Om man inte kan bygga själv så kan man i alla fall försöka se ut som en som kan.

Den här bloggposten kommer att handla om Vintagemannens arbetskläder. De allra flesta plaggen är vintage här också. Den här murarskjortan t ex. Den har jag köpt på Skansen när de hade utförsäljning från sitt kostymförråd. Några få plagg är nya.

Mina favoritbyxor

Mina favoritbyxor är de här blå snickarbyxorna. De är inte fulländade. Moderna byxor har fler praktiska fickor. Men de här är skönt slappa. Och så ser man ut som Karlsson på Taket, dvs som en vacker, genomklok och lagom tjock man i sina bästa år.

Den moderne liemannen; se sån schwung han har.

Riktiga arbetarbyxor

Det finns ett franskt märke, Le Laboureur, som gör gammaldags traditionella arbetarbyxor från franska fabriker och lantbruk. De är gjorda i grov manchester och går riktigt högt upp i midjan. Jag har köpt dem från deras svenska webbshop. Visst är de fräna? speciellt om man har ett par snygga hängslen till.

Annars kan man ju faktiskt jobba i vilka byxor som helst. Jag gillar de här gamla slitna kostymbyxorna från 1940-talet. Gamla herrbyxor från mitten av 1900-tralet är oslagbara när det gäller bekvämlighet. Hög midja och frontveck gör att de sitter som gjutna.

Många män, kanske de flesta, tror att jeans är bekväma arbetsbyxor, Då har de aldrig provat ett par gamla gubbyxor.

Vilken skogsarbetaroutfit ska jag välja?

En riktig yxa från Hultafors och en mopedjacka från femtiotalet duger ofta bra.
Skyddsbyxor, skyddshandskar, skyddsstövlar och skyddshjälm. Massakern kan börja.

Jo, visst finns det stunder när även Vintagemannen tänker på säkerhet. Då kan ett par speciella motorsågsbyxor vara bra att ha. Sådana som skyddar en från att såga av sig benen. Liksom stövlar med stål på framsidan. Man får inte vara dum.

Överallt – Skydd mot färg och damm

En riktig overall kan också vara bra att ha, när färgen skvätter eller när man ska tömma ett utrymme fullt med lösullsisolering. Den största fördelen med en overall är att man kan dra den över sina fina vintagekläder utan att byta om. Den här vita har tidigare gjort tjänst på ett studentflak med alla vätskor som en sådan utsätts för. Jag har ärvt den av en av sönerna. Så gott som splitter ny alltså, men väl impregnerad.

Även verkstadsarbete kräver sin skyddsklädsel.

En riktig vaktmästarrock är bra att ha i verkstaden.
Tidigare hade jag en grön overall från BM Volvo (Bolinder Munktell). Men den har VintageQ lagt beslag på.
Det blev 50 meter straffarbete..

Jag erkänner. Jag har köpt ett par nya machobrallor

På Blocket kan man hitta många bra saker. Senast hittade jag ett par oanvända hantverkarvyxor från Fristads. Jag sparade nästan en tusenlapp på att köpa byxorna där, 25% av nypriset. Många praktiska fickor ingick i köpet. Man känner sig som en revolverman. Dra!

Glöm inte ”slöjdlärarslipsen”

Jag vet inte om de heter så, de hemstickade, hemvävda eller hemvirkade hemslöjdsslipsarna i glada färger. Och jag vet inte varför. Kanske var det för att vi misstänkte att syslöjdsfröken hade gjort en till träslöjdsmajjen. Hur som helst. Aldrig en ordentlig arbetsdag utan hemvävd slips. Alla blir glada. Och så är de snuskigt billiga också. Från en femma och uppåt på second hand.

När jobbet är klart…

… då får man gå runt på ägorna och inspektera.

Vi ses snart igen

Gör om mig – förvandla en vanlig gubbe till en gentleman

Jag får ofta höra att jag är lite överdriven, inspirerande visserligen, men lite svår att ta efter. Och så undrar den som frågar hur man på ett enkelt sätt kommer igång att klä sig lite snyggare. Mitt första råd är att tänka i färger. Om man vågar lämna bassängkanten, och inte bara klär sig i svart, så finns det ett helt hav med färg därute som kan matchas, kontrasteras och kombineras i det oändliga.

I det här bloggposten ska jag visa hur enkelt det är att bygga upp en snygg outfit.

Ta den här enkla ensemblen som ett första exempel. Vanliga blåjeans och en grön bomullsskjorta, som har lite jeansblå detaljer. Sen måste vi sätta lite sprätt på anrättningen. Nästan vilken ylleslips som helst skulle fungera – blå, gul, röd – bara det blir lite kontrast mot skjortan. Nu valde jag en slöjdlärarslips som matchar läderbältet. Visst blev det snyggt i all enkelhet?

Överkurs: Den sista lilla piffen får min outfit genom en vintageklocka med blå urtavla och ett par knästrumpor som både tar upp den gröna, blå och ljusbruna tonen. Och så bruna skor till det. Perfekt!

Sen brukar jag ha skinnjacka och en fedora-hatt när jag går ut. Rena rama Indiana-Jöns.

Gör om mig – förvandlingen steg för steg

En helt vanlig gubbe. Går han att rädda?

  1. Vi utgår från ett par jeans (som du antagligen redan har), ett brunt bälte och gammal omodern och urtvättad button-down-skjorta.

2. Lägg till lite färg, i det här fallet en tvärrandig slips som är lite grov i stilen. (Blankt siden är inte att tänka på till det här.) Den här slipsen både matchar och kontrasterar diskret.

Och glöm inte att anpassa längden på dina byxor så att de lägger sig snyggt på skon. Antingen viker du bara upp dem, eller låter en skräddare fixa till längden permanent.

3. Ett par snygga skor. De här tvåfärgade brogueskorna är ju lite extra uppkäftiga och tar upp både det gröna och ljusbruna i slipsen. Men ett par så här ovanliga spectators är inte alls nödvändigt, vilka bruna skor som helst hade funkat. Tänk på att det ska vara randsydda skor som ger lite tyngd och kvalitet. De kostar flera tusen kronor nya, men du kan ha dem nästan hela livet om du sköter dem väl. På second hand kostar de mycket mindre.

