Vintagemannen

Köksredskap som funkar utan el

21 mars, 202621 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i #beredskap, Beredskap, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Vid större kriser och katastrofer är det vanligt att elen går. Fråga dem som bodde längs Norrlandskusten i vintras. När stormen Johannes och snöovädret Anna lamslog området och elen var borta i fyra veckor för några.

Då är man glad om man har ett campinglök och gamla beprövade handredskap i köket. Vedspis finns inte i varje kök, men rejäla köksredskap kan vem som helst hitta på loppis. Eller köpa nytillverkade. Vi börjar med de köksredskap som kan vara bra att ha om elen är borta. Sist tar vi upp det svåraste, alternativen till elspis.

1. När elen måste ersättas av händer

Elvispen ersätts med stålvisp, ballongvisp, björkrisvisp, vevvisp

Det är jobbigt att vispa upp några deciliter grädde för hand. Vi har upptäckt en lite ovanlig modell, den i mitten, ett luffararbete som är väldigt bra. Med en roterande handvisp med vev går det kanske lite lättare. Det tyckte i alla fall Vintagemannen som barn. Cyklon heter Nils-Johans populära modell. Har man ömtåliga kastruller är en visp av björkris också bra att ha.

Mixern och mixerstaven ersätts med passervaggan, potatispressen, mosstöten

Passervaggan eller mosvaggan var vanlig förr. Den använder man för att passera. Man skalar och kokar äpplen, potatis eller annat först. Sen pressar man ner den mjuka råvaran ner genom de små hålen med hjälp av en rulle på skaft.

Potatispressen är enklare om det inte är så mycket man ska passera. Det är bara att lägga kokt potatis e dyl i behållaren och sen klämma till.

*All glädje utan rotmos är konstlad glädje (Torsten Ehrenmark)*

Mosastöten, som vi sa när jag var liten, är det enklaste redskapet. Bara att stompa ner i kastrullen och mosa potatis, kålrot, palsternacka, mm.

Hushållsassistenten och matberedaren ersätts med en köttkvarn och månlandaren Moulinette

Den rostfria köttkvarnen är vassare
än modeller i gjutjärn

Köttkvarnen fungerar inte bara till kött. Här mal vi kokt fisk och grönsaker till en biff på fiskfärs. Vi har köpt en ny, i rostfritt stål. Den är stadig, lättvevad och framförallt mycket lätt att göra ren.

En månlandare eller en spindel? Kärt barn har många namn. Med Moulinette är det enkelt att både skiva och riva. Benen gör att den står stadigt och risken att riva sönder fingrarna som man lätt gör när man använder ett vanligt rivjärn är eliminerad.

Digital hushållsvåg ersätts med en gammal hushållsvåg

Moderna digitala vågar går på batteri. Det funkar bra när elen går, men om batterierna tar slut är ett alternativ en gammal hushållsvåg. Den visar inte exakt ner på gramnivå, men den kommer ganska nära. Den här modellen har två skalor. I toppskålen vägen man tyngre saker, i den hängande skålen väger man lätt.

En vågslev/vågsked, är som en besman, fast mindre. Med en sån kan man väga upp mindre mängder med viss precision. Tyvärr har vi inte någon att visa.

Digital köttermometer ersätts med en gammal köttermometer

Nästan alla kökstermometrar går också på batteri. Men om man inte har batterier hemma eller lagar mat på vedspis eller grill är en manuell köttermometer en räddare. Det finns två modeller, dels en sån här platt med ”kvicksilver”, dels en rund med visare. Båda funkar lika bra.

Apropå termometrar. En manuell kylskåpstermometer är inte heller så dumt att ha. Bra att ställa vid livsmedel i på det ”kallaste stället man har” för att ha koll på hur varmt de förvaras.

2. Andra smarta köksredskap

Sen finns det flera manuella redskap som är bra att ha hemma, både till vardags och när åskan går. Listan kan bli lång, men några kan vara värda att lyfta fram lite extra.

Dubbelgryta med ånginsats

En ångtillsats är praktisk om man inte har tillgång till en full spis. Då kan man tillaga två komponenter samtidigt. Koka potatis, ris eller pasta i den nedre och ånga grönsaker i den övre. Har man ingen ångtillsats kan en vanlig sil överst också fungera.

Det finns också moderna ångkokare. Stora grytor med flera lager av skivor med hål i som man kan stapla på varandra, Med bara 1,5 liter vatten kan du på 10 minuter t.ex. ångkoka potatis, broccoli, purjolök och fiskfiléer i ett enda kok.

Mortel

Den kan tyckas onödigt, men tänk på att det kan vara svårt att få tag på kryddor under beredskap och ransonering. Hela kryddor, men inte krossade eller malda, håller smaken bättre om de lagras länge och då är det bra om man kan krossa och mala själv. Att göra skorpmjöl av skorpor eller gammalt torrt bröd är också enkelt med en mortel. Smakar godare än det standardiserade skorpmjölet, både för att smaken varierar beroende på vilket bröd man använder och för att storleken på kornen varierar.

Mandelkvarn, ostkvarn och rivjärn

En mandelkvarn tar inte stor plats men är guld värd när man ska finmala nötter & mandlar.

Kvarnen Nisse är en större variant av mandelkvarn. Ska enligt uppgift vara till för att strimla rotfrukter och för att göra skorpmjöl och strimla ost. Vi har testat och kan konstatera det livsmedel som Nisse klarar riktigt bra är ost. Osten blir snabbt och jämt finstrimlad. Men det är en nostalgisk lite rolig kökspryl. Vanliga rivjärn är enklare att använda. River snabbt morötter och andra rotfrukter och ibland en del tummar och pekfingrar också.

Kaffekanna med passande Melittahållare

Om du inte har ett jättelager snabbkaffe eller brukar brygga manuellt i vanliga fall, kan en kaffepanna med passande melittahållare vara guld värda. Är du en riktig vintagenörd skaffar du en gammaldags kaffekvarn också och bjuder på kokkaffe, bara för att det är kul. En termos att hälla kaffet i är inte så dumt att ha. Då håller sig kaffet varmt hela dagen.

Bunkar & mått i rostfritt stål

När det kommer till bunkar & mått är vårt favoritmaterial rostfritt. Tråkigt hygieniskt och enkelt att diska. Det är nog så viktiga egenskaper när man inte har rinnande vatten eller varmvatten. Skaffa gärna många bunkar och minst en riktigt stor bunke. Det är förvånansvärt ofta man behöver sådana när man sysslar med beredskapsmatlagning. De rostfria bunkarna & hinkarna var lätta att få tag på på loppisar för några år sedan, men är idag svårare att hitta billigt, men letar man så hittar man.

Skaffa också ett par hinkar som används enbart i köket för livsmedel eller vatten.

Konservöppnare, korkskruv & flasköppnare

De flesta har nog korkskruv och flasköppnare hemma, men konservöppnaren kanske tillhör de utrotningshotade arterna. Det finns många modeller, den väggfasta Röda Klara fanns nästan i alla hem förr. Vi har en annan modell. De flesta konserverna ligger ju numera i tetror som man klipper upp. Är det konservburkar så har de oftast en ring på locket som man öppnar med ett snäpp. I beredskapstider är det inte säkert att vi enbart får tillgång till konserver från fabriker med modernare utrustning och då kan det vara bra att ha en konservöppnare hemma. Det är enklare att öppna en burk med konservöppnare än med hammare och spik

Andra bra-att-ha redskap:

Också bra att ha:

Knivar
Äggklocka som man vrider upp
Hålslev
Mackjärn och halster som funkar över öppen eld eller glöd

3. Kokböcker kräver ingen el

Klassiska baskokböcker är en tillgång när man inte vill slösa batteri i mobilen eller läsplattan för att leta recept. En baskkokbok borde finnas i varje hem. Om man inte har någon finns de ofta i överflöd på välgörenhetsbutiker och loppisar. Recept på pannkakor, bröd, ärtsoppa och andra basrätter finns både i gamla och nya böcker och har bara ändrats marginellt genom åren.

Boken Hemkonservering är också både bra och inspirerande att ha i bokhyllan. Upplagorna från slutet av 1940-talet tycker vi är de bästa.

Vi kan verkligen rekommendera att botanisera i kokbokshyllan på loppisar. Utöver en baskokbok finns många mer nischade kokböcker. Extra användbara böcker i beredskapsmatlagning är sådana med grytrecept, vegetariska rätter och snålrecept. Dessutom är det en god idé att ha skrivit ut favoritrecepten från nätet, så att du har dem på papper.

Ett svar på frågan; ”hur mycket väger 1 dl vetemjöl”, är bra att ha. Om receptet är i vikt och man inte har en våg som funkar är en omräkningstabell bra att ha utskriven för att ha en uppfattning om ungefär hur mycket man ska ta av en ingrediens.

Exempel på bra baskokböcker:

Vår kokbok
Rutiga kokboken
Bonniers kokbok

Gamla klassiker funkar också, men då får man leta på antikvariat eller loppis

Hemmets kokbok
Stora kokboken

3. Laga mat utan el

Elspisen ersätts med vedspis, campingkök, stormkök eller grill + tändstickor och bränsle (ved, gasol, T-sprit, grillkol)

Det kan bli rätt knepigt att laga mat om spisen är död. Och ännu värre – maten i kylen och frysen håller på att tina. Då finns det tyvärr ingen bra lösning. Det bästa rådet Vintagemannens beredskapsmat har är att man ska lära sig att konservera, inte bara lingonsylt och äppelmos utan även grönsaker, köttbullar, gulaschsoppa, mm. Hermetisk inkokning i glasburkar helt enkelt. Med ett lager konserver i skafferiet blir det lättare att äta varierat när krisen är här.

