Vintagemannen

Färsk fisk förenklade hela veckan

28 februari, 2026 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Beredskap, Miljö & hållbarhet, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

När åt du färsk gös från Mälaren senast? Fisk var inte ransonerat under krigsåren på 1940-talet. Det betyder inte att den var lätt att få tag på överallt. Men i kustnära områden och vid insjöar var fisk tillgänglig, speciellt så här års när fisken är som bäst.

Vi har förmånen att bo bara två mil från Mälaren. Där finns det fortfarande några få småskaliga fiskare kvar. Den vi handlar av säljer via en REKO-ring. Den här veckan har vi utmanat oss själva genom att köpa en hel gös – en riktig baddare på 3,2 kg. Hur många middagar kommer den att räcka till? Och hur stor variation kan vi få till? Och är fisk verkligen så svårt och jobbigt att tillaga som VintageQ tyckte i sin ungdom? Läs här så ska du få se.

Hur undviker man att fisken blir torr när man kokar den?

Hushållsskolan Margareta i Karlstad 1941. (Digitalt arkiv)

Gamla husmorskunskaper är helt nödvändiga att ha under beredskap. För dåtidens kvinnor satt sådana här kunskaper i fingrarna. De hade de lärt sig av sina mödrar redan som unga eller i de husmorsskolor som var vanliga förr. Vintagemannens mamma gick som ung på Hushållsskolan Margareta i Örebro och Vintageqvinnnans mor gick en 4 månaders kurs på Östra Grevie Lanthushållskola i slutet av 1930-talet.

Så hur gör man när man kokar fisk? Vi får läsa på.

Fisk ska sjuda på svag värme. Den får inte stormkoka. Om fisken utsätts för för stark värme koagulerar proteinerna i fiskköttet och drar hop sig vilket gör att vattnet i fisken pressas ut i kokvattnet och fisken blir torr. När vattnet börjat sjuda kan man dra kastrullen av värmen och låta fisken efterkoka klart i spadet.
Om olyckan är framme och fisken börjar koka för häftigt, häll i en skvätt kallt vatten i grytan och dämpa koket.
Fisk ska kokas i ”kort spad”, dvs i så lite vätska att den nätt och jämt täcker fisken.
Koktider varierar beroende på sort och storlek. Man kan mäta fiskens tjocklek över ryggen för att få en ungefärlig koktid. I vissa kokböcker finns en sån tabell. Man brukar säga att att fisken klar när man lätt kan dra bort ryggfenan. Eller när temperaturen inne i fisken kommit upp i 60 grader.
Medelstora fiskar har ett godare kött än stora, så välj ett medelstort exemplar om du ska servera den kokt eller stekt. Stora fiskar har oftast grövre kött som smakar sämre. Använd dessa till fiskfärs, -bullar, -puddingar och andra rätter där köttet finfördelas.

Att ta hand om och koka en hel gös

Vår gös var urtagen, men med huvudet kvar när vi köpte den direkt av Nyckelöns Fisk i Kvicksund. Dessutom fick vi ett extra fiskskrov med för att koka buljong på.

Koka fiskbuljongen själv = godare

Huvudet, ryggraden och några fenor är ett skrov. Det kan man koka för att få en god fiskbuljong. Lägg fiskbitarna i en gryta och täck med vatten. Lägg i några pepparkorn och salt plus lite lök, lagerblad och morotsbitar och koka under lock i 30 minuter. Sila av och spara. Det räcker till många såser eller en mustig soppa. Smaken blir otroligt mycket godare än med buljong från en tärning.

Men det finns ätt mycket ätbart i skrovet också. I huvudet och längs ryggraden sitter små bitar att pilla fram och som kan användas i en färs eller pudding. Det blir inget skrovmål precis, men det kan nog räcka till en middag för två om man drygar ut med lite annat. Glöm inte kinderna på gösen, en liten delikatess, nästan som en pilgrimsmussla.

Och så ska själva gösen kokas. Vi tog av huvudet och sköljde ordentligt i kallt vatten innan vi lade den i fiskgrytan för att koka, eller snarare sjuda. Vattnet saltas rejält; 1 – 1,5 matsked salt per liter vatten. Det blir väldigt salt och innebär att fiskspadet inte kan användas till såsen. Du får koka buljong på skrovet istället.

Huvudet och skrovet som vi kokat buljong på gav 2,3 liter. Det mesta använde vi direkt till sås, stuvning och soppa. En liter frös vi in.

Såsen sätter piff på fisken

Vad serverar man för sås till kokt fisk? Börja med den goda hemkokta buljongen. Den är allra bäst för att få till en god sås. Gör en smör/mjölredning som du späder med fiskbuljongen.

Har man obegränsat med råvaror kan man byta ut en del av buljongen mot vin, grädde eller röra i äggula och smör när såsen är klar. Det gör såsen både godare och fylligare. Men i beredskapstider unnar man sig sällan lyxen av de extra smakhöjande råvarorna. Det är roligare att dricka vinet till maten än att blanda det i såsen. Och grädden, smöret och äggen behövs nog bättre till annat.

Med en hemkokt god buljong kommer man långt och när den är avredd kommer man till smaksättningen. Här kan man antingen välja den smaksättning man tycker bäst om eller under beredskap – det man har hemma. Smaksättare som är vanligt förekommande i kokböcker och broschyrer från 1940-talet är citron, curry, dill, gräslök, kapris, pepparrot, senap och tomatpuré. Som smakförstärkare används lite ättika, socker och salt. Och 1 matsked grädde eller lite mjölk om man t ex gör en persiljesås. I fredstid finns det finns gott om moderna kryddor som gör såsen jättegod. Men kom ihåg, kryddorna är krigets första offer.

Här följer de fem rätter som vår mälargös räckte till:

1. Kokt gös med kaprissås och gröna ärtor

Så vad valde vi till den första rätten, kokt gösfilé? Jo, att smaksätta med kapris och russinspad

Russinspad är en liten koncentrerad smaksättare som man får genom att koka russin i vinäger och sen sila av spadet. I boken Ostkustfiskarnas Receptbok från 1941 finns receptet.

Själva russinen kan man sen använda i pajer, puddingar eller desserter.

2. Kall gös med Sås à la Tom

Kall fisk brukar förknippas med lax eller inlagd sill. Men vit fisk fungerar precis lika bra kall. Speciellt när det finns en så enkel och god sås som Sås à la Tom. Den har vi hittat i Husmoderns köksalmanack 1942 och är busenkel att tillaga. Inget kok, bara att röra ihop. Börja med en vinägrettdressing (2 delar olja + 1 del vinäger), peppar och salt. Sen blandar du i senap och tomatpuré tills du är nöjd med smaken. Busenkelt, det tar bara ett par minuter, och är häpnadsväckande gott. Servera med kokt eller pressad potatis och nån grönsak till.

3. Frasiga fiskpiroger – en ovanligt snygg resträtt enligt Köksalmanackan

Fiskköttet vi rensade från skrovet använde vi till fiskpiroger. Fisk och kokt ris blandade vi ner i en ganska lös smör-mjöl-stuvning på fiskspad och lite mjölk. Stuvningen kryddas efter behag. En pajdeg på smör, kall kokt potatis, mjöl, bakpulver och lite vatten kavlades ut och pirogerna fylldes med fiskblandningen. De penslades med mjölk och fick grädda i 250 graders ugn i 15 minuter. Vi serverade dem tillsammammans med en vitkålssallad för att få lite crunch och tuggmotstånd.

4. Fisksoppa på gös, musslor och rotfrukter blev middag för sex

Den smakfulla hemkokta buljongen är en välsignelse. Perfekt vid beredskapsmatlagning. Under krigsåren innehåller en fisksoppa bara grönsaker och rotsaker kokta i fiskbuljong. Om det ligger fiskbitar i kallades den för ”Gammaldags fisksoppa”. I Ostkustfiskarens receptbok beräknas 50 gram fisk per portion, om soppan innehåller fisk. Det säger en del om hur man hushållar med råvarorna under en kris.

Vi lyxade till det och gjorde en gammaldags fisksoppa med fiskkött från stjärtbiten av gösen. Dessutom hade vi i en burk konserverade musslor. För att förhöja smaken ytterligare lät vi finhackad lök och vitlök svettas i grytan innan vi hällde på fiskbuljongen och lade i rotsakerna. Allra sist hällde vi i en skvätt grädde. Den kokta kalla fisken fördelade vi och lade på tallrikarna så att alla fick lika mycket fisk var. Sen skopade vi upp soppan över fiskbitarna.

5. Laxpuddingen blev en göspudding

Gösveckan avslutades med fiskpudding, tillagad som laxpudding, dvs lager av tunt skivad kokt potatis varvade med fiskrester och kryddor. Överst ett lager potatis som toppas med ströbröd och några klickar smör. Och så en äggstanning som hälls över innan allt gräddas i ugn.

Vi valde att krydda med en burk svart kaviar, svartpeppar och dillfrö, men man kan lika gärna krydda med lite kaviar från tub eller några ansjovisbitar och lite spad. Eller bara krydda med salt och peppar. Tag vad du vill.

Det här är en riktig beredskapsrätt. Med kokt potatis och kokt fisk går det snabbat att få rätten klar. Äggstanningen är av snåltypen; ett ägg istället för två eller tre, mager mjölk & så lite vetemjöl för att få den fylligare. Det funkar jättebra, speciellt som man toppar med lite smör. Ströbrödet är hemgjort av gamla torra brödkanter & annat. Det ger bättre crunch och smak än köpt ströbröd och kan verkligen rekommenderas. Puddingen blev rätt ”saftig” så den gick att äta som den var. Men med lite skirat smör blev det naturligtvis ännu godare.

