Vintagemannen vältrar sig vällustigt i vardagen

Tre kvartal in i experimentet Vintagemannens Mat har matlagningen blivit mer än att testa hur maten smakade under krigsåren 1940-45. Experimentet startade försiktigt vid årsskiftet med att vi började laga en middag i veckan taget från Husmoderns Köksalmanack från krigsåren. Nu har det vuxit till något betydligt godare som definitivt ändrat vår inställning till kristidsmat och till mat överhuvud taget. Mersmak är bara förnamnet.

God, godare, godast

Kristidsmat ÄR god mat. Vi har lagat middagar, konserverat, tagit tillvara, bakat och jämfört med moderna produkter i blindtester. Av alla de fyrtiotre middagar vi hittills ätit är det högst fem som inte smakat gott. Nej, ni behöver inte laga 1943 års recept på tomatsoppa med makaroner, men vi kan verkligen rekommendera att ni provar receptet från 1942 på torskfilé Paysenne eller testar sås á la Tom.

En guldgruva och källa till inspiration från 1933 till idag. Här finns dagliga middagstips.

Vi har varit återhållsamma med att bjuda familj och vänner på kristidsmat. Vi vill inte riskera att vännerna ska tycka att vi blivit knäppa som bara bjuder på äcklig mat från Historieätarna. Men ibland gör vi undantag. För inte så länge sedan bjöd vi på en av våra enklaste efterrätter från kristiden; hemgjort äppelmos med gräddmjölk, toppat med lite skorpsmulor. Total succé! Och när vi utsatte sönerna med familjer för sockerkaksprovning fick kristidssockerkakorna omdömet ”en modern utveckling av sockerkaka till en lite nyttigare variant som kräver att man tuggar”.

corona har gjort oss till riktiga picknick-proffs

Bästa vägkrogen ligger oftast längs ”Gamla vägen”, t ex Riksettan.
Kristidsköttbullar med havregryn

Vintagemannen har alltid varit svag för att åka ”gamla vägen” och att ha matsäck med sig. Covid-19 har tagit uteätandet till en ny nivå. Kristidens förslag på picknickmat slår definitivt nutidens. Vill du testa själv? Kolla blogginläggen ”Dryga ut matkassan & ransoneringskupongerna med potatisbröd & krigssmör” eller ”Sommartid är picknicktid”. Där får du Vintagemannens bästa tips.

Konservera sommaren. Hemgjort är godast.

Det var plommonår i år

Under året har vi testat och jämfört hemlagat med fabrikstillverkat; äppelmos, lingonsylt, nyponsoppa, maränger, mandelbiskvier, marsipan och en del annat . När det kommer till konserver och inläggningar kan vi konstatera att hemlagat är godast. Utan jämförelse. Hemligheten stavas mer råvara, mindre socker och matigare konsistens. Förutom mer råvara behövs också tid. I dessa C-19 tider behöver det inte nödvändigtvis vara ett problem när aktiviteter och äventyr blir inställda. Då kan en dag med konservburkarna bli ett helt äventyr.

Det finns inga rester

Allt som blir över blir automatiskt en ingrediens in i en ny maträtt. Vi tillhör inte surdegsbakarna, men gissar att kristidsmatlagning är ungefär som att baka med surdeg. Man får se till att spara lite av den gamla, för att den nya man lagar ska få en riktigt smarrig ingrediens. Dessutom funkar rester som halvfabrikat – de spar tid när man lagar till den nya rätten. Det sättet att tänka har verkligen påverkat all vår matlagning.

vardagen blir fest

Vintagemannens mat har fått oss att kliva utanför våra gamla mathjulspår. Resultatet är att middagarna har blivit mer varierade. Genom att hämta middagsrecepten från 75 år gamla Husmoderns Köksalmanack har vi provat många maträtter vi aldrig nånsin skulle ha testat. Recepten skulle vi aldrig ha hittat och hade vi mot förmodan gjort det hade vi ratat dem för att de inte verkar jättespännande. Och för att alla inspirerande färgbilder saknas. Vår förutfattade mening om äldre mat som tråkig och grå mat har verkligen kommit på skam. Det mesta har varit Smaskens! Dessutom följer recepten årstiderna, så att det alltid är enkelt att hitta råvarorna, vilket ger en naturlig variationen och omväxling.

Norsk havrepudding, en riktig hit, som ingen norrman hört talas om.

Efterrätten har säkert också bidragit till att göra middagarna till en fest. En kristidsmiddag består av både huvudrätt och efterrätt!

Bra för magen och bra för plånboken

Följer man receptet blir man mätt och portionerna blir lagom stora. Inte såna där jätteportioner som idag. Det är bra för både magen och vikten. Att följa receptet är även bra för plånboken.

Hållbarhet byggd på lust och fåfänga.

Troligen har vårt klimatavtryck minskat och idag köper vi betydligt mer svenskodlat. Något som inte var ett mål i sig, utan som blev ett resultat. För du kommer väl ihåg Vintagemannens slogan; Hållbarhet byggd på lust och fåfänga.

Besök Batteri Hälsingborg – beredskapsmuseet med både kanoner och kaffesurr

I vår jakt på ransonerad mat under krigsåren hamnade vi rakt ner i en kustartilleribunker vid Öresund – Batteri Hälsingborg. Det blev dock ingen kanonmat, men väl ett kanonintressant besök på Beredskapsmuseet på Djuramossa. Marie Andrée, som driver museet med sin familj, utförde förra hösten ett experiment där hon åt ransonerad krigstidsmat en hel månad och följde ransoneringen noga. Vi följde hennes Facebook-sida ”Kristidsmat på riktigt” och blev inspirerade. När Marie utlyste en tävling som gick ut på att komponera sju middagar á 4 portioner på max 10 råvaror gick VintageQ loss. Resultatet kan du läsa om i vår bloggpost. Kan 215 kr räcka till 7 middagar för 4 personer?

