Ska man hålla stilen måste man sköta sina kläder och grejor

Stil handlar mycket om skicket på kläderna. En trashank med hål på armbågarna eller en solkig lortgris lär inte uppfattas som stilig. Stil som håller över tid är hel och ren. Så avsnitt 10 i Stilskolan kommer att handla om att laga kläder och skor och hålla dem i ordning.

Om man köper begagnat och vintage får man räkna med tre saker, att plagget är smutsigt, att det inte har perfekt passform, och att det kan vara skadat. Vi tar dem i tur och ordning.

vattentvätt är effektivare än kemtvätt

Kan man tvätta allt i vatten? Nej, kanske inte riktigt allt, men mer än du tror. Ylle t.ex. tål 100 grader och inte bara de 30 som det står på tvättmaskinen. Det yllet inte klarar är rörelse i vattnet. Då filtar det ihop och krymper. Det är därför ylleprogrammet bara vaggar tvätten och inte tumlar runt.

Den här inrökta och illaluktande kostymen har Tvättstället i Alvik tvättat i vatten.

Om ett plagg luktar riktigt sunkigt får man börja med att vädra det ordentligt och med ordentligt menas ibland flera veckor. Förr i tiden tvättade man inte alls lika ofta som idag. Då vädrade och borstade man, samt behandlade fläckar. Vi tvättar nästan ihjäl våra plagg idag i nån hysterisk hygienhets. Husmorstipsen talar om både ättika och vodka, men riktig stark odör tar det nog inte död på. Kemtvätt tar inte heller bort lukt. Det är bara vattentvätt som funkar.

Att tvätta en yllekostym är vanskligt. Jag tvättar utan att tveka byxor och väst i maskin. Men kavajen är det kluriga. Där har vi foder, axelvaddar och mellanlägg som kan ta stryk av vattnet. Om slagen är limmade, som på moderna kostymer, kan de alldeles förlora sin form. De måste vara pikerade med stygn. Som tur är finns det, i större städer, kemtvättar som också kan tvätta i vatten. Du får fråga dig fram. Att ta bort äldre knappar och spännen kan också behövas före tvätten. De riskerar att förstöras annars.

Borsta ur plaggen ordentligt (innan du tvättar)

Du anar inte hur mycket skit som kan finnas i en gammal kostym. Man måste borsta den noga både utvändigt och invändigt – i vartenda skrymsle – i fickor, ärmar, fållar, slag. Det är där i smuts och mörker som mal och pälsängrar trivs. Skulle oturen vara framme och du upptäcker små hål i kläderna från insekternas larver så kan du kontakta antingen bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren. Antagligen finns det försäkringar mot ohyra. Och sen får Anticimex rycka ut.

Klädvårdsmannen dyker upp på balkongen när han köpt något gammalt vintageplagg

Man kan ändra en storlek upp eller ner

Passformen är det ju ganska lätt att få kläm på så fort man provat ett plagg. Ärmlängd, benlängd och byxvidd är oftast ganska lätt att justera. Generellt kan man säga att en storlek upp eller ner funkar, men inte mer. I moderna plagg finns nästan ingen sömsmån, så där är möjligheterna att lägga ut mindre. Men kommer man till kavajens eller rockens vidd måste man vara lite mer noga när man provar. Ofta finns det några centimeter att ändra kring magen eller så kan man flytta knapparna någon centimeter. Men sitter axlarna fel så ge upp. Det kostar massor av timmar hos skräddaren att ändra axelpartiet, så det är det ytterst sällan värt att göra. Prova alltså alltid en kavaj där du kan se dig själv i en backspegel. Är det mycket rynkor kring axlarna? avstå från att köpa.

Fixa skadorna

Det finns tre typer av skador att se upp med; slitage, hål och ohyra. Kraftigt slitage, t ex en blank byxbak är det inte mycket att göra åt. Är ärmarna lite för långa går det bra att lägga upp dem. Men är de för korta blir det en synlig rand. Är det slag på byxorna så kan man lägga ner dem först, eller så gör man ett lite grunt fuskslag enligt skissen nedan.

Hål kan lappas och lagas

Förr var det vanligt att man lappade kläderna. Är hålet inte för stort och sitter på ett diskret ställe är det fortfarande en bra idé.

Hål kan lagas på många olika sätt. Lappning är det enklaste, Om man inte har överblivet tyg eller laglappar kan man kanske ta en bit inuti plagget. Små hål, som uppkommit av att man fastnat i något vasst eller att malen har ätit, kan fixas med konststoppning – det mest exklusiva och eleganta sättet. Det blir en nästan osynlig lagning, men det kostar många hundra kronor för varje litet hål. Så det gäller att plagget är värt den kostnaden. Jag har tidigare bloggat om konststoppning.