Ett annat råd är att passa på att laga mat om elen bara finns i några timmar och då laga lite ”för mycket” som sedan kan användas senare i veckan. Planering, planering, planering alltså. Matlagningen kommer att ta längre tid när man konserverar och den första dagen av storkok. Men har man många rester går övriga middagar desto snabbare. Dessutom blir man tryggare.

Ett stormkök klarar av att koka potatis, ris, pasta, bulgur, bönor och att koka gröt och värma konserver. Stekpannan funkar sådär för snabb stekning. Trangia och andra har gett ut kokböcker för utomhusmatlagning. Glöm inte att bunkra T-sprit.

Ett campingkök med två lågor är lite bättre, förutsatt att man kan få tag på gasol. Där fungerar vanliga kastruller och stekpannor och man kan reglera värmen rätt bra. Då kan en dubbelgryta med ånginsatser vara bra, för då kan man både koka ris eller potatis och samtidigt ångkoka grönsaker ovanpå. En stor sil kan också fungera.

Sen är ju kolgrillen ett tillgång. Då kan man tillaga både kött och fisk och grönsaker utomhus. I en grill kan man även experimentera med att baka och göra pajer. Då är en grilltermometer som du fäster i locket för att mäta temperaturen i grillen bra att ha.

ABU-röken är en annan portabel utomhuslösning. Med lite alspån i lådan och en brännare inunder tillagar man på kort tid en läcker rökt fisk.

Var tacksam om du har en riktig vedspis

Är man så lyckligt lottad att man har en vedspis i huset är ju saken klar. Värmen reglerar man genom att skjuta grytor och kastruller till lagom värme. Ugnen kan också användas men det tar lite tid att lära sig dess personlighet. Många braskaminer har också nån slags kokplatta på toppen. Men den brukar vara ganska ineffektiv. Har du vedförrådet fyllt?

Fest och fika är extra viktigt när det är kris

14 mars, 202615 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i #beredskap, 1940-tal, Beredskap, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Det är en vanlig uppfattning att all lust och njutning måste försvinna om det är stor kris i samhället. Det är ett missförstånd. Gemenskap är ett grundläggande behov. Att träffa vänner, fira födelsedagar och högtider blir istället extra viktigt för att orka. Kan man inte bjuda överdådigt så försöker man göra det gott och festligt i alla fall. Man dukar fint och anpassar recepten till vad som finns att få tag på. Eller så har man knytkalas. Kanske blir middagsbjudningen en kaffebjudning istället och det stora kafferepet med bullar, mjuka kakor, småkakor och tårta ersätts av en sockerkaka. Husmoderns Köksalmanack är på 1940-talet full av tips och förslag på hur man kan få till en fest under knapra förhållanden.

För 14 dagar sedan hade vi goda vänner över på eftermiddagsfika. Till det fikat bakade Vintagemannensberedskapsmat 3 olika sockerkakor, en med recept från ”Modern Bakning” utgiven av Marabou bakpulver 1941 och två från broschyren ”10 bra recept med lite fett och ägg” från 1942, också den utgiven av Marabou.

Några dagar senare bakade vi en sockerkaka från broschyren ”Brödbakning med potatis” från 1940.

Ni är många som frågat efter recepten och här kommer de:

Marabou sockerkaka – modern än idag

Det här receptet från 1941 visar sig vara i stort sett identiskt med receptet ”Sockerkaka, grundrecept” på Köket.se 2026. Jämför man med moderna recept som utlovar saftiga och supergoda sockerkakor så innehåller de recepten fler ägg och mer smör än grundreceptet.

Det går bra att hålla sig till grundreceptet. Bara man vispar ägg och socker länge så att det blir riktigt pösigt, blandar mjöl & bakpulver ordentligt och är snabb med att få in kakan i ugnen blir det en god kaka.

Två sockerkakor utan fett eller utan ägg

Sockerkakan utan fett, dvs smör och mjölk

I den här sockerkakan finns varken smör eller mjölk. Dessutom innehåller den bara ett ägg. Den är lite jobbigare att göra än de andra eftersom man måste vispa så länge, först fem minuter och sedan ytterligare 10 minuter. Har man elvisp är det inga problem, men för hand blir det tungt. Det här receptet ger ingen fluffig kaka. Sockerkakan blir ganska tunn och lite ”matig”. OK smak, men man saknar fett som smakförstärkare.

Sockerkakan utan ägg

Den här sockerkakan rör man ihop. Visp behöver inte användas. Den reser sig fint. Den känns lite nyttigare än kakan bakad på grundreceptet. Det blir mer att tugga, lite fastare i konsistensen. Som tårtbotten är den en favorit, fyllningen kommer att blanda sig fint med botten utan att det blir soggigt. Som det står i receptet är den godast färsk, den blir torr redan dagen efter. Får man kaka över kan man skära skivor och rosta i brödrosten och äta antingen med ett tunt lager smör på eller med en klick sylt & fet yoghurt eller sylt & vispgrädde på.

Sockerkaka med potatismjöl

Det blev godfare med sylt. En bra bas för en tårta.

Ägg, socker och potatismjöl, det är ju ingredienserna till spettkaka, fast med andra proportioner. Mycket riktigt så smakade den lite som spettkaka. Den reste sig fint i formen. Inte så mycket tuggmotstånd. Den ska definitivt ätas direkt, för redan dagen efter var den torr och riktigt smulig. På Instagram har flera som kommenterat berättat att det här receptet gör de tårtbottnar av för att de håller formen och inte blir soggiga. Det kan vi tänka oss.

Vi lade lite sylt på sockerkasskivorna. Då smakade det bättre.

Vilken är godaste kakan?

Frågar du VintageQ var det den lite matigare sockerkakan, dvs den utan ägg. På andra plats kommer grundreceptet, på tredje kakan utan smör & mjölk.

Potatismjölkakan går bort för vi gillar inte spettkaka. Det är för sött, torrt, smuligt och smakar för mycket ägg. Men gillar man spettkaka så blir den här en klar favorit och som tårtbotten blandas den ju med andra smaker. Och så är den ju ett glutenfritt alternativ.

Åt man sockerkaka under kriget?

Vi fick några frågor om det. I TV visas ofta bilder från krig med mycket elände och nöd. Och vid själva fronten är det inte plats för så många delikatesser. Då är man glad om man får ett mål mat om dagen.

Men alla är inte vid fronten. De allra flesta försöker upprätthålla vardagsrutinerna så gott det går och unna sig lite fest om det funkar. Alla recepten här i bloggen är ju från krigsåren i Sverige. Så nog åt man sockerkaka när man kunde.

En vän som gjort många resor till Ukraina med frivilliga hjälpsändningar berättar att de Ukrainare som inte är vid fronten äter ungefär som de gjorde före kriget. Det är inte brist på mat. Ukraina, som ibland kallas ”Europas kornbod”, är ett bördigt jordbruksland. De är inte heller under blockad. Men de har problem med eltillförseln.

Under andra världskriget var Sverige i ett annat läge. En tid var landet satt under blockad och inga livsmedel kom in. Bara ett begränsat antal konvojer med råvaror släpptes igenom. Dessutom drabbades vi av missväxt under några av krigsåren. Livsmedelsransoneringen varade mellan mellan sex och elva år, beroende på vilket livsmedel det var. Mycket var ransonerat, t ex vetemjöl, ägg och smör. Undantagen var potatis, mjölk och grönsaker. Det syns i beredskapsrecepten.

Vi har skrivit om sockerkakor tidigare, både här och i sociala medier

Här är vårt första inlägg om sockerkakor. Det var när vi började testa kristidsmat 2020.

Kolla instagramkontot @vintagemannensberedskapsmat eller @vintagemannensmat på Facebook. Där ser du många fler bilder på våra sockerkakor. Följ oss gärna.

Återupptäck fisken! Perfekt beredskapsmat.

4 mars, 20266 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Beredskap, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

För många svenskar är fisk gratis mat. Den finns i sjöar och hav och är sällan ransonerad. Fisk kan tillagas på många sätt; kokas och stekas, halstras och grillas, gravas, saltas och rökas eller läggas in på burk. Ätas varm eller kall. Och den används i färser, pajer, puddingar och piroger. Buljongen blir perfekt i soppor och såser.

I och kring vårt hundratusen sjöars land simmar väldigt mycket läcker mat.

Fisket är fritt i stora delar av Sverige. Längs hela vår långa kust och i de fem största sjöarna; Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön är fiske med handredskap tillåten. Med spö alltså, inte med nät eller trolling. I alla andra vattendrag, åar, sjöar och älvar måste man ha tillstånd eller fiskekort. Vi är alltså ganska många svenskar som har möjlighet att själva fånga middagsmaten. Av Sveriges tjugo största kommuner är det bara fem som inte ligger vid havet eller nära någon av de stora sjöarna.

Om man nu inte har turen att bo där fisket är fritt finns fiskekort att köpa. De kan kosta 100 – 250 kr per dag. Men då gäller det att man får en fin fångst, annars kan kilopriset för fisken blir rätt högt. Ett årskort lönar sig ganska snabbt om man fiskar regelbundet, de kostar från 500 – 1.500 kr per år.

Vi förutspår att fritidsfisket kommer att få ett uppsving om det blir beredskap med blockad och ransonering igen. Så du har väl din fiskeutrustning i ordning? Kastspö, metspö och pimpelspö samt drag, pirkar, krokar och flöten. När det smäller kommer nog den utrustningen att bli svår att få tag i.

Här är Vintageqvinnan 1962 med en torsk som farbror Per dragit upp i havet på Österlen och som mamma Evy sen fick ta hand om. Vintagemannen 1959 har fångat en gädda i Arbogaån där familjen hyrde sommarställe. Fångad med Atomdraget och en enkel spinnrulle ABU Record. Vi är alltså uppväxta med gratis middagsmat vissa dagar. Fiske var inte bara ett fritidsnöje.

