#vintagemannen #vintageqvinnan #vintagemannensmat

Köksredskap som funkar utan el

21 mars, 202621 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i #beredskap, Beredskap, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Vid större kriser och katastrofer är det vanligt att elen går. Fråga dem som bodde längs Norrlandskusten i vintras. När stormen Johannes och snöovädret Anna lamslog området och elen var borta i fyra veckor för några.

Då är man glad om man har ett campinglök och gamla beprövade handredskap i köket. Vedspis finns inte i varje kök, men rejäla köksredskap kan vem som helst hitta på loppis. Eller köpa nytillverkade. Vi börjar med de köksredskap som kan vara bra att ha om elen är borta. Sist tar vi upp det svåraste, alternativen till elspis.

1. När elen måste ersättas av händer

Elvispen ersätts med stålvisp, ballongvisp, björkrisvisp, vevvisp

Det är jobbigt att vispa upp några deciliter grädde för hand. Vi har upptäckt en lite ovanlig modell, den i mitten, ett luffararbete som är väldigt bra. Med en roterande handvisp med vev går det kanske lite lättare. Det tyckte i alla fall Vintagemannen som barn. Cyklon heter Nils-Johans populära modell. Har man ömtåliga kastruller är en visp av björkris också bra att ha.

Mixern och mixerstaven ersätts med passervaggan, potatispressen, mosstöten

Passervaggan eller mosvaggan var vanlig förr. Den använder man för att passera. Man skalar och kokar äpplen, potatis eller annat först. Sen pressar man ner den mjuka råvaran ner genom de små hålen med hjälp av en rulle på skaft.

Potatispressen är enklare om det inte är så mycket man ska passera. Det är bara att lägga kokt potatis e dyl i behållaren och sen klämma till.

*All glädje utan rotmos är konstlad glädje (Torsten Ehrenmark)*

Mosastöten, som vi sa när jag var liten, är det enklaste redskapet. Bara att stompa ner i kastrullen och mosa potatis, kålrot, palsternacka, mm.

Hushållsassistenten och matberedaren ersätts med en köttkvarn och månlandaren Moulinette

Den rostfria köttkvarnen är vassare
än modeller i gjutjärn

Köttkvarnen fungerar inte bara till kött. Här mal vi kokt fisk och grönsaker till en biff på fiskfärs. Vi har köpt en ny, i rostfritt stål. Den är stadig, lättvevad och framförallt mycket lätt att göra ren.

En månlandare eller en spindel? Kärt barn har många namn. Med Moulinette är det enkelt att både skiva och riva. Benen gör att den står stadigt och risken att riva sönder fingrarna som man lätt gör när man använder ett vanligt rivjärn är eliminerad.

Digital hushållsvåg ersätts med en gammal hushållsvåg

Moderna digitala vågar går på batteri. Det funkar bra när elen går, men om batterierna tar slut är ett alternativ en gammal hushållsvåg. Den visar inte exakt ner på gramnivå, men den kommer ganska nära. Den här modellen har två skalor. I toppskålen vägen man tyngre saker, i den hängande skålen väger man lätt.

En vågslev/vågsked, är som en besman, fast mindre. Med en sån kan man väga upp mindre mängder med viss precision. Tyvärr har vi inte någon att visa.

Digital köttermometer ersätts med en gammal köttermometer

Nästan alla kökstermometrar går också på batteri. Men om man inte har batterier hemma eller lagar mat på vedspis eller grill är en manuell köttermometer en räddare. Det finns två modeller, dels en sån här platt med ”kvicksilver”, dels en rund med visare. Båda funkar lika bra.

Apropå termometrar. En manuell kylskåpstermometer är inte heller så dumt att ha. Bra att ställa vid livsmedel i på det ”kallaste stället man har” för att ha koll på hur varmt de förvaras.

2. Andra smarta köksredskap

Sen finns det flera manuella redskap som är bra att ha hemma, både till vardags och när åskan går. Listan kan bli lång, men några kan vara värda att lyfta fram lite extra.

Dubbelgryta med ånginsats

En ångtillsats är praktisk om man inte har tillgång till en full spis. Då kan man tillaga två komponenter samtidigt. Koka potatis, ris eller pasta i den nedre och ånga grönsaker i den övre. Har man ingen ångtillsats kan en vanlig sil överst också fungera.

Det finns också moderna ångkokare. Stora grytor med flera lager av skivor med hål i som man kan stapla på varandra, Med bara 1,5 liter vatten kan du på 10 minuter t.ex. ångkoka potatis, broccoli, purjolök och fiskfiléer i ett enda kok.