Under hela 2020 äter vi en ransonerad beredskapsmiddag en gång i veckan och bloggar om det. Men det vet du väl redan.

Men denna bloggpost ska ju handla om museet och deras utställningar.

Batteri Hälsingborg var en viktig del av Per-Albin-Linjen runt Skånes kust

Djuramossa var en topphemlig kustartillerianläggning några kilometer upp från Öresunds smalaste del vid Viken norr om Hälsingborg. Härifrån skulle man kunna kontrollera hela inloppet till Östersjön och även skjuta in i Danmark om det behövdes. Slottet Kronoborg användes av tyskarna som förläggning, så om vi blivit anfallna hade det bara blivit grus kvar av Hamlets slott.

Här uppe på mossen byggdes fyra stora batterier för de jättelika kanonerna samt bunkrar för ledningscentral, luftvärn och baracker för alla soldater som krävdes för att hålla anläggningen igång. Man lyckades bygga upp hela kanonmaskineriet på två månader. Det var ju den 9 april 1940 som tyskarna ockuperade Danmark och Norge och då blev det en jädrans fart. Redan den 5 juni 1940 provsköt man kanonerna första gången. Anläggningen provsköts sista gången på 1980-talet och stängdes helt 1990. Kalla kriget var slut.

En fullmatad utställning om den militära beredskapen

Museet består inte bara av en kanon och en bunker, utan man har sedan öppnandet 1997 samlat på sig en imponerande samling av vapen, uniformer, militärfordon och allsköns militärt material och saker från beredskapsåren. Vintagemannen var nog aldrig nån riktig ”stridis”, men igenkänningsfaktorn från lumpartiden var hög.

AKTUELL UTSTÄLLNING OM KVINNOR OCH MAT UNDER BEREDSKAPsåren

Men det finns inte bara militära grejor. I år har man en utställning om kvinnorna under kriget och om den ransonerade kristidsmaten. Det var ju det som lockat oss dit.

Tänk att Folk inte vågar prova kristidsmat

Vi hade vissa förhoppningar på att få äta ransonerad beredskapsmat när vi var där. Men hör och häpna, folk vill inte ha det. Museets lilla cafe har försökt att servera ”Veckans ranson”, det var en silltallrik, men den sålde inte. Då bytte de namn till ”Silltallrik” och då fick den plötsligt en strykande åtgång. Går man inte på museum för att få en upplevelse? Så serveringens disk är numera full av tråktraditionell kaféföda; bullar, mackor, chokladbollar och dammsugare. Men vi VILLE HA kristidsmat. Då dök Marie ner i frysen och tinade upp några kristidsmuffins. – Vi vill ha kaffesurr också, sa vi. Och det var lättare. Det finns nån slags pulverkaffe gjort på cikoria att köpa på nätet. Så det blev lite beredskapsfika i alla fall. Att det ska vara så svårt.

Vad Får man göra med en svensk tiger?

Museet äger numera upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Den är idag en del av deras logotyp. De fick bilden på den randiga tigern av upphovsmannens Bertil Almqvists arvingar. Just nu pågår en rättsprocess om tigern med hakkorsbindel på. Vi får se vad den processen får för utfall. Marie, som till vardags är advokat, ligger i ständig beredskap.

Nu i september har Marie och ”Kristidsmat på riktigt” börjat en ny period med att laga och äta ransonerad mat och facebooka om det. Vi följer henne med spänning…

Kryddorna är krigets första offer, så investera i ett eget smakbibliotek därhemma

”Att smaksätta maten väl är ju alltid av nöden, men mer nu i kristider än annars. Det är så mycket mat vi måste hålla till godo med, som verkligen behöver smaksättas alldeles särskilt”. (Husmoderns Köksalmanack 1943)

Med salt, peppar, lite socker och en skvätt ättika eller vinäger kommer man långt. Lägg till det smör och lök och så långsam matlagning där smakerna får chans att komma fram och där fiskskrov, märgben, och allt som inte nödvändigtvis ska ätas får bidra till smaken. Vintagemannens mat konstaterar att kristidsmatens smaker är många och nyanserade men mindre sprakande, ibland lite bleka, men absolut inte platta.

Löken är bästa kryddan

Att löken är bästa kryddan framgår med önskvärd tydlighet när man läser Husmoderns Köksalmanack under krigsåren. Det mesta smakar bättre med lök som steks länge på låg värme i så mycket matfett man kan avvara.

Löksmör (2)Lite överblivet löksmör är det bra att ha tillhands i  kylskåpet

VintageQ har testat dettta många gånger sedan det här experimentet startade och har inte blivit besviken någon gång. Men man får inte ha bråttom,  löken ska bryna länge i låg temperatur för att få ut alla smaker.

Löksoppa Lyonnaise 2020-01-09 (2)Den välsignade löken kan t.o.m. bli huvudingrediensen i soppan. 

1930-talets smakbibliotek

Du minns väl de vackert dekorerade seten med kryddburkar i porslin som stod uppradade i de gamla köken. Ibland hängde de som utdragbara skeppor under överskåpen.  De ger en entydig bild av vilka kryddor som var vanligast förr. Både sekelskifteshyllorna och deras funkisdito har alla plats för vitpeppar, kryddpeppar, kanel, nejlikor och kardemumma. Och ibland även ingefära, mandel och kummin. Och sen havregryn, socker, salt, vetemjöl, kaffe och ibland potatismjöl och frukt i de största burkarna.

Kryddhylla Effecta 2020-05-03 (2)Den här pampiga och lite ovanliga kryddhyllan såldes nyligen på auktionshuset Effecta i Västerås  för blygsamma 600 kr. Gott om plats för egna burkar också. Ett fynd.

