#vintagemannen #vintageqvinnan #vintagemannensmat

Adventskaffe i kristid

29 november, 202029 november, 2020 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Varje familj har sina favoriter till advent och jul. I VintageQs familj var det tradition att äta saffransbröd, fruktkaka och pepparkakor till första advents-kaffet.

Under andra världskriget gällde det att anpassa familjerecepten och att ha sparat kryddor och ransonerade ingredienser under året för att kunna baka. Saffransbröd och pepparkakor var lyx. Utöver smör, socker, ägg och mjöl var kryddor hårt ransonerade. 1943 t ex var den totala kryddransonen ynka 60 gram per person och år (tänk 1½ kryddburk). Till jul blev det ibland extra tilldelning, 1944 var den extra jultilldelningen 20 gram. Kristidsåret 2020 är det de personliga mötena och kramarna som är hårt ransonerade. Ingredienserna till adventsbaket är, tack och lov, enkla att få tag på.

Vintagemannens mat dyker ner i familjerecepten och i kristidsrecepten. Häng med på en smakresa i adventstid.

Pepparkakor i oändliga varianter

Även barn vill baka pepparkakor. Den här broschyren heter ”Per och Pia på hushållskurs” är från ICA-förlaget 1951.

”Varje husmor brukar ha sitt speciella recept som hon gärna håller på och vill vara ensam om. Till julen plockar hon fram detta sitt noga bevarade ”mormorsrecept” och med doften av de nygräddade pepparkakorna kommer julstämningen”. Så inleds avsnittet om pepparkakor i ”Sju sorters kakor”, tryckt 1952. Just pepparkakor tycks vara den kaka i julbaket där variationerna är som störst. Recept är många. Kryddningen varieras i det oändliga. Vanligaste kryddorna är kanel, nejlika och ingefära. Men även pomerans, kardemumma, kryddpeppar, cederolja och en skvätt konjak förekommer. Även moderna kok- och bakböcker har flera olika recept på pepparkakor att välja på. I senaste upplagan av Sju sorters kakor från 2017 finns 5 olika recept på pepparkakor. I äldre böcker och broschyrer pratar vi mer än 15 olika recept.

Sockerbolagets broschyr från 1936 innehåller 16 olika varianter på pepparkaksrecept. I Hemmets stora bakbok från 1931 finns 20 olika recept. Så har du inget eget ”mormorsrecept” går det enkelt att hitta ett i någon av publikationerna.

*Till vänster Stora Kokbokens kristidsnyckels recept och till höger Freds*

I VintageQs familj bakar vi Freds pepparkakor. Fred var en sjöman från Göteborg som på 1940-talet överantvardade sin mammas recept till min familj. Inga pepparkakor är så goda som de. De innehåller massor av smör och mängden kryddor (ingefära, kanel och nejlikor) är väl tilltagen. Utöver Freds pepparkakor har VintageQ till den här adventshelgen även bakat kristidspepparkakor. Recept kommer från Stora Kokbokens Kristidsnyckel som utkom 1942. Jämfört med Freds är mängden smör en tredjedel och kryddmängden hälften. För övriga ingredienser är proportionerna de samma.

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla barnen glädjas
att fira få advent — Krigstid överst och Fred underst. Båda är jättegoda. Kriskakorna är inte lika söta och påminner lite om Skånepepparkakor i smaken. Ska bli kul att prova dem till ädelost.

det finns bara två Saffransbröd

Om alla familjer har sitt eget recept på pepparkakor är det precis tvärt om med saffransbröden. Receptet är i stort sett identiskt i en bok från 1931 och en från 2017. Den enda nymodigheten kom i slutet av 1980-talet. Arla lanserade kvarg under varumärket Kesella 1985 och några år senare kom lussekattrecept med Kesella, där kvargens roll var att göra brödet saftigare.

När det gäller saffransbröd i kristid handlar Kristidsnyckelns vägledning om att utgå från det traditionella receptet och så ERSÄTTA. Mjölken ersätts med en 50/50 blandning av mjölk och vatten. Ägget byts ut mot äggpulver eller äggersättning, saffranet byts ut mot ersättningsmedel, mängden smör minskas och en del ersätts med olja, en del av sockret ersätts med sötningsmedel. Det låter inte gott, så VintageQ lämnar walk over. Det blir traditionella bullar!