Fiske är både till nytta och nöje för en barnfamilj. Här har kompisens barnbarn dragit upp både en gös och en gädda helt gratis ur Hjälmaren. Gissa om de tyckte att det var roligt.

Vi var ett fiskätande folk på 1940-talet – vart tog det folket vägen?

Fisk var inte ransonerat under 2:a världskriget, men det är inte samma sak som att det var enkelt att få tag på. Lokal ransonering förekom och tidvis fick man bara köpa 1 eller 2 kg per inköpstillfälle.

1939 åt svensken i snitt 18,3 kg fisk per person och år. 1950 var den siffran uppe i 22 kg per person. Det ger i snitt 1,8 kg per månad. Och då finns inte det man fiskat själv med i statistiken. Man åt nog fisk minst ett par gånger i veckan.

Socialstyrelsens undersökning ”Hushållsbudgeter och livsmedelskonsumtion i städer och tätorter 1940 – 42” konstaterar att ”Bland förändringar under kristiden förtjänar särskilt nämnas en minskning i förbrukningen av kött, fläsk, ägg och matfett och en ökning i förbrukningen av mjölk, färsk fisk och potatis…. Näringstillförseln synes på det hela taget ha ökat något sedan 1933.”

Fiskätandet har sedan minskat dramatiskt sedan 1950-talet. Det är troligen halverat. 1999 slutade Jordbruksverket föra statistik över konsumtionen av färsk fisk. Då åt vi 5,7 kg färsk fisk per person/år och 7,1 kg beredd fisk, dvs totalt 12,8 kg /år. 2021 uppskattade RISE att vi åt 12 kg ”sjömat” per person/år. Då ingår även räkor i sjömat, så man får nog räkna bort några kilo från per capita-konsumtionen av fisk.

Av det vi äter idag är 74 % importerat, mest lax och torskfiskar och av den svenskfångade fisken är en mikroskopisk andel insjöfisk. Allt enligt RISEs rapport från 2021; ”Svensk konsumtion av sjömat”.

Det finns fortfarande yrkesfiskare kvar i våra stora sjöar. Vi brukar köpa fisk av Mattias på Nyckelöns Fisk i Kvicksund. Han säljer på Reko-ringen i Västerås och på andra ställen. Gynna det lokala fisket om du vill ha det kvar. Och undvik odlad lax som flugit världen runt.

Den som läst på sin mathistoria vet att fisk i olika former – färsk, torkad, saltad – tillsammans med spannmål har varit vår huvudföda genom århundradena. Den mäktiga Hansan på medeltiden byggde mycket av sin rikedom på handel med fisk. Så utvecklingen är lite sorglig med tanke på vilken god och näringsrik mat det är. Dessutom finns den precis runt knuten.

Fiskens roll i ransonerings-matsedeln

I Vintagemannens bibliotek för beredskapsmatlagning finns broschyrer och böcker utgivna i början av 1940-talet som ger råd till husmodern hur ”hon ur näringssynpunkt ska göra det bästa möjliga av sina hushållspengar”

I dessa lyfts fisken fram som ett högvärdigt livsmedel som kan ersätta kött eftersom det innehåller samma näringsämnen. Den feta fisken, dvs sill och lax, innehåller dessutom mycket A- & D-vitaminer.

Fiskkunskap finns både i gamla kokböcker och på nätet

Hur ser man om en fisk är färsk och av bra kvalitet?

Färsk fisk är alltid blank och har klara färger. Ögonen är klara och utsående och gälarna är röda. Fisken har en frisk fisklukt.
Köttet hos färsk fisk är fast, blankt och elastiskt.
Att köpa fisk som legat i sump är något man, i äldre kokböcker, avråder från. I sumpen blir fisken sumpgången vilket betyder att den är mager, rörelserna blir slöa och att skinnet ofta är avskavt och saknar den klara färgen. Fisken förlorar helt enkelt både i smak och näringsvärde.

Vem behöver en gammal kokbok i papper idag? Jo, den kan vara bra att ha om elen går och internet ligger nere. (Stora Kokboken 1940)

I större kokböcker finns ofta lite baskunskaper om tillagning av fisk. Är du inte van, kolla de pedagogiska bilder som visar hur man rensar och filear olika fiskar. På nätet finns också massor av filmer som visar hur du gör. Det är matnyttig kunskap i beredskapstider. Att filea fisk är något som alla matlagare borde öva på redan idag. Det är bra att kunna om fisken inte kommer i fyrkantiga block längre.

Det finns många sätt att tillaga fisk. Med den bärbara ABU-röken kan du till och med bjuda på en nyfångad delikatess redan på stranden.

Att äta fisk under fastan har varit beredskapsmat i minst tusen år

Kall gös med sås à la Tom. En av fem rätter från samma gös.

I ett tidigare blogginlägg skrev vi om varför vi och många kulturer och religioner har fasta under senvintern. Det är inte av religiösa skäl utan för att maten ska räcka till alla hela året. Läs hela bloggen här så förstår du varför.

Under fastan fick man inte äta animaliska produkter som kött, fläsk, ägg, mjölk, ost och smör. De var bristvaror fram på vårkanten helt enkelt. Korna gick i sin och hönsen började inte värpa förrän framåt påsk.

Men att äta fisk var tillåtet. Den finns året runt i sjöar och hav och är kanske allra bäst på vinterhalvåret.

Vi fick ut fem olika rätter från en gös

Fisk går att variera på många olika sätt. I det förra blogginlägget kan du läsa om vad vi gjorde av vår stora gös. Här är alla rätterna från vår gösvecka:

Kokt gösfilé med kaprissås
Kall gösfilé med Sås à la Tom
Fiskpiroger
Fisksoppa
Fiskpudding

Klicka här så får du se vad mycket läckert vi åt.

Men hur står det till med fisken egentligen?

Såhär långt har det här varit en väldigt positiv blogg. Men finns det verkligen anledning att låta så optimistisk? Fan vet. Vi hör på nyheterna om hur torsken är utfiskad i Östersjön. Inte bara torsken förresten, sillen är också hotad och ålen och…. Vi ser hur EU tillåter jättetrålare att dammsuga haven och sälja fisken som mat till fiskodlingar i Norge. Där förorsakar laxodlingarna stora miljöproblem och laxen flyger och far tvärs över världen för att förpackas i fyrkantiga block. Musslorna som säljs i burkar under varumärken som vi förknippar med Bohuslän kommer från Chile.

Fiskindustrin hantering av fisk låter inte gott. Tacka vet vi färsk gös fångad av en yrkesfiskare som heter Mattias och som har en liten båt i Mälaren några mil härifrån. Gynna det lokala fisket – innan det är för sent.

Färsk fisk förenklade hela veckan

28 februari, 20264 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Beredskap, Miljö & hållbarhet, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

När åt du färsk gös från Mälaren senast? Fisk var inte ransonerat under krigsåren på 1940-talet. Det betyder inte att den var lätt att få tag på överallt. Men i kustnära områden och vid insjöar var fisk tillgänglig, speciellt så här års när fisken är som bäst.

Vi har förmånen att bo bara två mil från Mälaren. Där finns det fortfarande några få småskaliga fiskare kvar. Den vi handlar av säljer via en REKO-ring. Den här veckan har vi utmanat oss själva genom att köpa en hel gös – en riktig baddare på 3,2 kg. Hur många middagar kommer den att räcka till? Och hur stor variation kan vi få till? Och är fisk verkligen så svårt och jobbigt att tillaga som VintageQ tyckte i sin ungdom? Läs här så ska du få se.

Hur undviker man att fisken blir torr när man kokar den?

Hushållsskolan Margareta i Karlstad 1941. (Digitalt arkiv)

Gamla husmorskunskaper är helt nödvändiga att ha under beredskap. För dåtidens kvinnor satt sådana här kunskaper i fingrarna. De hade de lärt sig av sina mödrar redan som unga eller i de husmorsskolor som var vanliga förr. Vintagemannens mamma gick som ung på Hushållsskolan Margareta i Örebro och Vintageqvinnnans mor gick en 4 månaders kurs på Östra Grevie Lanthushållskola i slutet av 1930-talet.

Så hur gör man när man kokar fisk? Vi får läsa på.

Fisk ska sjuda på svag värme. Den får inte stormkoka. Om fisken utsätts för för stark värme koagulerar proteinerna i fiskköttet och drar hop sig vilket gör att vattnet i fisken pressas ut i kokvattnet och fisken blir torr. När vattnet börjat sjuda kan man dra kastrullen av värmen och låta fisken efterkoka klart i spadet.
Om olyckan är framme och fisken börjar koka för häftigt, häll i en skvätt kallt vatten i grytan och dämpa koket.
Fisk ska kokas i ”kort spad”, dvs i så lite vätska att den nätt och jämt täcker fisken.
Koktider varierar beroende på sort och storlek. Man kan mäta fiskens tjocklek över ryggen för att få en ungefärlig koktid. I vissa kokböcker finns en sån tabell. Man brukar säga att att fisken klar när man lätt kan dra bort ryggfenan. Eller när temperaturen inne i fisken kommit upp i 60 grader.
Medelstora fiskar har ett godare kött än stora, så välj ett medelstort exemplar om du ska servera den kokt eller stekt. Stora fiskar har oftast grövre kött som smakar sämre. Använd dessa till fiskfärs, -bullar, -puddingar och andra rätter där köttet finfördelas.

Att ta hand om och koka en hel gös

Vår gös var urtagen, men med huvudet kvar när vi köpte den direkt av Nyckelöns Fisk i Kvicksund. Dessutom fick vi ett extra fiskskrov med för att koka buljong på.