4. En tweedkavaj är ett säkert kort. Välj färg på skjorta och kavaj som passar ihop. Ljusbrunt och lejongult går jättebra till jeans. Om du kollar noga ser du hur bredaxlad jag är. Det här är en fullständigt omodern kavaj från 1980-talet med axelvaddar. Lång är den också, och ser inte så urväxt ut som dagens mode. Det är ju med kavajer som med advokater; They should cover your ass. Tweedkavajer är bland det mest prisvärda du kan köpa på second hand. De finns i många mustiga färger och kostar bara från 400 kr och uppåt. En perfekt vardagsjacka med karaktär alltså. Mycket roligare än sportjackor och flieströjor.

5. Pricken över i. Jag är svag för det där lilla extra som höjer det vardagliga en liten bit. En matchande näsduk i bröstfickan kan de flesta få till. Man behöver inte köpa en dyr pocket square i Fina Butiken. Vilken passande tygbit som helst duger. Det höjer elegansen direkt.

En blomma i knapphålet gör dig till en riktig dandy. Överdrivet, kanske du tycker, men jag har alltid en konstgjord blomma på kavajslaget.

Sen är det bara att ge sig ut på stan och höra till det fåtal som är snyggt klädda. Nu ska du få veta vad hela denna second-hand-outfit har kostat. Jag utgår från att du redan har ett par jeans. Skjorta 50 kr, kavaj 400 kr, slips 25 kr, näsduk 5 kr, blomma 200 kr, dvs summa 680 kr. Därtill kommer skorna för 1.500 – 2.000 kr.

återstår bara kronan på verket – en hatt

Här har jag en elegant Panamahatt. Men du kan välja vilken billig stråhatt du vill. Det finns ett stort utbud av lätta solhattar nu till sommaren. Sen till hösten väljer du en filthatt.

Ja, så lätt var det att med enkla medel kombinera några passande färger och material och få till en personlig stil. Billigt var det också. Kolla vad du har i garderoben och sätt igång och blanda. Är färgpaletten därhemma för tråkig? Ta en tur till första bästa secondhand- eller vintageaffär. Gå in som en gubbe, kom ut som en gentleman.

Vill du få mer inspiration är det bara att följa Vintagemannen på Instagram och Facebook. Vi ses där nästan varje dag.

Jag firar 10-årsjubileum med en bok: Vintagemannens Stilskola

Det blev ingen hejdundrande jubileumsfest. Det blev ingen jubileumsresa. Det lades inte en enda corona på att köpa sådan glädje när Vintagemannen fyllde 10 år den 4 februari 2021. Skattemyndigheten tillåter bara avdragsgilla 10, 25, 50, 75 och 100-årsjubileer. Måste jag vänta 15 år till nästa chans? Nej, jag vill fira nu!

Då blev det en jubileumsbok. Vad har jag lärt under 10 år klädd i second hand och vintage? Hur har jag tillägnat mig en egen stil? Jag får ju både beröm och stilfrågor från mina 9.200 följare på Instagram. Kanske har jag något att berätta. Och nu är boken klar. Du kanske vill köpa den? Se nedan hur du gör.

116 sidor med 240 inspirerande bilder för en personlig stil.

vad handlar Stilskolan om?

Det är 14 kapitel om olika delar av en mans outfit; västen, skorna, rocken, hatten, bältet, slipsen, klockan, mm – och det för mig mest typiska – knapphålsblomman. Dessutom några råd om klädvård, inför resor, om pengars värde och avslutningsvis mina bästa allmänna råd. Egentligen är det en bok om hur man kombinerar olika detaljer i sin klädsel på ett elegant sätt, både färger, material och accessoarer.

Boken är inte en konkurrent till alla heltäckande stilguider för män som beskriver hur man ska knyta sin slips eller när man ska bära frack. Den är mer ett personligt komplement för att sätta piff på anrättningen. Boken är full av goda råd som fungerar bra lika oavsett om man handlar second hand, vintage eller nytt.

Do it yourself

Nya tekniska möjligheter har tillkommit på senare år; Gör din egen bok och Print on demand. Det var bara att sätta igång. Jag upptäckte Solentro på nätet och började skissa lite i deras verktyg. Det tog inte lång stund innan jag fattat grejen och hur man gör.

I min dator har jag tusentals bilder på Vintagemannens outfit, i både stort och smått, som jag samlat på mig sedan 2011. De flesta är tagna med mobilen. Jag hade alltså massor av bra exempel att välja bland.

Att lägga in bilder är enkelt. Ladda ner dem i Mina bilder. Sen är det bara Dra och Släpp.

Den tekniska bildkvalitén har inte alltid varit den bästa, även om de inbyggda mobilkamerorna blir bättre och bättre, så jag kunde inte göra en stor coffee table book med glassiga heluppslag. Det håller inte bilderna för. Istället valde jag ett litet format så att jag kunde få med så många inspirerande bilder som möjligt. Nu är det hela 260 små bilder i en ganska liten bok, 116 sidor i A5-format. Jag tror att det blir mer informativt så.

Hurra! Här kom korrekturet

Det var kul att se det första exemplaret i tryck. Jag blev överraskad av hur bra bilderna är. Det var bara några få som jag blev tvungen att byta eller ljusa upp. Sen ser man på vissa texter litre annorlunda när man läser dem på papper och inte på datorskärmen. De första korrekturrättningarna gjorde jag i läsplattan i favoritfåtöljen. Det är ett hårt jobb att göra bok. Såg du förresten korrekturfelet ovan?

Vill du köpa boken? Gör såhär:

Beställ genom att skicka ditt namn och adress, maila till ingemar@hali.nu eller messa i sociala medier. Priset är 299 kr. Det är självkostnadspris. 72 kr tillkommer för brevporto. En faktura som ska betalas inom 10 dagar medföljer. Jag börjar skicka ut så snart böckerna kommit från tryckeriet, förhoppningsvis denna vecka.