När vi kollar fiskpuddingrecept i Husmoderns Köksalmanack ser vi att fiskpudding gjord på ris försvann allt eftersom kriget fortsättsatte. Då blev det potatis istället. Det var nog lättare att få tag på.

Ja, vi åt gös hela veckan

Fiskrester tillhör inte den sortens rester som tål att sparas länge. Så vi har verkligen ätit fisk hela veckan. Variationen i maträtterna har gjort att det faktisk har varit helt OK.

Av fisken på 2,3 kg + ett extra skrov fick vi ut 1,5 kg kokt fisk. Det har räckt till 14 portioner. Fiskmängden har naturligtvis varierat över veckan så att fiskfiléerna vägt mer, medan det varit mindre mängd i soppa, pudding och piroger. Hade det varit kristid hade fisken lätt räckt till 16-20 portioner – nästan en hel vecka för en barnfamilj.

Fiskens finare bitar har vi använt till de två fiskrätterna med sås och till fisksoppan, medan småbitar och fiskköttet från skrov och huvud användes till piroger och fiskpudding.

Hur lång tid har det tagit att laga då? När vi kokade buljongen och fisken tog det några timmar. Å andra sidan fick vi då både fisk och buljong till resten av veckans middagar, som gick betydligt snabbare att laga. Dessutom, genom att koka för mycket potatis första dagen, fick vi en ingrediens till både piroger och fiskpudding.

Av de övriga rätterna tog pirogerna mest tid, medan kall gösfilé med sås á la Tom och fisksoppan gick toksnabbt. Fiskpuddingen mittemellan.

Bonus: Gösen hade räckt till Fiskbiffar också

Det var en stor gös. Så vi frös faktiskt in en bit av filén. Det kanske man inte kan göra under beredskap. Den frysta fisken hade även räckt till de fiskkotletter vi lagade den 7 januari. Men dessa har vi skrivit om tidigare.

Vill du veta mer om fisk som den perfekta beredskapsmaten?

Vi håller just nu på att skriva ytterligare ett blogginlägg om fisk och beredskap. Håll ut, snart kan du läsa det här också.

Vi fastar för att alla ska bli mätta

18 februari, 202618 februari, 2026 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Vad har fasta med beredskap att göra? Mer än vi tror, eftersom fasta är en bärande del i en långsiktig matplanering. Så har det varit i tusentals år. Snart kanske det är dags igen.

Idag på askonsdagen börjar fastan. Den håller på i 40 dagar fram till påsk. Äta fisk är OK, men klarar du dig utan att äta kött, ägg, mjölk, ost och smör så länge? Här kan du läsa om fastan och varför vi har fasta såhär års.

Fasta betyder hålla fast vid. Vad är det då som vi ska hålla fast vid? Jo, gamla sedvänjor som är bra för samhällets fortlevnad och välstånd. Fasta är alltså inte ett individualistiskt projekt för sin egen hälsa eller omfångsrika midjemått, utan ett måste för att maten ska räcka till alla. Så var det i alla fall förr.

Olika samhällen med olika religioner har sin stora fasteperiod under tidig vår – februari till april. Det gäller både den i den kristna kyrkan och för muslimernas ramadan. För oss som lever på norra halvklotet får vi den huvudsakliga skörden under sommar och höst. Sen måste vi hushålla med maten under vinter och vår så att den räcker till nästa skörd. Det har inte med religion att göra. Det handlar om överlevnad.

Religionernas uppgift är att göra denna nödvändiga ransonering till något heligt, till något som Gud vill. Och nåde den som börjar tulla på det dyrbara animaliska proteinet under vintern innan hönsen börjar värpa ägg till påsk. Alltså skrevs det regler om fasta som vävdes in i kyrkoårets rytm och sedan lärdes ut och predikades för folket varje söndag. Att bryta mot guds bud var att bryta med sina grannar.

I de katolska klostren var det ofta fasta. Man höll inte bara fast vid kyrkoårets stora fasteperioder som var advent inför jul och fastan inför påsk, plus lite extra fasta inför vissa helgondagar. Under hela året var varje onsdag och fredag fastedagar. På medeltiden även lördagar. Hårda bud.

Fisk och grönt är fastemat

Under fastan behöver man inte sluta äta helt. Det är bara vissa saker man inte får äta. Bristvaror helt enkelt som kött, ägg och mejeriprodukter. Fisk däremot brukade gå bra, det finns ju fisk i sjöar och hav hela året. På 1500-talet hade man en lite lustig definition av fisk. Dit räknades även säl, bäver och utter om de fångades i vattnet.

Vi köpte en hel gös från fiskaren i Kvicksund i Mälaren. Det var en riktig baddare på 3,2 kg som kommer att räcka till minst fyra middagar.

Naturligtvis fick man äta själva basmaten; gröt, välling, bröd och olika grönsaker och rotsaker. Hur skulle man annars orka jobba?

Författaren Ellen Rydelius beskriver i sin bok Den goda ryska maten från 1945 hur ofta det var fasta i den ortodoxa kyrkans Ryssland. I stort sett halva året. Det har nog aldrig varit lätt att vara ryss.

Fastetiderna utgjordes av de sju veckorna innan påsk, två eller tre veckor i juni, från början av november till jultiden och dessutom alla onsdagar och fredagar resten av året. Under fastan måste man avstå från all animalisk föda – alltså kött, ägg, smör och mjölk.

Muslimerna får under ramadan inte äta och dricka under dygnets ljusa timmar. Det innebär att de hoppar över lunchen.

Traditionen som försvann – fastlagsbullen

Nu är det jul igen, nu är det jul igen och julen varar än till påska. Men det var inte sant, men det var inte sant, för däremellan kommer fasta.

40 dagar före påsk börjar fastan – på askonsdagen. Det som kallas fastlagen börjar med fastlagssöndagen, fortsätter med blåmåndag och avslutas med fettisdag – sista dagen att fira och äta upp sig innan fastan börjar. I många länder har man karneval under fastlagen; karneval betyder just farväl kött. Mardi Gras betyder fet tisdag på franska.

Fettisdagen har vi i sedan 1500-talet Sverige firat med någon slags fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Den vetebulle med vispgrädde och mandelmassa som vi äter idag är en skapelse från början av 1900-talet. Innan dess var det nog mest en enkel bulle som ibland serverades i varm mjölk, så kallad hetvägg. Kanske ett sätt att pigga upp torrt bröd.’

Vintagemannen föredrar hetvägg. Så har han ätit fettisdagsbulle ända sedan han var barn på 1950-talet. Med varm mjölk och kanel. Vintageqvinnan har ett helt annat sätt att äta.

Ordet semla betyder egentligen bulle av finsiktat vetemjöl. Det som heter semla i Finland och i Österrike skulle vi nog här kalla för småfranska.

Idag har semmelseden urartat totalt i Sverige. Semlor säljs nästan under hela vinterhalvåret. Och formerna verkar inte ha några gränser. Det började med en semmelwrap på Karlavägen i Stockholm 2015. Efter några år kom saffranssemlan, semmelvåfflan, semmelpizzan, m.m. Den stora semmelpremiären verkar ha flyttat från fettisdagen till annandag jul ungefär. Det har det verkligen burit iväg snabbt. Inte många håller principfast vid den traditionella fastlagsbullen på fettisdagen längre. En livsmedelskedja i Sverige annonserade så här inför fettisdagen 2026:

Våra bästa semmelrecept: Morotskakssemla, Banana split-semla, Räkmackesemla, Falukorvsemla, Brezelsemla, Semmelkladdkaka samt Snabba muffinssemlor.

Jag trodde att botten var nådd. Men nu gick den ur.

Det har hänt en hel del sedan denna notis infördes i GT (Göteborgs Tidningen?) 1952.

Kommer fastan att göra come back?

I vår tid, med globala livsmedelskedjor, då vi kan äta färska importerade jordgubbar på självaste nyårsafton, har dessa urgamla mattraditioner satts helt ur spel. Men hur blir det under beredskap? Tänk om livsmedelsimporten bryts, det blir ransonering igen och vi bara kan äta det som finns tillgängligt i vårt närområde. Vad kommer då att hända med begrepp som fasta? När maten inte finns i överflöd längre. När den kanske inte ens räcker till alla. När maten måste fördelas rättvist. Vilka ”heliga kor” kommer då att återuppstå i vårt samhälle? Vilka predikanter kommer vi då att lyssna till och hur upprätthåller vi ”social kontroll” över maten? Blida bikupor och diskutera.

I kommande inlägg kommer vi att fokusera på mat som skulle kunna fungera under en fasta. Det blir mycket fisk och vegetariskt. Om hur man genom storkok sedan har komponenter till tre, fyra middagar till. Det är precis som under beredskap. Man måste planera sin matlagning på längre sikt.

To be continued…

Följ också @vintagemannensberedskapsmat på Instagram

Kyckling hela veckan!

23 januari, 202623 januari, 2026 av Ingemar A, publicerad i Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

I beredskapstider måste en kyckling räcka till mer än en middag. Kokböcker, broschyrer och Husmoderns köksalmanack från ransoneringsåren på 1940-talet är fulla av tips av typen; ”En höna räcker till mycket” och ”Vad lagar ni om ni har kycklingrester över”. Nästan alltid är ingredienser i de här föreslagna rätterna rester från tidigare måltider.

Häng med oss under en vecka i januari, där en kokt kyckling räcker till fyra middagar för två personer och där ingredienserna till de flesta av middagarna bygger på komponenter från gårdagen – det man idag kallar rester.

