En frack är det plagg som är skapat för att sitta mest perfekt på en man. Både kvinnor och män tycker att man ser oerhört stilig ut. Därför ska fracken sitta perfekt. Det ser löjligt ut om skjorta och hängselstroppar syns mellan byxan och västen. Speciellt om en stor mage putar ut. Då blir det en karikatyr.
Men om nu fracken inte är för liten så är det en viktig detalj man ska vara noga med och det är hur mycket av den vita västen som ska synas. Idag är det vanligt att västen sticker ner under frackrocken och skapar en vit kant runt hela magen. Det är ett oskick enligt Vintagemannens mening. Det ska bara vara vitt mitt fram. Kolla Fred Astaire, 1900-talets kanske bäst klädde man. Hans frackar sitter så perfekt att den vita västen bara syns framåt hur mycket han än dansar och åbäkar sig.
Efter dessa sura uppstötningar kring tjugohundratalets klädtendenser går Stilskolan nu ner för räkning ett tag. Vi får se om det blir en fortsättning i någon form – en bok kanske? I väntan på det får du repetera de tio första blogginläggen. Sök i arkivet sedan början av november 2020 eller klicka här.
Stil handlar mycket om skicket på kläderna. En trashank med hål på armbågarna eller en solkig lortgris lär inte uppfattas som stilig. Stil som håller över tid är hel och ren. Så avsnitt 10 i Stilskolan kommer att handla om att laga kläder och skor och hålla dem i ordning.
Om man köper begagnat och vintage får man räkna med tre saker, att plagget är smutsigt, att det inte har perfekt passform, och att det kan vara skadat. Vi tar dem i tur och ordning.
vattentvätt är effektivare än kemtvätt
Kan man tvätta allt i vatten? Nej, kanske inte riktigt allt, men mer än du tror. Ylle t.ex. tål 100 grader och inte bara de 30 som det står på tvättmaskinen. Det yllet inte klarar är rörelse i vattnet. Då filtar det ihop och krymper. Det är därför ylleprogrammet bara vaggar tvätten och inte tumlar runt.
Den här inrökta och illaluktande kostymen har Tvättstället i Alvik tvättat i vatten.
Om ett plagg luktar riktigt sunkigt får man börja med att vädra det ordentligt och med ordentligt menas ibland flera veckor. Förr i tiden tvättade man inte alls lika ofta som idag. Då vädrade och borstade man, samt behandlade fläckar. Vi tvättar nästan ihjäl våra plagg idag i nån hysterisk hygienhets. Husmorstipsen talar om både ättika och vodka, men riktig stark odör tar det nog inte död på. Kemtvätt tar inte heller bort lukt. Det är bara vattentvätt som funkar.
Vädra mycket och länge
En månad i frysen – minst
Vädra och borsta allt begagnat du köper eller lägg det i frysen minst en månad om du är orolig för mal.
Att tvätta en yllekostym är vanskligt. Jag tvättar utan att tveka byxor och väst i maskin. Men kavajen är det kluriga. Där har vi foder, axelvaddar och mellanlägg som kan ta stryk av vattnet. Om slagen är limmade, som på moderna kostymer, kan de alldeles förlora sin form. De måste vara pikerade med stygn. Som tur är finns det, i större städer, kemtvättar som också kan tvätta i vatten. Du får fråga dig fram. Att ta bort äldre knappar och spännen kan också behövas före tvätten. De riskerar att förstöras annars.
Handpikerade slag
Limmet har släppt
Borsta ur plaggen ordentligt (innan du tvättar)
Du anar inte hur mycket skit som kan finnas i en gammal kostym. Man måste borsta den noga både utvändigt och invändigt – i vartenda skrymsle – i fickor, ärmar, fållar, slag. Det är där i smuts och mörker som mal och pälsängrar trivs. Skulle oturen vara framme och du upptäcker små hål i kläderna från insekternas larver så kan du kontakta antingen bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren. Antagligen finns det försäkringar mot ohyra. Och sen får Anticimex rycka ut.
Klädvårdsmannen dyker upp på balkongen när han köpt något gammalt vintageplagg
Man kan ändra en storlek upp eller ner
Passformen är det ju ganska lätt att få kläm på så fort man provat ett plagg. Ärmlängd, benlängd och byxvidd är oftast ganska lätt att justera. Generellt kan man säga att en storlek upp eller ner funkar, men inte mer. I moderna plagg finns nästan ingen sömsmån, så där är möjligheterna att lägga ut mindre. Men kommer man till kavajens eller rockens vidd måste man vara lite mer noga när man provar. Ofta finns det några centimeter att ändra kring magen eller så kan man flytta knapparna någon centimeter. Men sitter axlarna fel så ge upp. Det kostar massor av timmar hos skräddaren att ändra axelpartiet, så det är det ytterst sällan värt att göra. Prova alltså alltid en kavaj där du kan se dig själv i en backspegel. Är det mycket rynkor kring axlarna? avstå från att köpa.