Så här började det

Stilskolan har växt fram sedan förra hösten. Då började jag publicera olika ”kapitel” här på bloggen utan tanke på att det skulle bli en bok. Den idén växte fram senare i januari när några avsnitt var publicerade. Men egentligen startade det redan 2011 när jag började publicera bilder på min nya stil med secoend hand- och senare även vintagekläder.

Stil i bloggverkstaden,

Själva idén till namnet Stilskola har jag tagit från Svenska Scoutförbundet som under 1957 – 72 körde en Stil-skola ute i företagen och skolorna. Det var ett initiativ i samarbete näringslivet för att få böndernas och arbetarnas barn att skaffa sig både lite inre och yttre stil för att kunna göra karriär ute i företagen. Sverige hade en stor begåvningsreserv på den tiden. Jag bloggade om Stilskolan 2016. Klicka på länken om du vill veta mer.

Fast om man ska vara ärlig, Vintagemannens Stilskola tar aldrig slut. Nästan varje dag uppdaterar jag min stil på Instagram och Facebook. Du följer väl med där? Hållbarhet byggd på lust och fåfänga har ingen ände.

Färg, färg, färg är de tre ord som bäst sammanfattar Vintagemannens stil

Stilskolan fortsätter med avsnitt 9. Det handlar om färger och hur de kan kombineras. För är det nånting som karaktäriserar Vintagemannen så är det hur han kombinerar färger. Det har han hållit på med i över femtio år nu och kommer nog aldrig sluta. Det finns en risk att han matchar ihjäl sig, men oftast blir det bra. Så är det något du gärna får ta efter så är det att matcha och kontrastera med färger i din klädedräkt.

Idag finns det ju nästan bara tre färger i folks garderober; jeansblått, svart och urtvättat svart. Möjligen lägger man till en käck näsduk i någon modefärg. Är detta ditt ideal kan du sluta läsa här. Men om du vill veta hur man kan glädja sig själv och andra med lite färg så fortsätt gärna att läsa.

Tänk ut helheten först

Ofta lägger jag upp de kläder jag tänkt att bära under dagen på sängen. Jag börjar med skjortan, byxan och kavajen. Sen plockar jag fram några passande västar eller slipovers och väljer det som blir finast för dagen. När grundlooken är klar ger det sig ganska naturligt med slips, bröstficksnäsduk, hängslen/bälte, klocka, manschettknappar och knapphålsblomma. Även ytterrock, hatt, halsduk, skor och handskar faller sig för det mesta naturligt. Varje plagg har ett litet urval av passande tillbehör.

Skarpa kontraster, men bara tre färger – rött, blått och grönt. Och oj vad mycket det röda bältet gör för helheten. Försök tänka bort det så ser du.
Fyra nyanser av blått som inte skär sig. Och så några ljusbruna nyanser som pricken över i.
Här är det inte bara de beige-bruna nyanserna som samklingar fint. Även det fiskbensmönstrade mönstret förstärker helheten.
Vintagemannens profilbild är väldigt harmoniskt färgsatt. Farbror Ljusbrun – nästan lite för försiktigt. Men det är bättre att börja så än att se ut som en julgran. Less is more.
Om man bara ska jobba hemifrån en hel dag piggar det upp en själv att klä sig snyggt och välmatchat på morgonen.

Det gäller att få ihop färgerna i detaljerna också.

Håll ihop metall- och läderfärgerna

När syns det att man är klar?

Svar: När det inte syns att man ansträngt sig. När helheten bara känns harmonisk utan att delarna sticker ut. Det kan t.o.m. vara svårt att säga varför man tycker att det är fint. Vi får ta exemplet som tillskrivs Christian Dior som lär ha sagt: När folk ser en kvinna i en av mina klänningar ska de inte säga, vilken snygg klänning, utan vilken snygg kvinna. Så är det med en herrklädsel också. Får man komplimanger för slipsen eller någon annan detalj kan det vara något som inte stämmer. Och om nån säger, vilken rolig hatt, har det definitivt gått över gränsen.

Överkurs – Du kan matcha allt omkring dig

Har man tur så har man en fru som man kan underordna sig.
Eller några andra matchande accessoarer.

Varning: Matcha inte ihjäl dig

Det finns en risk att man matchar ihjäl sig. Vintagemannen ligger snubblande nära den gränsen ibland. Man måste våga bryta av med en djärv färg också. Hellre det än att köpa ett färdigt set där skjorta och bröstficksnäsduk är samma eller där slips och bröstficksnäsduk är identiska. Det blir bara ängsligt och dött.

Slutligen ett bildbevis på att Vintagemannen har vågat vara färgstark i nästan hela livet. Det var bara under hans reklambyråtid runt sekelskiftet han klädde sig i svart. Sen bättrade han sig och blev den färgglade Vintagemannen 2011.

Våga bära färg. Den här kavajen lät jag sy när jag tog studenten 1970. Det är ett inredningstyg från Borås Cotton designat av Sven Fristedt och som Gulins sytt upp. Då hade jag vit skjorta och svart fluga. Senare hittade jag den rosa flugan och en matchande nylonskjorta. I bröstfickan sitter en tillklippt Post-it-lapp. Alla knep är tillåtna.
Eller ska jag gå tillbaka till mitt välmatchade utseende från 2009? Då när jag fortfarande var ”ung och frän”. Från den tiden då det krävdes en färgstark bakgrund. Vad tycker du?

Tack för att du följer Vintagemannens Stilskola. Det här var kapitel 9. Du har väl läst de tidigare avsnitten? Kolla i Arkivet under November och December 2020.

Men annars pågår en ständig stiluppdatering på på Instagram och Facebook i stort sett varje dag. Välkommen.

