#vintagemannen #vintageqvinnan #vintagemannensmat

1950-talets hemmafru skötte både hem och arbete, precis som många kvinnor gör även idag.

23 mars, 2021 av Ingemar A, publicerad i 1930-tal, 1950-tal, 1980-tal, 2000-tal, Mat och sånt

För en majoritet av gifta kvinnor i Sverige har hushållsarbete aldrig varit en livsuppgift på heltid. Hushållsarbetet har oftast kombinerats med förvärvsarbete på deltid. Så var det även på 1950-talet, hemmafruarnas årtionde, även om det under just 50-talet var ovanligt många kvinnor som var hemarbetande på heltid. Hur många timmar lade kvinnorna ner på hushållsarbete och vilka uppgifter var det som tog längst tid? Vintagemannens mat har gjort en djupdykning bland matlagning, tvätt och städning. Häng med på en resa i kvinnoarbete.

En husmors arbetsvecka på 1950-talet

1957 genomförde Konsumentinstitutet en undersökning som omfattade tusen husmödrar. Urvalet skulle vara representativt för landets barnfamiljer. Husmor förde veckodagbok genom att ”med streck för varje kvart markera vad hon gjort under större delen av kvarten”.

Undersökningen visade att husmödrarna lade ner 34 ½ timme per vecka på olika husliga sysslor. Matlagning och städning tog mest tid, 10 timmar vardera. Att diska tog drygt 6 timmar, att sy och laga drygt 4 timmar och att tvätta 4½ timme per vecka. På 1930-talet tog motsvarande arbetsuppgifter 42 timmar och på 80-talet 26 timmar i veckan. Det är den tid vi lägger ner på städning som minskat, trots att vi bor större.

*Hur mycket Vintagemannen ”hjälper till” i hushållet får du gissa.*

Vän av ordning undrar naturligtvis hur många timmar per vecka männen ägnade åt hushållsarbete? Även det undersökte Konsumentinstitutet, fast 1956. Män med deltidsarbetande fruar ägnade minst tid åt hushållsarbete, nämligen 4 timmar/veckan. Om hustrun var hemarbetande ”hjälpte mannen till” 5 timmar/veckan och om hon nödvändigtvis skulle arbeta heltid deltog han hela 6 timmar/veckan i hushållsarbetet.

Hur var det egentligen med de tekniSka hjälpmedlen?

*Inte konstigt att tekniska hjälpmedel i köket kom att bli populära. För allt som kan göras bekvämare kommer förr eller senare att göras bekvämare.*

Matlagning & Disk

Att vara husmor på ett mindre lantbruk var definitivt mer tidskrävande och tyngre än i staden på 50-talet. Ett exempel är matlagning. På 1950-talet hade i stort sett alla hushåll i staden en gas- eller elspis, medan lantbrukarhustrurna i större utsträckning lagade mat på vedspis. Lantbrukarhustrur lagade dessutom fler måltider hemma, för medan personalmatsalar blev allt vanligare på 50-talet för stadsborna fortsatte lantbrukarna att äta hemma.

*Före kriget bakades det mycket matbröd i hemmen. Men under hemmafruns årtionde blev kaffebröd vanligare.* *Inte undra på att ”Sju sorters kakor” blev så populär*

Matlagning är annars något som husmödrarna lade ner mindre tid på 1957 jämfört med 1937. För att vara exakt 3 timmar mindre per vecka. Från 50-talet och framåt är den tid husmor lägger på matlagning däremot konstant, trots halvfabrikat, hushållsmaskiner och komponentmatlagning. Större variation i matlagningen idag är en förklaringar.

På 50-talet diskade man för hand. Sen handtorkade man. Köket skulle vara rent och disken undanplockad. Därför var diskning tidskrävande. Diskmaskinen introducerades visserligen under årtiondet, men var mycket exklusiv och sällsynt. I Konsumentinstitutets undersökning 1957 var det bare ett enda av de tusen undersökta hushållen som hade en diskmaskin. På 1980-talet, när många har diskmaskin är tiden vi lägger på diskning nästan halverad.