1930-talets smakbibliotek måste väl ha bestått av fler kryddor? En djupdykning i Prinsessornas kokbok från 1934 visar på betydligt större variation än kryddorna ovan. Paprikapulver och fyra kryddor ( vitpeppar, kryddpeppar, muskot & nejlikor) förekommer ofta i recepten.  Det gör även kryddgrönsaker som timjan, persilja och dragon och fransk senap, tomatpuré och citronsaft. Ibland madeira, konjak eller vitt vin. Och så vanilj, kakao och saffran till desserter och bak. Visst förekommer även andra smaksättare, men mycket längre än listan ovan sträckte sig inte fantasin och smaklökarna.

”Man vänjer sig snart vid lätt kryddad mat, och först då lär man sig uppskatta varje födoämnes speciella arom”

Under andra världskriget var kryddor ransonerade mellan 1 juli 1941 och 15 november 1945. Undantag var salt, som enbart ransonerades januari-september 1945. Ransonerna var små och ju längre kriget pågick desto mindre blev de. Lök var dock aldrig ransonerat.

I moderna recept på pepparkakor använder vi en matsked av kanel, kryddnejlikor och ingefära.  Kristidsnyckeln från 1942 föreslår en tesked av kryddorna för samma mängd deg.

IMG_0020Den här broschyren  från 1944 var nere i en halv tesked av några pepparkakskryddorna.

1943 var kupongtilldelningen för kryddor 60 gram – för all slags kryddor för hela året! Som jämförelse så innehåller en normal glasburk från Kockens eller Santa Maria 30-55 gram.  På ransonen 60 gram skulle man få ihop till både peppar,  kanel, nejlikor, kardemumma, vanilj och alla andra kryddor som behövdes.

1944 var tilldelningen ännu lägre och 1945 drogs den ner ytterligare.  Till julen 1944 kunde husmor i alla fall glädja sig åt en extra tilldelning till jul på 20 gram. Man kan konstatera att import av kryddor inte tillhörde de prioriterade livsmedlen.

De svenska bakverkens standard 1.A – kanelbullarna – fanns knappt under krigsåren. Man fyllde vetebullarna med fruktmos för att få smak.

Mot slutet av kriget var möjligheten att krydda så torftig att Husmoderns Köksalmanack skriver om vackert porslin och fin dukning för att skapa aptit. Inte konstigt när recepten innehåller halva teskedar av kryddorna.

Nu vet vi vad Prins Bertils hushåll fick äta – vackra ord

IMG_0033Nästan kungsord

I ”Allt dubbelt så gott” från 1943 tipsar Hildur Johansson, diplomerad från Cordon Bleu och husföreståndarinna hos H.K.H Prins Bertil, om hur man enkelt kan får det att smaka bättre. Man kan döpa sina rätter till vackra och fantasifulla namn som t ex ”Månskenssonaten” eller om det är fisksoppa till ”Soupe à la Pecheurs d´Islande”. Nu förstår vi var 1950- och 60-talens fantasifulla namn på maträtter kommer ifrån.

Vilka råd fick husmodern för att få smak på maten?

Stora kokbokens kristidsnyckel tipsar om att alla sorters peppar och kardemumma kan stötas eller grovmalas istället för att malas fint för att få en mer intensiv smaksensation på tungan. Och så att man kan spara på kryddorna genom att låta grytor koka länge så att råvarornas alla smaker kommer fram.

Kristidsnyckeln tipsar också om att odla kryddgrönsaker som dill, persilja, gräslök, krasse, timjan, mejram, lavendel, kummin själv. På vintern i krukor inne och på sommaren på balkongen eller i trädgårdslandet.

Kryddträdhård A15 2020-05-02 (10)

Basilika i väntan på att planteras ut. De här skotten kommer från frön från förra årets balkongplanta

Sen skulle man naturligtvis ta vara på och torka alla skal av citrusfrukter (om man nu hade råd att köpa några sådana).

IMG_0022 (2)Tips från Husmoderns Köksalmanack 1940

Citron och saffran fungerade bra som essenser, för att inte tala om bittermandelolja som som ska användas med försiktighet och gärna utspädd. Det inre av plommonkärnan lär vara en bra ersättare för bittermandel.

VintageQ har med framgång använt sötmandel-essens vid framställning av kristidsmarsipan och testat vanilj-essens här hon lagat vaniljsås.

Mandelessence + oljaStockholms Aeter & Essencefabrik på Wallingatan 14 i Stockholm är en spännande värld av smaker sedan 1889. Fortfarande öppen. Kolla här.

Blanda smakerna vilt och lägg ut villospår

Mycket handlar också om kreativ smaksättning och oväntade kombinationer. Och om tillbehör.

  • Fisk serverat med krusbär är en sådan oväntad kombination. Av kokta krusbär, lite hårdkokt ägg, persilja och lite smör gör man en färs som man fyller fisken med innan den tillagas. Och till det serverar man en sås på krusbär.
  • Om fisksoppans smak är blek så servera ett smörat bröd doppad i riven ost värmd i ugnen några minuter till.
  • Tomatpuré, rivna ostkanter och mycket peppar får ersätta smör & grädde för att få en fyllig sås.
  • Den ugnsstekta fågeln kan man fylla med rökt korv, t ex medvurst.
  • Sallader som tillbehör vid finare middagar tar bort fokus från en blek huvudrätt. Sallad kan man göra av allt. ”Med lite majonäs eller vinaigrette och ett fint namn och en piffig uppläggning blir det alla tiders”, som Prins Bertils husföreståndarinna säger.

Så vad gör vi själva?

Så, vad vill Vintagemannens mat ha gott om i skafferiet om krisen slår till? Definitivt smaksättare. Medan andra hamstrar torrjäst, pasta, ravioli på burk och toapapper skulle VintageQ springa till kryddhyllan och bunkra. Och sen fortsätta till buljongtärningarna och hyllan för tomatpuré, senap och majonäs och allahanda burkar med mer exotiska smaksättare. Varvet skulle sluta vid bakhyllan där mandlar, nötter, vaniljextrakt och annat spännande hamnar i korgen. Och på väg mot kassan toppar hon med koncentrerad citron, ni vet den där gula plastflaskan som ser ut som en citron.