En hatt är huvudsaken nu till jul

På 60-talet dog herrhatten. Inga unga galanta män köpte hatt längre. På den tiden började man säga om vägsniglar på riksvägarna: ”Det är en gubbe i hatt som kör”. Vintagemannens Stilskola avsnitt 8 kommer att försöka återupprätta herrhattens rätta värde. För om du vill se riktigt elegant ut är hatten, västen och de snygga skorna det som snabbast bidrar till förfiningen. Hatten är dock det som det är svårast att vänja sig vid, så det gäller att bestämma sig. Börja med att mäta skallens omkrets. Då har du hattstorleken i centimeter. Vintagemannen är 59,5 cm runt om. Det betyder att storlek 59 passar. Men man kan inte alltid lita på storlekarna så jag har både 58 och 60 på hatthyllan.

Först lite inspiration

En fin hatt från ett kvalitetsmärke kostar. För en riktigt tjusig Borsalino får du betala flera tusen idag. Men inte om du köper begagnat. Då talar vi hundralappar i de flesta fall. Jag har hittat fina filthattar hattar på loppis från 25 kronor och uppåt.

En mer användbar hatt är en Fedora. Den där mjukare filthatten som jag tycker är snyggast med ett lite bredare brätte. I en sådan kan man vara tjusig i allt från kostym till skinnjacka.

En Panamahatt kan kosta nästan en miljon

Det är inget skämt, 100.000 dollar är världsrekordet just nu. Men de billigaste kostar från 1.000 kr. Vill man ha en ny Panama med viss snits och elegans måste man dock lägga upp 3.000 – 10.000 kronor. Priset sitter i hur tät flätningen är. Det sägs att en fin panamahatt ska vara tunn som papper och kunna rullas och dras genom en vigselring. Jag är glad om jag kan dra mina genom min servettring. På begagnatmarknaden talar vi också här om hundralappar. Sen finns det många andra stråhattar för nästan ingenting. De kan vara rätt stiliga de också.

Den vita är i Viskos. De lite gulvita är flätade toquilla-palmblad från Equador.
Här ser du skillnaden i täthet. Och därmed en prisskillnad från 500 – 5.000 kr.

Ser du orden ”äkta Panama” så ska du dra öronen åt dig. Antingen är det Panama eller så är det inte det. Ordet Panama räcker inte som kvalitetsbeteckning, den ska vara tätt vävd också, vilket väl har framgått av bilderna ovan.

Ser du verkligen ut såhär? Nej.

Första gången man går ut i hatt känner man sig såhär. Man tror att alla glor på en. Det gör de inte. Så det är bara att lyfta på hatten och gå vidare. Efter ett par månader har man vant sig och det känns naket att gå ut barhuvad. Lättast är att börja med hatt på sommaren. Då är det många andra som har nån slags keps eller stråhatt mot solen. Man känner sig inte uttittad och fånig helt enkelt. Sen fortsätter man med en filthatt till hösten.

En hatt går att töja en storlek

En centimeter – inte mer – för sen spricker svettbandet. En bra hattaffär kan hjälpa dig att töja din hatt om den sitter lite för hårt. Om du inte har turen att hitta en egen hattöjare någonstans. Men försök inte att töja förmycket. En halv centimeter är inga problem, med efter en centimeter börjar det knaka i hatten och då får man ge upp. Jag har spräckt flera svettband.

Det finns en hatt som du kan börja träna på nu

Om du vågar gå omkring i en sån här törs du nog bära hatt också. God Jul och allt sånt där.

Det här var Stil-Skolan avsnitt 8. Om du har missat de sju första så finns de i arkivet till höger under november och december 2020.

För 100 år sedan

Då var huvudbonaden en fråga om klass. Idag är hatten en fråga om stil.

Slipstvång! Slips kan ej ersättas med en näsduk.

Stilskolans lektion 6 handlar om slipsen, flugan och näsduken i bröstfickan. Tyvärr har det blivit en fluga att kasta slipsen och ersätta den med uppknäppt skjorta till kavaj. Det blir F/ IG/1:a/C i betyg i Stilskolan. Underkänt. Det hjälper inte att ha en skjorta med färgglada knappar och knapphål, mönstrade slåar och foder. Inte ens en pocket square, bröstficksnäsduk, kan väga upp tomheten i halsen. Det ser oklätt ut helt enkelt. Jag antar att det vill signalera att man är lite informell och anti-auktoritär och jättemysig som chef. Men ett ska du veta; i Sverige har gradbeteckningarna i flera decennier suttit innanpå skjortan. Chefen är chef i alla fall – med eller utan slips – och det vet alla. Man lurar inte någon med att ta av sig slipsen. Så varför inte vara snygg?

I den här bloggposten ska jag visa att man kan ha slips på sig överallt, till skogs, till sjöss och till och med ute på fjället.

en slips passar överallt

Varför har du så kort slips?

Den frågan får jag ofta på Instagram. Det är enkelt, slipsarna var mycket kortare förr. Och som vintageman har jag massor av gamla slipsar. En modern slips är över 150 cm lång. Man ser ut som Donald Trump med slipsen långt ner över gylfen. Slipsar från nittonhundratalets början är bara 110 – 120 cm. Det behövdes inte mer, för slipsen skulle ju skymmas av en väst eller slipover. Väst var nödvändigt i kalla och dragiga kåkar. Men när folkhemmet började byggas och fler och fler fick modern värmestandard på femtiotalet kunde männen kasta sina västar och då växte slipsen. Varför den behövde bli vulgärt lång förstår jag inte.

Slipsen har växt genom historien

Jag har aldrig kastat en slips.

Inte i hela mitt vuxna liv. Jag har faktiskt någon barnslips kvar också. Man kan aldrig veta när en udda slips kan behövas och de tar ju inte så stor plats. Jag har en hel garderobsdörr full av slipsar där jag står och väljer varje dag. Och sen en hel låda i reserv uppe i garderoben. Och så några flugor förstås.

Den hemvävda slöjdlärarslipsen är en vardagsfavorit

Till VintageQs förtret bär jag dessa billiga slöjdlärarslipsar för typ 5-25 kr. Hon gillar dem inte. Men jag tycker att såna här informella, grovt bandvävda ylleslipsar är perfekta till tweedkavajer, ylletröjor, manchesterbyxor och jeans. De funkar lika bra utomhus, i blåbärsskogen och i skidspåret.