Ser du stjärnan till vänster om 801. Den betyder ”Receptet har blivit särskilt omtyckt av eleverna på Jenny Åkerströms Hushållsskola”. Undra på det, med så mycket smör och socker, mandel och russin. Det ska bli spännande att smaka.

Fruktkakan ska vara fullmatad med smak

Slutligen kommer vi till Fruktkakan. Där är det Evys recept som gäller. Evy är VintagQs mamma. Receptet liknar en Engelsk fruktkaka och är inget kristidsrecept direkt. Det innehåller mycket smör och massor av godsaker. En kaka som blir bättre om den får ligga och vila några dagar innan man börjar äta den.

Evys fruktkaka lät sig svårligen bakas under kriget. Stora Koksbokens Kristidsnyckel utkom våren 1942. Kristidsnyckelns förslag innehåller strösocker, vatten, bakpulver och vetemjöl och drygt 100 gr av blandningen syltade apelsinskal, fikon och russin. Även den ska provbakas och provsmakas.

Den övre fruktkakan är Evys recept som är fullmatat med go´saker. Till vår stora häpnad var kristidkakan nederst mycket god den också. Trots att smöret var uteslutet, äggen saknades och mängden godsaker betydligt mindre. Ära till dem som skrev Stora Kokbokens Kristidsnyckel. De visste hur man skapar goda bakverk på nästan ingenting.

Adventskaffe med önskelista

När kakorna väl är bakade kommer vi till det bästa, nämligen kaffet. I år blir vi ovanligt få vid kaffebordet, men det hindrar inte att man dukar fint och börjar nedräkningen till jul. I VintageQs barndom var det dagen då man skrev önskelista till tomten. Men VintageQ har också deltagit i en familjetradition där första advent var dagen då alla gjorde smällkarameller av silkespapper att så småningom hänga i granen.

Vintagemannens mat firar snart 1 år

Årets julglögg från Blossa provsmakas. Vi kan konstatera att vi är bättre på saffranssmak än vad de är.

Du vet väl att Vintagemannens mat, som startade i januari 2019, uppdateras mycket oftare på Instagram och Facebook? Följ oss gärna där.

Och det som blir över gör man skorpor av. Då kan man njuta av julsmaken länge, länge…

Vintagemannen vältrar sig vällustigt i vardagen

21 oktober, 202021 oktober, 2020 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Tre kvartal in i experimentet Vintagemannens Mat har matlagningen blivit mer än att testa hur maten smakade under krigsåren 1940-45. Experimentet startade försiktigt vid årsskiftet med att vi började laga en middag i veckan taget från Husmoderns Köksalmanack från krigsåren. Nu har det vuxit till något betydligt godare som definitivt ändrat vår inställning till kristidsmat och till mat överhuvud taget. Mersmak är bara förnamnet.

God, godare, godast

Kristidsmat ÄR god mat. Vi har lagat middagar, konserverat, tagit tillvara, bakat och jämfört med moderna produkter i blindtester. Av alla de fyrtiotre middagar vi hittills ätit är det högst fem som inte smakat gott. Nej, ni behöver inte laga 1943 års recept på tomatsoppa med makaroner, men vi kan verkligen rekommendera att ni provar receptet från 1942 på torskfilé Paysenne eller testar sås á la Tom.

En guldgruva och källa till inspiration från 1933 till idag. Här finns dagliga middagstips.

Vi har varit återhållsamma med att bjuda familj och vänner på kristidsmat. Vi vill inte riskera att vännerna ska tycka att vi blivit knäppa som bara bjuder på äcklig mat från Historieätarna. Men ibland gör vi undantag. För inte så länge sedan bjöd vi på en av våra enklaste efterrätter från kristiden; hemgjort äppelmos med gräddmjölk, toppat med lite skorpsmulor. Total succé! Och när vi utsatte sönerna med familjer för sockerkaksprovning fick kristidssockerkakorna omdömet ”en modern utveckling av sockerkaka till en lite nyttigare variant som kräver att man tuggar”.

corona har gjort oss till riktiga picknick-proffs

Bästa vägkrogen ligger oftast längs ”Gamla vägen”, t ex Riksettan.