Kryddträdhård A15 2020-05-02 (5)

I vår självpåtagna sociala distansering med små chanser att komma till sommarstället på Österlen den här sommaren håller vi på att anlägga en kryddträdgård på balkongen. Tar den sig får den åka in i köksfönstret till hösten.

Samla också på dig några små glasburkar för att spara små slattar av sås, spad, torkade skal och annat som är guld värt i kristidsmatlagningen.

Slutligen, en egen Krassegris står just nu högst på önskelistan. Har du en att sälja så hojta till.

Du följer väl Vintagemannens mat på Instagram och Facebook? Där uppdaterar vi mycket oftare. Vi ses.

 

 

 

 

 

 

Dryga ut matkassan och ransoneringskupongerna med potatisbröd och krigssmör

De flesta husmödrar äro nog överens om att lunchen är den besvärligaste måltiden att bestämma: inte får den tära för mycket vare sig på kassan eller kupongerna”. Så börjar Margareta Jungstedt boken ”Laga lunch på kupong” från 1943.

IMG_E9256Det kom många kokböcker under andra världskriget. De funkar bra än idag.

Hur gjorde man goda och varierade luncher & lunchmackor när man måste hushålla med både bröd, smör och pålägg? Speciellt när de vanliga smörgåspåläggen som ost, charkuterivaror och ägg var hårt ransonerade under i stort sett hela 2:a världskriget. Såhär i nya kristider, när att ”gå ut och äta” har fått en ny bokstavlig betydelse dyker Vintagemannens mat ner i potatisbrödets, smörutdrygningarnas och påbredningspastornas underbara värld.

IMG_7982Vi hade pottkäs och bruna bönor på mackorna när vi ”gick ut och åt”.

Vårt dagliga grovbröd giv oss idag

Stora kokbokens Kristidsnyckel från 1942 ger en bra bild av ”vårt dagliga bröd” och vilka avvägningar som behövde göras.  ”Bakning av lyxbröd bör ej längre förekomma. Man måste inskränka sig till husbehovsbaket, dvs. limpor, skorpor, enkelt vetebröd och någon gång en enkel mjuk kaka. Det torra (=hårda) brödet köper man”.  När man bakade använde man företrädesvis de grövre mjölsorterna som är nyttigare än vetemjöl och som dessutom har en ”hälsosam inverkan på tänder och matsmältning”. Även det ransonerade mjölet drygades ut vid bakning. Istället för mjöl tog man potatis. Potatis ransonerades inte under kriget. Kan det bero på att Livsmedelskommissionens ordförande 1939 – 45, Bo Hammarskjöld, hade lärt sig av sin pappas, statsministern Hjalmar Hammarskjöld, misstag under 1:a världskriget då Sverige svalt?

IMG_9591Allt mjöl är tillåtet. Man tager vad man haver. Och så potatis förstås.

Råglimpor, Grova formbröd, Grahamsbröd, Kristidsbullar med havremjöl, Matbröd med kornmjöl, Potatisbröd med grovt rågmjöl…. Listan på ”grova” recept kan göras lång.  Recepten är mycket tillåtande och låter husmor välja den blandning av de mjölsorter hon för tillfället kan få tag på. Väljer hon att dryga ut mjölet med potatis är proportionerna ungefär lika mycket kokt potatis som mjöl. Och används potatis läggs brödet i form eller långpanna innan det gräddas. Degspadet då? Gärna mjölk, men om den saknas blir det vatten eller så mycket mjölk man har och resten vatten. Recepten bygger på att man tager vad man haver.

Men var är surdegen?

Recepten innehåller köpejäst eller bakpulver/jästpulver. VintageQ hittar inte ett enda surdegsrecept i de gamla kokböckerna. Vad kan det bero på? Om någon vet, så kommentera längst ner i bloggen. Vi är verkligen nyfikna på svaret.

VintageQ har bakat ett traditionellt Matbröd där hon blandat kornmjöl och grovt rågmjöl samt ett gott och näringsrikt Potatisbröd som förutom potatis innehöll grovt rågmjöl och lite vetemjöl. 

Brödtest 2020-04-19Kan du se vilket av bröden som innehåller potatis? Och vilket är godast? 

Kristidsnyckelns omdöme att tuggmotståndet känns hälsosamt för både tänder och matsmältning stämmer definitivt. Ja, brödet känns hälsosamt överhuvudtaget och man blir mätt. Det är lite torrt och grynigt och det är svårt att se och känna skillnaden mellan det med och det utan potatis.  Smakmässigt vinner potatisbrödet. Det är saftigare. Har du gissat vilken av brödskivorna på bilden som innehåller potatis? Det är den understa.

Krigssmör, smörutdrygning, påbredningspasta – kärt barn har många namn

Krigssmör (3)VintageQs mormors receptbok från fyrtiotalet. Här heter det krigssmör.

Matfett ransonerades från december 1940 till mars 1949. Tilldelningen behövde drygas ut, så i det som skulle bres på smörgåsen blandade man ut med mjölk och mjöl. VintageQ har testat sin mormors recept. Hon kryddar med lite salt och tillsätter en äggula för färgen. Det kan rekommenderas.

IMG_E9224

Andra sätt att dryga ut smöret är med en mycket fast redning av lite smör och mjöl som sedan spädes med buljong och blandas med smör. Det funkar riktigt bra och blir som ett enkelt pålägg!

Pottkäs av ostkanter och smör är ett utmärkt pålägg.

Påbredningssmör2020-04-04 (7)Släng inte gamla ostkanter. Mixa dem till god pottkäs istället.

Stuvningar, röror, pastejer och annat pålägg

Mjölk och mjöl och att kunna göra en slät och fin redning är tre  viktiga ingredienser för att göra ett gott pålägg. Med hjälp av stuvningen och någon ny ingrediens som purjolök, äpple eller något annat passande trollar man sedan fram ett smörgåspålägg av gårdagens middagsrester. Husmoderns Köksalmanack är full av sådana förslag.