Så ser perfekta axlar ut
Inte såhär
Tack ”Gentlemannen” Bernhard Roetzel för lånet av bilden på din nya skräddarsydda kavaj.
Fixa skadorna
En centimeter kortare
Skodd med skinn
Till och med en utsliten ärm kan räddas.
Det finns tre typer av skador att se upp med; slitage, hål och ohyra. Kraftigt slitage, t ex en blank byxbak är det inte mycket att göra åt. Är ärmarna lite för långa går det bra att lägga upp dem. Men är de för korta blir det en synlig rand. Är det slag på byxorna så kan man lägga ner dem först, eller så gör man ett lite grunt fuskslag enligt skissen nedan.
Konstruktion av fuskslag
Såhär ser det ut
Fuskslag är lösningen för oss med långa ben.
Hål kan lappas och lagas
Förr var det vanligt att man lappade kläderna. Är hålet inte för stort och sitter på ett diskret ställe är det fortfarande en bra idé.
Hål kan lagas på många olika sätt. Lappning är det enklaste, Om man inte har överblivet tyg eller laglappar kan man kanske ta en bit inuti plagget. Små hål, som uppkommit av att man fastnat i något vasst eller att malen har ätit, kan fixas med konststoppning – det mest exklusiva och eleganta sättet. Det blir en nästan osynlig lagning, men det kostar många hundra kronor för varje litet hål. Så det gäller att plagget är värt den kostnaden. Jag har tidigare bloggat om konststoppning.
Var är lagningen?
Här!
Avigsaidan
Det är i stort sett omöjligt att se hålen som är lagade på den här kostymen.
Klädvård – a never ending story
När man väl fått sitt plagg i ordning gäller också tre saker; att hålla dem rena och fräscha, att laga små skador som uppstår samt att se till att inte mal och ohyra äter upp dem.
På antikvariat hittar man gamla böcker fulla med nyttiga med husmorstips. Den här utgavs av staten 1951.
Vädra och borsta efter varje säsong
En vintageman, eller gentleman också för den delen, måste nästan vara som en gammaldags husmor. Hon tog varje höst och vår ut allt ur garderoberna och vädrade, skakade och borstade. Det är så man håller ohyran borta. Så gör vi också. Vi tar fram klädstänger på balkongen och vädrar, tömmer fickor och borstar ur. Plagg som använts lite kanske klarar sig med vädring, men favoritplaggen borstas både utanpå och inuti. Har det uppstått skador så får man själv eller skräddaren fixa dessa. Fläckar behandlas med husmorsknep eller lämnas till tvättinrättning.
Höst och vår byter vi garderob. Då ska allt vädras och borstas innan det hängs ner i förrådet.
Stopp för trasiga strumpor
Strumpor hör till det som slits mest, speciellt yllestrumpor. Då är en stoppsvamp bra att ha. Och stoppgarn i allsköns färger kan man hitta billigt på loppis. Jag brukar alltid köpa minst två par strumpor av samma sort när jag köper nya. När de går sönder lagar jag dem. Men när en strumpa är helt bortom räddning har jag fortfarande tre kvar att slita på ett tag till.
Köp flera par av samma sort
Lär dig stoppa strumor
Skaffa en svamp och lär dig stoppa strumpor
Köp skor som går att reparera
Om man köper randsydda kvalitetsskor kan de hålla i årtionden. Men då måste man sköta om dem. Använd alltid skoblock när de står i skohyllan. Ha inte samma skor varje dag utan låt dem vädra ut. Och lämna dem till skomakaren när de börjar bli slitna. Det första som måste bytas är gummiklacken på hälen, och senare själva sulan. Kvalitetsskor går det utmärkt att reparera flera gånger. Jag brukar förstärka skor med lädersula med en tunn gummisula. Det funkar bättre i vårt klimat.
Före
Efter
Även rågummisula
Är det randsytt så går det att byta hela sulan
Skoputsning är en sport som det tävlas i. Spegelblankt ska det vara. Vintagemannen är dock en latkorv som inte tycker att det är så kul att putsa skor. Men han försöker ändå avlägsna smuts och hålla skinnet mjukt, vattenavvisande och hyggligt blankt. Några gånger per säsong har han skoputsardagar när han går igenom alla bruna skor en dag och alla svarta en annan dag. Då får skorna både tvätt, smörj och färg. Dagligen, innan han ska gå ut, tar han fram en putsvante med fårskinn och ger skorna en omgång.
Skaffa dig en låda full med skoputsgrejer för olika typer av dojor
Du kan antingen köpa nya skoblock för dyra pengar eller hitta billiga på loppis.