Första dan kokar man hela kycklingen

En gryta med kyckling, morötter, lök och färsk persilja i en klar buljong.

Allra först kokar man kycklingen tillsammans med rotfrukter och kryddor. När det är klart har man drygt 2 liter jättegod buljong och urbenat kycklingkött färdigt att använda till fyra olika rätter. Ett tips är att dela upp kycklingköttet i fyra delar. Annars är risken stor att det blir för lite kyckling kvar till den sista maträtten.

Den timme det tar att koka kycklingen första dagen, att bena ur och dela upp den har du lätt igen när du lagar veckans middagar. Då behöver kycklingköttet bara värmas.

En platta med rå kycklingdelar, morötter, lök, en burk med fint salt och färsk koriander på ett bord.

Recept på kokt kyckling i buljong från Stora Kokboken 1940, som innehåller ingredienser och tillagningsinstruktioner.

Buljong är guld värd i soppa och sås

Det kommer att bli svårt att få tag i kryddor i beredskapstider. Då är en mustig buljong en ljuvlig bas att bygga smakerna vidare ifrån.

Buljongen, den färdigkokta kycklingen, plus annat som blir över från dagens middag blir färdigkokta komponenter som tillsammans med nya fräscha ingredienser används när du lagar mat senare i veckan.

Så blev en kyckling fyra middagar

Kokt kycklingbröst med frikassésås, ris och ärtor
Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar & sylt
Kycklinggryta med svamp, purjolök och potatisstomp
Kycklingsallad med havreris, rödkål, brytbönor, isbergssallad, purjolök och tomater.

Åt ni verkligen kyckling fyra da´r i rad?

En kvinna med grått hår, klädd i en röd blus och blomsterförkläde, håller upp ett glas med dryck vid ett middagsbord. På tallriken framför henne finns ris, kyckling och gröna ärtor.

Nej, att äta kyckling fyra middagar på raken blir enahanda och tråkigt. För att få lite variation spred vi ut de fyra kycklingmiddagarna under veckan. Såhär såg hela veckans matsedel ut:

Söndag: Kokt kycklingbröst med frikassésås och ris

Måndag: Det sista av julens inlagda sillar och kokt potatis

Tisdag: Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar med sylt.

Onsdag: Uppstekta risplättar med kryddig gräddfilssås & sallad

Torsdag: Kycklingsallad med havreris, rödkål, stekt svamp, purjolök och tomater.

Fredag: Fiskfilé Paysanne (vit fisk med morot, selleri, purjolök och spenat)

Lördag: Kycklinggryta med svamp, purjolök, tomatpuré och potatisstomp

Här kommer recepten på alla kycklingrätterna

Kycklingbröst med Frikassésås

Recept bearbetat efter Stora Kokboken 1940

En tallrik med ris, korn, kycklingbitar och gröna ärtor, serverad med ett glas vitt vin och ett vattenglas.

Recept på kycklingbröst med ris och frikassésås, inklusive ingredienser och instruktioner.

Här testar vi med både vanligt vitt ris och havreris som har kortare koktid. Båda fungerar lika bra. Havreriset har den fördelen att det är gott i kycklingsalladen.

Det mest naturliga hade kanske varit att äta kycklingen med ris och curry. Men både ris och curry är ju importerad mat. Och är det beredskap så är det, så vi valde svenskodlat havreris istället.

Ljummen kycklingsallad med havreris

En samling färska ingredienser för matlagning, inklusive gröna bönor, körsbärstomater, purjolök, isbergssallad, ingefära, rödkål, pärlkorn samt olika kryddor och oljor.

Vi hade kyckling och havreris kvar från början av vår kycklingvecka. Det fanns lite rödkål kvar från i julas och gröna bönor plockade vi ur frysen. Sen var det bara att improvisera ihop en matig sallad.

Bästa Kycklinggrytan

En äldre man i en köksmiljö, iförd en läderförkläde och glasögon, står vid ett bord och rör i en metallskål. Runt honom finns ingredienser såsom sylt, olja och salt.

En gammal kokbok med titeln 'Husmoderens Kökssalmanack' från 1945, med en illustration av en kvinna i kockmössa på framsidan.

Den här grytan är en riktig höjdare. Mycket smakrik och möjlig att variera med olika proteiner. Och så fick vi användning av en påse torkad svamp som vi hade i skafferiet. Det gäller att samla på sig många olika smaker, och bygga ett riktigt smakbibliotek, för att få variation på beredskapsmaten. Vi minns den här grytan med glädje från när vi lagade fyrtiotalsmat 2020.

Buljongsoppa & risplättar

En skål med soppa innehållande potatis, gröna bönor och kyckling, serverad med ett glas vitt vin och vatten.

En kvinna sitter vid ett matbord med en tallrik innehållande plättar med sylt, med en glasburk med sylt framför sig. Bakgrunden visar en välbelyst miljö med fönster och levande ljus.

När det är soppa får man efterrätt. (Det får man förresten nästan alltid när det är beredskap.) Idag blev det risplättar, vi hade ju både havreris och lite vitt ris över från första middagen. Risplättar tillagar du som vanliga plättar. När du drygar ut smeten med ris behöver du betydligt mindre både vetemjöl och mjölk och bara ett ägg.

Mindre portioner ger utrymme för efterrätt

När krisen är här blir portionsstorlekarna mindre. För att bli mätt kan man behöva sätta fram bröd till varje måltid och lägga till de grönsaker eller rotfrukter som finns hemma.

Ett elegant dukat bord med en skål röd soppa toppad med smulor, ett glas vatten, en grön kanna och tända ljus i brassestakar.

En äldre man sitter vid ett bord och äter glass ur en liten skål, iförd en randig väst och ser glad ut.

Som guldkant avslutas varje middag med en efterrätt. Efterrätten försvann från middagsborden på 1970-talet. Under beredskap kommer den tillbaka. Det finns massor av goda och enkla efterrätter som fruktkräm, kompotter, lingon och mjölk, e.dyl. Eller så äter man något mer mättande som plättar, pannkakor eller en pudding. Men detta är värt ett helt eget kapitel.

Du vinner mycket på att tänka komponentmatlagning.

En skål med grönsaksbuljong, tallrikar med vitt och brunt ris samt en portion med kyckling.

1. Du sparar energi. Att koka en hel kyckling eller tillaga ”för mycket” ris, potatis, fisk eller bönor än vad som går åt till en middag drar lite mer energi vid tillagningstillfället, men spar energi när den färdiga komponenten används i nästa maträtt.

2. Du vinner tid. Den första middagen tar längre tid att tillaga, men de övriga går desto snabbare.

3. Du minska matsvinnet. Bra för både plånboken och miljön.

4. Du får maten att räcka till fler. När den verkliga krisen kommer och tillgången på livsmedel blir ransonerad (för det kommer den att bli) är det här sättet att tänka ett sätt att få maten att att räcka till fler portioner.

Det finns inga rester i beredskapsköket – bara komponenter till nästa rätt.

Inte märkte vi att det är beredskap

Vi ansträngt oss för att laga beredskapsmat den här veckan, dvs rätter utifrån ingredienser som ska gå att få tag på även om det är långvarig kris och ransonering. Och vi har försökt spara energi vid tillagningen, men inte toksnålat som man måste vid ett elavbrott.

Den här veckan har vi ätit gott. Vi har blivit rejält mätta. Vi har inte saknat nånting. Den skillnad vi märkt mot en vanlig vecka är att vi planerade lite mer. När vi kokade kycklingen viste vi vilka 4 rätter vi skulle laga i veckan. Å andra sidan blev middagen med de uppstekta plättarna med gräddfilssås en ren bonus. Vi fick plättar över från dagen innan! Du kan gott ge dig i kast med att laga beredskapsmat redan nu. Du har inget att förlora, men kommer att lära dig massor.

En äldre man sitter vid ett bord och äter middag, med en gaffel i handen och en tallrik med maträtt framför sig. I bakgrunden syns ett kök.

Häng med. To be continued…

Välkommen till Vintagemannens Beredskapsmat

7 januari, 20269 januari, 2026 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Mat och sånt, Miljö & hållbarhet, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Ett av orden på 2025 års nyordslista var Beredskapsodling. Men hur många har egentligen möjlighet att odla sin egen mat? Däremot kan alla lära lära sig att laga mat som fungerar när det är kris, krig och elände – beredskapsmat alltså. Och du behöver inte vänta på nästa års skörd. Du kan börja redan idag.

Av det mest minimala lagar du en god middag. Har du rester från igår, kokt potatis och kokta morötter, klarar du middagen med stormkökets stekpanna. Men även med ett helt fungerande kök så är detta en okej middag idag. Receptet kommer längre ned.

I år kommer Instagramkontot @vintagemannensberedskapsmat att helt inrikta sig på att laga mat på råvaror som möjliga att få tag på under en långvarig kris och som samtidigt smakar gott. Du behöver inte oroa dig för att det blir inkokt grävling och liknande delikatesser utan det blir rätter som både du och dina barn kommer att gilla.

De flesta nyutgivna böcker om kris och beredskap verkar inrikta sig på hur man klarar ett elavbrott eller isolering under en vecka, eller i värsta fall fyra veckor. Man ska skaffa vevradio, ha fyllda vattendunkar i källaren och hamstra taco-skal och burkar med ravioli. Hur länge räcker det? Betänk att första världskriget pågick i fyra år. Det andra under sex år och livsmedelsransoneringen i hela 8 – 11 år. Och Rysslands anfall på Ukraina har hållit på i nästan fyra år nu.