Kristidskokböcker (1)En guldgruva – Husmoderns Köksalmanack har kommit ut varje år sedan 1933. Måltidstips och recept för varje dag hela året.

”Finska smörgåsar utan smör”  har inte en stuvning, utan potatis som bas. Huvudingrediensen potatis mosas och blandas med riven ost, riven morot eller vad som finns i skafferiet och får bredbar konsistens med hjälp av en skvätt fet grädde. För att smaksätta går man loss med salt, peppar, senap eller vad man har hemma i  sitt smakbiblioteket. Till sist toppar man med gräslök, kryddkrasse eller några tärningar rödbeta som en dekorativ avslutning.

Sen finns det naturligtvis förslag även på pastejer som lagas från grunden. VintageQ har provat ”Bönpastej till smörgåsar”. Enkelt beskrivet är det en koncentrerad variant av bruna bönor med fläsk. Den ser lite tråkig ut, men är verkligen supergod och enkel att bre på brödet. Kan rekommenderas.

Bönpastej (6)Så här har vi aldrig ätit bruna bönor och fläsk tidigare

Portionen under tian – en modern inspiratör

En modern inspiratör i kristider, ja faktiskt i alla tider, är Hanna Olvenmarks Portionen under tian” Hennes blogginlägg lilla utemat-guiden inspirerar. VintageQ kan rekommendera pirogerna. De är jättegoda och receptet skulle säkert klara Livsmedelskommissionens utdelade krigsransoner. Hanna har även recept på pålägg (röror) som är moderna varianter av påbredningspastor.  Svart Bönröra och Ärtpesto är exempel på två som är supergoda och namnen låter betydligt mer nya och smakens än Påbredningsmör med smaktillsatser.

IMG_7975Anne-Marie Lindstedt 2020-04-11b (11)Aldrig smakar mat så gott som när man är på utflykt. Och ännu godare med hemgjorda mackor med olika påbredningar.

Du följer väl Vintagemannens mat på Instagram och Facebook. Där uppdaterar vi mycket oftare med berättelser om våra matäventyr under ”beredskapen”. Häng med!

Kan 215 kr räcka till 7 middagar för 4 personer?

Facebook-sidan ”Kristidsmatlagning på riktigt” gick i mitten av mars 2020 ut med frågan: ”Vad är viktigast i ditt förråd om det blir kris?” Vi uppmanades att berätta vilka livsmedel vi tyckte var viktigast. Efter det blev det omröstning. Mjöl, ägg och kaffe, i den ordningen, kom på de första tre platserna när omröstningen var avslutad.

Vi antog utmaningen: Gör en veckomeny på tio råvaror

Efter omröstningen kom en utmaning; ta fram en veckomeny med sju middagar för fyra portioner på max tio av de råvaror som röstats fram. Av varje vald råvara fick högst ett kilo, alternativt en liter användas. Valde man ägg var det maximala antalet fem stycken. Som bonus fick vi använda salt och vitpeppar i obegränsade mängder.

Naturligtvis skulle menyn vara varierad , se läcker ut och smaka smaskens. I sanning en kul utmaning för Vintagemannens mat!

En husmors oumbärliga hjälpreda

Husmoderns Köksalmanack utgavs första gången 1933. VintageQ dök huvudstupa ner i vårt lilla vintagebibliotek för att hitta bra recept.

IMG_6033IMG_6225Med kalendarium för ett helt år, med en matsedel för varje dag, över 500 recept, kassabok och 48 artiklar rörande husmodern själv, hennes hem och hushåll.

Vi har köpt på oss några exemplar från krigsåren, för där måste ju mycken erfarenhet finnas samlad, tänkte vi. Dessa har vi haft mycket glädje av. Precis som under krigsåren blev den en oumbärlig som hjälp och inspiratör.

Råvaror för 270 kronor

Omröstningens vinnare, mjöl och ägg hamnade naturligtvis i råvarukorgen. Utöver det föll valet på potatis, morötter, gul lök, ris, mjölk, smör och en hel kyckling. Sen ”lyxade” VintageQ till det och roffade åt sig en vara som säkert finns på hamstrarnas 10-i-topp just nu, nämligen Ravioli på burk.

270 kr kostade hela råvarukorgen och när veckan var över fanns varor för 55 kr kvar. Det blir en portionskostnad på 7:70. Veckans matsedel får definitivt guldstjärna i klassen Hushållning. Det går alltså för en familj att äta middag i en hel vecka för 215 kr!

Såhär blev veckans matsedel

  1. Löksoppa och frasvåfflor (utan ägg)
  2. Kyckling med ris och rårivna morötter
  3. Raggmunk utan lingon eller andra tillbehör
  4. Buljongsoppa med klimp
  5. ”Kristidspaella med kyckling”, dvs kycklingrester, ris, lök och morötter
  6. Ravioli på burk
  7. Paj med lök och morötter

Löksoppa, raggmunk och buljongsoppa med klimp är tre kristidsrecept från Husmoderns Köksalmanack. De har vi provat tidigare och funnit OK så de fick bli basen i veckomenyn. Omständigheterna gjorde att recepten fick justeras något. Det fanns t ex inte möjlighet att lyxa till löksoppan med lite ost och lingon som tillbehör till raggmunk saknades verkligen. Sen ville vi ha med en konservburksmiddag också, bara för att. Efter det var det bara tre middagar kvar att planera och eftersom ransonen var begränsad gällde det att ha något mättande som bas. Potatisen var redan uppäten så därför blev det ris. Men det kunde lika gärna ha blivit matvete som också fanns på råvarulistan.

Jodå, fru Hamsterlund har gått hårt fram i hyllorna. Det var svårt att hitta Ravioli i butikerna. Nu har vi ätit lite torftig kristidsmat någon dag varje vecka sedan 1 januari och det här var det äckligaste vi ätit under hela tiden. Möjligen med konkurrens av vegetarisk pölsa med russin. Men å andra sidan är Ravioli verkligen kristidsmat – bara 7,5 % kött.

