#vintagemannen #vintageqvinnan #vintagemannensmat

I Sverige är vi uppfödda på lagringsbara livsmedel. Det svenska smakackordet består av konserverade och hållbara förrådssmaker – inte färska. Det lärde vi oss av Richard Tellström som i slutet av november webbföreläste om svensk matkultur. Låter det trist? Tvärtom – det är färsk mat som är trist. Den smakar ofta så lite i sig själv att den kräver kryddor. Konserverade livsmedel däremot adderar mer smak och kräver inte så mycket kryddning för att smaka gott.

Inspirerade av Rickhard Tellströms föreläsning gick VintageQ tillbaka till 2020 års Konserveringsjournal för att kolla hur mycket konserverade smaker som fanns i skafferiet och hur mycket som konsumerats. Och för att testa hur inläggningarna piffar upp middagen. Häng med i provsmakningen av plommonchutney, inlagda tomater och dito gurkor.

Squash eller zucchini är godare inlagda än färska

Fånga naturens gåvor

*2020 var ett bra bärår, både i trädgården och skogen; plommon, blåbär, nypon, mm.*

Alla husmödrar för en konserveringsjournal

I Husmoderns köksalmanack dyker en konserveringsjournal upp i almanackan 1951, kanske som en markering att hemmafrun nu blivit ett precisionsyrke som krävde noggrann dokumentation. 1969 får Konserveringsjournalen sällskap av nyheten Frysboxjournalen. 1983, när almanackan fyller 50 år, är det slut med alla journaler. Efter det får man hålla till godo med en och annan inspirerande artikel om den där särskilda lyckan som uppstår när man tar vara på ”sommarens handplockade gåvor”. Inget tjafs om livets nödtorft som att säsongsutjämna, dryga ut och ta tillvara.

VintageQ har naturligtvis fört konserveringsjournal och i den går det att läsa att under sommar och höst har hon syltat tomater, lagt in gurka, zucchini, nypon och gjort plommonchutney. Ja, utöver äppelmos, blåbärs- & lingonsylt förstås.

Konserveringsbibeln hittar du på antikvariat

hemkonserverat är godast

Hemkonserverat är mycket godare än industriellt tillverkat. Utan jämförelse. Hemligheten stavas mer råvara, mindre socker och matigare konsistens. Lägg därtill större variation i kryddning och att varken inlagda tomater, nypon eller plommonchutney går att köpa i en vanlig livsmedelsbutik.

Plommon är lika gott i alla möjliga former.

Syltade tomater och nypon och inlagda gurkor och zucchini.

Provsmakning i konservfabriken

Kan egeninlagda konserver ersätta italienska delikatesser som oliver, carciofini, kapris, pesto, auberginröror och andra italienska delikatesser som fredagsmys? För ett tag sedan testade vi. Fram plockades knäcke- och mjukt bröd från finbageri, smör, lyxigt smaksatt ister från Franzéns, småskaligt tillverkad leverpastej och ost. Och så lite strimlad vitkål. Vintagemannen tycker att knäckebröd med mycket smör och drivor av vitkål är en oslagbar kulinarisk läckerhet. Istället för italienska delikatesser plockade vi fram inlagda nypon, syltade gröna tomater, inlagd zucchini, saltgurka och plommonchutney.

”Tapas Swedese” är lika gott som medelhavsdelikatesser

”Tapas Swedese”: inlagda gurkor, zucchini, tomater, plommon och nypon övertygade oss om att inlagda små delikatesser inte behöver komma från Medelhavet.

Brukar du festa på parmaskinka, salami, oliver och andra små delikatesser från Medelhavet? Då går du över ån efter vatten, kan vi berätta. Det finns många lokalproducerade läckerheter här hemma; lufttorkade skinkor, korvar och pastejer från svenska småskaliga matproducenter. Tillsammans med hemkonserverat blev det rena gourmetfredagsmyset. Och till spännande närystade ostar smakar nyponsherry och syltade nypon lika bra som portvin och fikonmarmelad.

Hemgjord nyponsherry är smaskens även på den finaste middag.

Ett annat exempel på oväntat lyckade kombinationer är plommonchutney till vitkålssmörgåsen.

De glömda Efterrätterna

Vi har numera flera hemkonserverade efterrättsfavoriter. Plommonkompott med gräddmjölk t.ex. dög som efterrätt på självaste nyårsafton. Eller Änglamat, där syrliga lingon blandar sig med vispad grädde och skorpsmul. Äppelmos med lite skorpsmulor eller stekt kavringssmul på och gräddmjölk till är himmelskt gott, det tycker tom barnen i 30-årsåldern. Här pratar vi om ”mos” i en helt annan division än ”köpemos”. Rulltårtsbakelse med blåbärssylt i, Mandelmussla med grädde & björnbärssylt hör också till delikatesserna. Varför äter man sånt så sällan?

Håll Koll i Matkällaren

Såhär sju månader in i det konserverade året räknar VintageQ burkarna i matkällaren. Äppelmoset är redan på upphällningen. Lingonsylten kommer inte heller att räcka till nästa höst. Även mängden inlagda gurkor är snålt tilltagen. Resten av inläggningarna kommer nog att gå ganska jämt ut, med ett undantag och det är Plommonchutneyn. Där blev det lite för många burkar, men det är egentligen inga problem. Den kommer att vara lika god säsongen 2021/2022 som den är nu.

