#vintagemannen #vintageqvinnan #vintagemannensmat

Sommar är picknicktid. Här får du Vintagemannens bästa tips.

2 augusti, 2020 av Ingemar A, publicerad i Livsstil, Mat och sånt, Resor, Vintagemannens mat

Utflykter har blivit en av Vintagemannens specialare, och det har bara ökat nu i Corona-tider. Vi har i många år åkt ”gamla vägen” till sommarstället och gjort vad vi kan för att undvika vägkrogar och rastplatser. Denna speciella vår och sommar har vi ”ätit ute” i stort sett varje vecka, ofta flera gånger. Det handlar inte bara om att intaga föda utomhus när man man behöver vätska och näring, utan det gäller att göra matrasten till en liten fest. Vi anstränger oss både med maten och utrustningen för att göra det extra festligt. Här kan du läsa våra bästa tips.

Dom kunde duka upp ute förr. Ur tidskriften Textilbranschen(!) på 1960-talet.

VAd är en bra picknick? Hur kan man variera fika och macka?

Om fantasin lätt tryter när man ska laga middag hemma, så gäller det i ännu högre grad när det gäller utflyktsmat. 1940 kom boken Matsäck ut på KF Förlag. Förordet börjar såhär ”För alla dem, som dagligen eller då och då måste p a c k a matsäck, vill denna bok vara en hjälp. Men främst är den dock skriven med tanke på dem som skola ä t a matsäcksmaten”. Det är svårare att få matsäcksmaten omväxlande och aptitlig, än att åstadkomma detta med mat som man har lagat till just innan den ska serveras.

Så hur har Vintagemannens mat gjort denna vår? Jo, vi har hämtat inspiration från kristidslitteraturen på 1940-talet.

Mattermosen har kommit till användning. Kristidens soppor har lagats och hällts i mattermosen. Den soppa som blivit över från middagen har åkt i termosen och vips har halva matsäcken varit klar.
Vi har inte enbart packat huvudrätt, utan även tagit med en liten efterrätt i form av småkakor, pudding, citronsoppa, nyponsoppa & biskvier e dyl.
Picknickmaten har tagits med som komponenter, så att var och en har fått breda sin egen favoritsmörgås utifrån olika pålägg och tillbehör. Fördelarna är många – mackorna blir fräscha och nybredda, inga torra kanter eller slafsiga brödskivor. Scones med rört smör, olika marmelader och grönmögelost är t ex utmärkt komponentmat att ta med på picknick. Varför inte arrangera ett afternoon tea?
Strimlad vitkål, rädisor, smörgåskrasse och hackad gräslök har blivit nya utflyktsfavoriter. De ger smak, konsistens och fräschör till de tråkigaste mackor. Lägg dem i en separat matlåda och toppa på plats.
Potkäs eller annan påbredningspasta är smaskens. I Stora Kokbokens kristidsnyckel finns recept. Piroger är en annan höjdare på picknick. All-in-one som bara behöver kompletteras med lite grönsaker eller vitkål.
Kolla även vår bloggpost om potatisbröd och kristidssmör

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är picnic-i-bellevue-2020-05-22-6.jpg — *I en mattermos kan man ta med varma rester från gårdagens middag. En matig soppa t ex.*

Fånga maten på plats

Ibland har man sån tur att man reser i en matprovins där det finns massor av lokala producenter med små gårdsbutiker och man kan lätt plocka ihop en jättegod picknick. I Skåne naturligtvis, men senast vi gjorde så var i Fjärdhundraland. Då räcker det att ha picknick-utrustningen i bilen. Och så ber man att få termosen fylld där man övernattat eller på ett fik.

*Lokala delikatesser från Fjärdhundraland: bröd, ost, chark och grönsaker*

Med rätt grejer blir Din picknick en fest

Nu till själva utrustningen. Det är ju lite avgörande om man måste bära på hela sitt kök och käk under en lång vandring eller om det bara är att lyfta ut hela kalaset ur bilens baklucka, eller ur cykelväskorna.

Ryggsäckspackningen innehåller det minimala: kåsor/muggar, assietter (lock till matlåda kan användas), termos/mat-termos, matlådor, flaskor för kall dryck, campingbestick, armékniv, servetter, sittlappar och flera påsar för att lägga sopor och smutsiga husgeråd i.