IMG_9272Det vill mycket till när man tycker att vitkål är det som sätter piff på anrättningen.

Kryddning blev den stora utmaningen.

Att enbart ha salt och peppar att tillgå är torftigt, Så när första dagens löksoppa tillagades passade husmor på att bryna löken länge på låg värme i alldeles för mycket smör. Det ”löksmör” som blev kvar i stekpannan när löken vandrat vidare till soppkastrullen  samlades upp i en skål och användes för att ge riset smak längre fram i veckan.  Likadant med kycklingen – skrovet och allt utom fileérna  kokades för att få buljong till soppan. Och som den kristidshusmor VintageQ har blivit, sköljde hon ur Ravioliburken med lite vatten som användes vid smaksättning av pajen.

En ursköjd ravioliburk och lite sparat löksmör. Bra att ha till nästa rätt.

Smaskens eller…?

Allt beror på vad men jämför med, men bara med några fler kryddor och tillbehör hade det blivit ”smaskens de lux”.  Att inte få lingonsylt till raggmunken är snålt. Och tänk vad lite socker, mandel, tomatpuré, ättika och inläggningar gör för smakupplevelsen. Olika texturer gör också mycket, så i riktig kristid finns risken att VintageQ hade blivit kriminell genom att på Svarta börsen försöka byta lite av de råvaror som inte gick åt mot ett vitkålshuvud.

Dessutom ska maten se god ut. De lite löjliga persiljekvistarna som föreslås som garnering i gamla tiders recept har helt plötsligt fått en ny innebörd. Och vart tog den hederliga gamla smörgåskrassen vägen? Den som växte så fint i köksfönstret under stora delar av året när jag var barn. Kanske dags att plöja upp den odlingen igen.

Portionerna är kristidsberäknade. Köttet i en kyckling ska räcka till 8 portioner! Tur då att man kan äta sig mätt på ris.

Undrar ni vad som fanns kvar i matkorgen när veckan var slut? Jo, ½ kg smör, 400 gram vetemjöl och 300 gram ris.

Några enkla tips för att få guldkant på kristidens matlagning

  1. Vid långvarig ransonering gäller det att ha ett välfyllt ”smakbibliotek” hemma. Det ska finnas både sött, salt och syrliga smaker i en maträtt. I motsats till mjöl, torrjäst och annat som hamstras i dessa dagar, men som det är tveksamt om det kommer att konsumeras innan bäst före och de hamnar i soptunnan, är ett utbyggt och välfyllt  smakbibliotek. Det är något du kan ha mycken glädje av även i andra tider än i kris.
  2. Att själv kunna konservera; sylta, safta, torka och lägga in, för att ha ett litet förråd är guld värt. Den folkrörelsen ska jag ansluta mig till i kommande säsong. Kanske vågar husmor sig på att syra?
  3. Olika konsistens och textur kan inte överskattas. Att ha ett litet förråd av potatismjöl och gelatinblad är inte så dumt. För att inte tala om vad lite hackade nötter av olika sort kan göra för smak och konsistens i en maträtt. Samt den nyttiga vitkålen istället för sallad.
  4. Vi äter med ögat, så att duka fint och lägga upp vackert förhöjer upplevelsen. Såhär i tider av hemkarantän har vi mer tid för det.
  5. Skaffa dig några kokböcker från krigsåren. Där finns många goda recept på ransonerade råvaror.

Kristidskokböcker (2)

Vintage Q´s mamma brukade säga på skoj, att ”man kan krydda en lort så att den smakar gott”. Hon var född 1923 och tillhörde den generation för vilka tipsen ovan var en fullständig självklarhet.

Ett kul experiment blev det, även om det var lite torftigt.

Men fick fick i alla fall goda frasvåfflor till löksoppan. De godaste vi någonsin har ätit.

IMG_8341Gräddvåfflor (3)Okejdå, vi fuskade med grädde. Men prova receptet. Jättegott!

Du följer väl Vintagemannens mat? Både på Facebookoch Instagram. Häng med på vårt matäventyr.

Kristidspåsk med marsipanprovning

Vad är traditionell påskmat, hur har den förändrats genom åren och vad dukades fram  på påskbordet under 1940-talets krisår?

Såhär i slutet av påskhelgen, när byxorna stramar som ett resultat av helgmat och Corona-kristidens mer stillasittande och begränsade liv reflekterar Vintagemannens mat över dessa frågor.

Sverige och livsmedelsransoneringen

Sverige hade ransonering under hela 1940-talet. Under 1930-talet hade det svenska jordbruket uppnått en så hög produktionsnivå att ca 92 % av den totala konsumtionen i Sverige klarades av det egna lantbruket.

Första maj 1947Per-Albin har blivit hånad många gånger för sitt uttalande 1939 om att ”Sveriges beredskap är god”. Men han hade rätt, inte om det militära försvaret, men om det civila. Sverige hade lärt sig av svälten under första världskriget att bygga upp beredskapslager i god tid, så 1939 stod Sverige rustat med mat, drivmedel, mm. En sån beredskap skulle vi haft glädje av idag. 

Sen kom kriget och avspärrningarna. Mellan april 1940 och februari 1941 var Sverige i praktiken helt isolerat. Det var först i februari 1941 som  Tyskland och England via avtal kom överens om att fyra fartyg i månaden i vardera riktningen fick passera avspärrningarna. Lägg till det kalla vintrar i kombination med torra somrar och missväxt de tre åren 1940 – 42. 1941 nästan halverades totalskörden jämfört med 1930-talets genomsnittliga nivå, så vårvintern 1942 var Sveriges matlager i det närmaste tömda. Kriget och avspärrningarna, med brist på både det ena och det andra, resulterade faktiskt i att livsmedelsproduktionen inte på många år efter kriget kom upp i 30-talets volymer igen.