Pappa som var folkskollärare hade en ”sportslips” när han skulle ut på friluftsdag med barnen. Den var i tunt ylle och köpt i Alingsås i slutet av 40-talet. Jag har den kvar.

Pappas sportslips i ylle från Borås omkring 1950. Längd 128 cm.

pinnen som höjer elegansen ännu ett snäpp

Det finns olika sätta att lyfta sin slipsknut till oanade höjder. Det är med en liten pinne (collarbar) eller med en tabkrage som har en knäppbar flärp under slipsknuten. En button down-krage kan ge en liknande effekt. Kolla vilken snits det ger.

Näsduken kan inte ersätta slipsen

Om du inte knyter den som en snusnäsduk i halsen förstås. Det kan ju vara praktiskt och snyggt ute på fjället. Men att ha näsduk i bröstfickan väger inte upp bristen på slips eller fluga när man är på kontoret eller på fest. Men det verkar det vara många som tror, och därmed har det öppnats en marknad för de dyraste små tygbitar världen har skådat. Ett par kvadratdecimeter fållat tyg för 500 kr! Det ger ett kvadratmeterpris på över 20.000 kr. Man skulle ha blivit tyghandlare.

Det finns oändligt många tygbitar som är eller kan bli en pocket square.

Du kan faktiskt ha vilken liten tygbit som helst i bröstfickan. Rätt nedpulad i fickan behöver den inte ens vara snyggt fållad. En gammal näsduk kostar bara några kronor på loppis. Leta också efter lite mer feminina tyger, de finns ofta i glansiga material eller med trevliga mönster på. Klipp bitar ur en uttjänt skjorta eller blus. En gång gjorde jag tre näsdukar av en för kort scarf. Världen är full av tygbitar. Jag har tom gått på fest med en rosa post-it-lapp i bröstfickan, bara för att matcha några små prickar i kavajen. Öva sen på några tjusiga vikningar så är du snygg i vad som helst.

Varje dag bläddrar jag igenom min bunt med näsdukar för att hitta något passande. Även en stor samling med 70 näsdukar tar liten plats.

Vackert dött – Matcha inte ihjäl dig

När man väljer skjorta, slips och näsduk till dagens outfit gäller det att matcha på ett smakfullt sätt. Men det får inte bli too much. Den värsta synden är att ha exakt samma färg och material på slips och näsduk, eller på skjorta och näsduk. Det säljs ibland färdiga set – glöm dom. Det är inte stil, det är bara vackert dött. Nej, ta upp nån färg i slipsen eller skjortan som matchar lite lagom och tillför nån ny färg som bryter av fräckt. Det ger mycket mer elegans.

Färdigknutet är inte tabu

Genom hela slipshistorien har det varit vanligt med färdigknutna kravatter, slipsar och flugor. De var ofta för barn. De enda vuxna som hade sådana var poliser, för med en s.k. säkerhetsslips går det inte att strypa lagens väktare. Vintagemannen har faktiskt några enstaka färdigknutna i lager. Det viktiga är ju ändå att det ska vara snyggt.

Ja, detta var lektion 6 i Vintagemannens Stil-skola. Du har väl läst de tidigare? Och du hänger väl med Vintagemannen på Instagram och Facebook? Annars är det hög tid att börja nu. Välkommen!

Det finns bara ett läge när det är helt ok med uppknäppt

Googla på ”Bowtie David Bowie” så får du se.

När är det OK med uppknäppt krage? Jo, efter en lyckad dag, när man sjunkit ner i favoritfåtöljen med favoritlektyren. Då kan man lätta på flugan. Visst är det stil även på detta viset?

PS. En slips gör det isolerade livet lite roligare. But be careful out there.

Julmarknad i Lübeck – när kan vi åka dit igen?

Tyskarna är bra på det där med jul. Adventsljusstaken, adventskalendern,  adventsstjärnan, julkrubban, julgranen och julmarknaden har alla sitt ursprung i Tyskland.  Redan 1384  lär den första marknaden hållits i Bautzen i Sachsen.

Det lärde vi oss förra året vid den här tiden när vi blev utsända av EuropaRunt.se och Tyska Turistbyrån på tågluff runtom i Tyskland. I dessa Coronatider känns en IRL-julmarknad väldigt långt borta. Vi hoppas på en ny framtid när vi kan rulla ut i Europa igen. Så för att minnas hur kul vi hade det då rebloggar vi nu vår reseberättelse från Lübeck den 5 december 2019. God jul och allt sånt där!

IMG_4462Kanske beror det på den långa traditionen, kanske beror det på att det är ”extra allt”, men det är roligare att gå på julmarknad i Tyskland än i Sverige. På kvällen samsas arbetskamrater på aw, kompisgäng, familjer med småbarn, gråhåriga tanter & farbröder, tonårskillar och turister och dricker glühwein, äter korv, pizza, sötsaker och andra onyttigheter. Och alla är rätt glada. Vid 9-tiden på kvällen går man hem. Sen börjar man om igen runt lunchtid dagen efter (ja kanske inte med glühwein) och så håller det på varje dag hela advent.

Hela stan är en fest

Självklart började vi vårt julmarknadsäventyr med glühwein i en mugg av årets design. Är det nåt för samlarna tro? Kommer de att bli lika heta som Muminmuggar eller lika ute som blåmönstrade samlarjultallrikar? Oavsett är det godare att dricka ur en porslinsmugg än ur en plastmugg och det känns dessutom bättre i miljösamvetet.  Vi tror inte på samlarvärde så vi lämnade tillbaka muggarna och fick panten, 2 Euro, tillbaka.

Vill du dricka öl eller glühwein, äta brända mandlar, lebkuchen, bratwurst och rostade kastanjer samt köpa krimskrams gå till Markt, det gamla marknadstorget framför Rathaus. Det är ett av Tysklands finaste rådhus från 1400 men du får knappt en skymt av det bland alla marknadsstånden. Vill du njuta av rådhuset måste man åka en annan tid på året.

Okejdå. Allt är inte krimskrams. Det fanns en hel del kvalitetspynt också.