Bilpackningen kan svälla ut och innehålla både lite lyxigare och mer skrymmande utrustning som filt, kuddar, campingbord, stolar, duk, linneservetter, glas, brödburk, porslin, silverbestick, mm. Då kan man packa i korgar istället. Lite stämningsskapande musik ur en transistorradio förgyller matrasten. Alternativet är en mobil och en bluetooth-högtalare. Och en för situationen lämplig spellista.

Det finns en smart liten rutig box från bilsemesterns glansdagar där man på små assietter kan stoppa in sina mackor med ägg och ansjovis eller köttbullar.

Ett bra campingbord har fyra stolar. Lyxvarianten har ryggstöd på två av dem. Leta efter ett sådant. Och en matchande bilfilt har väl alla liggandes i bilen?

Ha gärna en extra bekväm campingstol med i bagaget. Kudden eller picknickmaten ryms inuti.

En annan praktisk rullbar och bärbar picknickstol köpt på Designtorget.

(Ska du ut på långvandring eller camping tillkommer ju Trangiakök, T-sprit och sånt också, men det ligger utanför dagens ämne – picknick.)

Får jag presentera några av våra favoritutensilier:

Taffel är det idealiska biltillbehöret

En mycket praktisk picknickartikel är det campingset ”Taffel” som Jan Trädgårdh (och inte Sigvard Bernadotte som alla skriver) har designat för Husqvarna Borstfabrik 1959. Det är helt i plast och fungerar därför även för kladdiga tallrikar med matrester. Diska kan man göra när man kommer hem. Fast locket till hinken är faktiskt en diskbalja och själva hinken ett ämbar för vatten – genialt!

En komplett Taffel ska innehålla 4 tallrikar, 4 muggar, 2 termosar, 2 stora burkar & 2 små burkar samt hink och lock. Här saknas en termos.

En Taffel-lunch vid vägkanten. Vår ”favoritvägkrog” längs E4:an är Stava norr om Gränna.

Vi har även prövat såna där eleganta campingväskor i rotting med vackert bomullstyg och läderremmar för tallrikar och bestick. Odugliga! Vem vill packa ner kladdiga tallrikar där? Nej, då måste man diska rent på platsen eller lämna hela rasket till tjänstefolket och snabbt fara vidare.

Vi avslutar dagens blogg med lite inspiration. Såhär blir det när vi tar i ordentligt, när kläder, fordon, utrustning och mat blir en helhet. Så ser det dock inte ut varje vecka även om det kan verka så.

Lyxpicknick i slottsträdgård

Sommaren 2017 var det jazzpicknick i tjugotalsstil vid Kronovall, Åkessons vinslott på Österlen. Regnet öste ner, men vad gjorde det, vi fick lufta vår mest galanta picknickutstyrsel.

Femtiotalsfika på brösarps station

Så ge dig ut i naturen med matsäckskorgen full. Det smakar alltid bra att äta ute.

Radioprogrammet Meny i P1 handlade om utflyktsmat den 30 juli. Passa på att lyssna på det.

Du följer väl Vintagemannens mat på Instagram och Faceboook. Där berättar vi ofta om våra små matäventyr. Häng med!

Bästa skyddet mot Corona? Blåbär man plockat själv. Här är receptet.

27 juli, 202027 juli, 2020 av Ingemar A, publicerad i Mat och sånt, Natur, Resor, Vintagemannens mat

Nu är det bevisat vilket som är det bästa skyddet mot Corona. Att gå ut i skogen och plocka blåbär. Inte en människa på flera kilometers avstånd. Det totalt smittsäkra äventyret lockar bara en halvtimme med bil från Stockholms City. Vi for till Bogesundslandet i Vaxholms kommun, plockade fyra liter blåbär och fick en fin vandring i vacker natur. Väl hemma blev det en blåbärspudding modell 1943. Efter det satte syltprojektet igång.

Gott om blåbär och när hinkarna var fulla lade vi över blåbären i ”baklagret”. Det blev 4 liter utan besvär.

En mes med baklager. En gammaldags trämes.

Var rädd om insekterna

I dessa yttersta tider, när humlor, bin och fjärilar försvinner kan man bli lite orolig för vår egen livsmedelsförsörjning. Utan pollinerare ingen mat, så enkelt är det. Vi blev glada när vi såg en gammal ängsväg alldeles full av fjärilar. Men lite beklämda när vi såg att den gamla ängen var nyplanterad med skog. Vi måste bevara ängsmarkerna och det öppna landskapen med all sin artrikedom. Biologisk mångfald är inte bara fråga om skönhet – det är en fråga om överlevnad.