I slutet av mars 1940 började livsmedel att ransoneras i Sverige och mot slutet av 1941 var de flesta livsmedel ransonerade. Ransoneringen upphörde inte förrän 1948 – 49, med undantag för kaffe som ransonerades ända till augusti 1951.

Nutidsarkeologi med hjälp av Husmoderns Köksalmanack

Kristidskokböcker (1)Husmoderns Köksalmanack utkom först gången 1933. Själva Husmodern måste ha dött 1979 för då bytte den namn till Köksalmanacka, men upplägget var detsamma som 1933, nämligen en almanacka med middagsförslag för årets alla dagar kombinerat med tips och goda råd. I början innehöll almanackan kassabok och konserveringsjournal också. Under 60-talet kompletterades konserveringsjournalen med en frysboxjournal. När Husmodern försvunnit ur titeln försvann också kassaböcker eller journaler.

Köksalmanackan är oundbärlig vid nutidsarkeologiska studier. I de föreslagna matsedlarna speglas mattrender och nya produkter tydligt. Boken ges fortfarande ut av Semic Förlag och 2020 års upplaga kostar 139 kr på nätet.

IMG_6225Vi har genom åren köpt på oss ett trettiotal exemplar. Roligast är de med personliga kassaboksnoteringar, anteckningar och egna recept. 

God mat på påskbordet när krisen är här

Vissa mattraditioner ändrar man inte på. Att äta fisk, närmare bestämt lax, på Långfredagen är en sådan. Det gällde på 1930-talet och det gäller fortfarande. Men den griljerade laxen och smörsåserna byttes under de värsta ransoneringsåren ut mot salt laxhuvud eller annan salt fisk.

Påskafton var det smörgåsbord som gällde fram till slutet av 1980-talet, då det ersattes av lamm.

IMG_9128Med tanke på krigsårens blockad, missväxt och ransonering är förslaget till påskaftonssupé 1943 inte mycket till smörgåsbord.  Måltiden består helt enkelt av ”ägg eller omelett och uppskuret”. På påskafton åt vi denna meny, fast i en de lux-variant som vi kan rekommendera.

IMG_8993Men ska det inte vara ägg på påskbordet? Jo, men under kriget var ägg ransonerade. Och de ”glasägg”, konserverade i vattenglas,som man kanske hade hemma höll inte att koka, skalen kan spricka, så man fick göra omelett på dem istället. Såhär kan du också få ägg som är hållbara länge.

ÄggförvaringUr Husmoderns Köksalmanack 1940

Vad kan man då säga om Påskdagens mattraditioner? De kan sammanfattas med att det inte finns någon typisk påskdagsrätt. Lammsteken var signaturrätt fram till den tidpunkt då lammet flyttade till påskafton, men menyförslagen för påskdagen innehåller både fågel, fisk och mittemellan.

Surrogatmarsipan på påsktårtan

På påskafton äter man tårta, gärna garnerad med marsipankycklingar. VintageQ har noga studerat krigsårens kokböcker för att leta recept på ”kristidsmarsipan”. Så vad innehåller surrogatmarsipan och hur smakar den?

IMG_9098

I Stora Kokbokens kristidsnyckel från 1942 finns ett recept på marsipan som innehåller vetemjöl, mjölk och florsocker. Mandeln motsvarande knappt 10 % av den totala vikten.  ”Leva gott på kupong” från 1941 har ett annat recept som består av potatis, florsocker, vaniljsocker och några bittermandlar.

VintageQ jublade när hon hittade recepten! Vilken glädje att få tillverka och testa fejkmassa som utgår från kristidens två favoritbasvaror, nämligen potatis och mjöl.  Som referens hade vi köpemarsipan; dels dansk lyxmandelmassa innehållande 60 % mandel, dels löjligt dyra marsipankycklingar.  VintageQ har dessutom utökat smakbiblioteket med en liten flaska mandelessence inhandlat på Stockholms Eter & Essencefabrik.  De vet vad de håller på med. Butiken har legat på samma adress i Stockholm sedan 1889.

På påskafton bytte vi ut påsktårtan mot marsipanprovning.  I blindo testade vi fyra olika varianter. Som referens hade vi de färdigköpta kycklingarna.

De varianter som testades var:IMG_E9058

  1. Köpta kycklingar i s.k. Lyx-marsipan
  2. Odense Lyxmassa med 60 % mandel
  3. Mjölmassa förstärkt med mandelessence
  4. Mjölmassa
  5. Potatismassa

Det gula är karamellfärg.

And the winner is…

Det är lättare att utse förloraren. Potatismassan hade förvisso en bra konsistens men smakade inte marsipan utan som ett mycket sött Björnklister. Det receptet går bort.

IMG_9087När det gäller övriga massor blir det svårare. Självklart är den som innehåller 60 % mandel godast, men då jämför vi ju mandelmassa med marsipan så det blir inte riktigt rättvist. När man jämfört med de färdigköpta marsipankycklingarna är det svårare att upptäcka skillnaden med mjölmassan och det gäller oavsett om den är förstärkt med essence eller ej. Den är faktiskt riktigt god när den är färsk, och med essence blir det ännu lite godare.

Mjölmassan är hyfsat lätt att forma till små figurer också. Det finns en stor nackdel och det är att den torkar ganska snabbt så att kycklingarna ser lite spruckna ut. Eller är det en nackdel? Det betyder ju faktiskt att man är tvungen att äta upp allihop på en gång.

Här kommer recepten om du vill prova själv.

IMG_8956Potatismassan

IMG_8963Mjölmassan

Glad Påsk önskar Vintagemannen och hans Q

IMG_9061

Du följer väl Vintagemannens mat? Här på bloggen dyker vi upp lite då och då, men på Instagram och Facebook uppdaterar vi mycket oftare. Välkommen dit,

 

Hur smakar soppa kokad på en spik?