– Jag måste köpa nya skor till bröllopet, sa sonen. Icke, sa Vintagemannen, lämna in dina finskor till skomakaren så duger de allt att gifta sig i. Att vi sen hittade en klassisk finkostym för 250 kr på en loppis gör ju inte historien sämre. Det blev många tusenlappar över till annat kul.
Före
Efter
När skorna ser lite trötta ut kan man lämna in dem till skomakaren för rekonditionering.
kläderna får stryk
Skjortor och byxor behöver strykas och pressas. Då håller de stilen längre. En gammal regel för lyckad strykning är de tre T:na: Temperatur + Tid + Tyngd. Vi har tröttnat på moderna ångstrykjärn som efter en tid hostar ut brun sörja på vita skjortor. Det hjälper inte med avkalkning, problemet kommer tillbaka. Istället har vi återgått till gamla strykjärn som är ordentligt tunga. De är sällsynta, men när de väl dyker upp kostar nästan ingenting på en loppis. Men vi köper bara sådana som har termostat.
De tre tunga till höger är bäst. Det tyngsta skräddarjärnet är till kostymer.
Det är svårt att stryka och pressa lite tyngre fodrade plagg som rockar, kappor och kavajer. Därför har vi köpt en ångmaskin. Det är häpnadsväckande hur mycket av skrynklorna som försvinner.
Det skrynkliga försvinner med ånga
När du läser om alla tvättar, ändringar och lagningar i det här blogginlägget förstår jag om du blir lite trött. Men Vintagemannen är inte så händig. Det enda han gör själv är att vädra, borsta, sy i knappar, stoppa strumpor och putsa skor. Resten lämnar han till duktiga skräddare, tvätterier och skomakare. Man får räkna med att lägga lite pengar på sådan service om man inte kan fixa det själv. Men det är det värt. Om man kan hitta en vintagekostym för 500 kr i en kvalitet som idag skulle kosta 50.000 kr att köpa ny är ju ytterligare 500 kr nästan ingenting för att få plagget snyggt igen.
Nu har Vintagemannens Stil-skola just avslutat kapitel 10. Har du läst de nio första? Du hittar dem i Arkivet under november och december 2020 samt januari 2021.
Stilskolan fortsätter med avsnitt 9. Det handlar om färger och hur de kan kombineras. För är det nånting som karaktäriserar Vintagemannen så är det hur han kombinerar färger. Det har han hållit på med i över femtio år nu och kommer nog aldrig sluta. Det finns en risk att han matchar ihjäl sig, men oftast blir det bra. Så är det något du gärna får ta efter så är det att matcha och kontrastera med färger i din klädedräkt.
Idag finns det ju nästan bara tre färger i folks garderober; jeansblått, svart och urtvättat svart. Möjligen lägger man till en käck näsduk i någon modefärg. Är detta ditt ideal kan du sluta läsa här. Men om du vill veta hur man kan glädja sig själv och andra med lite färg så fortsätt gärna att läsa.
Tänk ut helheten först
Ofta lägger jag upp de kläder jag tänkt att bära under dagen på sängen. Jag börjar med skjortan, byxan och kavajen. Sen plockar jag fram några passande västar eller slipovers och väljer det som blir finast för dagen. När grundlooken är klar ger det sig ganska naturligt med slips, bröstficksnäsduk, hängslen/bälte, klocka, manschettknappar och knapphålsblomma. Även ytterrock, hatt, halsduk, skor och handskar faller sig för det mesta naturligt. Varje plagg har ett litet urval av passande tillbehör.
Ett typiskt exempel på hur Vintagemannen gör. Sätter först ihop byxa, skjorta och kavaj. Och sen drämmer till med en kontrasterande väst som tar upp rutan i kavajen. Att det också fanns en passande slips, näsduk och halsduk i garderoben förhöjer det hela. Men kanske skulle han valt en mörkbrun halsduk istället för att ta upp hattens färg.
Skarpa kontraster, men bara tre färger – rött, blått och grönt. Och oj vad mycket det röda bältet gör för helheten. Försök tänka bort det så ser du.Fyra nyanser av blått som inte skär sig. Och så några ljusbruna nyanser som pricken över i. Här är det inte bara de beige-bruna nyanserna som samklingar fint. Även det fiskbensmönstrade mönstret förstärker helheten. Vintagemannens profilbild är väldigt harmoniskt färgsatt. Farbror Ljusbrun – nästan lite för försiktigt. Men det är bättre att börja så än att se ut som en julgran. Less is more.Om man bara ska jobba hemifrån en hel dag piggar det upp en själv att klä sig snyggt och välmatchat på morgonen.
Harmonisk helhet i blått och brunt med rosa accenter Och om du zoomar in så ser du hur väl nyanserna i fluga, näsduk och nejlika samspelar utan att vara exakt lika.
Det gäller att få ihop färgerna i detaljerna också.