Mortel

Den kan tyckas onödigt, men tänk på att det kan vara svårt att få tag på kryddor under beredskap och ransonering. Hela kryddor, men inte krossade eller malda, håller smaken bättre om de lagras länge och då är det bra om man kan krossa och mala själv. Att göra skorpmjöl av skorpor eller gammalt torrt bröd är också enkelt med en mortel. Smakar godare än det standardiserade skorpmjölet, både för att smaken varierar beroende på vilket bröd man använder och för att storleken på kornen varierar.

Mandelkvarn, ostkvarn och rivjärn

En mandelkvarn tar inte stor plats men är guld värd när man ska finmala nötter & mandlar.

Kvarnen Nisse är en större variant av mandelkvarn. Ska enligt uppgift vara till för att strimla rotfrukter och för att göra skorpmjöl och strimla ost. Vi har testat och kan konstatera det livsmedel som Nisse klarar riktigt bra är ost. Osten blir snabbt och jämt finstrimlad. Men det är en nostalgisk lite rolig kökspryl. Vanliga rivjärn är enklare att använda. River snabbt morötter och andra rotfrukter och ibland en del tummar och pekfingrar också.

Kaffekanna med passande Melittahållare

Om du inte har ett jättelager snabbkaffe eller brukar brygga manuellt i vanliga fall, kan en kaffepanna med passande melittahållare vara guld värda. Är du en riktig vintagenörd skaffar du en gammaldags kaffekvarn också och bjuder på kokkaffe, bara för att det är kul. En termos att hälla kaffet i är inte så dumt att ha. Då håller sig kaffet varmt hela dagen.

Bunkar & mått i rostfritt stål

När det kommer till bunkar & mått är vårt favoritmaterial rostfritt. Tråkigt hygieniskt och enkelt att diska. Det är nog så viktiga egenskaper när man inte har rinnande vatten eller varmvatten. Skaffa gärna många bunkar och minst en riktigt stor bunke. Det är förvånansvärt ofta man behöver sådana när man sysslar med beredskapsmatlagning. De rostfria bunkarna & hinkarna var lätta att få tag på på loppisar för några år sedan, men är idag svårare att hitta billigt, men letar man så hittar man.

Skaffa också ett par hinkar som används enbart i köket för livsmedel eller vatten.

Konservöppnare, korkskruv & flasköppnare

De flesta har nog korkskruv och flasköppnare hemma, men konservöppnaren kanske tillhör de utrotningshotade arterna. Det finns många modeller, den väggfasta Röda Klara fanns nästan i alla hem förr. Vi har en annan modell. De flesta konserverna ligger ju numera i tetror som man klipper upp. Är det konservburkar så har de oftast en ring på locket som man öppnar med ett snäpp. I beredskapstider är det inte säkert att vi enbart får tillgång till konserver från fabriker med modernare utrustning och då kan det vara bra att ha en konservöppnare hemma. Det är enklare att öppna en burk med konservöppnare än med hammare och spik

Andra bra-att-ha redskap:

Också bra att ha:

Knivar
Äggklocka som man vrider upp
Hålslev
Mackjärn och halster som funkar över öppen eld eller glöd

3. Kokböcker kräver ingen el

Klassiska baskokböcker är en tillgång när man inte vill slösa batteri i mobilen eller läsplattan för att leta recept. En baskkokbok borde finnas i varje hem. Om man inte har någon finns de ofta i överflöd på välgörenhetsbutiker och loppisar. Recept på pannkakor, bröd, ärtsoppa och andra basrätter finns både i gamla och nya böcker och har bara ändrats marginellt genom åren.

Boken Hemkonservering är också både bra och inspirerande att ha i bokhyllan. Upplagorna från slutet av 1940-talet tycker vi är de bästa.

Vi kan verkligen rekommendera att botanisera i kokbokshyllan på loppisar. Utöver en baskokbok finns många mer nischade kokböcker. Extra användbara böcker i beredskapsmatlagning är sådana med grytrecept, vegetariska rätter och snålrecept. Dessutom är det en god idé att ha skrivit ut favoritrecepten från nätet, så att du har dem på papper.

Ett svar på frågan; ”hur mycket väger 1 dl vetemjöl”, är bra att ha. Om receptet är i vikt och man inte har en våg som funkar är en omräkningstabell bra att ha utskriven för att ha en uppfattning om ungefär hur mycket man ska ta av en ingrediens.

Exempel på bra baskokböcker:

Vår kokbok
Rutiga kokboken
Bonniers kokbok

Gamla klassiker funkar också, men då får man leta på antikvariat eller loppis

Hemmets kokbok
Stora kokboken

3. Laga mat utan el

Elspisen ersätts med vedspis, campingkök, stormkök eller grill + tändstickor och bränsle (ved, gasol, T-sprit, grillkol)

Det kan bli rätt knepigt att laga mat om spisen är död. Och ännu värre – maten i kylen och frysen håller på att tina. Då finns det tyvärr ingen bra lösning. Det bästa rådet Vintagemannens beredskapsmat har är att man ska lära sig att konservera, inte bara lingonsylt och äppelmos utan även grönsaker, köttbullar, gulaschsoppa, mm. Hermetisk inkokning i glasburkar helt enkelt. Med ett lager konserver i skafferiet blir det lättare att äta varierat när krisen är här.