Tvätta och stryka

Tvättmaskinen är en annan tidsbesparande hushållsapparat. 1958 fanns den bara i 27 % av landsbygdshushållen. I stadshushållen däremot hade de flesta, tack vare det moderna bostadsbyggandet tillgång till tvättstuga, även om enbart 9 % av hushållen hade egen tvättmaskin. Trots tillgång till tvättmaskin minskar inte tiden vi lägger ner på att tvätta, den snarare ökar under hela 1900-talet. Skälet är att vi tvättare oftare och vi har dessutom mer som ska tvättas. Att vädra och borsta kläder eller skaka sängkläder har ersatts med tvätt. Den beräknade tvättmängden per år för ett hushåll med två vuxna och två barn var på 1930-talet 290 kg, och på 1950-talet 530 kg, dvs 240 kg mer.

Vintagemannen har återgått till de gamla tunga strykjärnen och skippat moderna ångstrykjärn. Vi trivs bättre med sådana här klassiker.

Sy

En symaskin fanns i nästan alla hushåll på 50-talet, oavsett om man bodde på landet eller i stan. Och syr, det gör husmödrarna. Långt in på 1970-talet syr vi mer än 4 timmar per vecka, vilket är lika lång tid som på 1930-talet. Men istället för att lappa och laga som var det vanligaste sömnadsarbetet på 30-talet, så sydde kvinnorna på 50-talet kläder, främst till barnen och till sig själva.

Städa

*När folk i folkhemmet fick bättre ekonomi så investerade man i hemmet. Hemmafrun blev ett yrke som kunde ”rationaliseras” precis som i industrin.*

På 1950-talet tog städningen betydligt mindre tid i anspråk än den gjort tidigare. Över årtiondena fortsätter tiden vi lägger ner på att städa att minska. 1937 städade vi nästan 14 timmar i veckan, medan samma städning tog 10 timmar på femtiotalet och 5 timmar i veckan 1982. Detta trots att bostäderna blivit större. Skälet till att vi lägger mindre tid på städning beror inte huvudsakligen på dammsugaren. Det beror istället på att vi sänkt kraven. När skurade och bonade du golven senast?

Elbranschen ville lära husmödrarna att konsumera el.

De bildade 1927 Föreningen för Elektricitetens Rationella Användning – FERA – vars uppgift var att sprida propaganda om elanvändningens fördelar. FERA producerade mängder med broschyrer, filmer och reklammaterial som riktades mot olika målgrupper. För att nå kvinnor behövdes mer direkt propaganda. FERA anställde därför 1934 två hushållslärarinnor som konsulenter, som höll kurser i elektrisk matlagning över hela Sverige. Vår kompis Lasses mamma var en av dem. Läs mer om FERA här.

Det var inte självklart att börja yrkesarbeta

*Sambeskattning och bristen på barnomsorg var höga hinder för att skicka ut mamma i yrkeslivet.*

I Husmoderns Köksalmanack 1954 finns en artikel med rubriken ”Har mamma råd att börja arbeta?”. Budskapet är att det är tveksamt om det lönar sig för mamma att arbeta. Det bästa är nog att hon stannar hemma. Det blir inte så mycket pengar kvar av bruttolönen när skatt och extrakostnader dragits av. Dels gör sambeskattningen att hustruns och mannens inkomster slås ihop innan skatten dras, dels tillkommer kostnaden för barnomsorg. Sist men inte minst får man inte glömma den ”allmänna hushållsförlusten”, dvs ökade kostnader i form av halvfabrikat, att tvätten måste skickas bort och att ”nysömnad, omsömnad och lagning av kläder blir eftersatt”.