Koka fiskbuljongen själv = godare

Huvudet, ryggraden och några fenor är ett skrov. Det kan man koka för att få en god fiskbuljong. Lägg fiskbitarna i en gryta och täck med vatten. Lägg i några pepparkorn och salt plus lite lök, lagerblad och morotsbitar och koka under lock i 30 minuter. Sila av och spara. Det räcker till många såser eller en mustig soppa. Smaken blir otroligt mycket godare än med buljong från en tärning.

Men det finns ätt mycket ätbart i skrovet också. I huvudet och längs ryggraden sitter små bitar att pilla fram och som kan användas i en färs eller pudding. Det blir inget skrovmål precis, men det kan nog räcka till en middag för två om man drygar ut med lite annat. Glöm inte kinderna på gösen, en liten delikatess, nästan som en pilgrimsmussla.

Och så ska själva gösen kokas. Vi tog av huvudet och sköljde ordentligt i kallt vatten innan vi lade den i fiskgrytan för att koka, eller snarare sjuda. Vattnet saltas rejält; 1 – 1,5 matsked salt per liter vatten. Det blir väldigt salt och innebär att fiskspadet inte kan användas till såsen. Du får koka buljong på skrovet istället.

Huvudet och skrovet som vi kokat buljong på gav 2,3 liter. Det mesta använde vi direkt till sås, stuvning och soppa. En liter frös vi in.

Såsen sätter piff på fisken

Vad serverar man för sås till kokt fisk? Börja med den goda hemkokta buljongen. Den är allra bäst för att få till en god sås. Gör en smör/mjölredning som du späder med fiskbuljongen.

Har man obegränsat med råvaror kan man byta ut en del av buljongen mot vin, grädde eller röra i äggula och smör när såsen är klar. Det gör såsen både godare och fylligare. Men i beredskapstider unnar man sig sällan lyxen av de extra smakhöjande råvarorna. Det är roligare att dricka vinet till maten än att blanda det i såsen. Och grädden, smöret och äggen behövs nog bättre till annat.

Med en hemkokt god buljong kommer man långt och när den är avredd kommer man till smaksättningen. Här kan man antingen välja den smaksättning man tycker bäst om eller under beredskap – det ”som huset förmår”. Smaksättare som är vanligt förekommande i kokböcker och broschyrer från 1940-talet är citron, curry, dill, gräslök, kapris, pepparrot, senap och tomatpuré. Som smakförstärkare används lite ättika, socker och salt. Och 1 matsked grädde eller lite mjölk om man t ex gör en persiljesås. I fredstid finns det finns gott om moderna kryddor som gör såsen jättegod. Men kom ihåg, kryddorna är krigets första offer.

Här följer de fem rätter som vår mälargös räckte till:

1. Kokt gös med kaprissås och gröna ärtor

Så vad valde vi till den första rätten, kokt gösfilé? Jo, att smaksätta med kapris och russinspad

Russinspad är en liten koncentrerad smaksättare som man får genom att koka russin i vinäger och sen sila av spadet. I boken Ostkustfiskarnas Receptbok från 1941 finns receptet.

Själva russinen kan man sen använda i pajer, puddingar eller desserter.

2. Kall gös med Sås à la Tom

Kall fisk brukar förknippas med lax eller inlagd sill. Men vit fisk fungerar precis lika bra kall. Speciellt när det finns en så enkel och god sås som Sås à la Tom. Den har vi hittat i Husmoderns köksalmanack 1942 och är busenkel att tillaga. Inget kok, bara att röra ihop. Börja med en vinägrettdressing (2 delar olja + 1 del vinäger), peppar och salt. Sen blandar du i senap och tomatpuré tills du är nöjd med smaken. Busenkelt, det tar bara ett par minuter, och är häpnadsväckande gott. Servera med kokt eller pressad potatis och nån grönsak till.

3. Frasiga fiskpiroger – en ovanligt snygg resträtt enligt Köksalmanackan

Fiskköttet vi rensade från skrovet använde vi till fiskpiroger. Fisk och kokt ris blandade vi ner i en ganska lös smör-mjöl-stuvning på fiskspad och lite mjölk. Stuvningen kryddas efter behag. En pajdeg på smör, kall kokt potatis, mjöl, bakpulver och lite vatten kavlades ut och pirogerna fylldes med fiskblandningen. De penslades med mjölk och fick grädda i 250 graders ugn i 15 minuter. Vi serverade dem tillsammammans med en vitkålssallad för att få lite crunch och tuggmotstånd.

4. Fisksoppa på gös, musslor och rotfrukter blev middag för sex

Den smakfulla hemkokta buljongen är en välsignelse. Perfekt vid beredskapsmatlagning. Under krigsåren innehåller en fisksoppa bara grönsaker och rotsaker kokta i fiskbuljong. Om det ligger fiskbitar i kallades den för ”Gammaldags fisksoppa”. I Ostkustfiskarens receptbok beräknas 50 gram fisk per portion, om soppan innehåller fisk. Det säger en del om hur man hushållar med råvarorna under en kris.

Vi lyxade till det och gjorde en gammaldags fisksoppa med fiskkött från stjärtbiten av gösen. Dessutom hade vi i en burk konserverade musslor. För att förhöja smaken ytterligare lät vi finhackad lök och vitlök svettas i grytan innan vi hällde på fiskbuljongen och lade i rotsakerna. Allra sist hällde vi i en skvätt grädde. Den kokta kalla fisken fördelade vi och lade på tallrikarna så att alla fick lika mycket fisk var. Sen skopade vi upp soppan över fiskbitarna.

5. Laxpuddingen blev en göspudding

Gösveckan avslutades med fiskpudding, tillagad som laxpudding, dvs lager av tunt skivad kokt potatis varvade med fiskrester och kryddor. Överst ett lager potatis som toppas med ströbröd och några klickar smör. Och så en äggstanning som hälls över innan allt gräddas i ugn.

Vi valde att krydda med en burk svart kaviar, svartpeppar och dillfrö, men man kan lika gärna krydda med lite kaviar från tub eller några ansjovisbitar och lite spad. Eller bara krydda med salt och peppar. Tag vad du vill.

Det här är en riktig beredskapsrätt. Med kokt potatis och kokt fisk går det snabbat att få rätten klar. Äggstanningen är av snåltypen; ett ägg istället för två eller tre, mager mjölk & så lite vetemjöl för att få den fylligare. Det funkar jättebra, speciellt som man toppar med lite smör. Ströbrödet är hemgjort av gamla torra brödkanter & annat. Det ger bättre crunch och smak än köpt ströbröd och kan verkligen rekommenderas. Puddingen blev rätt ”saftig” så den gick att äta som den var. Men med lite skirat smör blev det naturligtvis ännu godare.

När vi kollar fiskpuddingrecept i Husmoderns Köksalmanack ser vi att fiskpudding gjord på ris försvann allt eftersom kriget fortsättsatte. Då blev det potatis istället. Det var nog lättare att få tag på.

Ja, vi åt gös hela veckan

Fiskrester tillhör inte den sortens rester som tål att sparas länge. Så vi har verkligen ätit fisk hela veckan. Variationen i maträtterna har gjort att det faktisk har varit helt OK.

Av fisken på 2,3 kg + ett extra skrov fick vi ut 1,5 kg kokt fisk. Det har räckt till 14 portioner. Fiskmängden har naturligtvis varierat över veckan så att fiskfiléerna vägt mer, medan det varit mindre mängd i soppa, pudding och piroger. Hade det varit kristid hade fisken lätt räckt till 16-20 portioner – nästan en hel vecka för en barnfamilj.

Fiskens finare bitar har vi använt till de två fiskrätterna med sås och till fisksoppan, medan småbitar och fiskköttet från skrov och huvud användes till piroger och fiskpudding.

Hur lång tid har det tagit att laga då? När vi kokade buljongen och fisken tog det några timmar. Å andra sidan fick vi då både fisk och buljong till resten av veckans middagar, som gick betydligt snabbare att laga. Dessutom, genom att koka för mycket potatis första dagen, fick vi en ingrediens till både piroger och fiskpudding.

Av de övriga rätterna tog pirogerna mest tid, medan kall gösfilé med sås á la Tom och fisksoppan gick toksnabbt. Fiskpuddingen mittemellan.

Bonus: Gösen hade räckt till Fiskbiffar också

Det var en stor gös. Så vi frös faktiskt in en bit av filén. Det kanske man inte kan göra under beredskap. Den frysta fisken hade även räckt till de fiskkotletter vi lagade den 7 januari. Men dessa har vi skrivit om tidigare.

Vill du veta mer om fisk som den perfekta beredskapsmaten?

Vi har just publicerat ytterligare ett blogginlägg om fisk och beredskap. Nu kan du läsa det här också.

Vi fastar för att alla ska bli mätta

18 februari, 202618 februari, 2026 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Vad har fasta med beredskap att göra? Mer än vi tror, eftersom fasta är en bärande del i en långsiktig matplanering. Så har det varit i tusentals år. Snart kanske det är dags igen.

Idag på askonsdagen börjar fastan. Den håller på i 40 dagar fram till påsk. Äta fisk är OK, men klarar du dig utan att äta kött, ägg, mjölk, ost och smör så länge? Här kan du läsa om fastan och varför vi har fasta såhär års.

Fasta betyder hålla fast vid. Vad är det då som vi ska hålla fast vid? Jo, gamla sedvänjor som är bra för samhällets fortlevnad och välstånd. Fasta är alltså inte ett individualistiskt projekt för sin egen hälsa eller omfångsrika midjemått, utan ett måste för att maten ska räcka till alla. Så var det i alla fall förr.