Skor, strumpor och byxben är ju något som syns när man sitter. Det är lika viktigt att få till det därnere som uppe vid skjortkragen. Tänk på att en gentleman alltid har knästrumpr. Hud får inte synas mellan strumpan och byxan.
Hängslen bör samordnas med slipsen och kontrastera snyggt mot skjortan.
Även klockan och manschettknapparna anpassas till skjorta, kavaj och byxor. Ta med både armband och urtavla i beräkningen.
Håll ihop metall- och läderfärgerna
Blanda inte brunt och svart läder och inte heller guld och silver om du inte är säker på att det blir en fräck kombination. Men självklart kan man ha både brunt och svart armband till både guld och silver/rostfritt.
När syns det att man är klar?
Svar: När det inte syns att man ansträngt sig. När helheten bara känns harmonisk utan att delarna sticker ut. Det kan t.o.m. vara svårt att säga varför man tycker att det är fint. Vi får ta exemplet som tillskrivs Christian Dior som lär ha sagt: När folk ser en kvinna i en av mina klänningar ska de inte säga, vilken snygg klänning, utan vilken snygg kvinna. Så är det med en herrklädsel också. Får man komplimanger för slipsen eller någon annan detalj kan det vara något som inte stämmer. Och om nån säger, vilken rolig hatt, har det definitivt gått över gränsen.
Överkurs – Du kan matcha allt omkring dig
Har man tur så har man en fru som man kan underordna sig.Eller några andra matchande accessoarer.
Man kan också klä sig efter omgivningen om man vill smälta in. Och som du ser, det är inte bara kostymklädd man kan göra färgvalet till en konst. Det kan man överallt.
Varning: Matcha inte ihjäl dig
Det finns en risk att man matchar ihjäl sig. Vintagemannen ligger snubblande nära den gränsen ibland. Man måste våga bryta av med en djärv färg också. Hellre det än att köpa ett färdigt set där skjorta och bröstficksnäsduk är samma eller där slips och bröstficksnäsduk är identiska. Det blir bara ängsligt och dött.
Slutligen ett bildbevis på att Vintagemannen har vågat vara färgstark i nästan hela livet. Det var bara under hans reklambyråtid runt sekelskiftet han klädde sig i svart. Sen bättrade han sig och blev den färgglade Vintagemannen 2011.
Våga bära färg. Den här kavajen lät jag sy när jag tog studenten 1970. Det är ett inredningstyg från Borås Cotton designat av Sven Fristedt och som Gulins sytt upp. Då hade jag vit skjorta och svart fluga. Senare hittade jag den rosa flugan och en matchande nylonskjorta. I bröstfickan sitter en tillklippt Post-it-lapp. Alla knep är tillåtna. Eller ska jag gå tillbaka till mitt välmatchade utseende från 2009? Då när jag fortfarande var ”ung och frän”. Från den tiden då det krävdes en färgstark bakgrund. Vad tycker du?
Tack för att du följer Vintagemannens Stilskola. Det här var kapitel 9. Du har väl läst de tidigare avsnitten? Kolla i Arkivet under November och December 2020.
Men annars pågår en ständig stiluppdatering på på Instagram och Facebook i stort sett varje dag. Välkommen.
Varför ser alla ut som om de ska ut och åka skidlift så snart hösten nalkas? Vintagemannens Stilskola lektion 7 tar upp den eleganta ytterrocken som alternativ till allehanda täckjackor. En gammal yllerock är visserligen lite tyngre, men vem ska ut och jogga mitt i stan och behöver ett lätt sportplagg där? Sen slits en täckjacka inte ett dugg snyggt, utan måste kasseras redan efter ett par år när dunet kryper ut. Medan en rejäl paletå eller ulster kan hålla i årtionden om man sköter den väl.
Kort rock duger inte i längden.
Har du tänkt på hu fjantigt det ser ut med en överrock som slutar strax nedanför rumpan. Man blir ju frusen bara av att titta på en sån där tajt modern rock. Nej, vill du uppträda med stil så är en lång rock att föredra. Det ger en resning åt varje man. Lägg därtill en hatt på skallen så kan du räkna både med komplimanger och bättre service. Jag minns en gång när jag stod i julklappskö på NK. En sån där snabbkassa med texten: ”Ingen paketinslagning i denna kassa”. Jag gick fram till kassan i min stiliga rock, lyfte på hatten och sa goddag. När jag betalat julklappen frågade kassabiträdet; ”Vill Ni ha den inslagen?”
Köp både en ulster och en paletå.
Brittisk ulster från 40-talet
Burberry från 1966. Nypris på NK 326 kr.