Det gäller att tänka längre än lagret räcker:

Du ska klara matlagning i 4 år – inte i 4 veckor

Vår beredskapsmatlagning handlar om mat som fungerar även om krisen pågår i fyra år, inte bara i fyra veckor. Den kunskapen har man glädje av redan nu även om det inte blir nån kris.

Krigets första offer är kryddorna. Du måste vara beredd på att beredskapsmat smakar lite mindre än vad vi är vana vid idag. Men det är som sagt en vanesak. Du kommer snart att uppskatta lite mildare smaker och det är faktiskt hög tid att redan nu börja fylla på kryddförrådet och bygga upp ett rejält kryddbibliotek.

En annan sak som du kommer att märka är att portionsstorlekarna blir mindre. 300 gram köttfärs ska räcka till fyra portioner. Du får dryga ut med morötter t. ex. Idag räknar man 500 gram till en vanlig köttfärssås för 4 portioner. Det håller inte. Men det är ingen förlust. Det kan t.o.m. vara en vinst både för folkhälsan och den enskildes midjemått. Vet du att i Danmark undvek man svält under slutet av 1:a världskriget genom att med statlig styrning ställa om kosten så att dansken åt mer rågbröd, grönsaker och potatis istället för fläsk och vitt bröd. Resultatet blev att dödligheten minskade till rekordlåga nivåer. Dessutom föddes smörebrödet, dvs matrester från föregående dag serverat på grovt rågbröd. En rejäl kris är också en stor möjlighet.

Om du kan odla maten själv

Tillbaka till begreppet beredskapsodling. Vi har sedan 2021 tillbringat allt mer tid på vårt lantställe i Västmanland. Vi är nybörjare på odling, men grävde ett trädgårdsland och började odla i några pallkragar redan första året och förra året skaffade vi ett växthus. De jättegamla äppelträden ger fortfarande bra med frukt, men vi har kompletteringsplanterat fruktträd och bärbuskar. Det var faktiskt nästan bland det första vi gjorde. Inte för att vi tänkte beredskap utan för att även en trädgård behöver renoveras med nya träd och bärbuskar.

Dessutom har vi börjat konservera och lägga in frukt- & grönt lite mer systematiskt än tidigare. Beredskapsmatlagningen kommer inte handla om odling, det finns många andra som är bättre på det än vi, men vi kommer berätta om hur vi använder det vi lagrar och konserverar och vad vi lärt oss under våra första stapplande odlingssteg. Det är matnyttiga kunskaper även om man bara har en liten villatomt eller en pallkrage.

Hur kunde vi komma på en sån här idé?

Den är inte ny. Vi har ruvat på den i åtta år. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta hänt för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat.

2020 började vi faktiskt med att laga mat från 1940-talet. Sen dess har vi lagat oss igenom Husmoderns Köksalmanack från 1933 till 1989, sex årgångar.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn, och inte torka, tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Men det syntes på matpriserna! Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen?

Vi väljer beprövade recept från förr

Dags att återvända till fyrtiotalet alltså. Och inte bara till Husmoderns Köksalmanack. Det gavs ut många andra kokböcker och broschyrer under kriget om hur man får maten att räcka och hur man får det att smaka gott med små medel. Vi kommer att dyka ner i dessa och även plocka fram hållbara recept från andra årtionden, både senare och tidigare. Det kan t.o.m. finnas en del att lära av första världskrigets matlagare.

Låter detta spännande? Välkomna att följa med oss på en resa där vi lagar beredskapsmat tillsammans. Det är är väl lika bra att börja nu direkt. Så här kommer ett gott och enkelt recept på Fiskkotletter med morötter från Husmoderns köksalmanack i januari 1943. Varsågoda!

Recept: Fiskkotletter med morötter

Recept för 4 portioner

Ingredienser:

300 gram färsk eller tinad fisk
150 gram kokta morötter
100 gram kokt potatis
1 msk vetemjöl
1-3 msk mjölk
salt, socker, vitpeppar
Ströbröd
Matfett
Tomatpuré att krydda skyn med

Gör så här:

Kokt potatis, kokta morötter och fisk maldes först i en köttkvarn. Har du inte en sådan är en stavmixer det enklaste alternativet. Men om elen har gått och du inte har en köttkvarn så får du finfördela ingredienserna med rivjärn och kniv.

1. Mal fisk, morötter och potatis i en köttkvarn, eller så använder du en mixerstav för att finfördela råvarorna.
2. Krydda med salt, peppar och lite socker
3. Blanda i 1 msk mjöl och bearbeta färsen. Späd med lite mjölk . Färsen ska vara ganska fast.
4. Forma fyra st biffar, eller som man sade 1943 , kotletter. Vänd dem i ströbröd och stek på båda sidor tills de fått fin färg och är genomstekta.
5. Vispa ur pannan med lite vatten. Smaksätt med tomatpuré och om du vill med någon favoritkrydda.

Servera med någon kokt grönsak, tex gröna ärtor, och knäckebröd till.

Smaklig måltid!

Varför är den här rätten en så bra beredskapsmåltid?

Jo, av flera skäl. Dels kan du laga den med bara ett kokkärl – en stekpanna. Det går inte åt så mycket energi vid tillagningen. Dels är rätten i sig nästan komplett; både proteiner och kolhydrater i en ”burgare”. Om du gör fler kotletter samtidigt har du sedan lunch till nästa dag. Lägg den på en brödskiva eller knäckebröd och ta med i matlådan.

Rätten bygger dock på att du gjorde storkok av potatis och morötter till middagen dagen innan så att du har basingredienserna klara. Så måste en beredskapsmatlaghare alltid tänka i flera steg. Se inte rester som rester utan som komponenter in i nästa måltid.

Kalasstart – Ett glatt återseende

De här fiskkotletterna var den första rätten vi åt när vi startade projektet Vintagemannens mat i januari 2020. Såhär såg det ut då. Nu var det spännande att se om receptet höll för ett omtest sex år senare. Och det gjorde det! Vårt nya projekt Vintagemannens beredskapsmat har fått en kalasstart.

Godis varje dag

Bland det bästa med vardagsmatlagning från förr var att man fick efterrätt varje dag. Något enkelt som fruktkräm eller äppelmos med skorpor och gräddmjölk.

Vi fick fruktkompott med gräddmjölk när vi ätit upp våra fiskkotletter 2020.

Välkommen att hänga med oss även 2026. Fortsättning följer både här i bloggen och i sociala medier: @vintagemannensberedskapsmat

Det tudelade 1960-talet var riktigt smarrigt

29 december, 202529 december, 2025 av Ingemar A, publicerad i 1960-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Hur smakade 1960-talet? Jo tack, förvånansvärt bra. Maten är en blandning av både nya rätter som t ex spagetti med italiensk sås och säkra klassiker som Pepparrotskött.

En man i glasögon och grått hår sitter vid ett bord med en tallrik spaghetti med sås framför sig, håller upp ett glas rödvin och ler.

I början av året undrade VintageQ om sextiotalet verkligen var ett eget matårtionde, eller om första halvan av årtiondet var en förlängning av 1950-talets hemmafruideal, och den andra halvan var en uppkörningssträcka för 1970-talets heltidsarbetande yrkeskvinna. När årets sista 60-talsmåltid är lagad kan hon konstatera att hon gissat rätt. 1960-talet är ett förändringens årtionde som innehåller lite av det gamla och lite av det nya på ett bra sätt.

Frysbox och ugn

På 1960-talet regerar frysboxen och ugnen i köket.

Varför ska man gå till affären flera gånger i veckan och handla färska råvaror när det finns både kyl och frys därhemma? Frysta råvaror smakar ju nästan som färska. Dessutom är det tidsbesparande att inte handla så ofta och billigt blir det också om man storhandlar till extrapris. Som med allt nytt som slår igenom finns det både för- och nackdelar. Till nackdelarna hör t ex att fisk i recepten heter ”fryst fiskblock” och inte gös, abborre eller torsk. Där och då dog den svenska fiskkulturen och den har inte riktigt hämtat sig än.

En portion med fisk i sås, serverad med kokt potatis och en drink i ett glas, på ett träbord.

En ugnsbakad fiskfilé med grönsaker i en vit form, omgiven av en naturlig matta.

Att laga middag i ugn var mycket populärt på sextiotalet. Köket var nyrenoverat med modern elspis och elen var billig. Klart att man vill testa att laga i ugn. Det är både enkelt och tidsbesparande. Det är bara att lägga ihop ingredienserna, krydda och sen skicka in det djupfrysta fiskblocket i ett foliepaket i ugnen. På så vis hoppar man över flera tidskrävande moment som tex att göra sås. Kvar blir att koka potatis och att duka. Det är bra när man har kort om tid för att laga middag, vilket man ju har om man börjat yrkesarbeta. För på 60-talet har kvinnorna till nästan hundra procent fortfarande det fulla ansvaret för hemmet och barnen.

En ugnsbakad maträtt med krämig yta och bitar av bacon på toppen, serverad i en metallform.

En leende man håller upp ett glas dryck och sitter vid ett bord med tallrikar fyllda med mat, som inkluderar bacon, grönsaker, och knäckebröd, i en ljus köksmiljö.

Ugnsmaten blir oftast god, men det är ingen hit att laga klassiker som Raggmunk i långpanna i ugn. Det blir inte gott.