Ett annat råd är att passa på att laga mat om elen bara finns i några timmar och då laga lite ”för mycket” som sedan kan användas senare i veckan. Planering, planering, planering alltså. Matlagningen kommer att ta längre tid när man konserverar och den första dagen av storkok. Men har man många rester går övriga middagar desto snabbare. Dessutom blir man tryggare.

Ett stormkök klarar av att koka potatis, ris, pasta, bulgur, bönor och att koka gröt och värma konserver. Stekpannan funkar sådär för snabb stekning. Trangia och andra har gett ut kokböcker för utomhusmatlagning. Glöm inte att bunkra T-sprit.

Ett campingkök med två lågor är lite bättre, förutsatt att man kan få tag på gasol. Där fungerar vanliga kastruller och stekpannor och man kan reglera värmen rätt bra. Då kan en dubbelgryta med ånginsatser vara bra, för då kan man både koka ris eller potatis och samtidigt ångkoka grönsaker ovanpå. En stor sil kan också fungera.

Sen är ju kolgrillen ett tillgång. Då kan man tillaga både kött och fisk och grönsaker utomhus. I en grill kan man även experimentera med att baka och göra pajer. Då är en grilltermometer som du fäster i locket för att mäta temperaturen i grillen bra att ha.

ABU-röken är en annan portabel utomhuslösning. Med lite alspån i lådan och en brännare inunder tillagar man på kort tid en läcker rökt fisk.

Var tacksam om du har en riktig vedspis

Är man så lyckligt lottad att man har en vedspis i huset är ju saken klar. Värmen reglerar man genom att skjuta grytor och kastruller till lagom värme. Ugnen kan också användas men det tar lite tid att lära sig dess personlighet. Många braskaminer har också nån slags kokplatta på toppen. Men den brukar vara ganska ineffektiv. Har du vedförrådet fyllt?

Fest och fika är extra viktigt när det är kris

14 mars, 202615 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i #beredskap, 1940-tal, Beredskap, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Det är en vanlig uppfattning att all lust och njutning måste försvinna om det är stor kris i samhället. Det är ett missförstånd. Gemenskap är ett grundläggande behov. Att träffa vänner, fira födelsedagar och högtider blir istället extra viktigt för att orka. Kan man inte bjuda överdådigt så försöker man göra det gott och festligt i alla fall. Man dukar fint och anpassar recepten till vad som finns att få tag på. Eller så har man knytkalas. Kanske blir middagsbjudningen en kaffebjudning istället och det stora kafferepet med bullar, mjuka kakor, småkakor och tårta ersätts av en sockerkaka. Husmoderns Köksalmanack är på 1940-talet full av tips och förslag på hur man kan få till en fest under knapra förhållanden.

För 14 dagar sedan hade vi goda vänner över på eftermiddagsfika. Till det fikat bakade Vintagemannensberedskapsmat 3 olika sockerkakor, en med recept från ”Modern Bakning” utgiven av Marabou bakpulver 1941 och två från broschyren ”10 bra recept med lite fett och ägg” från 1942, också den utgiven av Marabou.

Några dagar senare bakade vi en sockerkaka från broschyren ”Brödbakning med potatis” från 1940.

Ni är många som frågat efter recepten och här kommer de:

Marabou sockerkaka – modern än idag

Det här receptet från 1941 visar sig vara i stort sett identiskt med receptet ”Sockerkaka, grundrecept” på Köket.se 2026. Jämför man med moderna recept som utlovar saftiga och supergoda sockerkakor så innehåller de recepten fler ägg och mer smör än grundreceptet.

Det går bra att hålla sig till grundreceptet. Bara man vispar ägg och socker länge så att det blir riktigt pösigt, blandar mjöl & bakpulver ordentligt och är snabb med att få in kakan i ugnen blir det en god kaka.

Två sockerkakor utan fett eller utan ägg

Sockerkakan utan fett, dvs smör och mjölk

I den här sockerkakan finns varken smör eller mjölk. Dessutom innehåller den bara ett ägg. Den är lite jobbigare att göra än de andra eftersom man måste vispa så länge, först fem minuter och sedan ytterligare 10 minuter. Har man elvisp är det inga problem, men för hand blir det tungt. Det här receptet ger ingen fluffig kaka. Sockerkakan blir ganska tunn och lite ”matig”. OK smak, men man saknar fett som smakförstärkare.