De behövs bara en lite gammaldags blomsteräng så kommer det massor av fjärilar tillbaka.

Även om tiden är ur led är inte lederna det

Här kan man rasta och campa på massor av ställen. Nästan 3.000 hektar naturreservat som bara ligger där, 30 minuter med bil från Stockholms city. Det är jättestort, större än 10 stycken Södra Djurgården på en halvö. Staten gjorde alldeles rätt 1946 när de stiftade en speciell lag ”Lex Bogesund” och tvångsinlöste hela fideikommisset från friherren som hade vanskött egendomen i flera årtionden. Nu är det ”allas vår egendom”.

Varför trängas på uteserveringar och torgcaféer? Aldrig smakar det så gott som att äta matsäck ute.

Smaskens! Det blev en blåbärspudding a la 1943

Det blev extra gott med lite gräddmjölk till. Men inte fetare än 15 %. Där gick gränsen för grädde under kriget.

Sen satte syltfabriken igång

Det är förberedelserna som är tråkiga. Men precis som med allt underarbete är det viktigt för ett bra resultat. Att rensa bären och att göra burkarna ordentligt rena kräver noggrannhet och tar tid. När det väl är gjort går det snabbt, bara 15 minuters koktid, sen skumma, röra i lite natriumbensoat för att motverka jäst- & mögelsvamp och så hälla upp i burkar. Till sist på med locket, fast först måste man ju ta undan lite för att provsmaka!

Blåbär och syltsocker fick koka i 15 minuter.

1 ½ kg sylt blev det. Nu har vi nog så det räcker resten av året.

Vintagemannen fick provsmaka sylten på en hembakad skorpa. Slutsats: smaskens!

Men en sak måste vi erkänna

Man behöver inte krångla till sommaren. Den smakar rätt gott såhär också.

Fast egentligen finns det inget godare än skogshallon. Vi stoppade dem rätt i munnen. Vilken drottningsylt det kunde ha blivit. Nåt att bjuda kungen på. Men han får nöja sig med blåbärssylt.

Ge Bogesundslandet en chans

Rusta dig med kartan och ge dig ut på Bogesundslandet. Ta båt till Vaxholm och buss 681 därifrån om du inte har bil. Här finns mycket; slott, hav, skog, bär, svamp, golf, camping, bad, vandrarhem, café…

Du följer väl Vintagemannen och Vintagemannens mat på Facebook och Instagram. Annars är det hög tid att börja göra det. Häng med på våra små äventyr – resor, kläder & mat. Vintagemannen är ett hållbarhetsprojekt som bygger på lust och fåfänga.

Mormor åt inte sill på midsommarafton. Det är ett modärnt påhitt.

18 juni, 2020 av Ingemar A, publicerad i Mat och sånt, Vintagemannens mat

Hur många år behövs det för att något ska bli en tradition? När började vi äta sill på midsommarafton tror du? Gissa. Svaret kommer längre ner. Det är senare än vad många tror, det var kanske inte ens vanligt när du var barn. Riktigt traditionell midsommarmat är kyckling och lax.

Matjessill, Senapssill och Brantevikssill känns som obligatoriska på midsommarafton. Liksom färskpotatis, gräddfil och gräslök. Har det inte alltid varit så? Nä!

Nutidsarkeologiska studier

Vintagemannens mat har gjort en djupdykning i Husmoderns Köksalmanack. Vi har många utgåvor från den första 1933 till idag. Husmoderns Köksalmanack är måltidens motsvarighet till klädernas postorderkataloger. De speglar breda trender och det är intressant att läsa vad för slags mat almanackan föreslår till varje dag året runt. Så vilket år dyker sillen upp till midsommar?

Husmoderns Köksalmanack – en nutidarkeologisk guldgruva

Så lägger man in sill

Noggranna förberedelser i god tid är sillunchens viktigaste förutsättning.

Med rätt tillbehör reder man sig bra; lökskärbräda, vass kniv samt cyklopöga.

Brantevikssillen måste läggas in veckan före Sveriges informella nationaldag.

Sveriges godaste sill får aldrig saknas på bordet. Dubbla gärna kryddmängderna.