60-talets kryddning överraskar

På 60-talet börjar kryddningen bli lite mer spännande. Örtkryddor som mejram, timjan och rosmarin förekommer ofta. Tore Wretmans 4 kryddor (muskotnöt, vitpeppar, kryddpeppar och kryddnejlika) används flitigt och har hos Vintagemannens mat blivit en riktig favorit. Vitlök tillhör nästan standardkryddorna nu och i sådana mängder att det faktiskt ger smak. Även äldre smakhöjare som kapris, sirap och ansjovisspad används flitigt.

En köksbänk med vitlök, ansjovis i burk, kapris, kryddor som muskotnöt, svartpeppar, mejram, timjan, samt sirap på en grå yta.

Ja som ni ser, variationen är stor. Det bästa med att ha lagat 60-talsmat är dock att ha återupptäckt kryddpeppar. Oj, vilken användbar krydda!

Årets höjdpunkter och bottennapp

60-talet har bjudit på fler höjdpunkter än bottennapp. Det tackar vi för!

Ska vi välja ut några riktigt smaskensupplevelser så är det; torsk på provencalskt vis, spagetti med tonfisksås, regn- & rusksoppa samt brynt vitkålssoppa.

En tallrik med potatis, en bit fisk i sås och grönsaker, samt ett glas juice på en träytan.

En uppsättning av ingredienser för att laga pasta, inklusive tomatpasta, kapris, körsbärstomater, tonfisk, lök, vitlök, lagerblad, samt kryddor som timjan och salt.

Rätter vi kunde ha klarat oss utan är; raggmunk i långpanna, fransk potatissoppa, fiskgratäng på snabbvis samt fiskbullar i dillsås,

En ugnsrätt med en gyllene yta, toppad med skivor av bacon, sitter i en metallform på ett dukat bord. Vid sidan finns en skål med grönsallad, en tallrik och en burk med smör.

En äldre man sitter vid ett bord med en tallrik mat och en glas öl. Han håller upp en flaska öl och ler mot kameran. I bakgrunden syns ett kök med gröna skåp.

Alla recept hittar du på Instagramkontot @vintagemannensmat

tack för i år – 2026 väntar nya äventyr

Vintagemannens mat har nu lagat sig igenom sex årtionden, femtiosju år, 1933 till 1989, av Husmoderns Köksalmanack. Vilken bildningsresa det har varit, så kul vi har haft och så mycket god mat vi ätit. Varierad middagsmat är bara förnamnet.

En samling av sex köksalmanackor från årtiondena 1935, 1945, 1954, 1964, 1976 och 1989, med omslag som visar olika kvinnor som lagar mat och en illustration av köksredskap.

Vår mycket subjektiva topplista över matåren ser ut såhär

1940- och 1970-tal – rejäl mat, gott och lättlagat
1960-tal – se ovan
1930- & 80-tal – för mycket smör, grädde på 30-talet och konstiga blandningar på 80-talet
1950-tal – när husmor skulle piffa maten istället för att laga den.

Det trodde vi inte när vi började laga mat ur Husmoderns Köksalmanack för sex år sedan. Då trodde vi att femtiotalet var hemmafruns glansperiod i köket.

Vi tog dock inte årtiondena i kronologisk ordning. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta varit för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat. Så vi började faktiskt med att laga oss igenom 1940-talet. Matlagnings- & råvarukunskap sitter lika mycket i händerna som i huvudet.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn och inte torka tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen. Vi är ju inte alls självförsörjande på mat längre. Möjligen har vi så att det räcker till hälften.

Beredskapsodling är ett av orden på 2025 års nyordslista. Kanske är det hög tid för lite riktig beredskapsmatlagning också. Eller vad tycker du?

Tack till alla följare för det här året. Er uppskattning och era kommentarer är oss en stor glädje. Vi hoppas att ni följer med oss även under 2026.

En kvinna sitter vid ett dukat bord med blommor och en kopp framför sig, iklädd en mönstrad tröja. I bakgrunden syns en svensk flagga och en glob.

En man sitter vid ett bord med en duk dekorerad i blommor. Han håller upp ett glas och ser glad ut. På bordet finns en vas med blommor, en tallrik och en liten svensk flagga.

Gott Nytt Matår önskar vi

@Vintageqvinnan Anne-Marie Lindstedt och @Vintagemannen Ingemar Albertsson

Vad ska jag ha i halsen?

8 september, 2025 av Ingemar A, publicerad i #stilskolan, 2000-tal, Accessoarer, Stil

I 400 år har mannen haft nån slags tygbit knuten i halsen; slips, kravatt eller fluga. Men 2020 tog det slut. Då sa han adjö till slipsen och slängde bort sin främsta prydnad. Så vad ska han pynta sig med istället?

Det var under 30-åriga kriget, när kroaterna knöt ihop och gjorde en rosett av snibbarna på sina stora skjortkragar, som kravatten uppstod. Fransmännen tog efter, och under de följande århundradena har män haft mer eller mindre utsirade tygrosetter och halsdukar på sig för att vara fina. Gäller inte det längre?

2025 års man vill inte ha slips eller fluga, så då knäpper han inte kragen utan går uppknäppt till allt, även till snygg kostym och smoking numera. Han verkar inbilla sig att han är elegant ändå. Vilken förlust.

Visst är det OK med uppknäppt skjorta ibland, till tröja, t ex. Eller när man går i bara skjortärmarna. Men vilka andra snygga alternativ står till buds när man fått på sig en kavaj.

Soft collar, camp collar eller kubakrage kallas en skjorta utan styv krage. Tänk pyjamasjacka eller Hawaiiskjorta. Där finns inte ens nån knapp att knäppa i halsen. Den ska bäras öppen. Och riktigt snitsigt blir det när man lägger ut skjortkragen på kavajen. Det ser klätt ut, inte bara slarvigt oknäppt. Den styva kragen har en knapp högst upp och den är där för att knäppas.

Mao- eller Kinakragen är en ståkrage som man inte viker ner. Den knäpps ända upp så att det ser ut som en höghalsad T-shirt eller nästan som en polotröja. Det kan se riktigt elegant ut med alla tre varianterna. Och då behövs ingen slips. Jag tycker faktiskt att det ser mer klätt ut med en T-shirt till kostym än en oknäppt dressad skjorta. Fråga salig Giorgio Armani som var en mästare på elegans. Han skapade modet med Tshirt till en lång slank kavaj.

Nackdelen att gå i T-shirt eller nåt annat urringat är att då smutsar man lätt ner kavajkragen. Och det är ju en av skjortans huvuduppgifter att skydda kavajen från smuts. Det är lättare att tvätta en skjorta än en kavaj.

Men om man nu inte vill avstå från att vara lite fin. Vad ska man då knyta i halsen?

Min favorit till vardags är ”slöjdlärarslipsen”. Den stickade, virkade eller hemvävda ylleslipsen som inte alls ger det där uppklädda intrycket som en blank sidenslips gör. Den kan man bära till vilken vardagsskjorta som helst, bara man matchar färgerna snyggt.

Du kan också ha olika halsdukar innanför skjortkragen.

Plastrongen är en slags scarf, ofta i siden, som täcker hela öppningen i skjortkragen. Man knyter den som en slips, four in hand, men istället för att pula ned den breda snibben genom slipsknuten så viker man den bara över knuten och stoppar in i den skjortöppningen. Då sitter plastrongen stadigt och glider inte upp. Vill du se ut som en gentleman från Öfre Östermalm är detta absolut din grej.

Snusnäsduken, eller bandana som det heter nuförtiden, är en annan halsduk med lite snits. Du viker en fyrkantig duk (c:a 50 X 50 cm) till en trekant som du sen rullar till ett smalt band som du lägger runt halsen. Det finns säkert olika sätt att knyta den, men jag brukar göra den smala slipsknuten four in hand (googla på det om du inte kan). Då är det lätt att reglera hur mycket strypsnara jag vill ha.

En Bandana är ett billigt nöje. Du kan lägga upp ett helt litet lager för att matcha dagens outfit. Kolla t.ex. Bandana.se De har mycket att välja bland.

Bandana är förresten Hindi och betyder ”att knyta” och man kan bära den på massa olika sätt; som halsduk, som hårband, som huckle eller sjalett, som en sjörövare eller ha den framför munnen som en bankrånare i Vilda Västern.

Du har säker sett hur scouterna bär sina halsdukar. De har en sölja i läder eller metall som de bara trär ner snibbarna i. Det blir fint till en bandana också.

Eller varför inte vara lite Wild & Crazy?

Lycka till med att klä dig elegant. Gå bara inte i uppknäppt skjorta till kostym och kavaj. Då är du inte färdigklädd. Och du, glöm inte att stoppa ner skjortan i byxorna.

Hur firar du Husmanskostens dag?

26 februari, 2025 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Idag är det Husmanskostens dag. Med start 2025 ska den 26 februari vara dagen när svenska krogar, livsmedelsbutiker och hem hyllar den klassiska svenska maten.

Vintagemannens mat tar alla tillfällen som bjuds att få fira och festa och vad kan vara bättre än att fira Husmanskostens dag genom att äta ärtsoppa till middag. Tillsamman med gröt är ärtsoppan husmanskostens ”urrätter”, de maträtter som överlevt årtusenden av matutveckling.

Vad är egentligen husmanskost?

Är spagetti med köttfärssås husmanskost? Inte om man får tro Chat GPT . Där definieras Husmanskost som ”traditionell, enkel och ofta näringsrik svensk mat som historiskt ätits av allmänheten, särskilt arbetare och bönder. Rätterna är ofta baserade på lokala råvaror”.