Sockerkakan utan ägg

Den här sockerkakan rör man ihop. Visp behöver inte användas. Den reser sig fint. Den känns lite nyttigare än kakan bakad på grundreceptet. Det blir mer att tugga, lite fastare i konsistensen. Som tårtbotten är den en favorit, fyllningen kommer att blanda sig fint med botten utan att det blir soggigt. Som det står i receptet är den godast färsk, den blir torr redan dagen efter. Får man kaka över kan man skära skivor och rosta i brödrosten och äta antingen med ett tunt lager smör på eller med en klick sylt & fet yoghurt eller sylt & vispgrädde på.

Sockerkaka med potatismjöl

Det blev godfare med sylt. En bra bas för en tårta.

Ägg, socker och potatismjöl, det är ju ingredienserna till spettkaka, fast med andra proportioner. Mycket riktigt så smakade den lite som spettkaka. Den reste sig fint i formen. Inte så mycket tuggmotstånd. Den ska definitivt ätas direkt, för redan dagen efter var den torr och riktigt smulig. På Instagram har flera som kommenterat berättat att det här receptet gör de tårtbottnar av för att de håller formen och inte blir soggiga. Det kan vi tänka oss.

Vi lade lite sylt på sockerkasskivorna. Då smakade det bättre.

Vilken är godaste kakan?

Frågar du VintageQ var det den lite matigare sockerkakan, dvs den utan ägg. På andra plats kommer grundreceptet, på tredje kakan utan smör & mjölk.

Potatismjölkakan går bort för vi gillar inte spettkaka. Det är för sött, torrt, smuligt och smakar för mycket ägg. Men gillar man spettkaka så blir den här en klar favorit och som tårtbotten blandas den ju med andra smaker. Och så är den ju ett glutenfritt alternativ.

Åt man sockerkaka under kriget?

Vi fick några frågor om det. I TV visas ofta bilder från krig med mycket elände och nöd. Och vid själva fronten är det inte plats för så många delikatesser. Då är man glad om man får ett mål mat om dagen.

Men alla är inte vid fronten. De allra flesta försöker upprätthålla vardagsrutinerna så gott det går och unna sig lite fest om det funkar. Alla recepten här i bloggen är ju från krigsåren i Sverige. Så nog åt man sockerkaka när man kunde.

En vän som gjort många resor till Ukraina med frivilliga hjälpsändningar berättar att de Ukrainare som inte är vid fronten äter ungefär som de gjorde före kriget. Det är inte brist på mat. Ukraina, som ibland kallas ”Europas kornbod”, är ett bördigt jordbruksland. De är inte heller under blockad. Men de har problem med eltillförseln.

Under andra världskriget var Sverige i ett annat läge. En tid var landet satt under blockad och inga livsmedel kom in. Bara ett begränsat antal konvojer med råvaror släpptes igenom. Dessutom drabbades vi av missväxt under några av krigsåren. Livsmedelsransoneringen varade mellan mellan sex och elva år, beroende på vilket livsmedel det var. Mycket var ransonerat, t ex vetemjöl, ägg och smör. Undantagen var potatis, mjölk och grönsaker. Det syns i beredskapsrecepten.

Vi har skrivit om sockerkakor tidigare, både här och i sociala medier

Här är vårt första inlägg om sockerkakor. Det var när vi började testa kristidsmat 2020.

Kolla instagramkontot @vintagemannensberedskapsmat eller @vintagemannensmat på Facebook. Där ser du många fler bilder på våra sockerkakor. Följ oss gärna.

Återupptäck fisken! Perfekt beredskapsmat.

4 mars, 20266 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Beredskap, Mat och sånt, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

För många svenskar är fisk gratis mat. Den finns i sjöar och hav och är sällan ransonerad. Fisk kan tillagas på många sätt; kokas och stekas, halstras och grillas, gravas, saltas och rökas eller läggas in på burk. Ätas varm eller kall. Och den används i färser, pajer, puddingar och piroger. Buljongen blir perfekt i soppor och såser.

I och kring vårt hundratusen sjöars land simmar väldigt mycket läcker mat.

Fisket är fritt i stora delar av Sverige. Längs hela vår långa kust och i de fem största sjöarna; Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön är fiske med handredskap tillåten. Med spö alltså, inte med nät eller trolling. I alla andra vattendrag, åar, sjöar och älvar måste man ha tillstånd eller fiskekort. Vi är alltså ganska många svenskar som har möjlighet att själva fånga middagsmaten. Av Sveriges tjugo största kommuner är det bara fem som inte ligger vid havet eller nära någon av de stora sjöarna.

Om man nu inte har turen att bo där fisket är fritt finns fiskekort att köpa. De kan kosta 100 – 250 kr per dag. Men då gäller det att man får en fin fångst, annars kan kilopriset för fisken blir rätt högt. Ett årskort lönar sig ganska snabbt om man fiskar regelbundet, de kostar från 500 – 1.500 kr per år.