En ulster är rymligare och lite mer vardaglig
Den enklaste skillnaden är att en ulster saknar midja och är löst sittande medan en paletå är figursydd och tajtare. Och därmed blir en paletå lite elegantare och passar bäst till kavajkostym och finare skor. Ulstern är lite ruffare, och har ofta ett kraftigare tyg med lite mönster i, så den kan man ha till både tröjor, jeans och manchesterbyxor och lite grövre skor. Ulstern, som är ursprungligen en benämning på ett kraftigt ylletyg från provinsen Ulster på nordöstra Irland, kan ha ett skärp i midjan. Paletån saknar skärp och är oftast, men inte alltid, i ett enfärgat diskret tyg, gärna svart, mörkgrått eller mörkblått. Mer passande på stadens gator. Rasande elegant alltså.
Enkelknäppt
Från AW Bauers skrädderi
Dubbelknäppt
Ett praktfynd från 30-talet. Säg mig, vad skulle jag ta på för att bli mer elegant?
Paletån ger en helt annan och slankare linje och därmed mer elegans.
Ett skyttegravskrig mot kylan
En trenchcoat kan också vara ett alternativ på vintern, om det inte är svinkallt ute. Många trenchcoats har ett löstagbart foder. Det behövs mer än en regnrock när termometern sjunker. Men tänk på att bara det typiskt rutiga fodret till en Burberry kostar lika mycket som en hel trenchcoat på H&M. Inte värt det. Så köp din Burberry begagnad. Se till att fodret finns kvar. Du kan hitta en 20.000-kronorsrock för bara 2.000 kr. Det är faktiskt normalpriset. Välj gärna en så lång som möjligt.
Burberry i rätta längden
Löjligt kort Barbour
Typisk 40-talstrenchcoat
Man kan fortfarande hitta dem
Trench coat betyder egentligen skyttegravsrock och de togs fram under första världskriget. Sen var de vanliga i modet även under andra världskriget. Burberry har hängt med från början. Men idag har det blivit ett snuskigt överprissatt s.k. lyxvarumärke. Köp begagnat.
Päls är idag ett känsligt kapitel.
Vintagemannen har några pälsfodrade rockar som är vintage idag. Det tycker jag att man kan bära när det är riktigt kallt ute, speciellt eftersom det inte är päls från några ovanliga utrotningshotade djur.
En varm ulster. Första bilden på tjockisen som skulle bli Vintagemannen. (Men det visste han inte då, i februari 2011.)
Mitt första vintageplagg var en italiensk ulster sydd av irländsk tweed. Den hittade jag på vårrea i Herr Judits gamla butik på Sibyllegatan i Stockholm. Det var den 4 februari 2011. Den dagen föddes Vintagemannen. Eftersom jag vid den tiden vägde nästan 100 kg och drog storlek 56 / XXL insåg jag snabbt att i den storleken hittar man inga snygga vintageplagg. Så jag beslöt att gå ner i vikt. Det tog ett knappt år att komma ner till stl 52 och den vikten har jag hållit sen dess. I morse vägde jag 82,4 kg. Minus cirka 17 kg på 10 månader alltså. Jag kallar det Vintagemetoden – byggd på lust och fåfänga.
Ett år senare
Nästa vinter hade min ulster blivit på tok för stor. Men se, jag hade ärvt en ganska tråkig trenchcoat med pälsfoder. Så jag gick med fodret till en körsnär som sydde om det lite och monterade inuti ulstern. Nu har jag en jättevarm och gosig vinterrock. Låt fimbulvintern komma!
Simsalabim! Nu fyller pälsen ut mina tappade kilon.
Även en paletå kan ha pälsfoder
som bara syns på insidan
Denna rock har burits av en av Sveriges rikaste män. Den är sydd hos AW Bauer på 1970-talet. Ägaren blev med tiden tämligen fet, så den dubbelknäppta modellen blev omsydd till enkelknäppt. Det upptäckte jag när jag synade rocken noga. Nu har skrädderiet återställt den till dess ursprungliga elegans.
Höstens och vårens rockar
I dessa klimatkrisens dagar kanske det inte längre är aktuellt med tjocka pälsfodrade vinterrockar. Det kanske räcker med det som förr var ämnat åt vinterns för- och eftersäsonger. Och visst finns det många trevliga och eleganta alternativ till täckjackorna.
Praktisk poplin
Aquascutum regnrock
Lång rock är snyggare
Lager på lager
Den lättare poplinrocken, ofta med raglanärm, kan lätt tas med och vikas ihop när vädret inte kräver ett skalskydd.
Lite sammet på kragen gör en gentleman av varje slusk.
Den klassiska Lodenrocken verkar helt bortglömd idag = fyndläge
Gröna toner i vimlet.
Lantmätarrock
Bilrock i tweed
Den korta rocken ger ett sportigare intryck. Passar bra som bilrock också.Våga addera lite färg och några fräna accessoarer.
Be careful out there
I dessa Coronatider gäller det att vara försiktig. Men man behöver ju inte tappa stilen för det. Snyggt klädd är bästa vaccinet mot tristess.