Husmanskost förknippas ofta med trygghet, minnen och välkända smaker. Och ibland äcklig skolmat. Vintagemannen har ett kluvet förhållande till husmanskosten som inte enbart beror på skolmaten. Han brukar säga att hans mamma ”lagade sådana köttbullar som inte ens en son kan älska”. Oavsett detta så älskar han husmanskost, så några goda minnen måste ändå finnas.

Richard Tellström beskriver i sin fantastiska bok ”Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år” hur den husmanskost vi känner idag och som kan symboliseras av köttbullar med potatis, brun sås och lingon vuxit fram.

För er som inte läst boken kommer här en kortkort sammanfattning signerad Vintagemannens mat :

Husmanskosten, som vi känner den idag, växte fram i städerna under 1800-talets andra hälft. Den började som billig restaurangmat för arbetare & kontorister som, pga akut bostadsbrist bodde i rum utan tillgång till kök och ibland även utan tillgång till eldstad. Hur gör man för att många människor som inte har tillgång till kök ända ska kunna äta varm, billig och näringsriktig mat? Man sneglar på hur andra löst problemet och gör likadant. I Tyskland hade ångköken löst matutmaningarna relaterade till den stora inflyttningen till städernas fabriker. Alltså importerade man denna idé från Tyskland. I varje ångkök tillagades flera tusen portioner per dag och maten kunde ätas på plats eller tas med som hämtmat. Stordriften gjorde det dessutom möjligt att variera rätterna från dag till dag. Ångkökens stora grytor och ångugnar ändrades även matlagningen. Den blev mer tekniskt avancerad och råvarorna blev fler än i allmogeköken.

Göteborgs ångkök 1901 Granne med Feskekörka

Att det fanns fler rätter att välja på och att rätterna innehöll fler råvaror än den traditionella allmogekosten tilltalade även städernas borgerskap och vips var husmanskosten som vi känner den idag född.

husmanskosten – en utrotningshotad mattradition?

När världen öppnar sig i mitten av 1900-talet med nya kryddor & kryddblandningar, rå grönsallad till maten, pizza, pasta, hamburgare och kinamat blev husmanskosten lite otrendig. Den dominerade naturligtvis kosthållet och skolmaten och på tio-i-topp listan över populära rätter fanns den med. Men den hade påbörjat resan mot att betraktas som gammaldagsmat, sånt som glöms bort och bli något som enbart serveras på Skansen och ålderdomshem eller vid större högtider.

En som funderade mycket över husmanskostens överlevnad var krögaren och hovtraktören Tore Wretman. Redan 1958 grundade han, tillsammans med 16 andra kulturpersonligheter, Gastronomiska Akademin. Målet med akademin är att hylla borgerskapets husmanskost men med en förfinad touch och att lyfta fram den som ett viktigt kulturarv. 1967 gav han ut kokboken Svensk husmanskost. Med Tore Wretman tog husmanskosten klivet in i finmatsalen.

Även Lilla Sällskapet, som återuppstod 1966, ville rädda husmanskosten och formulerade sitt syfte som att vårda och främja den svenska matkulturen. Deras kokbok – K-märkt smak. Genuint svenska middagsklassiker (2012) – borde finnas i varje svensk matnörds bokhylla. Där hittar du nästan alla klassiker.

Husmanskost är smaskens

Vi – Vintagemannens mat – som lagar oss igenom årtionden av Husmoderns köksalmanack älskar husmanskost och åtminstone alla äldre årgångar (1933 – 1989) av köksalmanackan innehåller gott om förslag och recept på husmanskost. Det gillar vi! Husmanskost är hyfsat lokal och full av minnen och välkända smaker. Dessutom ger den tröst och trygghet i oroliga tider!

Vi utbringar ett fyrfaldigt Smaskens för Husmanskostens dag och firar med Ärtsoppa med alla tillbehör!

PS. Ärtsoppa är inte något man köper i plastkorv. Redan kvällen innan lägger man torkade ärtor i blöt så att de sväller. Mycket smartare, mycket billigare. Så gjorde man nog på ångkökens tid också. Och på stenåldern.

Vad kan Vintagemannens Mat lära deltagarna på ”Folk & försvar”?

12 januari, 202512 januari, 2025 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, 2000-tal, Livsstil, Mat och sånt, Vintagemannens mat

2020 startade kontot Vintagemannes mat. Frågan hur vardagsmiddagen förändrats över årtionden av knapphet, välstånd, ransonering, inflation, produktutveckling och globalisering har diskuterats runt middagsbordet i vår familj långt innan vi började prata om det på Inastagram. VintageQ har dessutom en lång kärlekshistoria med äldre årgångar av Husmoderns Köksalmanack.

2018 var det torrår med missväxt och nödslakt i Sverige. Året efter kom Folke Schimansiks bok ”Mat en krigisk historia”. I den beskriver han hur avgörande livsmedelsförsörjningen är i krig och hur utsvältning används som direkt vapen. Kanske kommer du ihåg att skörden i Sverige 2023 ännu sämre än 2018. 2023 års skörd är faktiskt den sämsta i mannaminne. Vi hade haft svält i Sverige förra året om vi inte hade kunnat importera så mycket av vår mat.

När vi startade kontot Vintagemannens Mat 2020 var det ingen tvekan om vilket årtionde vi skulle starta med, nämligen 1940-talets kristidsår.

Lärde vi oss något? Ja massor! Både om smart matlagning, konservering, kryddor, ingredienser och hur snabbt matpreferenser kan ändras, men också om ansvaret för livsmedelsförsörjning i kris. Att staten behöver kliva in för att vi alla ska bli mätta ”Om krisen eller kriget kommer”. Marknadskrafterna kommer inte klara att lösa den frågan på ett solidariskt sätt.

Under 2020 lagade vi kristidsmat, men läste också en del om ransoneringssystemet och erfarenheterna av det. Vi tycker fortfarande att inläggen är läsvärda, så här nedan länkar vi till några av dem. Häng med på en historielektion!

Tror du aldrig att det kommer att bli livsmedelsransonering igen?

Under den rubriken berättar vi om livsmedelsransoneringen under andra världskriget. Vad ransonerades och under hur lång period, hur funkade ransoneringskupongerna, hur fördelades ransonerna och vad tyckte folk egentligen? Det och lite till kan du läsa om. Klicka här

Svarta börsen eller ”marknaden för den fria försörjningen”

Var ransoneringssystemet verkligen så bra att ingen handel utanför systemet förekom? I doktorsavhandlingen ”Svarta Börsen – samhällslojalitet i kris”, går Johnny Wijk till botten med frågan. VintageQ läste roat och lärde sig nästan allt om svartabörshandeln under 2:a världskriget. Vill du också ha lite koll och förstå vad som faktiskt kan hända här igen? Då ska du läsa det här blogginlägget. Klicka här

Hur smakar kristidsmaten?

Blir du intresserad av att testa hur det kunde smaka under krigsåren? Tror du att man var tvungen att äta stuvad huggorm och långkokt grävling? Nej, det smakade häpnadsväckande bra faktiskt. Här kommer några länkar på blogginlägg från 1940-talets kristidsmatlagning

Kristidspåsk med marsipanprovning – 13 april 2020

Dryga ut matkassan och ransoneringskupongerna med potatisbröd och krigssmör 25 april 2020

Hur många recept på sockerkaka behöver man? Fler än du tror om du ska baka kristidsgräddtårta 21 juli 2020

Julbordets fröjder krisåret 1941 och 2020 – 27 december

Läs boken: Mat En krigisk historia

Den drastiska rubriken har Folke Schimanskis bok från 2019. I den beskriver han hur avgörande livsmedelsförsörjningen är i krig och hur utsvältning används som direkt vapen; under första världskriget svalt hundratusentals tyskar och österrikare ihjäl som en följd av Storbritanniens blockad. Idag försöker ryssarna slå sönder ukrainarnas försörjning av det livsnödvändiga.

Men det finns även positiva exempel. Det har diskuterats att en del människor faktiskt fick en bättre hälsa genom att tvingas äta mindre kött, fett och socker och istället mer grönsaker och frukt. Danmark är t.ex. det enda land där folkhälsan förbättrades under 1:a världskriget. (Det visste du inte om smörrebröden på rågbröd.) Under krigen fick man lov att hitta på alternativ: ta tillvara på närmiljön, skapa nyodlingar och lära sig att återvinna.

Boken är ett lästips från Vintagemannens mat. Den bör vara obligatorisk läsning för alla beslutsfattare. Läs och begrip!

1960-talet i kläm mellan femtiotalets hemmafru och sjuttiotalets yrkeskvinna

6 januari, 2025 av Ingemar A, publicerad i 1960-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Vintagemannens mat har hittills ätit sig igenom fem årtionden med hjälp av Husmoderns köksalmanack. Oj, vad vi har lärt oss mycket och vilken variation det blivit på vardagsmiddagarna.

Nytt år betyder vardagsmiddagar från ett nytt årtionde. I år har vi bestämt oss för att äta 1960-talet.

Fast är 1960-talet egentligen ett eget matårtionde? Eller är det är mest en transportsträcka som under första delen är en förlängning av 1950-talets hemmafruideal för att sedan övergå till att bli en uppkörningssträcka för 1970-talets yrkeskvinna och nya ideal och vanor? Det är åtminstone den uppfattningen VintageQ får när hon bläddrar igenom 60-talets Köksalmanackor.

Råd fanns både till hemmafrun och den dubbelarbetande kvinnan 1967: Konsten att vara hemmafru och Hur många timmar tar hushållsarbetet?

Om det stämmer återstå att se. Vi hoppas att ni hänger med på och kommenterar vår sextiotalsresa.