Vi förutspår att fritidsfisket kommer att få ett uppsving om det blir beredskap med blockad och ransonering igen. Så du har väl din fiskeutrustning i ordning? Kastspö, metspö och pimpelspö samt drag, pirkar, krokar och flöten. När det smäller kommer nog den utrustningen att bli svår att få tag i.

Här är Vintageqvinnan 1962 med en torsk som farbror Per dragit upp i havet på Österlen och som mamma Evy sen fick ta hand om. Vintagemannen 1959 har fångat en gädda i Arbogaån där familjen hyrde sommarställe. Fångad med Atomdraget och en enkel spinnrulle ABU Record. Vi är alltså uppväxta med gratis middagsmat vissa dagar. Fiske var inte bara ett fritidsnöje.

Fiske är både till nytta och nöje för en barnfamilj. Här har kompisens barnbarn dragit upp både en gös och en gädda helt gratis ur Hjälmaren. Gissa om de tyckte att det var roligt.

Vi var ett fiskätande folk på 1940-talet – vart tog det folket vägen?

Fisk var inte ransonerat under 2:a världskriget, men det är inte samma sak som att det var enkelt att få tag på. Lokal ransonering förekom och tidvis fick man bara köpa 1 eller 2 kg per inköpstillfälle.

1939 åt svensken i snitt 18,3 kg fisk per person och år. 1950 var den siffran uppe i 22 kg per person. Det ger i snitt 1,8 kg per månad. Och då finns inte det man fiskat själv med i statistiken. Man åt nog fisk minst ett par gånger i veckan.

Socialstyrelsens undersökning ”Hushållsbudgeter och livsmedelskonsumtion i städer och tätorter 1940 – 42” konstaterar att ”Bland förändringar under kristiden förtjänar särskilt nämnas en minskning i förbrukningen av kött, fläsk, ägg och matfett och en ökning i förbrukningen av mjölk, färsk fisk och potatis…. Näringstillförseln synes på det hela taget ha ökat något sedan 1933.”

Fiskätandet har sedan minskat dramatiskt sedan 1950-talet. Det är troligen halverat. 1999 slutade Jordbruksverket föra statistik över konsumtionen av färsk fisk. Då åt vi 5,7 kg färsk fisk per person/år och 7,1 kg beredd fisk, dvs totalt 12,8 kg /år. 2021 uppskattade RISE att vi åt 12 kg ”sjömat” per person/år. Då ingår även räkor i sjömat, så man får nog räkna bort några kilo från per capita-konsumtionen av fisk.

Av det vi äter idag är 74 % importerat, mest lax och torskfiskar och av den svenskfångade fisken är en mikroskopisk andel insjöfisk. Allt enligt RISEs rapport från 2021; ”Svensk konsumtion av sjömat”.

Det finns fortfarande yrkesfiskare kvar i våra stora sjöar. Vi brukar köpa fisk av Mattias på Nyckelöns Fisk i Kvicksund. Han säljer på Reko-ringen i Västerås och på andra ställen. Gynna det lokala fisket om du vill ha det kvar. Och undvik odlad lax som flugit världen runt.

Den som läst på sin mathistoria vet att fisk i olika former – färsk, torkad, saltad – tillsammans med spannmål har varit vår huvudföda genom århundradena. Den mäktiga Hansan på medeltiden byggde mycket av sin rikedom på handel med fisk. Så utvecklingen är lite sorglig med tanke på vilken god och näringsrik mat det är. Dessutom finns den precis runt knuten.

Fiskens roll i ransonerings-matsedeln

I Vintagemannens bibliotek för beredskapsmatlagning finns broschyrer och böcker utgivna i början av 1940-talet som ger råd till husmodern hur ”hon ur näringssynpunkt ska göra det bästa möjliga av sina hushållspengar”

I dessa lyfts fisken fram som ett högvärdigt livsmedel som kan ersätta kött eftersom det innehåller samma näringsämnen. Den feta fisken, dvs sill och lax, innehåller dessutom mycket A- & D-vitaminer.

Fiskkunskap finns både i gamla kokböcker och på nätet

Hur ser man om en fisk är färsk och av bra kvalitet?

Färsk fisk är alltid blank och har klara färger. Ögonen är klara och utsående och gälarna är röda. Fisken har en frisk fisklukt.
Köttet hos färsk fisk är fast, blankt och elastiskt.
Att köpa fisk som legat i sump är något man, i äldre kokböcker, avråder från. I sumpen blir fisken sumpgången vilket betyder att den är mager, rörelserna blir slöa och att skinnet ofta är avskavt och saknar den klara färgen. Fisken förlorar helt enkelt både i smak och näringsvärde.