Vintagemannen har alltid varit svag för att åka ”gamla vägen” och att ha matsäck med sig. Covid-19 har tagit uteätandet till en ny nivå. Kristidens förslag på picknickmat slår definitivt nutidens. Vill du testa själv? Kolla blogginläggen ”Dryga ut matkassan & ransoneringskupongerna med potatisbröd & krigssmör” eller ”Sommartid är picknicktid”. Där får du Vintagemannens bästa tips.

Konservera sommaren. Hemgjort är godast.

Täck vad mycket gott man kan göra av lite plommon

Under året har vi testat och jämfört hemlagat med fabrikstillverkat; äppelmos, lingonsylt, nyponsoppa, maränger, mandelbiskvier, marsipan och en del annat . När det kommer till konserver och inläggningar kan vi konstatera att hemlagat är godast. Utan jämförelse. Hemligheten stavas mer råvara, mindre socker och matigare konsistens. Förutom mer råvara behövs också tid. I dessa C-19 tider behöver det inte nödvändigtvis vara ett problem när aktiviteter och äventyr blir inställda. Då kan en dag med konservburkarna bli ett helt äventyr.

Det finns inga rester

Allt som blir över blir automatiskt en ingrediens in i en ny maträtt. Vi tillhör inte surdegsbakarna, men gissar att kristidsmatlagning är ungefär som att baka med surdeg. Man får se till att spara lite av den gamla, för att den nya man lagar ska få en riktigt smarrig ingrediens. Dessutom funkar rester som halvfabrikat – de spar tid när man lagar till den nya rätten. Det sättet att tänka har verkligen påverkat all vår matlagning.

vardagen blir fest

Vintagemannens mat har fått oss att kliva utanför våra gamla mathjulspår. Resultatet är att middagarna har blivit mer varierade. Genom att hämta middagsrecepten från 75 år gamla Husmoderns Köksalmanack har vi provat många maträtter vi aldrig nånsin skulle ha testat. Recepten skulle vi aldrig ha hittat och hade vi mot förmodan gjort det hade vi ratat dem för att de inte verkar jättespännande. Och för att alla inspirerande färgbilder saknas. Vår förutfattade mening om äldre mat som tråkig och grå mat har verkligen kommit på skam. Det mesta har varit Smaskens! Dessutom följer recepten årstiderna, så att det alltid är enkelt att hitta råvarorna, vilket ger en naturlig variationen och omväxling.

Norsk havrepudding, en riktig hit, som ingen norrman hört talas om.

Efterrätten har säkert också bidragit till att göra middagarna till en fest. En kristidsmiddag består av både huvudrätt och efterrätt!

Bra för magen och bra för plånboken

Följer man receptet blir man mätt och portionerna blir lagom stora. Inte såna där jätteportioner som idag. Det är bra för både magen och vikten. Att följa receptet är även bra för plånboken.

Hållbarhet byggd på lust och fåfänga.

Troligen har vårt klimatavtryck minskat och idag köper vi betydligt mer svenskodlat. Något som inte var ett mål i sig, utan som blev ett resultat. För du kommer väl ihåg Vintagemannens slogan; Hållbarhet byggd på lust och fåfänga.

Måltiden blir bättre av två rätter: förrätt och efterrätt

23 augusti, 2020 av Ingemar A, publicerad i Mat och sånt, Vintagemannens mat

”En efterrätt är aldrig en rätt utan alltid två. Skälet är att den i konsekvensens namn kräver att man ätit något före för att den ska kunna bli efter”. Så klokt uttrycker sig Richard Tellström. Blir måltiden bättre av en huvud- och en efterrätt? Svaret är ett otvetydigt JA! Efterrätten kompletterar huvudrätten och gör att det blir en helhet.

Det är jättelätt att göra en läcker vardagsefterrätt. Ta en skiva sockerkaka, lite vispad grädde (gärna spetsad med fet grekisk yoghurt) och några färska bär eller en god sylt. Både smaskens och lite fest i vardagen på ett par minuter.