Flyttlassen går till storstäderna

1960-talet är nog peak rekordåren. Alla kurvor pekade uppåt, även om uppgången mattades mot slutet av årtiondet. Tillväxten gav utrymme för utbyggnad av offentlig välfärd. Kanske var det omsättningsskatten som infördes 1960 som betalade för den utbyggnaden. Under årtiondet steg skatten i alla fall succesivt från 4,2% 1960 till 11,1% 1969.

Även hushållens inkomster och köpkraft steg. Dessutom var inflationen måttlig. Folk fick mer pengar över och köpte kylskåp, TV eller bil. Levnadsstandarden steg, men kostnaden för livsmedel tog fortfarande en relativt stor del av den hushållens disponibla inkomst, närmare bestämt 25%.

1950- & 60 talen är årtiondena när urbanisering & rationalisering sätter rejäl fart. Flyttlassen går från landsbygden och mindre tätorter till städerna och jobben. Brist på bostäder blir ett stort problem i de orter flyttlassen går till. 1964 beslutade Socialdemokraternas partikongress om det bostadsbyggnadsprogram som innebar att 100 000 bostäder per år skulle byggas mellan 1965 och 1975. Miljonprogrammet hade sett dagens ljus. Nya områden stadsplanernades och byggandet omfattade både höghus, låghus och småhus. Inte bara de stora höghusområden som mest kritiseras i debatten alltså.

Miljonprogrammet byggs på platser där det inte funnits bostäder tidigare. Resultatet av det och av att allt fler skaffar sig bil på 60-talet blir snabbköp och nya köpcentrum. De kommer att slå ut och ersätta de små butikerna; speceriaffär, mjölkaffär, köttaffär, fiskaffär, bageri, men också de små livsmedelshandlarna i äldre bostadsområden.

Mjölkaffärerna som försvann. Foto: Okänd fotograf / Örebro Stadsarkiv

Livsmedelsbutikerna förändras och de små butikerna med manuell betjäning får se sig besegrade av det nya – moderna och rationella snabbköp med självbetjäning. Och 1962 öppnades även Sveriges första stormarknad, Wessels, utanför Malmö.

fryst mat slår igenom

En nymodighet som som får sitt stora genombrott är djupfrysta livsmedel.

1945 lanserar Findus sina första djupfrysta produkter i form av spenat och bär, men det är under 1960-talet som djupfrysta produkter slår igenom stort. Sortimentet växer och kategorierna blir fler, tex djupfrysta wienerbröd & bullar. År 1960 såldes 21.000 ton djupfryst livsmedel. År 1970 var den siffran 112.000 ton. Frysdisken blir den nya ”konservhyllan”. Utvecklingen underlättades av 60-talets butiksomvandling och den tekniska utvecklingen av butikskylar.

1960-talet är också årtiondet när många hushåll har råd att köpa en egen frysbox. Att utvecklingen går snabbt märks i Husmoderns kökslamanack. 1967 tillkommer en fryboxsjournal längst bak i almanacken. Efter det för konserveringsjournalen en tynande tillvaro och 1974 slås den ihop med frysboxjournalen.

I köksalmanacken finns flera artiklar som propagerar för fördelarna med frysbox. 1963 under rubriken ”Djupfryst vecka, när mamma reser bort”. 1967 handlade det om att ”Frysbox i stan sparar tid och pengar”. I artikeln konstateras att det är lönsamt med en frysbox med argumenten att man kan planera bättre, utnyttja storköp och rationalisera sitt hushåll. Bara fördelar!

Att ta tillvara och frysa livsmedel hemma var en ny konserveringsteknik. Böcker i fryskonservering togs fram. Och i Husmoderns kökslamanack 1961 gick Djupfrysningsbyråns egen hemkonsulent igenom hur man skulle göra.

Hurra för plastförpackningar!

1960-talet är även plastens förlovade årtionde. Under 60-talet blev ALLT bättre och mer praktiskt med plast! Utflykten och festen blir enklare med engångsbestick av plast, engångsplastmuggar och så papptallrikar förstås.

Den klassiska picknickkorgen Taffel lanserades 1962. Den designades av Jan Trädgårdh och inte av Sigvard Bernadotte som det ofta står. Men han var anställd på dennes firma Bernadotte & Björn.

Även förpackningsindustrin revolutionerades med plastens intåg. 1965 lanserades det geniala smörgåsmargarinet Flora, margarinet som var mjukt och bredbart även när man tog det direkt från kylen. Dessutom var förpackningen genial. En supersnygg smörbytta i papper med plastad insida och ett plastlock. Klart att Flora blev en stor framgång. 1969 hade mejeriindustrin kommit ifatt när de lanserade Bregott.

Även mellanölet som lanserades 1965 kom i slutet av 1969 i en plastförpackning, Rigello. Miljöaspekterna lyftes fram i lanseringen och Rigello uppgavs vara den mest miljövänliga engångsförpackningen som till och med kunde konkurrera med reurglaset. Förpackningen blev ingen succé, men 1977 när mellanölet förbjöds blev Rigellon populär. På grund av sin låga vikt lämpade den sig vid inköp av större mängder och det var en fördel när svenskarna hamstrade mellanöl 1977.

Apropå plastförpackningar har VintageQ för sig att träbackarna för öl & läsk byttes ut till dito i plast någon gång i skarven mellan 1960- & 70-talet. Träbackarna överlevde som ställ för LP-skivor.

Även för schampo, disk- & rengöringsmedel bytte industrin till plastförpackningar.

Utvecklingen fortsatte och i början av 1970-talet förpackades t.o.m. ärtsoppan i en plastkorv.

Och dessutom slog kläder och textil i syntetmaterial igenom stort.

Ny enkelhet är ledordet

Under 1960-talet börjar etikettsregler upplevas som alltmer besvärande och ett hinder för att umgås över mat. Ska man prata om en mattrend så är det att lyfta fram det okonventionella och enkla sättet att umgås. 1950-talets krav på perfekta och piffiga middagar arrangerade av en hemmafru i världsklass blir omoderna. Istället vill man umgås på ett mer lättsamt och enklare sätt. Tips som legitimerar att man inte behöver bjuda enligt etikettens regler blir vanliga.

Häften som ”Läckra kvällsrätter”, ”Smörgåsar & smårätter” och ”Kom in på en öl och smörgås” är några exempel på det.

Även husmoderns Köksalmanack är är fulla av artiklar med tips på hur man bjuder på nya sätt. ”Välkomna på en smörgås”, ”Allt på en tallrik bjudning” och ”Bjud på buffé och låt gästerna servera sig själv” är några exempel

Bjud gästerna på middag i TV-soffan

1956 startade TV sändningar i Sverige. Efter den relativt sena introduktion av TV gick det snabbt. Världsmästerskapet i fotboll gick 1958 i Sverige och det skapade en rusning efter tv-apparater. Redan 1960 var Sverige det TV-tätaste landet i Europa näst efter Storbritannien. 1965 fanns det två miljoner licenser i landet och TV-nätet täckte drygt 95 % av landets yta och 1966 hade Sverige det TV-tätaste landet i världen näst efter USA. 1969 började TV2 att sända och ett år senare var det dags för reguljära färgtelevisions-sändningar.

Det är klart att denna utveckling påverkar hur vi äter och hur vi umgås. VintageQ gissar att TV-apparatens inträde i hemmet påverkade trenden att vilja umgås på ett mer lättsamt och enklare sätt. Grannarna kom inte över på middag längre, de kom över för att titta på TV och äta samtidigt.

1962 kom den klassiska termoskannan av Carl-Arne Breger i plast. Den fick sitt genombrott när folk förstod att man kunde sätta Melittafiltret ovanpå kannan och brygga direkt i den.

Matinspiratörer på modet

Om 50-talets matlagning påverkats av framsynta hushållslärare som Anna-Britt Agnsäter med Vår Kokbok (1951) blev 60-talet årtiondet då de tongivande matskribenterna var journalister och krögare.

Märit Huldt anställdes som matskribent på SvD 1955 och blev tidningen trogen till 1980. Under signaturen Hiram hade hon stort inflytande över matlagningen i de svenska hemmen. Hon personifierade både det enkla och det kontinentala köket. Hon gav ut många kokböcker som trycktes i stora upplagor.

Under 60-talet blev det 6 st böcker, bl a Hirams kokbok (1960), Hirams andra kokbok (1966) och Hirams vänners kokbok (1969)

Pernilla Thunberger började på DN 1937 och stannade till pensionen 1974. Hon skrev inte bara artiklar med matrecept utan granskade kritiskt allt som hade med mat att göra: livsmedelsindustrin, transporter, försäljningen av maten och så vidare. Ibland drev hon regelrätta kampanjer. En av dessa kampanjer resulterade 1971 i lagen som om föreskriver att alla livsmedel som erbjuds till försäljning ska vara märkta med förpackningsdatum och sista-förbrukningsmärkning.

restauratören och matinspiratören Tore Wretman

Tore Wretman var 1960-talets gigant inom matområdet . Redan under efterkrigstiden köpte han Riche, Operakällaren och Stallmästargården. 1945 startade han Teatergrillen som snabbt blev en av Sveriges hetaste restauranger. Kronjuvelen Operakällaren köpet han 1955, men den öppnades inte förrän 1961 efter en omfattande renovering och ombyggnad.

Tore Wretman utvecklade det svenska smörgåsbordet till vad det är idag. Fram till 1960-talets mitt hade smörgåsbordet varit en populär förrätt. Det ändrade Tore Wretman på. På Operakällaren och på Världsutställningen i New York 1964 presenterade han smörgåsbordet som en hel måltid i sig. Wretman förordade också att det skulle ätas i fem bestämda ”turer”, en tågordning som inte tidigare var känd.