Vem behöver en gammal kokbok i papper idag? Jo, den kan vara bra att ha om elen går och internet ligger nere. (Stora Kokboken 1940)

I större kokböcker finns ofta lite baskunskaper om tillagning av fisk. Är du inte van, kolla de pedagogiska bilder som visar hur man rensar och filear olika fiskar. På nätet finns också massor av filmer som visar hur du gör. Det är matnyttig kunskap i beredskapstider. Att filea fisk är något som alla matlagare borde öva på redan idag. Det är bra att kunna om fisken inte kommer i fyrkantiga block längre.

Det finns många sätt att tillaga fisk. Med den bärbara ABU-röken kan du till och med bjuda på en nyfångad delikatess redan på stranden.

Att äta fisk under fastan har varit beredskapsmat i minst tusen år

Kall gös med sås à la Tom. En av fem rätter från samma gös.

I ett tidigare blogginlägg skrev vi om varför vi och många kulturer och religioner har fasta under senvintern. Det är inte av religiösa skäl utan för att maten ska räcka till alla hela året. Läs hela bloggen här så förstår du varför.

Under fastan fick man inte äta animaliska produkter som kött, fläsk, ägg, mjölk, ost och smör. De var bristvaror fram på vårkanten helt enkelt. Korna gick i sin och hönsen började inte värpa förrän framåt påsk.

Men att äta fisk var tillåtet. Den finns året runt i sjöar och hav och är kanske allra bäst på vinterhalvåret.

Vi fick ut fem olika rätter från en gös

Fisk går att variera på många olika sätt. I det förra blogginlägget kan du läsa om vad vi gjorde av vår stora gös. Här är alla rätterna från vår gösvecka:

Kokt gösfilé med kaprissås
Kall gösfilé med Sås à la Tom
Fiskpiroger
Fisksoppa
Fiskpudding

Klicka här så får du se vad mycket läckert vi åt.

Men hur står det till med fisken egentligen?

Såhär långt har det här varit en väldigt positiv blogg. Men finns det verkligen anledning att låta så optimistisk? Fan vet. Vi hör på nyheterna om hur torsken är utfiskad i Östersjön. Inte bara torsken förresten, sillen är också hotad och ålen och…. Vi ser hur EU tillåter jättetrålare att dammsuga haven och sälja fisken som mat till fiskodlingar i Norge. Där förorsakar laxodlingarna stora miljöproblem och laxen flyger och far tvärs över världen för att förpackas i fyrkantiga block. Musslorna som säljs i burkar under varumärken som vi förknippar med Bohuslän kommer från Chile.

Fiskindustrin hantering av fisk låter inte gott. Tacka vet vi färsk gös fångad av en yrkesfiskare som heter Mattias och som har en liten båt i Mälaren några mil härifrån. Gynna det lokala fisket – innan det är för sent.

Färsk fisk förenklade hela veckan

28 februari, 20264 mars, 2026 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Beredskap, Miljö & hållbarhet, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

När åt du färsk gös från Mälaren senast? Fisk var inte ransonerat under krigsåren på 1940-talet. Det betyder inte att den var lätt att få tag på överallt. Men i kustnära områden och vid insjöar var fisk tillgänglig, speciellt så här års när fisken är som bäst.

Vi har förmånen att bo bara två mil från Mälaren. Där finns det fortfarande några få småskaliga fiskare kvar. Den vi handlar av säljer via en REKO-ring. Den här veckan har vi utmanat oss själva genom att köpa en hel gös – en riktig baddare på 3,2 kg. Hur många middagar kommer den att räcka till? Och hur stor variation kan vi få till? Och är fisk verkligen så svårt och jobbigt att tillaga som VintageQ tyckte i sin ungdom? Läs här så ska du få se.

Hur undviker man att fisken blir torr när man kokar den?

Hushållsskolan Margareta i Karlstad 1941. (Digitalt arkiv)

Gamla husmorskunskaper är helt nödvändiga att ha under beredskap. För dåtidens kvinnor satt sådana här kunskaper i fingrarna. De hade de lärt sig av sina mödrar redan som unga eller i de husmorsskolor som var vanliga förr. Vintagemannens mamma gick som ung på Hushållsskolan Margareta i Örebro och Vintageqvinnnans mor gick en 4 månaders kurs på Östra Grevie Lanthushållskola i slutet av 1930-talet.

Så hur gör man när man kokar fisk? Vi får läsa på.

Fisk ska sjuda på svag värme. Den får inte stormkoka. Om fisken utsätts för för stark värme koagulerar proteinerna i fiskköttet och drar hop sig vilket gör att vattnet i fisken pressas ut i kokvattnet och fisken blir torr. När vattnet börjat sjuda kan man dra kastrullen av värmen och låta fisken efterkoka klart i spadet.
Om olyckan är framme och fisken börjar koka för häftigt, häll i en skvätt kallt vatten i grytan och dämpa koket.
Fisk ska kokas i ”kort spad”, dvs i så lite vätska att den nätt och jämt täcker fisken.
Koktider varierar beroende på sort och storlek. Man kan mäta fiskens tjocklek över ryggen för att få en ungefärlig koktid. I vissa kokböcker finns en sån tabell. Man brukar säga att att fisken klar när man lätt kan dra bort ryggfenan. Eller när temperaturen inne i fisken kommit upp i 60 grader.
Medelstora fiskar har ett godare kött än stora, så välj ett medelstort exemplar om du ska servera den kokt eller stekt. Stora fiskar har oftast grövre kött som smakar sämre. Använd dessa till fiskfärs, -bullar, -puddingar och andra rätter där köttet finfördelas.