När du väl har hittat en ulster i fiskbensmönstrad tweed så gäller det bara att omsorgsfullt plocka ihop de fina tillbehören. Men det är en helt annan historia.
Nu har Vintagemannnens Stil-skola publicerat sju lektioner sedan början av november:
knapphålsblommor
västar
klockor
hängslen & bälten
skor & strumpor
slipsar, flugor & näsdukar
rockar
Kolla i arkivet till höger. Mer ska det bli. Du följer väl bloggen? Och ännu mer finns på Instagram och Facebook.
Näst efter västen och hatten så är det ett par rejäla läderskor som gör en stilig gentleman. Bort med formlösa sportskor i GoreTex och billiga lågskor i skrynkligt läder och fram för randsydda brougeskor i kvalitetsläder. Om man sköter dem väl håller de i årtionden.
Sen var det det där med korta ankelsockor. Bort med dem också. En riktig gentleman visar aldrig hud mellan strumpan och byxan. Därför är det är nödvändigt att ha knästrumpor. I Vintagemannens Stil-skola avsnitt 5 kommer vi alltså att sjunka så lågt som till kroppens nedre delar.
Med stiliga knästrumpor kan du matcha sina kläder och skor på ett effektfullt sätt.
Priset på läderskor avgörs av kvaliteten på lädret. Du kan hitta randsydda skor från 3.000 kr och upp till 10.000 kr. När skofabriken ska välja ut läder till skornas olika delar är de dyrare dojorna bara gjorda av de allra bästa bitarna på djurhuden. Och allra finast är hästläder, s.k. cordovan. De skrynklar sig inte alls och är nästan outslitliga. Bra läder gör att skorna åldras vackrare med mindre konstiga veck, bristningar och andra skavanker synliga.
Såhär ska det inte se ut på ett par nästan nya skor. De är från ett sk ”fint märke”, men från deras lågprissortiment där de gjort avkall på lädret. Det går alltså inte att bara lita på ett känt varumärke.
Det lönar sig att satsa på kvalitet i längden. Man kan lämna in skorna på rekonditionering när det behövs. Då kan de hålla i tiotals år. Låg driftkostnad och hög elegans alltså. Ett par billiga sneakers ser snabbt sjaviga ut och är är utslitna på ett år.
Skorna till vänster är tillverkade i Örebro för mer än 50 år sedan. Väl använda men nyligen rekonditionerade. De högra från Nordamerika är sprillans nya. Kvalitet står sig. 100 kr kostade de till vänster mot över 7.000 kr för de högra. Vintage värde varar.
vad är det för märkvärdigt med randsytt?
Man ser sömmen på ovansidan
och på undersidan
Randen sys på
Skosulan kan fästas på olika sätt, de kan limmas, de kans sys och de kan randsys. Fördelen med randsydda skor är att det går att renovera dem. Sulan kan tas bort och ersättas med en ny. Det är billigare än att köpa nya skor. Men låt dig inte luras av sömmen längs kanten. Det är vanligt på billiga skor att man gör så för att de ska randsydda ut. Men det märks på priset att de inte kan vara det.
Fejk. Den här sömmen är bara dekor till en limmad sula.
Vintagemannen har inte köpt många nya skor de senaste 10 åren. Nästan alla är köpta på second hand. Varför lägga ut 5.000 kr eller mer om man hitta ett par i gott skick för betydligt mindre belopp? Jag har sällan betalat mer än 2.000 kr. Och de billigaste kostade 75 kr på en loppis som hade rea.
Basgarderobens skohylla
Klassikern – ett par svarta Oxford med sluten snörning. De kan du ha hela livet om du sköter om dem.
I en gentlemans garderob behövs en liten basuppsättning av randsydda skor, dels några finskor i svart och brunt, dels några grova för lerig höst, kall vinter och blöt vår. De allra finaste svarta skorna ska vara släta i Oxfordmodell så att man kan ha dem till mörk kostym. Brougeskor med perforeringar och bruna läderskor är lite mer informella, så där kan man tillåta sig lite mer variation. Eftersom brunt inte är en enda färg bör garderoben innehålla några olika bruna nyanser från ljust till mörkt.
Brogue med vintersula
Hästskor – Cordovan
Klassiska Derby i en fräck färg.
1920-talsskor av märket Engelbrekt (Skofabriken Kronan) i Skoindustrimuseet i Kumla
Tre av dessa fyra som kan du hitta till överkomliga priser i second hand-butikerna. De bruna på stora bilden får du åka till museet i Kumla för att se.
De fräsiga komplementen
Sen kan man komplettera sin skohylla med lite skojigare dojor med traktorsula, mocka, nubuck eller varför inte ett par tvåfärgade spectators.
Grooovy
Nubuck
Spectators är spektakulära
Matcha dina accessoarer
När basgarderoben är säkerställd kan man ge sig ut på skojakt.