Vill du titta på hantverk och kanske köpa någon julklapp går du till andra marknader. Vi har upptäckt en handfull julmarknader i stadskärnan som är mer intressanta för oss som är lite nördigt intresserade av äkta hantverk och kvalitet. Dock ingen vintagejulmarknad. Det borde vi naturligtvis ha frågat efter.

Månglare i templen???

Sankt Petrikyrkan fick oss att tänka på månglarna i templet. Hela kyrkorummet var en stor marknadsplats. Men vi gjorde inte som frälsaren – körde ut dem. Vi shoppade istället. Inte mycket, bara en påse kakor som ”nödproviant” på tåget om det skulle saknas servering. Men vi såg massor av fint hantverk i textil, läder, trä, keramik, ljus, mm. Det var nära att vi köpte lite barnkläder, en väska och en herrnhutisk stjärna med elbelysning. Men hur får man hem en sån i en tågluffarryggsäck? Dessutom kunde vi beundra både julgran, adventsstjärna och adventskalender. Lucka 24 var själva högaltaret.

Adventskalender med lucka 24 längst fram.

IMG_4581IMG_4587

Snygga stjärnor. Det var herrnhutarna som började med dem.

Min egen guide som läser ur gamla klassiska guideböcker

I det gamla ålderdomshemmet Heiligen Geist Hospital med anor från 1276, var det en annan hantverksmarknad. Där fick vi stå i kö för att komma in. Även här var  marknaden inne i själva templet. Men också i de 88 meter långa hall där cirka 175 pensionärer bott i var sin liten kammare på 4 kvadratmeter. Ålderdomshemmet fungerade mellan 1825 och 1970. Nu var drygt hälften av rummen inredda som små hantverksbutiker. På Heiligen Geist Hospital hittade vi den julklapp vi letat efter. Vårt lilla barnbarn firar sin första jul i år och vi tänker föra traditionen, att få ett eget julpynt som kan följa med i livet, vidare till henne. När barnen flyttade hemifrån tog de med sig det julpynt de fick första julen – julbockar och små tomtegubbar – det sved. Nu har vi köpte en tomte som just varit ute och huggit en gran till  barnbarnet. Men hyssssch, säg inget till henne.

Medeltiden – det är väl också vintage?

På gården intill den stora Marienkirche var det också marknad, här inriktad på medeltiden. Snacka om vintage! Det var handsmidda knivar och medeltida dräkter och mjöd och kohorn. Kul säljare att prata med. Några hade varit i Visby på medeltidsveckan. Där stod vi i en lång kö för att köpa nybakat bröd.

Fler julmarknader orkade vi inte med, så den vid Kobergtorget kikade vi bara in i. Vi får leva med att vi kanske missade ”den bästa av dem alla”. Vi gick och fikade istället och tittade på fina husfasader. Det ger också julstämning.

Gratis orgelkonsert nästan varje dag

Som tur var är det inte månglare i varje tempel. I Jacobi-kyrkan, som klarade sig undan bombningarna under 2:a världskriget,  finns två unika orglar bevarade, den stora från 1504.  Där är det gratis orgelkonsert kl. 17 nästan varje dag i julmarknadstid. Det är  musikelever som ger konsert inför publik. Aftonkonserterna införde den berömde organisten och kompositören Buxtehude i Lübeck när han kom till staden som organist på 1660-talet. Vi tackar för det – en orgelkonsert är en värdig avslutning på en julmarknadsdag!

IMG_4447Nu ser vi fram mot julmarknader i Weimar och Leipzig också. Men nästa blogg kommer inte att handla om jul, utan om hur vi med Ellen Rydelius från 1954 och Sigge Hommeberg från 1959 som ciceroner vandrar runt i Lübeck.

Hej då.

Detta var en repris på bår bloggpost den 5 december 2019. Ett betalt samarbete mellan Vintagemannen och EuropaRunt.se 

Vill du läsa fler reseberättelser från denna resa? Gå in på Vintagemannen.se och sök på December 2019 i arkivet.

Än får vi gå med strumpor och skor, än är det vinter kvar säger mor.

Näst efter västen och hatten så är det ett par rejäla läderskor som gör en stilig gentleman. Bort med formlösa sportskor i GoreTex och billiga lågskor i skrynkligt läder och fram för randsydda brougeskor i kvalitetsläder. Om man sköter dem väl håller de i årtionden.

Sen var det det där med korta ankelsockor. Bort med dem också. En riktig gentleman visar aldrig hud mellan strumpan och byxan. Därför är det är nödvändigt att ha knästrumpor. I Vintagemannens Stil-skola avsnitt 5 kommer vi alltså att sjunka så lågt som till kroppens nedre delar.

Priset på läderskor avgörs av kvaliteten på lädret. Du kan hitta randsydda skor från 3.000 kr och upp till 10.000 kr. När skofabriken ska välja ut läder till skornas olika delar är de dyrare dojorna bara gjorda av de allra bästa bitarna på djurhuden. Och allra finast är hästläder, s.k. cordovan. De skrynklar sig inte alls och är nästan outslitliga. Bra läder gör att skorna åldras vackrare med mindre konstiga veck, bristningar och andra skavanker synliga.

Såhär ska det inte se ut på ett par nästan nya skor. De är från ett sk ”fint märke”, men från deras lågprissortiment där de gjort avkall på lädret. Det går alltså inte att bara lita på ett känt varumärke.

Det lönar sig att satsa på kvalitet i längden. Man kan lämna in skorna på rekonditionering när det behövs. Då kan de hålla i tiotals år. Låg driftkostnad och hög elegans alltså. Ett par billiga sneakers ser snabbt sjaviga ut och är är utslitna på ett år.

Skorna till vänster är tillverkade i Örebro för mer än 50 år sedan. Väl använda men nyligen rekonditionerade. De högra från Nordamerika är sprillans nya. Kvalitet står sig. 100 kr kostade de till vänster mot över 7.000 kr för de högra. Vintage värde varar.

vad är det för märkvärdigt med randsytt?