En riktig husmor för en konserveringsjournal för att hålla reda på alla läckerheterna i matkällaren. Men de är så svåra att hitta nuförtiden. VintageQ fick kopiera en från Husmoderns Köksalmanack 1959.

Om du vill läsa mer om när vi öppnar våra konservburkar och njuter av innehållet så ska du följa Vintagemannens mat på Instagram och FaceBook.

”En efterrätt är aldrig en rätt utan alltid två. Skälet är att den i konsekvensens namn kräver att man ätit något före för att den ska kunna bli efter”. Så klokt uttrycker sig Richard Tellström. Blir måltiden bättre av en huvud- och en efterrätt? Svaret är ett otvetydigt JA! Efterrätten kompletterar huvudrätten och gör att det blir en helhet.

Det är jättelätt att göra en läcker vardagsefterrätt. Ta en skiva sockerkaka, lite vispad grädde (gärna spetsad med fet grekisk yoghurt) och några färska bär eller en god sylt. Både smaskens och lite fest i vardagen på ett par minuter.

I 2:a världskrigets ransoneringstid är efterrätten extra viktig för att måltiden ska bli komplett och en helhet. Efterrätten ger fler råvaror, både fria och ransonerade att spela med. Det kan behövas både för att få i sig alla näringsämnen och för att bli mätt. Den 12 november 1943 är ett utmärkt exempel på helhet. Husmoderns Köksalmanack föreslår Tomatsoppa med makaroner och sedan Manchesterpudding till middag. Tomatsoppan för 4 portioner består av fiskspad, tomatpuré och så 12 gram makaroner per portion. Allt förtjockat med lite vetemjöl. Men efter soppan får man äta Manchsterpudding som innehåller både mjölk, mannagryn, äggpulver och hallonsylt. Smaskens! Med den efterrätten går man inte hungrig från matbordet. Och inte behöver man slösa mjukt bröd som tillbehör till soppan heller.

tomma kalorier

Får vi fresta med lite ”Färsk plommonsnö” från Jell-O-broschyren 1938. Det är en efterrätt som inte ger något tuggmotstånd. Och inget annat heller.

Under 1970-talet slutade svenska folket att äta efterrätt på vardagarna. Hemmafrun försvann och ersattes av den yrkesarbetande kvinnan. De stora flyttlassen gick från mindre orter till större städer, avstånden blev längre mellan hem och arbete. Den lagade lunchen utanför hemmet blev allt vanligare och middagen hemma blev enklare. Efterrätten försvann och med den tjugo trevliga minuters samvaro runt middagsbordet.

Efterrätten som blev dessert

Det var där någonstans som vardagsefterrätten ersattes av desserten. Den lite finare ”desääären”, som kräver särskilda dessertbestick och gärna ett glas dessertvin till, har förvisso funnits i Sverige sedan 1700-talet, men det var på 1980-talet som den slog igenom rejält. Ut åkte vardagens fruktkompott, nyponsoppa och pudding och in kom ”Grand dessert”, Gino, exotisk frukter, krämiga parfaiter, glass, mousser, panna cotta och hundratals varianter av chokladdesserter till helgerna. Idag är det är väl bara pannkakorna till ärtsoppan som hållit ställningarna någotsånär som vardagsefterrätt.

Här står det pastelliga åttiotalet som spön i backen. Inspiration från Glacebolaget

husmoderns köksalmanack kan man lita på

Men det finns en publikation som inte böjer sig för nymodigheter och som inte ändrar på ett vinnande koncept, nämligen Husmoderns Köksalmanack. Från starten 1933 och fram till idag innehåller samtliga middagsförslag en huvudrätt och en efterrätt – 365 dagar om året. Den 11 augusti 1933 föreslår almanackan att vi ska äta stekt makrill med stekt potatis följt av surmjölkspaj. 2019 består middagsförslaget av laxfrikadeller i god citronbuljong med sockerärtor och salladslök med färskpotatis och klippt dill. Och som efterrätt sötsalta brownies med chokladfrosting. Det är 86 års mattrender mellan förslagen, men efterrätten har överlevt.

Varje dag, år ut och år in, får man ett förslag till efterrätt i den här klassiskern.

Plommonen var, precis som idag, mogna den här veckan 1945 och 2020. Man ska äta efter säsong.

2000 är det fortfarande ett förslag till efterrätt varje dag

Kristidens efterrätter och dagens

Att laga en kristidsmiddag ur Husmoderna Köksalmanack i veckan har gjort att vi återupptäckt efterrätten. Den gör verkligen middagen mer komplett och därmed godare. Dessutom gör den att man sitter kvar lite längre vid matbordet.

VintageQ är svag för kräm gjord på torkad frukt med en skvätt gräddmölk till. Kanske är det minnet av en trygg barndom som smakar gott. Men vi har ätit många andra goda efterrätter under året. En av de mer otippade, som vi även bjöd ungdomarna på, är ”Norsk havregrynskaka med saftsås”. De kunde inte gissa att den var gjord på havregryn och tyckte att den var god. Receptet kommer här, för den som vill testa.

Pröva receptet, det är jättegott. Det räcker med en lätt soppa före.

Mer efterrätt åt folket

Så kära läsare, det är dags att återinföra efterrätten. Det kan tyckas att sötsaker inte passar i ”Vintagemetoden”, men det är fel. Vi har hållit vikten hela året trots att vi ätit både söta och kaloririka efterrätter i över ett halvår nu. Det är hela måltiden som räknas, så med en sallad eller soppa före så ryms även den mastigaste pudding. Förmodligen är det klimatsmart mat också. Smaskens.