I 2:a världskrigets ransoneringstid är efterrätten extra viktig för att måltiden ska bli komplett och en helhet. Efterrätten ger fler råvaror, både fria och ransonerade att spela med. Det kan behövas både för att få i sig alla näringsämnen och för att bli mätt. Den 12 november 1943 är ett utmärkt exempel på helhet. Husmoderns Köksalmanack föreslår Tomatsoppa med makaroner och sedan Manchesterpudding till middag. Tomatsoppan för 4 portioner består av fiskspad, tomatpuré och så 12 gram makaroner per portion. Allt förtjockat med lite vetemjöl. Men efter soppan får man äta Manchsterpudding som innehåller både mjölk, mannagryn, äggpulver och hallonsylt. Smaskens! Med den efterrätten går man inte hungrig från matbordet. Och inte behöver man slösa mjukt bröd som tillbehör till soppan heller.

tomma kalorier

Får vi fresta med lite ”Färsk plommonsnö” från Jell-O-broschyren 1938. Det är en efterrätt som inte ger något tuggmotstånd. Och inget annat heller.

Under 1970-talet slutade svenska folket att äta efterrätt på vardagarna. Hemmafrun försvann och ersattes av den yrkesarbetande kvinnan. De stora flyttlassen gick från mindre orter till större städer, avstånden blev längre mellan hem och arbete. Den lagade lunchen utanför hemmet blev allt vanligare och middagen hemma blev enklare. Efterrätten försvann och med den tjugo trevliga minuters samvaro runt middagsbordet.

Efterrätten som blev dessert

Det var där någonstans som vardagsefterrätten ersattes av desserten. Den lite finare ”desääären”, som kräver särskilda dessertbestick och gärna ett glas dessertvin till, har förvisso funnits i Sverige sedan 1700-talet, men det var på 1980-talet som den slog igenom rejält. Ut åkte vardagens fruktkompott, nyponsoppa och pudding och in kom ”Grand dessert”, Gino, exotisk frukter, krämiga parfaiter, glass, mousser, panna cotta och hundratals varianter av chokladdesserter till helgerna. Idag är det är väl bara pannkakorna till ärtsoppan som hållit ställningarna någotsånär som vardagsefterrätt.

Här står det pastelliga åttiotalet som spön i backen. Inspiration från Glacebolaget

husmoderns köksalmanack kan man lita på

Men det finns en publikation som inte böjer sig för nymodigheter och som inte ändrar på ett vinnande koncept, nämligen Husmoderns Köksalmanack. Från starten 1933 och fram till idag innehåller samtliga middagsförslag en huvudrätt och en efterrätt – 365 dagar om året. Den 11 augusti 1933 föreslår almanackan att vi ska äta stekt makrill med stekt potatis följt av surmjölkspaj. 2019 består middagsförslaget av laxfrikadeller i god citronbuljong med sockerärtor och salladslök med färskpotatis och klippt dill. Och som efterrätt sötsalta brownies med chokladfrosting. Det är 86 års mattrender mellan förslagen, men efterrätten har överlevt.

Varje dag, år ut och år in, får man ett förslag till efterrätt i den här klassiskern.

Plommonen var, precis som idag, mogna den här veckan 1945 och 2020. Man ska äta efter säsong.

2000 är det fortfarande ett förslag till efterrätt varje dag

Kristidens efterrätter och dagens

Att laga en kristidsmiddag ur Husmoderna Köksalmanack i veckan har gjort att vi återupptäckt efterrätten. Den gör verkligen middagen mer komplett och därmed godare. Dessutom gör den att man sitter kvar lite längre vid matbordet.

VintageQ är svag för kräm gjord på torkad frukt med en skvätt gräddmölk till. Kanske är det minnet av en trygg barndom som smakar gott. Men vi har ätit många andra goda efterrätter under året. En av de mer otippade, som vi även bjöd ungdomarna på, är ”Norsk havregrynskaka med saftsås”. De kunde inte gissa att den var gjord på havregryn och tyckte att den var god. Receptet kommer här, för den som vill testa.

Pröva receptet, det är jättegott. Det räcker med en lätt soppa före.

Mer efterrätt åt folket

Så kära läsare, det är dags att återinföra efterrätten. Det kan tyckas att sötsaker inte passar i ”Vintagemetoden”, men det är fel. Vi har hållit vikten hela året trots att vi ätit både söta och kaloririka efterrätter i över ett halvår nu. Det är hela måltiden som räknas, så med en sallad eller soppa före så ryms även den mastigaste pudding. Förmodligen är det klimatsmart mat också. Smaskens.