Skosulan kan fästas på olika sätt, de kan limmas, de kans sys och de kan randsys. Fördelen med randsydda skor är att det går att renovera dem. Sulan kan tas bort och ersättas med en ny. Det är billigare än att köpa nya skor. Men låt dig inte luras av sömmen längs kanten. Det är vanligt på billiga skor att man gör så för att de ska randsydda ut. Men det märks på priset att de inte kan vara det.

Vintagemannen har inte köpt många nya skor de senaste 10 åren. Nästan alla är köpta på second hand. Varför lägga ut 5.000 kr eller mer om man hitta ett par i gott skick för betydligt mindre belopp? Jag har sällan betalat mer än 2.000 kr. Och de billigaste kostade 75 kr på en loppis som hade rea.

Basgarderobens skohylla

Klassikern – ett par svarta Oxford med sluten snörning. De kan du ha hela livet om du sköter om dem.

I en gentlemans garderob behövs en liten basuppsättning av randsydda skor, dels några finskor i svart och brunt, dels några grova för lerig höst, kall vinter och blöt vår. De allra finaste svarta skorna ska vara släta i Oxfordmodell så att man kan ha dem till mörk kostym. Brougeskor med perforeringar och bruna läderskor är lite mer informella, så där kan man tillåta sig lite mer variation. Eftersom brunt inte är en enda färg bör garderoben innehålla några olika bruna nyanser från ljust till mörkt.

De fräsiga komplementen

Sen kan man komplettera sin skohylla med lite skojigare dojor med traktorsula, mocka, nubuck eller varför inte ett par tvåfärgade spectators.

Några högre kängor eller boots kan också vara bra att ha. Till och med par sneakers eller sandaler kan komma i fråga. Eller som de här röda bowlingskorna från en loppmarknad i Paris som skomakaren satte vita gummisulor på.

köp Knästrumpor – och inget annat

Aldrig visa hud mellan strumpan och byxan var det. Om du inte bär shorts förstås. Alltså måste du ha knästrumpor i lager. Många! Eftersom Sverige är knästrumpornas u-land måste de köpas nån annanstans. Vintage och second hand kan man nästan glömma. Man ska ha en rackarns tur om man springer på ett par snygga knästrumpor från fyrtiotalet som inte är utslitna.

Vänta dig inte att hitta så här galanta vintagestrumpor. Det kan ta många år. Köp nya istället.

Nej, till utlandet måste man fara. Om man går in på vilket varuhus som helst i Frankrike eller Tyskland kan man hitta fem hyllmeter med knästrumpor. I Sverige får man vara glad om man hittar fem par och då i svart, mörkblått, mörkbrunt och mörkgrått. Några enstaka herrbutiker har några fina Argyle-mönstrade knästrumpor från Burlington eller eleganta knästrumpor från Pantharella. Det är synd, för det finns ett stort utbud av roliga knästrumpor ute på marknaden. Och eftersom Corona har gjort tågluffande omöjligt just nu så får man leta på nätet. Sök på ”knee high socks” eller ”over the calf socks” och en ny värld öppnar sig för den som vill bli en gentleman. Den här länken visar både elegant diskreta och färgglatt lustiga strumpor.

Såhär fin fångst kan man få på en rundtur i Europa. Eller på nätfiske.

köp alltid två par strumpor

Numera köper jag nästan alltid två par av samma strumpa när jag handlar nytt. Strumpor slits som bekant, och när det gått hål på den ena foten så vill man ju inte kasta hela paret. Det första jag gör är att – på gammalt husmorsvis – laga hålet med ett matchande stoppgarn. Men en vacker dag är strumpan ändå bortom all räddning. Har jag då köpt två par, har jag ju tre strumpor kvar. Och när nästa också är helt utsliten har jag två kvar. På det viset förlänger jag livet på fina strumpor. Eller i alla fall inbillar jag mig det.

Har man många olika strumpor kan man alltid hitta någon som passar dagens outfit. Köp minst två par.

Detta var avsnitt 5 i Vintagemannens Stil-skola. Du har väl läst de tidigare som handlade om knapphålsblommor, västar, klockor samt bälten & hängslen? Följ oss gärna på Instagram och Facebook. Där händer det grejer lite oftare. To be continued…

Så blir du ursnygg varje dag

Vintagemannens Stilskola del 3 handlar om klockor – mannens viktigaste smycke. Nu är inte Vintagemannen ett dugg intresserad av stora vräkiga dykarur från svindyra statusmärken utan små läckra praliner från vintagemarknaden. Det går utmärkt att hitta snygga klockor från mitten av 1900-talet för under tusen kronor. Och inga batterier behöver bytas, de är bara att skruva upp. Har man några klockor i guldfärg och några i blankt stål samt svarta och bruna armband så kan man toppa dagens outfit på ett stilsäkert sätt. 4 – 5 klockor räcker.

Billigt nöje

Ur senaste Antik & Auktion, nr 12 – 2020

Gamla klockor kan vara ett billigt nöje som du ser. De kostar ibland mindre än ett par jeans. Visst finns det klockor för en miljon också, men sånt intresserar inte Vintagemannen. Han vill inte ens veta var de pengarna kommer ifrån. Mitt bästa tips är att gå på loppis eller kolla mindre auktionshus ute i landet. Det förekommer ofta gamla klockor där. Vill man hitta något snabbt så är Kaplans auktioner ”Lilla Klockor” ett riktigt fyndställe. Och det som inte bli sålt på auktionen kan du köpa i deras butik för utropspris + 20 procent.

tidlöst nöje

Fördelen med gamla klockor är att de aldrig blir omoderna. Det är de redan. Det är egentligen bara ett litet problem med gamla manuella klockor. De kan vara dåliga på att visa exakt tid. De kan dra sig och gå för fort eller gå för sakta. Eller stå helt still och bara gå rätt två gånger om dygnet. En totalrenovering av en gammal klocka kan kosta många tusen, om urmakaren fortfarande kan hitta reservdelar, så man måste fråga sig om det är värt det. Men en liten översyn kan ibland räcka. Be urmakaren om ett kostnadsförslag först.