Att ta hand om och koka en hel gös

Vår gös var urtagen, men med huvudet kvar när vi köpte den direkt av Nyckelöns Fisk i Kvicksund. Dessutom fick vi ett extra fiskskrov med för att koka buljong på.

Koka fiskbuljongen själv = godare

Huvudet, ryggraden och några fenor är ett skrov. Det kan man koka för att få en god fiskbuljong. Lägg fiskbitarna i en gryta och täck med vatten. Lägg i några pepparkorn och salt plus lite lök, lagerblad och morotsbitar och koka under lock i 30 minuter. Sila av och spara. Det räcker till många såser eller en mustig soppa. Smaken blir otroligt mycket godare än med buljong från en tärning.

Men det finns ätt mycket ätbart i skrovet också. I huvudet och längs ryggraden sitter små bitar att pilla fram och som kan användas i en färs eller pudding. Det blir inget skrovmål precis, men det kan nog räcka till en middag för två om man drygar ut med lite annat. Glöm inte kinderna på gösen, en liten delikatess, nästan som en pilgrimsmussla.

Och så ska själva gösen kokas. Vi tog av huvudet och sköljde ordentligt i kallt vatten innan vi lade den i fiskgrytan för att koka, eller snarare sjuda. Vattnet saltas rejält; 1 – 1,5 matsked salt per liter vatten. Det blir väldigt salt och innebär att fiskspadet inte kan användas till såsen. Du får koka buljong på skrovet istället.

Huvudet och skrovet som vi kokat buljong på gav 2,3 liter. Det mesta använde vi direkt till sås, stuvning och soppa. En liter frös vi in.

Såsen sätter piff på fisken

Vad serverar man för sås till kokt fisk? Börja med den goda hemkokta buljongen. Den är allra bäst för att få till en god sås. Gör en smör/mjölredning som du späder med fiskbuljongen.

Har man obegränsat med råvaror kan man byta ut en del av buljongen mot vin, grädde eller röra i äggula och smör när såsen är klar. Det gör såsen både godare och fylligare. Men i beredskapstider unnar man sig sällan lyxen av de extra smakhöjande råvarorna. Det är roligare att dricka vinet till maten än att blanda det i såsen. Och grädden, smöret och äggen behövs nog bättre till annat.

Med en hemkokt god buljong kommer man långt och när den är avredd kommer man till smaksättningen. Här kan man antingen välja den smaksättning man tycker bäst om eller under beredskap – det ”som huset förmår”. Smaksättare som är vanligt förekommande i kokböcker och broschyrer från 1940-talet är citron, curry, dill, gräslök, kapris, pepparrot, senap och tomatpuré. Som smakförstärkare används lite ättika, socker och salt. Och 1 matsked grädde eller lite mjölk om man t ex gör en persiljesås. I fredstid finns det finns gott om moderna kryddor som gör såsen jättegod. Men kom ihåg, kryddorna är krigets första offer.

Här följer de fem rätter som vår mälargös räckte till:

1. Kokt gös med kaprissås och gröna ärtor

Så vad valde vi till den första rätten, kokt gösfilé? Jo, att smaksätta med kapris och russinspad

Russinspad är en liten koncentrerad smaksättare som man får genom att koka russin i vinäger och sen sila av spadet. I boken Ostkustfiskarnas Receptbok från 1941 finns receptet.

Själva russinen kan man sen använda i pajer, puddingar eller desserter.

2. Kall gös med Sås à la Tom

Kall fisk brukar förknippas med lax eller inlagd sill. Men vit fisk fungerar precis lika bra kall. Speciellt när det finns en så enkel och god sås som Sås à la Tom. Den har vi hittat i Husmoderns köksalmanack 1942 och är busenkel att tillaga. Inget kok, bara att röra ihop. Börja med en vinägrettdressing (2 delar olja + 1 del vinäger), peppar och salt. Sen blandar du i senap och tomatpuré tills du är nöjd med smaken. Busenkelt, det tar bara ett par minuter, och är häpnadsväckande gott. Servera med kokt eller pressad potatis och nån grönsak till.