Olika samhällen med olika religioner har sin stora fasteperiod under tidig vår – februari till april. Det gäller både den i den kristna kyrkan och för muslimernas ramadan. För oss som lever på norra halvklotet får vi den huvudsakliga skörden under sommar och höst. Sen måste vi hushålla med maten under vinter och vår så att den räcker till nästa skörd. Det har inte med religion att göra. Det handlar om överlevnad.

Religionernas uppgift är att göra denna nödvändiga ransonering till något heligt, till något som Gud vill. Och nåde den som börjar tulla på det dyrbara animaliska proteinet under vintern innan hönsen börjar värpa ägg till påsk. Alltså skrevs det regler om fasta som vävdes in i kyrkoårets rytm och sedan lärdes ut och predikades för folket varje söndag. Att bryta mot guds bud var att bryta med sina grannar.

I de katolska klostren var det ofta fasta. Man höll inte bara fast vid kyrkoårets stora fasteperioder som var advent inför jul och fastan inför påsk, plus lite extra fasta inför vissa helgondagar. Under hela året var varje onsdag och fredag fastedagar. På medeltiden även lördagar. Hårda bud.

Fisk och grönt är fastemat

Under fastan behöver man inte sluta äta helt. Det är bara vissa saker man inte får äta. Bristvaror helt enkelt som kött, ägg och mejeriprodukter. Fisk däremot brukade gå bra, det finns ju fisk i sjöar och hav hela året. På 1500-talet hade man en lite lustig definition av fisk. Dit räknades även säl, bäver och utter om de fångades i vattnet.

Vi köpte en hel gös från fiskaren i Kvicksund i Mälaren. Det var en riktig baddare på 3,2 kg som kommer att räcka till minst fyra middagar.

Naturligtvis fick man äta själva basmaten; gröt, välling, bröd och olika grönsaker och rotsaker. Hur skulle man annars orka jobba?

Författaren Ellen Rydelius beskriver i sin bok Den goda ryska maten från 1945 hur ofta det var fasta i den ortodoxa kyrkans Ryssland. I stort sett halva året. Det har nog aldrig varit lätt att vara ryss.

Fastetiderna utgjordes av de sju veckorna innan påsk, två eller tre veckor i juni, från början av november till jultiden och dessutom alla onsdagar och fredagar resten av året. Under fastan måste man avstå från all animalisk föda – alltså kött, ägg, smör och mjölk.

Muslimerna får under ramadan inte äta och dricka under dygnets ljusa timmar. Det innebär att de hoppar över lunchen.

Traditionen som försvann – fastlagsbullen

Nu är det jul igen, nu är det jul igen och julen varar än till påska. Men det var inte sant, men det var inte sant, för däremellan kommer fasta.

40 dagar före påsk börjar fastan – på askonsdagen. Det som kallas fastlagen börjar med fastlagssöndagen, fortsätter med blåmåndag och avslutas med fettisdag – sista dagen att fira och äta upp sig innan fastan börjar. I många länder har man karneval under fastlagen; karneval betyder just farväl kött. Mardi Gras betyder fet tisdag på franska.

Fettisdagen har vi i sedan 1500-talet Sverige firat med någon slags fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Den vetebulle med vispgrädde och mandelmassa som vi äter idag är en skapelse från början av 1900-talet. Innan dess var det nog mest en enkel bulle som ibland serverades i varm mjölk, så kallad hetvägg. Kanske ett sätt att pigga upp torrt bröd.’

Vintagemannen föredrar hetvägg. Så har han ätit fettisdagsbulle ända sedan han var barn på 1950-talet. Med varm mjölk och kanel. Vintageqvinnan har ett helt annat sätt att äta.

Ordet semla betyder egentligen bulle av finsiktat vetemjöl. Det som heter semla i Finland och i Österrike skulle vi nog här kalla för småfranska.

Idag har semmelseden urartat totalt i Sverige. Semlor säljs nästan under hela vinterhalvåret. Och formerna verkar inte ha några gränser. Det började med en semmelwrap på Karlavägen i Stockholm 2015. Efter några år kom saffranssemlan, semmelvåfflan, semmelpizzan, m.m. Den stora semmelpremiären verkar ha flyttat från fettisdagen till annandag jul ungefär. Det har det verkligen burit iväg snabbt. Inte många håller principfast vid den traditionella fastlagsbullen på fettisdagen längre. En livsmedelskedja i Sverige annonserade så här inför fettisdagen 2026:

Våra bästa semmelrecept: Morotskakssemla, Banana split-semla, Räkmackesemla, Falukorvsemla, Brezelsemla, Semmelkladdkaka samt Snabba muffinssemlor.

Jag trodde att botten var nådd. Men nu gick den ur.

Det har hänt en hel del sedan denna notis infördes i GT (Göteborgs Tidningen?) 1952.

Kommer fastan att göra come back?

I vår tid, med globala livsmedelskedjor, då vi kan äta färska importerade jordgubbar på självaste nyårsafton, har dessa urgamla mattraditioner satts helt ur spel. Men hur blir det under beredskap? Tänk om livsmedelsimporten bryts, det blir ransonering igen och vi bara kan äta det som finns tillgängligt i vårt närområde. Vad kommer då att hända med begrepp som fasta? När maten inte finns i överflöd längre. När den kanske inte ens räcker till alla. När maten måste fördelas rättvist. Vilka ”heliga kor” kommer då att återuppstå i vårt samhälle? Vilka predikanter kommer vi då att lyssna till och hur upprätthåller vi ”social kontroll” över maten? Blida bikupor och diskutera.

I kommande inlägg kommer vi att fokusera på mat som skulle kunna fungera under en fasta. Det blir mycket fisk och vegetariskt. Om hur man genom storkok sedan har komponenter till tre, fyra middagar till. Det är precis som under beredskap. Man måste planera sin matlagning på längre sikt.

To be continued…

Följ också @vintagemannensberedskapsmat på Instagram

Kyckling hela veckan!

23 januari, 202623 januari, 2026 av Ingemar A, publicerad i Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

I beredskapstider måste en kyckling räcka till mer än en middag. Kokböcker, broschyrer och Husmoderns köksalmanack från ransoneringsåren på 1940-talet är fulla av tips av typen; ”En höna räcker till mycket” och ”Vad lagar ni om ni har kycklingrester över”. Nästan alltid är ingredienser i de här föreslagna rätterna rester från tidigare måltider.

Häng med oss under en vecka i januari, där en kokt kyckling räcker till fyra middagar för två personer och där ingredienserna till de flesta av middagarna bygger på komponenter från gårdagen – det man idag kallar rester.

Första dan kokar man hela kycklingen

En gryta med kyckling, morötter, lök och färsk persilja i en klar buljong.

Allra först kokar man kycklingen tillsammans med rotfrukter och kryddor. När det är klart har man drygt 2 liter jättegod buljong och urbenat kycklingkött färdigt att använda till fyra olika rätter. Ett tips är att dela upp kycklingköttet i fyra delar. Annars är risken stor att det blir för lite kyckling kvar till den sista maträtten.

Den timme det tar att koka kycklingen första dagen, att bena ur och dela upp den har du lätt igen när du lagar veckans middagar. Då behöver kycklingköttet bara värmas.

En platta med rå kycklingdelar, morötter, lök, en burk med fint salt och färsk koriander på ett bord.

Recept på kokt kyckling i buljong från Stora Kokboken 1940, som innehåller ingredienser och tillagningsinstruktioner.

Buljong är guld värd i soppa och sås

Det kommer att bli svårt att få tag i kryddor i beredskapstider. Då är en mustig buljong en ljuvlig bas att bygga smakerna vidare ifrån.

Buljongen, den färdigkokta kycklingen, plus annat som blir över från dagens middag blir färdigkokta komponenter som tillsammans med nya fräscha ingredienser används när du lagar mat senare i veckan.

Så blev en kyckling fyra middagar

Kokt kycklingbröst med frikassésås, ris och ärtor
Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar & sylt
Kycklinggryta med svamp, purjolök och potatisstomp
Kycklingsallad med havreris, rödkål, brytbönor, isbergssallad, purjolök och tomater.

Åt ni verkligen kyckling fyra da´r i rad?

En kvinna med grått hår, klädd i en röd blus och blomsterförkläde, håller upp ett glas med dryck vid ett middagsbord. På tallriken framför henne finns ris, kyckling och gröna ärtor.

Nej, att äta kyckling fyra middagar på raken blir enahanda och tråkigt. För att få lite variation spred vi ut de fyra kycklingmiddagarna under veckan. Såhär såg hela veckans matsedel ut:

Söndag: Kokt kycklingbröst med frikassésås och ris

Måndag: Det sista av julens inlagda sillar och kokt potatis

Tisdag: Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar med sylt.

Onsdag: Uppstekta risplättar med kryddig gräddfilssås & sallad

Torsdag: Kycklingsallad med havreris, rödkål, stekt svamp, purjolök och tomater.

Fredag: Fiskfilé Paysanne (vit fisk med morot, selleri, purjolök och spenat)

Lördag: Kycklinggryta med svamp, purjolök, tomatpuré och potatisstomp

Här kommer recepten på alla kycklingrätterna

Kycklingbröst med Frikassésås

Recept bearbetat efter Stora Kokboken 1940

En tallrik med ris, korn, kycklingbitar och gröna ärtor, serverad med ett glas vitt vin och ett vattenglas.

Recept på kycklingbröst med ris och frikassésås, inklusive ingredienser och instruktioner.

Här testar vi med både vanligt vitt ris och havreris som har kortare koktid. Båda fungerar lika bra. Havreriset har den fördelen att det är gott i kycklingsalladen.

Det mest naturliga hade kanske varit att äta kycklingen med ris och curry. Men både ris och curry är ju importerad mat. Och är det beredskap så är det, så vi valde svenskodlat havreris istället.