Vintagemannen har ägnat sig åt dåtidsspaning sedan början av januari.  Han och VintageQ har ätit kristidsmat, eller snarare krigstidsmat, varje vecka. Hur har det gått såhär långt, har vardagens grå pölsa och ”potatis till allt” dödat all matglädje? Är vi besvikna och vill avsluta experimentet i förtid? Eller kommer vi att fortsätta äta minst en middag i veckan som är lagad efter recept från krigsåren 1940 – 45. De flesta recept är tagna från Husmoderns Köksalmanack. Vad har överraskat oss matlagningsamatörer mest? Här kommer en delårsrapport.

Ingemar Albertsson 2020-02-03 (6)Buljongsoppa, kokt på märgben. Vart tog spiken vägen?

Ordet vällagat är underskattat

Vintagemat smakar vällagat. Det är ett underskattat och lite tråkigt, men ack så smaskens ord. Vällagat kräver framförhållning och planering, men inte nödvändigtvis mer tid framför spisen. Det är helt enkelt mer blötläggning och lång kok- & stektid, allt för att få ut mesta smak och bästa konsistens.

Vällagat betyder också att det är välbalanserat – inte för mycket och inte för lite av någon ingrediens. Det som i modernt språkbruk kallas för ”svinnventera” är en självklarhet, nämligen att ALLT tas tillvara. Om det skulle bli någon halv äggula, lite stekflott eller dylikt över så kan man vara säker på att det kan användas till sparsmöret, kaffekakan eller morgondagens middag.

Smakerna då? Inte så höga.

De kan sammanfattas som mindre sprakande, ibland lite bleka, men absolut inte platta. De är många och nyanserade; syrligt, sött, salt och med fett som smakbärare.Till den vegetariska pölsan serveras både syrliga rödbetor och söta russin. I fiskbiffarna ger moroten både färg och lite sötma och tomatpurén som tillsätts med vatten för att göra sky när man ”kokar ur” stekpannan ger en förvånande bra sås. Smakbiblioteket är fullt av förädlade smaker, men tomt på spännande kryddor.

Det moderna uttrycket ”att arbeta med olika texturer” gäller även vintagematen. Nej, det är inte en jämn smet av färsbiffar, mosad potatis och slät soppa som serveras på tallriken. De mjuka makaronerna toppas med frasiga brödsmulor och till serveras rå, krispig vitkål.

Skinkmakaroner 2020-01-05 (5)

På det hela taget är vi positivt överraskade. Men något måste väl saknas? Självklart, att koka soppa på en spik innebär att laga mat efter säsong och såhär på vintern mognar det som bekant inte så mycket frukt, bär och grönsaker. Man får hålla till godo med mycket rotfrukter och konserverade eller torkade vegetabilier. Och ibland ett vinteräpple.

Kostpyramiden förr och nu

Vår råvarukorg liknar, med undantag av färska grönsaker, kostpyramiden.  Pyramiden introducerades av KF:s provkök 1974 och illustrerar proportioner av livsmedel som bör intas för ett hälsosammare liv. Själv kommer VintageQ ihåg den som oändligt tråkig och fotriktig. Nu, 45 år senare, inser hon att Anna-Britt Angsäter (KF:s Provköks chef 1946–1980) som var mamma till kostpyramiden visste vad hon talade om. Man blir ordentligt mätt på billiga basråvaror i pyramidens bas och mitt. Sen sparar man in på toppen.

Matpyramiden-och-Agnsater

Bilden på Anna-Britt Agnsäter från KFs hemsida https://kf.se/uppslagsverk/ett-provkok-blev-provkok/

Billigt blir det också!

När VintageQ räknar ihop utgifterna i kassaboken konstaterar hon att kostnaden för middagarna håller sig väl inom ramen för Konsumentverkets beräkningar för vad livsmedel får kosta. Portionerna har i genomsnitt kostat 30 kr, men då har många råvaror varit ekologiska och allt är räknat på ordinarie pris. Det går lätt att pressa portionspriset ytterligare. Om man jämför detta med en standardmatkasse från de stora näthandlarna så kostar vuxenportioner ungefär 35 – 60 kr per portion. Men det går att hitta billiga kassar från 25 kr där också. Färdiga rätter från frysdisken kostar 30 – 40 kr.

Vad har överraskat oss mest?

Potatis är en riktig hit. Som ingrediens ger den både smak och konsistens. Dessutom drygar den ut.  VintageQ kommer hädanefter att använda ett krigstidsrecept när hon gör pizzadeg. Potatis blandat med mjöl och smör utdrygat med mjölk gav en smidig och bra deg. Färskpotatis balkongen aug 2013

Fruktkompott med gräddmjölk är en bortglömd delikatess. Om man planerar långt i förväg börjar man på hösten med att torka sin frukt själv. Tillhör man en annan sort går man till Coop och köper en påse blandat. Det blir smaskens hur som helst.

Ingemar Albertsson 2020-02-18 (5)Fruktkompott 2020-02-18 (3)

Pelikan – en vintagekrog för en vintageman.

Måste en vintageman bara äta hemlagat? Nej, ibland är det kul att gå till en klassisk restaurangmiljö där ens gamla kläder kanske varit när de var nya och äta någon rätt som som runnit nedför slipsen när det begav sig. Det finns inte många sådana ställen kvar.

Ellen på Södermalm (77)

Månadens restaurangupplevelse blev rotmos och fläsklägg på Pelikan på Blekingegatan 40 i Stockholm. Det är en gammal restauranglokal från 1904, men annars har Pelikan anor ända från 1600-talet. Och som Torsten Ehrenmark sa; all glädje utan rotmos är konstlad glädje. Vill du slå på stort? Beställ en grosshandlarmiddag när du kommer dit.

Häng med både på Instagram och Facebook.

Ingemar Albertsson 2020-02-03 (5)

Allt som är Smaskens är intressant för Vintagemannens mat. Följ oss på Vintagemannens mat på Facebook och Vintagemannensmat på Instagram.