Klädvård – a never ending story

När man väl fått sitt plagg i ordning gäller också tre saker; att hålla dem rena och fräscha, att laga små skador som uppstår samt att se till att inte mal och ohyra äter upp dem.

På antikvariat hittar man gamla böcker fulla med nyttiga med husmorstips. Den här utgavs av staten 1951.

Vädra och borsta efter varje säsong

En vintageman, eller gentleman också för den delen, måste nästan vara som en gammaldags husmor. Hon tog varje höst och vår ut allt ur garderoberna och vädrade, skakade och borstade. Det är så man håller ohyran borta. Så gör vi också. Vi tar fram klädstänger på balkongen och vädrar, tömmer fickor och borstar ur. Plagg som använts lite kanske klarar sig med vädring, men favoritplaggen borstas både utanpå och inuti. Har det uppstått skador så får man själv eller skräddaren fixa dessa. Fläckar behandlas med husmorsknep eller lämnas till tvättinrättning.

Höst och vår byter vi garderob. Då ska allt vädras och borstas innan det hängs ner i förrådet.

Stopp för trasiga strumpor

Strumpor hör till det som slits mest, speciellt yllestrumpor. Då är en stoppsvamp bra att ha. Och stoppgarn i allsköns färger kan man hitta billigt på loppis. Jag brukar alltid köpa minst två par strumpor av samma sort när jag köper nya. När de går sönder lagar jag dem. Men när en strumpa är helt bortom räddning har jag fortfarande tre kvar att slita på ett tag till.

Köp skor som går att reparera

Om man köper randsydda kvalitetsskor kan de hålla i årtionden. Men då måste man sköta om dem. Använd alltid skoblock när de står i skohyllan. Ha inte samma skor varje dag utan låt dem vädra ut. Och lämna dem till skomakaren när de börjar bli slitna. Det första som måste bytas är gummiklacken på hälen, och senare själva sulan. Kvalitetsskor går det utmärkt att reparera flera gånger. Jag brukar förstärka skor med lädersula med en tunn gummisula. Det funkar bättre i vårt klimat.

Skoputsning är en sport som det tävlas i. Spegelblankt ska det vara. Vintagemannen är dock en latkorv som inte tycker att det är så kul att putsa skor. Men han försöker ändå avlägsna smuts och hålla skinnet mjukt, vattenavvisande och hyggligt blankt. Några gånger per säsong har han skoputsardagar när han går igenom alla bruna skor en dag och alla svarta en annan dag. Då får skorna både tvätt, smörj och färg. Dagligen, innan han ska gå ut, tar han fram en putsvante med fårskinn och ger skorna en omgång.

– Jag måste köpa nya skor till bröllopet, sa sonen. Icke, sa Vintagemannen, lämna in dina finskor till skomakaren så duger de allt att gifta sig i. Att vi sen hittade en klassisk finkostym för 250 kr på en loppis gör ju inte historien sämre. Det blev många tusenlappar över till annat kul.

kläderna får stryk

Skjortor och byxor behöver strykas och pressas. Då håller de stilen längre. En gammal regel för lyckad strykning är de tre T:na: Temperatur + Tid + Tyngd. Vi har tröttnat på moderna ångstrykjärn som efter en tid hostar ut brun sörja på vita skjortor. Det hjälper inte med avkalkning, problemet kommer tillbaka. Istället har vi återgått till gamla strykjärn som är ordentligt tunga. De är sällsynta, men när de väl dyker upp kostar nästan ingenting på en loppis. Men vi köper bara sådana som har termostat.

De tre tunga till höger är bäst. Det tyngsta skräddarjärnet är till kostymer.

Det är svårt att stryka och pressa lite tyngre fodrade plagg som rockar, kappor och kavajer. Därför har vi köpt en ångmaskin. Det är häpnadsväckande hur mycket av skrynklorna som försvinner.

Det skrynkliga försvinner med ånga

När du läser om alla tvättar, ändringar och lagningar i det här blogginlägget förstår jag om du blir lite trött. Men Vintagemannen är inte så händig. Det enda han gör själv är att vädra, borsta, sy i knappar, stoppa strumpor och putsa skor. Resten lämnar han till duktiga skräddare, tvätterier och skomakare. Man får räkna med att lägga lite pengar på sådan service om man inte kan fixa det själv. Men det är det värt. Om man kan hitta en vintagekostym för 500 kr i en kvalitet som idag skulle kosta 50.000 kr att köpa ny är ju ytterligare 500 kr nästan ingenting för att få plagget snyggt igen.

Nu har Vintagemannens Stil-skola just avslutat kapitel 10. Har du läst de nio första? Du hittar dem i Arkivet under november och december 2020 samt januari 2021.