Glöm inte att ta vara på alla frukter och bär såhär års och njut av en god efterrätt.

Nu gäller det att konservera sommaren så att vi får efterrätt hela året. Så sätt igång att safta och sylta för fulla muggar.

Har du upptäckt Vintagemannens mat på Instagram eller Facebook ännu? Annars är du välkommen att börja följa oss där också.

Hur många recept på sockerkaka behöver du? Fler än du tror om du ska baka kristidsgräddtårta.

21 juli, 202020 juli, 2020 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

För ett tag sedan kom VintageQ över broschyren ”10 bra recept med lite fett och ägg”. Den är utgiven av Marabou Bakningslaboratorium, mitt under brinnande krig, 1942. Broschyren väckte frågan om det går att baka en god sockerkaka utan att använda ägg eller smör. För att bli klokare spenderade VintageQ en dag i köket med att baka sockerkaka och sen att göra gräddbakelser på tunn kaffegrädde. Går det? Vi testade att göra tårta till fruntimmersveckans alla namnsdagsbarn, dels för att testa hur kristidsvispgrädde gjord på tunn grädde smakar. Dels för att se vilken sockerkaka som ger bäst tårtbotten.

Tolv recept på sockerkaka i den stora bakbibeln

Sockerkaka 1, Sockerkaka 2, Sockerkaka 3, Sockerkaka 4, Annan sockerkaka, Fin sockerkaka, God sockerkaka, Mors sockerkaka, Lätt sockerkaka, Bess sockerkaka, Fransk sockerkaka och Haslarps sockerkaka. Så många recept på sockerkaka finns det i Hemmets stora bakbok från 1931. Alla innehåller de ägg, socker, mjöl och bakpulver, några innehåller även smör, andra mjölk eller grädde och vissa även potatismjöl.

Sockerkaksbaket har gått bakåt

I upplaga 100 av Sju Sorters kakor från 2017 finns bara ett enda recept på Sockerkaka. Det innehåller å andra sidan extra av allt det som gör kakan mjuk och saftig, dvs smör, ägg och mjölk.

går det att baka sockerkaka utan fett och ägg?

I broschyren ”10 bra recept med lite fett och ägg” har upplägget kristidsfokus. Där handlar det om att ”utifrån de besvärliga förhållanden och inskränkningar som råder hjälpa varje svensk husmor att ta väl vara på vad som för tillfället finns hemma genom att göra recepten anpassbara”.

Således finns ett recept på sockerkaka utan fett och ett på sockerkaka utan ägg. Både ägg och matfett var som bekant hårt ransonerade under kriget. 1942 var ransonen ungefär 1½ ägg och 250 gram matfett per person och vecka. För att baka 2017 års sockerkaka skulle alltså en tredjedel av veckans matfettsranson och två veckors äggranson gått åt.

nå, Vilken sockerkaka är godast?

Sockerkaka är inte speciellt svårt att lyckas med. Bara man inte tar för mycket bakpulver, smörjer formen väl och inte öppnar ugnsluckan för tidigt så ordnar sig det mesta. Så om bakandet i sig finns inte mycket att säga. Alla recepten var lätta att följa och resultaten blev lyckade.

Men hur smakade kakorna? Jo, som en sockerkaka ska. Smakerna var förvånansvärt lika mellan de olika recepten. Nu ska erkännas att jag smaksatt samtliga med saften av ½ citron plus lite rivet citronskal. Allt för att det inte skulle gå att enkelt skilja ut smaken på den kaka som inte innehöll ägg eller den som innehöll mest socker.

Konsistensen var det stor skillnad på.

Den moderna ”extra av allt-kakan” är mjukast och saftigast. En riktig lyxkaka. 1931 hade den troligen fått namnet Extra fin sockerkaka, Grevinnans sockerkaka eller något liknande. Den är mjuk & saftig, men ger inte något tuggmotstånd alls, utan liksom smälter i munnen och bara slinker ner. Som gjord för att ta en skiva till utan att det märks. Men som botten i en tårta eller bakelse med grädde och jordgubbar skulle den lösas upp och bli alldeles för slafsig. Det blir ingen trevånings bröllopstårta med den som botten. Ingen ide att ens testa den till en namnsdagstårta.