Några högre kängor eller boots kan också vara bra att ha. Till och med par sneakers eller sandaler kan komma i fråga. Eller som de här röda bowlingskorna från en loppmarknad i Paris som skomakaren satte vita gummisulor på.
Bowlingsskor
Armekängor
Klassiker
Fräna chuckaboots i mocka
Våga köpa skor i olika färger och material.
köp Knästrumpor – och inget annat
Vulgo style
Elegans
Visa inte hud när du sitter. Köp knästrumpor. De här engelska skorna är förresten minst 80 år! Kvalitet håller i längden.
Aldrig visa hud mellan strumpan och byxan var det. Om du inte bär shorts förstås. Alltså måste du ha knästrumpor i lager. Många! Eftersom Sverige är knästrumpornas u-land måste de köpas nån annanstans. Vintage och second hand kan man nästan glömma. Man ska ha en rackarns tur om man springer på ett par snygga knästrumpor från fyrtiotalet som inte är utslitna.
Vänta dig inte att hitta så här galanta vintagestrumpor. Det kan ta många år. Köp nya istället.
Nej, till utlandet måste man fara. Om man går in på vilket varuhus som helst i Frankrike eller Tyskland kan man hitta fem hyllmeter med knästrumpor. I Sverige får man vara glad om man hittar fem par och då i svart, mörkblått, mörkbrunt och mörkgrått. Några enstaka herrbutiker har några fina Argyle-mönstrade knästrumpor från Burlington eller eleganta knästrumpor från Pantharella. Det är synd, för det finns ett stort utbud av roliga knästrumpor ute på marknaden. Och eftersom Corona har gjort tågluffande omöjligt just nu så får man leta på nätet. Sök på ”knee high socks” eller ”over the calf socks” och en ny värld öppnar sig för den som vill bli en gentleman. Den här länken visar både elegant diskreta och färgglatt lustiga strumpor.
Såhär fin fångst kan man få på en rundtur i Europa. Eller på nätfiske.
köp alltid två par strumpor
Numera köper jag nästan alltid två par av samma strumpa när jag handlar nytt. Strumpor slits som bekant, och när det gått hål på den ena foten så vill man ju inte kasta hela paret. Det första jag gör är att – på gammalt husmorsvis – laga hålet med ett matchande stoppgarn. Men en vacker dag är strumpan ändå bortom all räddning. Har jag då köpt två par, har jag ju tre strumpor kvar. Och när nästa också är helt utsliten har jag två kvar. På det viset förlänger jag livet på fina strumpor. Eller i alla fall inbillar jag mig det.
Har man många olika strumpor kan man alltid hitta någon som passar dagens outfit. Köp minst två par.
Detta var avsnitt 5 i Vintagemannens Stil-skola. Du har väl läst de tidigare som handlade om knapphålsblommor, västar, klockor samt bälten & hängslen? Följ oss gärna på Instagram och Facebook. Där händer det grejer lite oftare. To be continued…
Vintagemannens Stilskola fortsätter med avsnitt 2 – gentlemannens signum – västen. När folk frågar mig vilket som är mitt bästa råd för att addera stil till deras klädsel, då svarar jag: Skaffa dig några udda västar. Det finns inget som slår det. Och det bästa är att de inte kostar mer än 50 – 500 kr på second hand. Oftast under hundra. Här följer en kavalkad med västbilder så kan att du övertyga dig själv.
Själv har jag minst 25 udda västar i garderoben att välja på varje dag. Kostymvästarna oräknade. Men dem blir det minst ett tiotal till.
Kolla vilka kombinationsmöjligheter som öppnar sig!
Samma väst, olika kavajer. Passar både tweed och manchester.
Det är tradition att nedersta knappen i västen inte ska vara knäppt. Men bältet får inte synas.
Sen kan man testa samma kavaj med olika västar. Och slipsar. Och näsdukar. Och blommor. Kombinationsmöjligheterna är oändliga. Men, västen ska vara så lång att bältet eller byxlinningen inte syns. Såhär får det inte se ut.
Favoritvästen för 50 kr
Den här halmgula västen och den rutiga kavajen är min absoluta favorit-outfit. En kombo som hittade jag redan 2012. Det är alltså några av mina första och samtidigt allra bästa vintageköp. En tweedblazer för 400 och en väst för 50 kr.
Här har vi några andra personliga favoriter. Väst med krage är lite extra fränt tycker jag.
En stickad väst har samma förhöjande effekt.
Och det har en slipover också. Eller hur?
Vad gör man inte för att få den perfekta västen?
Jag lät sy en ny väst till ett par 120 år gamla byxor. De vita linnebrallorna från Kgl Flottan hade jag haft några år när jag fann ett antikt linnetyg på en marknad. Så jag gick till Götrich skrädderi i Stockholm och bad dem sy upp en väst åt mig.
Forsta toilen provas
Visst passar tygerna ihop?
