Det är de där små detaljerna som skapar elegansen

Att klä sig snyggt handlar om att hitta välsittande kläder i något sånär matchande tyger. Men att klä sig elegant kräver att man lägger lite extra tid på detaljerna också. Jag menar dels skor, strumpor och slipsar, dels det där lilla småbjäfset som sätter pricken över i; manschettknapparna, näsduken i bröstfickan, klockan, slipsnålen, knapphålsblomman, rockslagsmärket samt att hålla ihop metall och läder. Djävulen bor i detaljerna.

Genomgående svart läder och silver/stål
Brunt och guld som hänger ihop

Jag börjar med metall och läder. Har du guldtänder måste du också ha guld i byxbältet, guldklocka, guldspännen på hängslena och guldringar. Även manschettknapparna ska vara i guldfärg. Har du inga guldtänder gäller regeln i alla fall. Håll ihop metallfärgen. Antingen guld och mässing överallt eller silver och stål överallt. Det är utgångsläget. Sen kan man vara djärv och improvisera med att byta ut metallen någonstans på ett effektfullt sätt.

Det är samma sak med lädret. Bruna skor, brunt bälte, brunt klockarmband, bruna handskar, osv. Eller svart rakt igenom. Eller rött, gult, blått, men det är svårare att hitta. Men brunt är en färg med många nyanser. Vill du vara riktigt elegant har du samma ljusa eller mörka nyans överallt. Eller mocka genomgående. När du väl lärt dig spela efter noter går det bra att improvisera med gula handskar till svarta skor.

Det gula i handskarna går igen i rockens rutmönster och strumporna. Trots att jag har svarta skor.
Röda accenter i topp till tå. Föreställ dig ett brunt byxbälte istället. Vardagselegansen skulle ha uteblivit helt. Ett svart bälte skulle möjligen ha fungerat.

Man känner intuitivt om något inte stämmer

Sånt här finlir är det ju egentligen ingen som noterar medvetet och säger: – Va´ fint att du har ett lika blankt och svart bälte som skorna. Men det känns intuitivt när det stämmer. Och det märks om det inte stämmer. Då är det något som skaver och elegansen uteblir. För att inte tala om rena stilbrott, ett par sneakers till en smoking må vara uppkäftigt, men det är inte elegant. En stor fläskig sportklocka, 44 mm i diameter, till samma smoking visar bara hur brackig man är. Men ett litet smalt och nätt armbandsur i guld gör dig till en elegant gentleman. Speciellt om det är guldknappar i smokingskjortan också, både på bröstet och i skjortärmarna.

En rektangulär Omega-klocka och manschettknappar i bergskristall och silver från Cufflinsky

Manschettknappar kan man aldrig ha för många.

Billiga är de också i de flesta fall, i alla fall om man köper secondhand. Och de är en utmärkt liten sak att skriva upp på önskelistan till tomten. Det kan inte gå fel. De är lätta att lagra och en vacker dag har man något på sig som passar de mest udda manschettknappar.

Alla möjliga former och färger. Alltid finns det något som passar.

Armbandsuret är mannens främsta smycke

Lägg upp ett litet lager med vintageklockor för att ha till olika outfits. Det låter dyrt, kanske du tycker. Visst finns det klockor som kostar en miljon på auktionerna. Men det finns också de som kostar 250 kr. De flesta av mina klockor har kostat hundralappar eller några få tusen. Inte mer än ett par nya brallor alltså.

Pins är Ett rasande billigt tillbehör

Här ligger prisnivån mellan 10 – 50 kr. Något riktigt unikt märke kan dra iväg till några hundra. Det första av sossarnas förstamajmärken från 1931 i silver är ett sådant. Men Barnens dag i Filipstad från 1940-talet kommer inte att ruinera dig, jag lovar. Du hittar en uppsjö av roliga märken på nästan varje loppis. Börja med att bära ett märke varje dag. Det blir en samtalsöppnare, en conversation piece. Varpadagen t ex. vem kan motstå att kommentera det?

En näsduk ersätter inte slipsen

Näsduken i bröstfickan är också ett billigt nöje. Om man inte är så dum att man går till modebutiken på Fina Gatan och köper en liten tygbit, s.k. pocketsquare, för 500 kr förstås. Fem kronor är ett mer lagom pris för en gammal näsduk, eller ett par tior. Du kan ta vad som helt som matchar eller kontrasterar snyggt och peta ner i bröstfickan. En gång hade jag en rosa Post-it-lapp. Men en näsduk plus färgade skjortknappar ersätter inte en slips om du vill vara riktigt elegant.

Det finns fler tillfällen än bröllop för en blomma på kavajslaget

Ett nästan lika billigt nöje är blomman i knapphålet, en boutonniere som det heter på engelska. Det finns flera företag som tillverkar sådana idag, riktigt fina. I Sverige har du John-Henric och J Harvest & Frost. Edward Armah eller Gentlemans Gazette är andra. Googla runt och kolla. Vill du komma billigt undan köper du en vanlig konstgjord blomma i silke och klipper av stjälken. Eller köp en hel bukett eller en näve gamla ljusmanschetter och klipp bort de finaste blommorna. Den rosa nejlikan på vinjettbilden har jag hittat gratis på golvet på ett äldreboende. Sen gäller det bara att hitta på nåt fiffigt sätt att fästa den med en ståltråd och en knappnål på baksidan av kavajslaget.

Ska du på bröllop? frågar folk ofta. Så ovanligt är det med en knapphålsblomma idag.

Sammanfattning: Vintagemannens Fem bästa tips

  • Matcha och håll ihop färger, läder och metall. Men matcha inte ihjäl dig, det blir vackert dött. Och gör bara medvetna undantag.
  • Använd någon accent som Punctum – en fotografisk term för det där i bilden som fångar uppmärksamheten. Det kan vara västen, slipsen, flugan, blomman, näsduken…
  • Håll igen lite på alla finesser – överdriv inte, som jag har en tendens att göra.
  • Skaffa massor av accessoarer. De är ofta billiga och lätta att lagra därhemma. Då har du alltid det där lilla extra för att sätta pricken över i.
  • Köp second hand och vintage i första hand. Du kan få 10 begagnade grejer för samma pris som en ny.

Är det dags för Stil-skolan igen?

Åren 1957 – 72 utbildade Svenska Scoutförbundet tiotusentals svenska ungdomar i stil och ansvar för att kunna fungera bra när de kom ut i arbetslivet. Det handlade mest om en inre personlig stil men ett kurspass handlade om kläder och klädvård. Det kanske är dags att starta Vintagemannens Stilskola? Vad tycker du?