Mitt lilla knep på auktioner eller loppmarknader för att inte köpa obrukbara klockor är att ställa klockan rätt och sedan dra upp den. Jag kollar om sekundvisaren rör sig och lyssnar på tickandet. Sen lägger jag tillbaka klockan och fortsätter mitt letande efter andra fynd. Ibland går jag och fikar. Efter en halvtimme eller mer går jag tillbaka och ser om klockan fortfarande går rätt. Om den inte märkbart har dragit sig törs jag lägga ett bud.

the perfect match

Basutbudet är fyra, fem klockor.

En i stål med brunt armband och en i stål med svart armband. Och så en i guld med brunt armband och en i guldfärg med svart armband. Dessutom en med stålarmband. Då har du så att du klarar de flesta kombinationer. Någon ska vara extra elegant till festen, en annan lite tuffare till vardags. Du kan hitta sådana klockor för hundralappar eller enstaka tusen.

När basen är fylld är det bara att leka loss

Ibland får stil stå tllbaka för funktion

Vågar man ha en gammal fin klocka när man sportar eller jobbar i trädgården? Nej, då jag använder jag en stadigare och sportigare klocka med stålarmband som jag köpte ny för tjugo år sen. Den får duga när det är tuffare tag. Men till vanligt stadsbruk och kontorsarbete behöver man inte bry sig om ifall klockan tål vatten ner till 100 meters djup.

Stålmannen

Om du inte har ett jobb där sekunderna är viktiga kan du ha vilken klocka som helst. Exakt tid har du ju alltid tillgång till i mobilen. Du kan t.o.m. med ha en trasig klocka och bara se den som en accessoar. Men så djupt har jag inte sjunkit än. Men skulle jag komma över en helt stillastående gammal Jaeger-leCoultre Reverso från 1930-talet så vete sjutton hur jag gör. Den kan kosta tiotusentals kronor att få igång, men den vore snygg på armen ändå.

Say after me: Che-chäääär

Det schweiziska märket Jaeger-leCoultre är Vintagemannens favorit. Det är ett s.k. lyxmärke med rötter från 1833. Jag tycker helt enkelt att de gör mycket eleganta ur. Här i Sverige säger vi ”Jäger le Koltre”, men det är ett märke från Le Sentier i den fransktalande delen av klocklandet, så det ska uttalas ”Che-chäär lö Koltre” ungefär. Öva på det.

Klockor i fickformat

Har du undrat över den lilla fickan som sitter på höger sida i alla jeans. Vad ska den vara bra för? Jo, det är där du ska ha ditt fickur. Före första världskriget var armbandsur väldigt sällsynta. Alla hade fickur, oftast i en västficka. Men för piloterna i det nya flygvapnet var det opraktiskt att hela tiden ta upp fickuret för att kolla tiden så först konstruerades speciella läderfodral att sätta på armen, eller på låret(!).

Sen kom det klockor med färdiga armband. Under de följande årtiondena vann armbandsuren mer och mer mark och på femtiotalet var fickuret helt utkonkurrerat. Och då försvann också klockfickan på kostymbyxorna. Utom på jeansen. Varför? kan man undra.

Tack för att du tog dig tid att läsa ända hit. Hur lång tid tog det? Hade du haft en gammal kronograf med stoppursfunktion kunde du ha vetat exakt (5 minuter typ).

Jag hoppas att jag nu har övertygat dig om att en vintageklocka i rätt färg och modechang ger stil åt vilken outfit som helst. Vill du följa Vintagemannens Stilskola så kan du ”prenumerera” på bloggen genom att följa den. Eller så får du påminnelse om nya inlägg på Instagram eller Facebook. För du följer väl Vintagemannen där?

Västen – det enklaste sättet att höja din stil

Vintagemannens Stilskola fortsätter med avsnitt 2 – gentlemannens signum – västen. När folk frågar mig vilket som är mitt bästa råd för att addera stil till deras klädsel, då svarar jag: Skaffa dig några udda västar. Det finns inget som slår det. Och det bästa är att de inte kostar mer än 50 – 500 kr på second hand. Oftast under hundra. Här följer en kavalkad med västbilder så kan att du övertyga dig själv.

Själv har jag minst 25 udda västar i garderoben att välja på varje dag. Kostymvästarna oräknade. Men dem blir det minst ett tiotal till.

Kolla vilka kombinationsmöjligheter som öppnar sig!

Favoritvästen för 50 kr

Den här halmgula västen och den rutiga kavajen är min absoluta favorit-outfit. En kombo som hittade jag redan 2012. Det är alltså några av mina första och samtidigt allra bästa vintageköp. En tweedblazer för 400 och en väst för 50 kr.

Här har vi några andra personliga favoriter. Väst med krage är lite extra fränt tycker jag.

Ingemar Albertsson 2015-05-10 011

En stickad väst har samma förhöjande effekt.

Ingemar Albertsson 2015-12-18 (1)

Och det har en slipover också. Eller hur?

Vad gör man inte för att få den perfekta västen?

Jag lät sy en ny väst till ett par 120 år gamla byxor. De vita linnebrallorna från Kgl Flottan hade jag haft några år när jag fann ett antikt linnetyg på en marknad. Så jag gick till Götrich skrädderi i Stockholm och bad dem sy upp en väst åt mig.

Vad gör man om västen är för trång?

Kostymer med väst vinner

Sen går det ju inte att komma ifrån att en kostym med tillhörande väst är det mest eleganta av allt.

Att gå omkring i kostymväst och skjortärmar är ju ganska elegant. Ett utmärkt inomhusplagg i uppvärmda hus.

Slutsats: Köp västar.

De höjer din stil och de tar ingen plats. Mina tjugofem västar tar mindre plats än tre kavajer. Jag hänger dem på varandra i garderoben på tre galgar.

Gustav V

Vintagemannen är född på Gamle Kungens tid. Det kanske syns. Då bar en gentleman väst.

Du hänger väl med i Vintagemannens Stilskola? Inledningen handlade om hur fina accessoarer och detaljer höjer elegansen. Och avsnitt 1 handlade om en blomma i knapphålet. Men egentligen är det väl lite stilskola varje dag i Vintagemannens poster på Instagram och Facebook. Du följer mig väl där?