Shoppingupplevelsen
Att gå till skräddaren är en verklig shoppingupplevelse. Det är annat det än att beställa hem nåt skräpplagg från en nätbutik.
Vad gör man om västen är för trång?
Behåll västfronten
och byt ryggstycket
Det syns inte alls
Elegant!
Ett problem när man köper en vintagekostym kan vara att den är för trång och måste läggas ut. I den här västen saknades en hel decimeter. Men det fixade min skräddare George lätt genom att sy en helt ny rygg. Så nu kan jag stila i den tredelade kostymen fullt ut. Läs gärna mitt blogginlägg on västen som växte.
Kostymer med väst vinner
Sen går det ju inte att komma ifrån att en kostym med tillhörande väst är det mest eleganta av allt.
Att gå omkring i kostymväst och skjortärmar är ju ganska elegant. Ett utmärkt inomhusplagg i uppvärmda hus.
Slutsats: Köp västar.
De höjer din stil och de tar ingen plats. Mina tjugofem västar tar mindre plats än tre kavajer. Jag hänger dem på varandra i garderoben på tre galgar.
Vintagemannen är född på Gamle Kungens tid. Det kanske syns. Då bar en gentleman väst.
Du hänger väl med i Vintagemannens Stilskola? Inledningen handlade om hur fina accessoarer och detaljer höjer elegansen. Och avsnitt 1 handlade om en blomma i knapphålet. Men egentligen är det väl lite stilskola varje dag i Vintagemannens poster på Instagram och Facebook. Du följer mig väl där?
Är det inte dags för Vintagemannens stilskola nu efter nästan 10 år i klädsamhetens tjänst? Vad gör man för att bli elegant varje dag? Jag har ju några enkla knep. Ett av dem är att ha en blomma i knapphålet, så jag börjar med det.
Ska du på bröllop? frågar folk. Många förknippar knapphålsblomman, eller en boutonniere, endast med bröllop. Så synd. En glad färgklick på kavajslaget piggar upp vem som helst – varje dag. Och alla blommor jag har är fejk.
Sidenblommor från The Gentlemans Gazette
Detta är blommor av siden. Det kanske syns att de är konstgjorda i närbild. Men jag lovar, på lite håll tänker man inte på det.
Blomman ger en extra möjlighet att kombinera och konstratera färger. Kavajens färg, skjortan, slipsen, näsduken och blomman kan kombineras i det oändliga.
På riktigt flotta kavajer, smokingar och frackar sitter det en liten ögla på baksidan av kavajslaget. Men jag har stuckit dit en knappnål i varje kavaj för att alltid kunna fixera ”stjälken”.
Många textila blommor har en knapp på baksidan. Det är väldigt praktiskt.
Var kan man hitta snygga blommor? Den här konstgjorda blomman har jag hittat på golvet på ett äldreboende. Resten av buketten var försvunnen. Jag har stuckit en ståltråd genom blommans baksida. Den fungerar bra som stjälk.
Den mest kände bäraren av boutonnieres är Fred Astaire, en av 1900-talet mest välklädda män, om inte den mest välklädde. Han lär alltid ha haft en äkta blomma i kavajen. I alla fall ser det ut så på alla bilder man ser.
Varning för äkta blommor
Man ska akta dig för äkta blommor, säger de som hyr ut högtidskläder. Alla blommor innehåller lite sav som kan fläcka ner slaget. Så därför använder jag bara fuskblommor.
En blomma passar naturligtvis perfekt till fina kostymer.
Men en blomma passar lika bra till tweed och andra vardagskavajer.
Tygblommor från Edward Armah. Fanns på NK hösten 2015.
Man ska överdriva lagom tycker jag. Butiker som säljer konstgjorda blommor kan ibland sälja hela buketter. Då plockar man bara ut blommorna en och en och använder till olika outfits. Mycket blommor för pengarna alltså.
Gör egna boutonnieres för 18 kr/st
Köp en kruka med sidenrosor för 165 kr. Klipp av dem som passar bra i storlek. Släng resten.
Det växer blommor över allt.
De växer i gamla damhattar t. ex. Denna hattprydnad från 1940-talet är i skinn och kanske lite too much.
Boutonnieres finns alltså överallt. På hösten ligger de på marken och är helt gratis. Det är bara att ta för sig i naturen. Lycka till!
Däremot är jag mer tveksam till de komplicerade produkter som man tar fram till bröllop idag och som inte ens går ner i knapphålet. Ibland har de t.o.m. en liten ”vas” också. De här är från Blomsterhallen på nätet. Less is more. Vad tycker du?
Det finns ju fler detaljer än små blommor på kavajslaget att ta till. Läs gärna min förra bloggpost om elegans.
Du följer väl Vintagemannen på Instagram och Facebook. Där uppdaterar jag min stil nästan varje dag.
Vintagemannen 