GRÄDDFILEN FÖDDES 1952 OCH året EFTER BLEV MIDSOMMAR EN LÅNGHELg

*Sur grädde, t ex gräddfil, syrad grädde, sour cream, smetana, creme fraiche, mm i olika fetthalter har funnits i världens matlagning länge. Men i Sverige blev det en produkt först 1952*

1953 var första året då midsommarafton alltid firas på en fredag. Före det firades den kyrkliga högtiden Johannes Döparens dag den 24 juni. Aftonen inföll alltså den 23 juni, oavsett veckodag. Men från 1953 blev midsommardagen en rörlig helgdag som infaller på lördagen mellan 20 och 26 juni. Mycket påpassligt lanserade MjölkCentralen 1952 gräddfil som en sommarprodukt.

Man brukar säga att det tar 20 år för en ny matvana eller innovation att slå igenom i de breda folklagren. Räknar vi från 1952 skulle gräddfilen alltså vara etablerad i de flesta svenska kök 1972. Det ser ut som att teorin stämmer rätt bra.

Enligt matforskaren Richard Tellström är både sill och färskpotatis till midsommar relativt moderna påfund. Båda smög sig in i slutet av 1800-talet och då i borgerliga kretsar. Skälen är enkla; för potatisens del handlar det om att man inte skördar något som inte vuxit färdigt. Den kryddade och inlagda silltraditionen slår igenom med konservindustrin i slutet av 1800-talet.

Ingen sill till midsommarlunchen

Kollar man i Husmoderns Köksalmanack så blir midsommarafton ingen speciell matdag förrän i mitten av 1960-talet. Till midsommaraftons lunch äter man lite vad som helst. Här några lunchförslag genom åren:

1933 – Inkokt braxen med grädd & pepparotssås eller bräckt prinskorv med ägg.
1937 – Vårspätta med potatis och uppskuret
1942 – Fransk omelett med sparrisstuvning
1950 – Falukorv med stuvad potatis
1959 – Bräckt skinka, ägg och vitt bröd
1961 – Ansjovisomelett
1965 – Matjessill med gräddfil, gräslök & färsk potatis – nu kommer den!

I skiftet mellan 1960 och 1970-talet försvinner lunchförslagen ur almanackan. I 2019 års Almanack är ordningen total på midsommarafton – sill på dagen och grillat på kvällen.

2019 års almanack. Har fantasilösheten gått för långt?

Vi håller på middagstraditionerna

I äldre tider är det helgdagens, dvs midsommardagens, middag som är extra festlig. Då är det lax, gärna inkokt, eller stekt färsk kyckling som gäller. Och så jordgubbar i någon form till efterrätt. I takt med att sillen erövrar midsommaraftonens lunch så försvinner lax och stekt kyckling på midsommardagen. På 1970-talet smyger sig grillandet in, enligt Richard Tellström, för att sedan slå igenom stort på 1980-talet med flintasteken.

Vintagemannen tänker ta upp äldre midsommarmatstraditioner igen och på midsommardagen i år kommer 1943 års variant att serveras, nämligen kall lax med majonäs, och färsk potatis. Mördegsbotten med jordgubbar. Vi har sparat ägg i flera veckor för att kunna festa till på majonäs på riktiga ägg och hoppas att på svarta börsen få tag på grädde som går att vispa. Hur det smakar får ni veta i ett senare inlägg.

Gör inte fel. Läs Reglerna för midsommarfirande

Klicka på bilderna från Köksalmanackan 1969 så blir de lättare att läsa

De rätta Tillbehören

Smör ost och sill är idag viktigare än midsommarstången för många av oss. Och den lilla nubben ackompanjerad med skrål och skål. Varför blev det så?

Midsommarstänger kräva dessa drycker, eller?

Egentligen är det väl bara skinkan som skiljer midsommar från jul.

Nu önskar Vintagemannen alla följare en riktigt fin midsommarhelg. Och för att inte bidra till smittspridning så håll er till att drömma om era tillkommande. Social närkontakt får vänta.

Du följer väl Vintagemannens mat på Instagram och Facebook? Där uppdaterar vi mycket oftare än här. Välkommen

Vintagemannens mat – nytt tema i blogg och på sociala medier

24 januari, 202021 februari, 2020 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Livsstil, Mat och sånt

Äta bör man, annars dör man, sa vi när jag var liten. Det gäller fortfarande. VintageQ och jag samlat på Husmoderns Köksalmanack, gamla receptbroschyrer och kokböcker i många år. Att bläddra i dem är som nutidsarkeologi. Som matens modereportage. I Köksalmanackan ser vi vad folk åt innan snabbmat, halvfabrikat, och utländska matinfluenser smög sig in. Och det blir tydligt när husmanskost och klassiker som rotmos, raggmunk, kalvrullader och lutfisk blev omodernt och när semlor blev så moderna att man numera äter dem året om. Eller när cirkeln sluts och gröt återigen blir modernt. Det är intressant!