Kakan som inte innehåller fett har mest tuggmotstånd, vilket är ganska trevligt. En perfekt botten till en liten bakelse med en klick vispgrädde och en några färska bär. Vill man äta rostad sockerkaka med en klick fet grekisk yoghurt & en jordgubbe på är den troligen perfekt. Vid blindtest hade Vintagemannen denna som favorit.

Sockerkakan som inte innehöll några ägg hade också god smak, bra tuggmotstånd men var lite torrare än kakan bakad med ägg. Även den funkar utmärkt till bär och vispgrädde. och för att rosta. Denna är VintageQs favorit.

Blindtestpatrullen gav alla tre varianterna godkänt. Den yngre generationen, barnen och deras familjer, tyckte bäst om den modernt fluffiga sockerkakan. Det är väl en sån de är vana vid. Men ingen hade protesterat om de blivit serverade de andra. De tyckte tom att kakan utan smör hade en trevlig och spännande konsistens, som om den var en modern utveckling av sockerkaka till en lite nyttigare variant som kräver att man tuggar.

Vispgrädden förbjöds 1940, så vi fick göra kristidsvisp istället

Under 2:a världskriget var vispgrädde ingen självklarhet. Tvärtom. Redan i november 1940 beslutades att grädde med en fetthalt över 15 % inte fick säljas. Beslutet togs för att klara smörproduktionen. Grädde går med nöd att vispa vid en fetthalt på 27 %, men den ska helst upp en bit över 30 % för att det ska bli ett fast skum som behövs för att spritsa och dekorera tårtor. Så hur gjorde man? I kvarlåtenskapen från VintageQs mamma fanns en svart bok med vaxade pärmar och med handskrivna recept. Ett av dem heter Vispgrädde av tunn grädde. Så vad passar bättre än att testa den för att göra en namnsdagstårta till Margareta, ett av mammas namn.

Se vilka skatter som döljer sig i gamla mammors köksskåp

Så vi köpte en förpackning Kelda Matlagningsgrädde 15 %. Egentligen letade vi efter kaffegrädde som brukar ha 12 % fett, men vi höll oss ju inom lagens råmärken. Sen lade vi gelatinbladen i blöt, blandade i grädden och lät det stelna i kylskåpet i tio minuter. Äggvitan vispades under tiden till hårt skum. Sen vispade vi ihop matlagningsgrädden och gelatinet, och därefter tillsattes äggvitan och så piskades alltsammans ihop till vårt magra kristidsfluff.

Det är inte Keso och inte risgrynsgröt. Det är vispgrädde av tunn grädde, gelatin och äggvita.

Vår ”vispgrädde” visade sig dock inte ha samma egenskaper som riktig vispgrädde. Den är lite vitare och smakar lite tunnare, men smaken är ändå helt OK. Fett bär smak. Det är ”bärigheten och fluffigheten” som är problemet. Det blev lite för löst och ser grynigt ut. Grädden kan ligga ovanpå en gräddtårta, men den går inte att spritsa och försöker man smeta in kanterna kommer den här tunna grädden att rinna ner ganska snabbt. Så det gäller att dekorera väl med bär och andra godsaker.

Tårta till fruntimmersveckans damer

Men den duger bra till ett namnsdagskalas om man har goda tårtbottnar och gott om juli månads färska blåbär och hallon. Båda våra tårtbottnar från krigsåren fungerade perfekt, med några pluspoäng för den som var bakad utan ägg. Så Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina kan pusta ut. Du får namnsdagstårta även i kristider.

Smaskens, sa VintageQ, och firade mammas namnsdag

en husmor behöver ett helt sockerkaks-bibliotek

Så hur många recept på sockerkaka behöver man? Svaret blir definitivt fler än ett. Och som vanligt överraskar kristidsmatlagningen genom att leverera ett resultat som inte är ett nerköp och som smakar smaskens.

Följer du Vintagemannens mat? Vi är ganska aktiva på Instagram och Facebook. Häng med os där.

PS. Tack Prima Pinaler i Mölnbo, antikaffären där vi hittade broschyren Marabous Matlagningslaboratorium. Utan er hade denna lilla fest inte blivit av.