Ljummen kycklingsallad med havreris

En samling färska ingredienser för matlagning, inklusive gröna bönor, körsbärstomater, purjolök, isbergssallad, ingefära, rödkål, pärlkorn samt olika kryddor och oljor.

Vi hade kyckling och havreris kvar från början av vår kycklingvecka. Det fanns lite rödkål kvar från i julas och gröna bönor plockade vi ur frysen. Sen var det bara att improvisera ihop en matig sallad.

Bästa Kycklinggrytan

En äldre man i en köksmiljö, iförd en läderförkläde och glasögon, står vid ett bord och rör i en metallskål. Runt honom finns ingredienser såsom sylt, olja och salt.

En gammal kokbok med titeln 'Husmoderens Kökssalmanack' från 1945, med en illustration av en kvinna i kockmössa på framsidan.

Den här grytan är en riktig höjdare. Mycket smakrik och möjlig att variera med olika proteiner. Och så fick vi användning av en påse torkad svamp som vi hade i skafferiet. Det gäller att samla på sig många olika smaker, och bygga ett riktigt smakbibliotek, för att få variation på beredskapsmaten. Vi minns den här grytan med glädje från när vi lagade fyrtiotalsmat 2020.

Buljongsoppa & risplättar

En skål med soppa innehållande potatis, gröna bönor och kyckling, serverad med ett glas vitt vin och vatten.

En kvinna sitter vid ett matbord med en tallrik innehållande plättar med sylt, med en glasburk med sylt framför sig. Bakgrunden visar en välbelyst miljö med fönster och levande ljus.

När det är soppa får man efterrätt. (Det får man förresten nästan alltid när det är beredskap.) Idag blev det risplättar, vi hade ju både havreris och lite vitt ris över från första middagen. Risplättar tillagar du som vanliga plättar. När du drygar ut smeten med ris behöver du betydligt mindre både vetemjöl och mjölk och bara ett ägg.

Mindre portioner ger utrymme för efterrätt

När krisen är här blir portionsstorlekarna mindre. För att bli mätt kan man behöva sätta fram bröd till varje måltid och lägga till de grönsaker eller rotfrukter som finns hemma.

Ett elegant dukat bord med en skål röd soppa toppad med smulor, ett glas vatten, en grön kanna och tända ljus i brassestakar.

En äldre man sitter vid ett bord och äter glass ur en liten skål, iförd en randig väst och ser glad ut.

Som guldkant avslutas varje middag med en efterrätt. Efterrätten försvann från middagsborden på 1970-talet. Under beredskap kommer den tillbaka. Det finns massor av goda och enkla efterrätter som fruktkräm, kompotter, lingon och mjölk, e.dyl. Eller så äter man något mer mättande som plättar, pannkakor eller en pudding. Men detta är värt ett helt eget kapitel.

Du vinner mycket på att tänka komponentmatlagning.

En skål med grönsaksbuljong, tallrikar med vitt och brunt ris samt en portion med kyckling.

1. Du sparar energi. Att koka en hel kyckling eller tillaga ”för mycket” ris, potatis, fisk eller bönor än vad som går åt till en middag drar lite mer energi vid tillagningstillfället, men spar energi när den färdiga komponenten används i nästa maträtt.

2. Du vinner tid. Den första middagen tar längre tid att tillaga, men de övriga går desto snabbare.

3. Du minska matsvinnet. Bra för både plånboken och miljön.

4. Du får maten att räcka till fler. När den verkliga krisen kommer och tillgången på livsmedel blir ransonerad (för det kommer den att bli) är det här sättet att tänka ett sätt att få maten att att räcka till fler portioner.

Det finns inga rester i beredskapsköket – bara komponenter till nästa rätt.

Inte märkte vi att det är beredskap

Vi ansträngt oss för att laga beredskapsmat den här veckan, dvs rätter utifrån ingredienser som ska gå att få tag på även om det är långvarig kris och ransonering. Och vi har försökt spara energi vid tillagningen, men inte toksnålat som man måste vid ett elavbrott.

Den här veckan har vi ätit gott. Vi har blivit rejält mätta. Vi har inte saknat nånting. Den skillnad vi märkt mot en vanlig vecka är att vi planerade lite mer. När vi kokade kycklingen viste vi vilka 4 rätter vi skulle laga i veckan. Å andra sidan blev middagen med de uppstekta plättarna med gräddfilssås en ren bonus. Vi fick plättar över från dagen innan! Du kan gott ge dig i kast med att laga beredskapsmat redan nu. Du har inget att förlora, men kommer att lära dig massor.

En äldre man sitter vid ett bord och äter middag, med en gaffel i handen och en tallrik med maträtt framför sig. I bakgrunden syns ett kök.

Häng med. To be continued…

Välkommen till Vintagemannens Beredskapsmat

7 januari, 20269 januari, 2026 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Mat och sånt, Miljö & hållbarhet, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Ett av orden på 2025 års nyordslista var Beredskapsodling. Men hur många har egentligen möjlighet att odla sin egen mat? Däremot kan alla lära lära sig att laga mat som fungerar när det är kris, krig och elände – beredskapsmat alltså. Och du behöver inte vänta på nästa års skörd. Du kan börja redan idag.

Av det mest minimala lagar du en god middag. Har du rester från igår, kokt potatis och kokta morötter, klarar du middagen med stormkökets stekpanna. Men även med ett helt fungerande kök så är detta en okej middag idag. Receptet kommer längre ned.

I år kommer Instagramkontot @vintagemannensberedskapsmat att helt inrikta sig på att laga mat på råvaror som möjliga att få tag på under en långvarig kris och som samtidigt smakar gott. Du behöver inte oroa dig för att det blir inkokt grävling och liknande delikatesser utan det blir rätter som både du och dina barn kommer att gilla.

De flesta nyutgivna böcker om kris och beredskap verkar inrikta sig på hur man klarar ett elavbrott eller isolering under en vecka, eller i värsta fall fyra veckor. Man ska skaffa vevradio, ha fyllda vattendunkar i källaren och hamstra taco-skal och burkar med ravioli. Hur länge räcker det? Betänk att första världskriget pågick i fyra år. Det andra under sex år och livsmedelsransoneringen i hela 8 – 11 år. Och Rysslands anfall på Ukraina har hållit på i nästan fyra år nu.

Det gäller att tänka längre än lagret räcker:

Du ska klara matlagning i 4 år – inte i 4 veckor

Vår beredskapsmatlagning handlar om mat som fungerar även om krisen pågår i fyra år, inte bara i fyra veckor. Den kunskapen har man glädje av redan nu även om det inte blir nån kris.

Krigets första offer är kryddorna. Du måste vara beredd på att beredskapsmat smakar lite mindre än vad vi är vana vid idag. Men det är som sagt en vanesak. Du kommer snart att uppskatta lite mildare smaker och det är faktiskt hög tid att redan nu börja fylla på kryddförrådet och bygga upp ett rejält kryddbibliotek.

En annan sak som du kommer att märka är att portionsstorlekarna blir mindre. 300 gram köttfärs ska räcka till fyra portioner. Du får dryga ut med morötter t. ex. Idag räknar man 500 gram till en vanlig köttfärssås för 4 portioner. Det håller inte. Men det är ingen förlust. Det kan t.o.m. vara en vinst både för folkhälsan och den enskildes midjemått. Vet du att i Danmark undvek man svält under slutet av 1:a världskriget genom att med statlig styrning ställa om kosten så att dansken åt mer rågbröd, grönsaker och potatis istället för fläsk och vitt bröd. Resultatet blev att dödligheten minskade till rekordlåga nivåer. Dessutom föddes smörebrödet, dvs matrester från föregående dag serverat på grovt rågbröd. En rejäl kris är också en stor möjlighet.

Om du kan odla maten själv

Tillbaka till begreppet beredskapsodling. Vi har sedan 2021 tillbringat allt mer tid på vårt lantställe i Västmanland. Vi är nybörjare på odling, men grävde ett trädgårdsland och började odla i några pallkragar redan första året och förra året skaffade vi ett växthus. De jättegamla äppelträden ger fortfarande bra med frukt, men vi har kompletteringsplanterat fruktträd och bärbuskar. Det var faktiskt nästan bland det första vi gjorde. Inte för att vi tänkte beredskap utan för att även en trädgård behöver renoveras med nya träd och bärbuskar.

Dessutom har vi börjat konservera och lägga in frukt- & grönt lite mer systematiskt än tidigare. Beredskapsmatlagningen kommer inte handla om odling, det finns många andra som är bättre på det än vi, men vi kommer berätta om hur vi använder det vi lagrar och konserverar och vad vi lärt oss under våra första stapplande odlingssteg. Det är matnyttiga kunskaper även om man bara har en liten villatomt eller en pallkrage.

Hur kunde vi komma på en sån här idé?

Den är inte ny. Vi har ruvat på den i åtta år. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta hänt för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat.

2020 började vi faktiskt med att laga mat från 1940-talet. Sen dess har vi lagat oss igenom Husmoderns Köksalmanack från 1933 till 1989, sex årgångar.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn, och inte torka, tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Men det syntes på matpriserna! Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen?

Vi väljer beprövade recept från förr

Dags att återvända till fyrtiotalet alltså. Och inte bara till Husmoderns Köksalmanack. Det gavs ut många andra kokböcker och broschyrer under kriget om hur man får maten att räcka och hur man får det att smaka gott med små medel. Vi kommer att dyka ner i dessa och även plocka fram hållbara recept från andra årtionden, både senare och tidigare. Det kan t.o.m. finnas en del att lära av första världskrigets matlagare.