3. Frasiga fiskpiroger – en ovanligt snygg resträtt enligt Köksalmanackan

Fiskköttet vi rensade från skrovet använde vi till fiskpiroger. Fisk och kokt ris blandade vi ner i en ganska lös smör-mjöl-stuvning på fiskspad och lite mjölk. Stuvningen kryddas efter behag. En pajdeg på smör, kall kokt potatis, mjöl, bakpulver och lite vatten kavlades ut och pirogerna fylldes med fiskblandningen. De penslades med mjölk och fick grädda i 250 graders ugn i 15 minuter. Vi serverade dem tillsammammans med en vitkålssallad för att få lite crunch och tuggmotstånd.

4. Fisksoppa på gös, musslor och rotfrukter blev middag för sex

Den smakfulla hemkokta buljongen är en välsignelse. Perfekt vid beredskapsmatlagning. Under krigsåren innehåller en fisksoppa bara grönsaker och rotsaker kokta i fiskbuljong. Om det ligger fiskbitar i kallades den för ”Gammaldags fisksoppa”. I Ostkustfiskarens receptbok beräknas 50 gram fisk per portion, om soppan innehåller fisk. Det säger en del om hur man hushållar med råvarorna under en kris.

Vi lyxade till det och gjorde en gammaldags fisksoppa med fiskkött från stjärtbiten av gösen. Dessutom hade vi i en burk konserverade musslor. För att förhöja smaken ytterligare lät vi finhackad lök och vitlök svettas i grytan innan vi hällde på fiskbuljongen och lade i rotsakerna. Allra sist hällde vi i en skvätt grädde. Den kokta kalla fisken fördelade vi och lade på tallrikarna så att alla fick lika mycket fisk var. Sen skopade vi upp soppan över fiskbitarna.

5. Laxpuddingen blev en göspudding

Gösveckan avslutades med fiskpudding, tillagad som laxpudding, dvs lager av tunt skivad kokt potatis varvade med fiskrester och kryddor. Överst ett lager potatis som toppas med ströbröd och några klickar smör. Och så en äggstanning som hälls över innan allt gräddas i ugn.

Vi valde att krydda med en burk svart kaviar, svartpeppar och dillfrö, men man kan lika gärna krydda med lite kaviar från tub eller några ansjovisbitar och lite spad. Eller bara krydda med salt och peppar. Tag vad du vill.

Det här är en riktig beredskapsrätt. Med kokt potatis och kokt fisk går det snabbat att få rätten klar. Äggstanningen är av snåltypen; ett ägg istället för två eller tre, mager mjölk & så lite vetemjöl för att få den fylligare. Det funkar jättebra, speciellt som man toppar med lite smör. Ströbrödet är hemgjort av gamla torra brödkanter & annat. Det ger bättre crunch och smak än köpt ströbröd och kan verkligen rekommenderas. Puddingen blev rätt ”saftig” så den gick att äta som den var. Men med lite skirat smör blev det naturligtvis ännu godare.

När vi kollar fiskpuddingrecept i Husmoderns Köksalmanack ser vi att fiskpudding gjord på ris försvann allt eftersom kriget fortsättsatte. Då blev det potatis istället. Det var nog lättare att få tag på.

Ja, vi åt gös hela veckan

Fiskrester tillhör inte den sortens rester som tål att sparas länge. Så vi har verkligen ätit fisk hela veckan. Variationen i maträtterna har gjort att det faktisk har varit helt OK.

Av fisken på 2,3 kg + ett extra skrov fick vi ut 1,5 kg kokt fisk. Det har räckt till 14 portioner. Fiskmängden har naturligtvis varierat över veckan så att fiskfiléerna vägt mer, medan det varit mindre mängd i soppa, pudding och piroger. Hade det varit kristid hade fisken lätt räckt till 16-20 portioner – nästan en hel vecka för en barnfamilj.

Fiskens finare bitar har vi använt till de två fiskrätterna med sås och till fisksoppan, medan småbitar och fiskköttet från skrov och huvud användes till piroger och fiskpudding.

Hur lång tid har det tagit att laga då? När vi kokade buljongen och fisken tog det några timmar. Å andra sidan fick vi då både fisk och buljong till resten av veckans middagar, som gick betydligt snabbare att laga. Dessutom, genom att koka för mycket potatis första dagen, fick vi en ingrediens till både piroger och fiskpudding.

Av de övriga rätterna tog pirogerna mest tid, medan kall gösfilé med sås á la Tom och fisksoppan gick toksnabbt. Fiskpuddingen mittemellan.

Bonus: Gösen hade räckt till Fiskbiffar också

Det var en stor gös. Så vi frös faktiskt in en bit av filén. Det kanske man inte kan göra under beredskap. Den frysta fisken hade även räckt till de fiskkotletter vi lagade den 7 januari. Men dessa har vi skrivit om tidigare.

Vill du veta mer om fisk som den perfekta beredskapsmaten?

Vi har just publicerat ytterligare ett blogginlägg om fisk och beredskap. Nu kan du läsa det här också.