Husmoderns Köksalmanack har utkommit varje år sedan 1933. Där får man tips och recept för lunch och middag varje dag hela året. Här finns massor av recept som vi kan dela med oss av.

Kan man koka soppa på en spik?

Förra året kom boken ”Mat – en krigisk historia”, författad av Folke Schimanski. Den handlar om livsmedelsförsörjningen under världskrigen. En mycket bra bok som väckte vår nyfikenhet. Hur klarade man sig? Vad åt man när mycket var ransonerat? Och hur smakar det egentligen? Så nu ägnar vi oss åt lite dåtidsspaning. Varje vecka äter Vintagemannen och VintageQ minst en middag med recept från krigsåren 1940-45 taget från Husmoderns Köksalmanack. Vi kokar soppa på en spik och blir överraskade av hur Smaskens det smakar. Oroa dig inte, detta blir inte en blogg om barkbröd eller pudding på kojuver. Vi blir inte nya historieätare.

Makaronilåda, löksoppa, saftkräm; det är billig och mättande mat som vi hittat bland krigsårens recept. Det ska nog gå att klara sig på sånt också. Det smakar bättre än man tror. Följ vårt experiment. Vi lagar kristidsmat i säsong åtminstone en gång i veckan under vårterminen.

Hur ser en bra vintagematsäck ut?

Vi kommer inte bara att laga gamla maträtter. Vi ägnar oss också åt att åka på utflykt och testa gammal fin campingutrustning. Det är ”hemester” de luxe! Sådana små äventyr berättar vi gärna om.

En picnic är inget man slarvar över hursomhelst. Det är en konstart. Vacker servis och vacker dukning är halva måltiden – precis som hemma. Här är det tjugotalstema på Kronovalls slott.

Både sommar och vinter dukar man upp fint i naturen. Klassiska go’mackor gäller.

Lite plats för extra intressanta restaurang- och caféupplevelser.

Det kommer att krävas något alldeles speciellt vintageaktigt för att en restaurang ska hamna i den här bloggen. Men ibland händer det.

Nalle & Kroppkakan är en restaurang i Midsommarkransen. Det låter ju som riktig vintage. Så vi for dit och smakade och blev inte besvikna.

Varhelst Vintagemannen kommer till ett café frågar han: Vem har gjort era dammsugare? Om svaret är; ”de gör vi själva”, så testar vi den lokala skapelsen. Denna lek har vi ägnat oss åt sedan 2015 och vi har betygsatt dammsugare runt halva Sverige med 1- 5 poäng. Vilka som är våra toppfavoriter? Kanske berättar vi det i bloggen nån gång.

Vintagemannen värnar gamla mattraditioner

Vad händer när traditioner uppluckras eller rent av försvinner? Vi funderar över det.

Semlor är inte längre förknippade med fettisdagen. Det har konditoribranschen kraftfullt sett till. Det är inte ens säkert att de innehåller vetebulle, mandelmassa och vispgrädde. Såhär ska de ätas, tycker Vintagemannen, med premiär på fettisdagen. I år är det den 25 februari 2020. Dagen efter inleds fastan.

Vintagemannen håller på traditionerna. Lita på det.

Ibland blir vi bjudna på kafferep – eller så bjuder vi själva

Då är det ofta sju sorters kakor som gäller, så Vintagemannens mat kommer även att innehålla bakning och bakverk. Och vi får inte glömma finporslinet.

Häng med både på Instagram och Facebook.

Allt som är Smaskens är intressant för Vintagemannens mat. Följ oss på Vintagemannens mat på Facebook och Vintagemannensmat på Instagram.

Jag måste erkänna, det är VintageQ som står för finesserna i matlagningen. Vintagemannen står mer för grovgörat.

Är du orolig för att det blir för lite fokus på kläder i fortsättningen?

Bli inte det. Vintagemannen går på i ullstrumporna som tidigare. Vi tyckte bara att han inte får bli alltför yvig, så därför samlar vi allt om mat under rubriken ”Vintagemannens mat”. Vem vet. Det kanske blir fler rubriker. Livet har ju många sidor.