Låter detta spännande? Välkomna att följa med oss på en resa där vi lagar beredskapsmat tillsammans. Det är är väl lika bra att börja nu direkt. Så här kommer ett gott och enkelt recept på Fiskkotletter med morötter från Husmoderns köksalmanack i januari 1943. Varsågoda!

Recept: Fiskkotletter med morötter

Recept för 4 portioner

Ingredienser:

300 gram färsk eller tinad fisk
150 gram kokta morötter
100 gram kokt potatis
1 msk vetemjöl
1-3 msk mjölk
salt, socker, vitpeppar
Ströbröd
Matfett
Tomatpuré att krydda skyn med

Gör så här:

Kokt potatis, kokta morötter och fisk maldes först i en köttkvarn. Har du inte en sådan är en stavmixer det enklaste alternativet. Men om elen har gått och du inte har en köttkvarn så får du finfördela ingredienserna med rivjärn och kniv.

1. Mal fisk, morötter och potatis i en köttkvarn, eller så använder du en mixerstav för att finfördela råvarorna.
2. Krydda med salt, peppar och lite socker
3. Blanda i 1 msk mjöl och bearbeta färsen. Späd med lite mjölk . Färsen ska vara ganska fast.
4. Forma fyra st biffar, eller som man sade 1943 , kotletter. Vänd dem i ströbröd och stek på båda sidor tills de fått fin färg och är genomstekta.
5. Vispa ur pannan med lite vatten. Smaksätt med tomatpuré och om du vill med någon favoritkrydda.

Servera med någon kokt grönsak, tex gröna ärtor, och knäckebröd till.

Smaklig måltid!

Varför är den här rätten en så bra beredskapsmåltid?

Jo, av flera skäl. Dels kan du laga den med bara ett kokkärl – en stekpanna. Det går inte åt så mycket energi vid tillagningen. Dels är rätten i sig nästan komplett; både proteiner och kolhydrater i en ”burgare”. Om du gör fler kotletter samtidigt har du sedan lunch till nästa dag. Lägg den på en brödskiva eller knäckebröd och ta med i matlådan.

Rätten bygger dock på att du gjorde storkok av potatis och morötter till middagen dagen innan så att du har basingredienserna klara. Så måste en beredskapsmatlaghare alltid tänka i flera steg. Se inte rester som rester utan som komponenter in i nästa måltid.

Kalasstart – Ett glatt återseende

De här fiskkotletterna var den första rätten vi åt när vi startade projektet Vintagemannens mat i januari 2020. Såhär såg det ut då. Nu var det spännande att se om receptet höll för ett omtest sex år senare. Och det gjorde det! Vårt nya projekt Vintagemannens beredskapsmat har fått en kalasstart.

Godis varje dag

Bland det bästa med vardagsmatlagning från förr var att man fick efterrätt varje dag. Något enkelt som fruktkräm eller äppelmos med skorpor och gräddmjölk.

Vi fick fruktkompott med gräddmjölk när vi ätit upp våra fiskkotletter 2020.

Välkommen att hänga med oss även 2026. Fortsättning följer både här i bloggen och i sociala medier: @vintagemannensberedskapsmat

Det tudelade 1960-talet var riktigt smarrigt

29 december, 202529 december, 2025 av Ingemar A, publicerad i 1960-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Hur smakade 1960-talet? Jo tack, förvånansvärt bra. Maten är en blandning av både nya rätter som t ex spagetti med italiensk sås och säkra klassiker som Pepparrotskött.

En man i glasögon och grått hår sitter vid ett bord med en tallrik spaghetti med sås framför sig, håller upp ett glas rödvin och ler.

I början av året undrade VintageQ om sextiotalet verkligen var ett eget matårtionde, eller om första halvan av årtiondet var en förlängning av 1950-talets hemmafruideal, och den andra halvan var en uppkörningssträcka för 1970-talets heltidsarbetande yrkeskvinna. När årets sista 60-talsmåltid är lagad kan hon konstatera att hon gissat rätt. 1960-talet är ett förändringens årtionde som innehåller lite av det gamla och lite av det nya på ett bra sätt.

Frysbox och ugn

På 1960-talet regerar frysboxen och ugnen i köket.

Varför ska man gå till affären flera gånger i veckan och handla färska råvaror när det finns både kyl och frys därhemma? Frysta råvaror smakar ju nästan som färska. Dessutom är det tidsbesparande att inte handla så ofta och billigt blir det också om man storhandlar till extrapris. Som med allt nytt som slår igenom finns det både för- och nackdelar. Till nackdelarna hör t ex att fisk i recepten heter ”fryst fiskblock” och inte gös, abborre eller torsk. Där och då dog den svenska fiskkulturen och den har inte riktigt hämtat sig än.

En portion med fisk i sås, serverad med kokt potatis och en drink i ett glas, på ett träbord.

En ugnsbakad fiskfilé med grönsaker i en vit form, omgiven av en naturlig matta.

Att laga middag i ugn var mycket populärt på sextiotalet. Köket var nyrenoverat med modern elspis och elen var billig. Klart att man vill testa att laga i ugn. Det är både enkelt och tidsbesparande. Det är bara att lägga ihop ingredienserna, krydda och sen skicka in det djupfrysta fiskblocket i ett foliepaket i ugnen. På så vis hoppar man över flera tidskrävande moment som tex att göra sås. Kvar blir att koka potatis och att duka. Det är bra när man har kort om tid för att laga middag, vilket man ju har om man börjat yrkesarbeta. För på 60-talet har kvinnorna till nästan hundra procent fortfarande det fulla ansvaret för hemmet och barnen.

En ugnsbakad maträtt med krämig yta och bitar av bacon på toppen, serverad i en metallform.

En leende man håller upp ett glas dryck och sitter vid ett bord med tallrikar fyllda med mat, som inkluderar bacon, grönsaker, och knäckebröd, i en ljus köksmiljö.

Ugnsmaten blir oftast god, men det är ingen hit att laga klassiker som Raggmunk i långpanna i ugn. Det blir inte gott.

60-talets kryddning överraskar

På 60-talet börjar kryddningen bli lite mer spännande. Örtkryddor som mejram, timjan och rosmarin förekommer ofta. Tore Wretmans 4 kryddor (muskotnöt, vitpeppar, kryddpeppar och kryddnejlika) används flitigt och har hos Vintagemannens mat blivit en riktig favorit. Vitlök tillhör nästan standardkryddorna nu och i sådana mängder att det faktiskt ger smak. Även äldre smakhöjare som kapris, sirap och ansjovisspad används flitigt.

En köksbänk med vitlök, ansjovis i burk, kapris, kryddor som muskotnöt, svartpeppar, mejram, timjan, samt sirap på en grå yta.

Ja som ni ser, variationen är stor. Det bästa med att ha lagat 60-talsmat är dock att ha återupptäckt kryddpeppar. Oj, vilken användbar krydda!

Årets höjdpunkter och bottennapp

60-talet har bjudit på fler höjdpunkter än bottennapp. Det tackar vi för!

Ska vi välja ut några riktigt smaskensupplevelser så är det; torsk på provencalskt vis, spagetti med tonfisksås, regn- & rusksoppa samt brynt vitkålssoppa.

En tallrik med potatis, en bit fisk i sås och grönsaker, samt ett glas juice på en träytan.

En uppsättning av ingredienser för att laga pasta, inklusive tomatpasta, kapris, körsbärstomater, tonfisk, lök, vitlök, lagerblad, samt kryddor som timjan och salt.

Rätter vi kunde ha klarat oss utan är; raggmunk i långpanna, fransk potatissoppa, fiskgratäng på snabbvis samt fiskbullar i dillsås,

En ugnsrätt med en gyllene yta, toppad med skivor av bacon, sitter i en metallform på ett dukat bord. Vid sidan finns en skål med grönsallad, en tallrik och en burk med smör.

En äldre man sitter vid ett bord med en tallrik mat och en glas öl. Han håller upp en flaska öl och ler mot kameran. I bakgrunden syns ett kök med gröna skåp.

Alla recept hittar du på Instagramkontot @vintagemannensmat

tack för i år – 2026 väntar nya äventyr

Vintagemannens mat har nu lagat sig igenom sex årtionden, femtiosju år, 1933 till 1989, av Husmoderns Köksalmanack. Vilken bildningsresa det har varit, så kul vi har haft och så mycket god mat vi ätit. Varierad middagsmat är bara förnamnet.

En samling av sex köksalmanackor från årtiondena 1935, 1945, 1954, 1964, 1976 och 1989, med omslag som visar olika kvinnor som lagar mat och en illustration av köksredskap.

Vår mycket subjektiva topplista över matåren ser ut såhär

1940- och 1970-tal – rejäl mat, gott och lättlagat
1960-tal – se ovan
1930- & 80-tal – för mycket smör, grädde på 30-talet och konstiga blandningar på 80-talet
1950-tal – när husmor skulle piffa maten istället för att laga den.

Det trodde vi inte när vi började laga mat ur Husmoderns Köksalmanack för sex år sedan. Då trodde vi att femtiotalet var hemmafruns glansperiod i köket.

Vi tog dock inte årtiondena i kronologisk ordning. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta varit för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat. Så vi började faktiskt med att laga oss igenom 1940-talet. Matlagnings- & råvarukunskap sitter lika mycket i händerna som i huvudet.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn och inte torka tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen. Vi är ju inte alls självförsörjande på mat längre. Möjligen har vi så att det räcker till hälften.

Beredskapsodling är ett av orden på 2025 års nyordslista. Kanske är det hög tid för lite riktig beredskapsmatlagning också. Eller vad tycker du?

Tack till alla följare för det här året. Er uppskattning och era kommentarer är oss en stor glädje. Vi hoppas att ni följer med oss även under 2026.

En kvinna sitter vid ett dukat bord med blommor och en kopp framför sig, iklädd en mönstrad tröja. I bakgrunden syns en svensk flagga och en glob.