Men Tore Wretman var även en inspiratör för vardagsmatlagarna. Redan på 1950-talet hade han i radio och TV undervisat Folke Olhagen – Novisen vid spisen – i enklare vardagsmatlagning. Han fortsatte under 60-talet att medverka i Husmorsfilmerna,

Med sitt sinne för gastronomi, skolningen i Frankrike i kombination med intresset för svensk husmanskost förvandlade och förädlade han det relativt ambitionslösa svenska köket och införde en mer kontinental standard och ambitionsnivå.

Tore Wretmans kokbok Svensk Husmanskost från 1967 är en klassiker.

Nu börjar DET NYA matåret

1960-talet är verkligen bryggan mellan 50-tal och 70-tal. Eftersom 50-talet är det absolut sämsta matårtiondet VintageQ lagat sig igenom och 70-talet ligger i topp tillsammans med 40-talet är det, med skräckblandad förtjusning, hon nu tar sig an 1960-talets mat. Vad kommer vi att äta och hur kommer det här att smaka? VintageQ gissar att det blir mycket djupfrysta råvaror, mycket tillagning i ugn, ett och annat smörgåsbord, nyfikenhet på nya kryddor, husmanskost och så massor av nyenkel festmat.

Nu återstår det bara att börja laga mat. Hej Husmoderns Köksalmanack 1960 – 1969 och välkommen in i mitt liv! Nu kör vi!

Jösses flickor vilket matårtionde 1970-talet blev

1 januari, 2025 av Ingemar A, publicerad i 1970-tal, Mat och sånt, Prisvärt, Vintagemannens mat

Det var med viss bävan vi tog oss an 70-talelets matlagning. Årtiondet när hemmafrun blev omodern och den yrkesarbetande kvinnan blev det nya idealet. Årtiondet som vi kommer ihåg både som de prenumererade receptboxarnas och de fotriktiga och präktiga informationskampanjernas årtionde.

Årtiondet när uteätandet och snabbmaten etablerades, när pizzeriorna slog igenom på bred front och McDonalds kom till Sverige. När lanseringen av Rikskupongerna 1973 bidrog till ett ökat uteätande, oavsett om man åt lunch för dem eller åt matlåda på jobbet och ”sparade kupongerna för att betala lördagspizzan med”.

En gång i veckan äter vi en middag ur Husmoderns köksalmanack. Vi väljer nåt som låter gott från den vecka som både dagens och dåtidens kalender visar. På så vis äter vi efter säsong. Eftersom det i regel är ett recept för fyra så blir det en matlåda också. Men vi äter mycket annat gott i veckorna också.

Kan 70-tals maten i Husmoderns Köksalamanack vara relevantår 2024? Vi tvivlade och tog oss an decenniet med viss skepsis, men blev glatt överraskade. Hör här.

Inget tjafs och Piff utan gott och enkelt

Vi är förvånade, men 1970-talet är, tillsammans med 1940-talet, det årtionde som har bjudit på godast middagar. Dessutom har matlagningen gått snabbt och maten varit enkel att laga. Ingredienserna har nästan alltid varit lätta att få tag på och har dessutom inte kostat skjortan, men framförallt har det smakat GOTT. Kan man önska mer?

lägg tiden på att göra tillbehören goda istället för att pynta uppläggningarna

På 70-talet hade man slutat skämmas för att använda färdiglagat och halvfabrikat. Argument att konserver minsann är mer näringskontrollerade och bättre än hemlagat hade försvunnit och piffandet med att dölja att det var enkla konserver som förekom på 50-talet var, tack och lov borta. Istället lägger man på 70-talet tid och kärlek på efterrätten, såsen eller något annat tillbehör.

Två bra exempel på det är ”Tomatsoppa på burk med extra god ugnspannkaka” och alla middagar med fiskpinnar, där krutet läggs på goda såser stället för att försöka dölja att man steker färdigpanerad fisk.

Tomatsoppan från 1978 års kalender skulle bara värmas. Istället lades matlagningstiden på att smaksätta den enkla pannkaksmeten med rivet skal av apelsin, stötta kardemummakärnor och hackad mandel. Prova, det är Smaskens!

Till fiskpinnarna serverades 1979 en enkel sallad på majs, ärtor, gurka, strimlad vitkål och gräslök med en sås av citron, olja, vatten och salt. Enkelt och så gott!

fräscha råvaror + enkla uppläggningar = lättlagat & gott

Speciellt under sommarhalvåret har vi ätit många fräscha middagar där basen varit rökt skinka eller rostbiff i tunna skivor .

På midsommardagen åt vi kall skinka och ett grönsaksfat med flera varma och kalla primörer. Lite senare under sommaren åt vi kall skinka med friskussallad och en annan gång rostbiff med råstekt färskpotatis, sockerärtor och pepparrotsgräddfil. Riktig semestermat!

Som en modern kurs i att äta både gott och billigt

Att inflationen var hög på 70-talet och att drygt 20 % av hushållsbudgeten gick till mat märks på flera sätt.

Rätter gjorda på grönsaker är ganska vanliga, fast det att det är vegetariskt betonas inte. Goda exempel är rårakor och soppa (grönsaks-, lins, jordärtskocks, ärt- och potatis- & purjosoppa). Vårt soppätande har ökat med flera hundra procent under året jämfört med tidigare år. Det har varit smaskens och dessutom billigt och tillfredställande eftersom vi lagat på råvaror från det egna trädgårdslandet. Soppätandet kommer vi definitivt att ta med oss in i vår framtida vardagsmatlagning.

Kött var dyrt och mängden kött per portion är inte så hög. 300 gram köttfärs ska räcka till 4 portioner köttfärssås och det i ett recept där man inte drygar ut med rivna morötter. 300-400 gram falukorv räcker till en korv- & grönsaksgryta för fyra.

Finns det inget som är dåligt med 1970-talets mat?

Jo, det är klart att all sjuttiotalsmat inte alltid smakat toppen. Ska man generalisera så är den försiktiga kryddningen en utmaning. Det är dock lätt åtgärdat genom att öka på den angivna mängden kryddor. Det har VintageQ gjort.

Dessutom finns en tendens att koka och steka ihjäl fisk och fågel. Även det kan dagens matlagare lätt fixa.

Vart tog lamm och torskrom vägen?

Att hitta rätt råvaror till 70-tals maten har varit enkelt, men två saker har vi reflekterat över.

Vart tog lammköttet vägen i svensk dagligvaruhandel?

Styckdetaljer av lamm är en bristvara i Sverige 2024. Den 16 september skulle vi äta dillkött på lamm. Det var inte lätt att hitta. Efter att förgäves ha försökt på ICA Kvantum och COOP Extra blev vi räddade av Lidl som hade fem (!) olika styckdetaljer, vissa frysta och andra färska. Den 20 oktober var vi i Göteborg och skulle laga lammgryta. Då fick vi gå till saluhallen.

Stekt torskrom som man äter med potatis, vit sås, citron och dill – det förekom ofta som vardagsmiddag på 70-talet. Vi har förstått att rätten är en vattendelare vad gäller smak. Antingen älskade man den eller så hatade man den. 2024 beställer man torskrom på nätet. Den kostar 69 kr för 200 gram. Det blir 345 kr/kg plus frakt. Orsaken lär vara utfiskning av torsk, vilket gör att rommen prioriteras till kaviar istället.

Bottennapp och höjdpunkter

Så kommer vi till matårets höjdpunkter och bottennapp. Som framgår av ovanstående har vi varit mycket nöjda med 1970-talet. Ärlig, prisvärd, god, lättlagad vardagsmat. Av de prenumererade receptboxarnas konstiga mat syns inte ett spår. Vill ni läsa om ”boxmaten” rekommenderas boken ”Den bruna maten” som kom ut 2012. Jättekul läsning. Boken är en raritet som finns på antikvariat eller som kan beställas för lån på biblioteket.

Minns du receptboxen från sjuttiotalet?

VintageQ säger tack till redaktionen för Köksalmanackan som under Elisabeth Thams ledning lotsat oss igenom det omvälvande sjuttiotalet. Deras förmåga att anpassa middagsförslagen till nya förutsättningar syns. Den långa erfarenhet av vardagsmatlagning i med- & motgång lyser igenom.

Två i botten

Sesamkyckling och mormors ansjovisfisk. Båda rätterna är exempel på ihjälstekt mat med svag kryddning.

Tråkigare fågelbröst får man leta efter. Det hjälper inte ens med sesamfrön.

Tre i topp

Königsbergare med kaprissås, Frasraggmunkar samt Spansk ärtsoppa blev tre favoriter.

Ostpreusiska Köningsbergare är en smakrik rätt. Kapris och sardeller sätter smaken. Den kallas också Königsberger Klopse.

Vintagemannens mat är med i årets Köksalmanack

I 2025 års upplaga av Köksalmanackan finns en lång intervju med Vintagemannens mat. Det är vi jättestolta över. I den kan man läsa om våra erfarenheter av att laga vardagsmat från olika årtionden. Och så tipsar vi om våra favoritrecept från olika tider.

Köksalmanackan 2025 finns att köpa på nätet och i bokhandeln

Tack alla trogna följare som peppar oss med kommentarer och frågor på Instagram. Ni gör vårt matäventyr så mycket roligare. Vi önskar er ett Gott Nytt 2025. Nu kastar vi oss in i ett nytt matårtionde – 1960-talet. Vi ses där och då.