En man sitter vid ett bord med en duk dekorerad i blommor. Han håller upp ett glas och ser glad ut. På bordet finns en vas med blommor, en tallrik och en liten svensk flagga.

Gott Nytt Matår önskar vi

@Vintageqvinnan Anne-Marie Lindstedt och @Vintagemannen Ingemar Albertsson

Vad ska jag ha i halsen?

8 september, 2025 av Ingemar A, publicerad i #stilskolan, 2000-tal, Accessoarer, Stil

I 400 år har mannen haft nån slags tygbit knuten i halsen; slips, kravatt eller fluga. Men 2020 tog det slut. Då sa han adjö till slipsen och slängde bort sin främsta prydnad. Så vad ska han pynta sig med istället?

Det var under 30-åriga kriget, när kroaterna knöt ihop och gjorde en rosett av snibbarna på sina stora skjortkragar, som kravatten uppstod. Fransmännen tog efter, och under de följande århundradena har män haft mer eller mindre utsirade tygrosetter och halsdukar på sig för att vara fina. Gäller inte det längre?

2025 års man vill inte ha slips eller fluga, så då knäpper han inte kragen utan går uppknäppt till allt, även till snygg kostym och smoking numera. Han verkar inbilla sig att han är elegant ändå. Vilken förlust.

Visst är det OK med uppknäppt skjorta ibland, till tröja, t ex. Eller när man går i bara skjortärmarna. Men vilka andra snygga alternativ står till buds när man fått på sig en kavaj.

Soft collar, camp collar eller kubakrage kallas en skjorta utan styv krage. Tänk pyjamasjacka eller Hawaiiskjorta. Där finns inte ens nån knapp att knäppa i halsen. Den ska bäras öppen. Och riktigt snitsigt blir det när man lägger ut skjortkragen på kavajen. Det ser klätt ut, inte bara slarvigt oknäppt. Den styva kragen har en knapp högst upp och den är där för att knäppas.

Mao- eller Kinakragen är en ståkrage som man inte viker ner. Den knäpps ända upp så att det ser ut som en höghalsad T-shirt eller nästan som en polotröja. Det kan se riktigt elegant ut med alla tre varianterna. Och då behövs ingen slips. Jag tycker faktiskt att det ser mer klätt ut med en T-shirt till kostym än en oknäppt dressad skjorta. Fråga salig Giorgio Armani som var en mästare på elegans. Han skapade modet med Tshirt till en lång slank kavaj.

Nackdelen att gå i T-shirt eller nåt annat urringat är att då smutsar man lätt ner kavajkragen. Och det är ju en av skjortans huvuduppgifter att skydda kavajen från smuts. Det är lättare att tvätta en skjorta än en kavaj.

Men om man nu inte vill avstå från att vara lite fin. Vad ska man då knyta i halsen?

Min favorit till vardags är ”slöjdlärarslipsen”. Den stickade, virkade eller hemvävda ylleslipsen som inte alls ger det där uppklädda intrycket som en blank sidenslips gör. Den kan man bära till vilken vardagsskjorta som helst, bara man matchar färgerna snyggt.

Du kan också ha olika halsdukar innanför skjortkragen.

Plastrongen är en slags scarf, ofta i siden, som täcker hela öppningen i skjortkragen. Man knyter den som en slips, four in hand, men istället för att pula ned den breda snibben genom slipsknuten så viker man den bara över knuten och stoppar in i den skjortöppningen. Då sitter plastrongen stadigt och glider inte upp. Vill du se ut som en gentleman från Öfre Östermalm är detta absolut din grej.

Snusnäsduken, eller bandana som det heter nuförtiden, är en annan halsduk med lite snits. Du viker en fyrkantig duk (c:a 50 X 50 cm) till en trekant som du sen rullar till ett smalt band som du lägger runt halsen. Det finns säkert olika sätt att knyta den, men jag brukar göra den smala slipsknuten four in hand (googla på det om du inte kan). Då är det lätt att reglera hur mycket strypsnara jag vill ha.

En Bandana är ett billigt nöje. Du kan lägga upp ett helt litet lager för att matcha dagens outfit. Kolla t.ex. Bandana.se De har mycket att välja bland.

Bandana är förresten Hindi och betyder ”att knyta” och man kan bära den på massa olika sätt; som halsduk, som hårband, som huckle eller sjalett, som en sjörövare eller ha den framför munnen som en bankrånare i Vilda Västern.

Du har säker sett hur scouterna bär sina halsdukar. De har en sölja i läder eller metall som de bara trär ner snibbarna i. Det blir fint till en bandana också.

Eller varför inte vara lite Wild & Crazy?

Lycka till med att klä dig elegant. Gå bara inte i uppknäppt skjorta till kostym och kavaj. Då är du inte färdigklädd. Och du, glöm inte att stoppa ner skjortan i byxorna.

Hur firar du Husmanskostens dag?

26 februari, 2025 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Idag är det Husmanskostens dag. Med start 2025 ska den 26 februari vara dagen när svenska krogar, livsmedelsbutiker och hem hyllar den klassiska svenska maten.

Vintagemannens mat tar alla tillfällen som bjuds att få fira och festa och vad kan vara bättre än att fira Husmanskostens dag genom att äta ärtsoppa till middag. Tillsamman med gröt är ärtsoppan husmanskostens ”urrätter”, de maträtter som överlevt årtusenden av matutveckling.

Vad är egentligen husmanskost?

Är spagetti med köttfärssås husmanskost? Inte om man får tro Chat GPT . Där definieras Husmanskost som ”traditionell, enkel och ofta näringsrik svensk mat som historiskt ätits av allmänheten, särskilt arbetare och bönder. Rätterna är ofta baserade på lokala råvaror”.

Husmanskost förknippas ofta med trygghet, minnen och välkända smaker. Och ibland äcklig skolmat. Vintagemannen har ett kluvet förhållande till husmanskosten som inte enbart beror på skolmaten. Han brukar säga att hans mamma ”lagade sådana köttbullar som inte ens en son kan älska”. Oavsett detta så älskar han husmanskost, så några goda minnen måste ändå finnas.

Richard Tellström beskriver i sin fantastiska bok ”Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år” hur den husmanskost vi känner idag och som kan symboliseras av köttbullar med potatis, brun sås och lingon vuxit fram.

För er som inte läst boken kommer här en kortkort sammanfattning signerad Vintagemannens mat :

Husmanskosten, som vi känner den idag, växte fram i städerna under 1800-talets andra hälft. Den började som billig restaurangmat för arbetare & kontorister som, pga akut bostadsbrist bodde i rum utan tillgång till kök och ibland även utan tillgång till eldstad. Hur gör man för att många människor som inte har tillgång till kök ända ska kunna äta varm, billig och näringsriktig mat? Man sneglar på hur andra löst problemet och gör likadant. I Tyskland hade ångköken löst matutmaningarna relaterade till den stora inflyttningen till städernas fabriker. Alltså importerade man denna idé från Tyskland. I varje ångkök tillagades flera tusen portioner per dag och maten kunde ätas på plats eller tas med som hämtmat. Stordriften gjorde det dessutom möjligt att variera rätterna från dag till dag. Ångkökens stora grytor och ångugnar ändrades även matlagningen. Den blev mer tekniskt avancerad och råvarorna blev fler än i allmogeköken.

Göteborgs ångkök 1901 Granne med Feskekörka

Att det fanns fler rätter att välja på och att rätterna innehöll fler råvaror än den traditionella allmogekosten tilltalade även städernas borgerskap och vips var husmanskosten som vi känner den idag född.

husmanskosten – en utrotningshotad mattradition?

När världen öppnar sig i mitten av 1900-talet med nya kryddor & kryddblandningar, rå grönsallad till maten, pizza, pasta, hamburgare och kinamat blev husmanskosten lite otrendig. Den dominerade naturligtvis kosthållet och skolmaten och på tio-i-topp listan över populära rätter fanns den med. Men den hade påbörjat resan mot att betraktas som gammaldagsmat, sånt som glöms bort och bli något som enbart serveras på Skansen och ålderdomshem eller vid större högtider.

En som funderade mycket över husmanskostens överlevnad var krögaren och hovtraktören Tore Wretman. Redan 1958 grundade han, tillsammans med 16 andra kulturpersonligheter, Gastronomiska Akademin. Målet med akademin är att hylla borgerskapets husmanskost men med en förfinad touch och att lyfta fram den som ett viktigt kulturarv. 1967 gav han ut kokboken Svensk husmanskost. Med Tore Wretman tog husmanskosten klivet in i finmatsalen.

Även Lilla Sällskapet, som återuppstod 1966, ville rädda husmanskosten och formulerade sitt syfte som att vårda och främja den svenska matkulturen. Deras kokbok – K-märkt smak. Genuint svenska middagsklassiker (2012) – borde finnas i varje svensk matnörds bokhylla. Där hittar du nästan alla klassiker.

Husmanskost är smaskens

Vi – Vintagemannens mat – som lagar oss igenom årtionden av Husmoderns köksalmanack älskar husmanskost och åtminstone alla äldre årgångar (1933 – 1989) av köksalmanackan innehåller gott om förslag och recept på husmanskost. Det gillar vi! Husmanskost är hyfsat lokal och full av minnen och välkända smaker. Dessutom ger den tröst och trygghet i oroliga tider!

Vi utbringar ett fyrfaldigt Smaskens för Husmanskostens dag och firar med Ärtsoppa med alla tillbehör!

PS. Ärtsoppa är inte något man köper i plastkorv. Redan kvällen innan lägger man torkade ärtor i blöt så att de sväller. Mycket smartare, mycket billigare. Så gjorde man nog på ångkökens tid också. Och på stenåldern.