Det osynliga förvärvsarbetet

Anita Nyberg visar att gifta kvinnor alltid förvärvsarbetat. Inkomsten har behövts för att familjen ska överleva. Skillnaden mellan hur mycket kvinnor förvärvsarbetade i början av 1900-talet jämfört med på 1980-talet är faktiskt inte så stor. Den stora skillnaden är att före mitten av 1960-talet syntes inte gifta kvinnors förvärvsarbete i statistiken. Det är först 1965 som lantbrukarhustrurs arbete på gården t. ex. med ansvar för mjölkning och djurskötsel räknades som förvärvsarbete. Tidigare räknades det arbetet i statistiken som ”medhjälpande familjemedlem”. Och det var först på 1960-talet som kvinnor, i statistiken, räknas som förvärvsarbetande om de arbetade färre timmar dagligen än motsvarande halvtid. Det betyder att säsongsarbete, eller jobbet som tidningsbud, trappstäderska, pianolärare, kalaskokerska eller servitris på timme inte räknades som förvärvsarbetande. Så i äldre tiders officiella statistik finns mycket av kvinnors förvärvsarbete helt enkelt inte redovisat.

Vill du läsa mer om kvinnors hemarbete?

I så fall kan VintageQ rekommendera Anita Nyberg avhandling ”Tekniken – kvinnornas befriare?” från 1989. Med hjälp av data från t ex folk- och bostadsräkningar och hushållsundersökningar tar hon med läsaren genom gifta kvinnors hushållsarbete och beskriver hushållsteknik, köpevaror, hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande under 1930-talet och fram till 1980-talet. VintageQ har, med stor behållning, sträckläst den.

Den totala hushållsarbetstiden har minskat med ca 9 timmar mellan 1930- och 1980-talet. Sju av dessa timmar förklaras med kortare städtid. Tiden vi ägnar åt matlagning har minskat med ca 2 timmar. Det har även den tid vi ägnar åt disk och sömnad. Men i gengäld har den tid som ägnas åt tvätt och inköp ökat.

Många ser tillbaka på femtiotalet med ett romantiskt filter på glasögonen. Men fullt så idylliskt var det inte. Har du inte läst Kristina Sandbergs romantrilogi om hemmafrun Maj så ska du nog göra det.

Tack för att du läst ända hit. Vintagemannens mat har idag försökt fördjupa förståelsen för femtiotalets husmödrar och hemmafruar. Så här ambitiösa är vi inte varje gång. Här varierar vi allvar och lek. Följs oss på Instagram och Facebook också: Vintagemannen, Vintageqvinnan och Vintagemannens mat. Vi ses!

Vintagemannens årskrönika 2020 – kan det bli värre än såhär?

4 januari, 2021 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Resor, Vintagemannens mat

Som alla trogna följare vet är Vintagemannen ett koncept på tre ben: Kläder, resor & mat och med hållbarhet som gemensam nämnare. Årskrönikan 2019 hade rubriken; Kan det bli bättre än såhär? Och avslutades med orden; Nu börjar det glada 20-talet. Jojo, den som levde fick se. Men 2020, Corona, Covid och pandemi till trots blev ändå ett år med många glädjeämnen. Utlandsresor och tågluff var det bara att glömma, men då återupptäckte vi Hemestern. Goda restaurangbesök kunde ersättas med läcker kristidsmat i hemmaköket. Och så hade vi varandra, VintageQ och jag, och vi hann med många kul saker som vi gärna återvänder till. Det var bara en sak vi saknade, och det var barn och barnbarn i Solna och Hong Kong. Oron över hur Corona skulle kunna drabba vår familj och samhället släppte inte taget. Men vi klarade oss i alla fall igenom det här året.

Januari

Tänk, i Januari kunde vi bekymmerfritt tågpendla fram och tillbaka mellan Stockholm och Skåne och träffa trevligt Vintagefolk i Malmö. Oj, vad vi saknar det livet. Januari var också månaden när Husmoderns köksalmanack klev in i våra liv och vi började laga kristidsmat från andra världskriget. Varje vecka åt vi något krisartat. Godare än vad du kan tro. Vi har sparat både pengar och blivit mer närodlade på kuppen. Vintagemannens mat var född. Se hela månaden här.

Februari

Kan man inte semestra utomlands, eller inte ens i Sverige, får man ta sig runt i sin hemkommun. Med Ellen Rydelius reseguide Stockholm på 8 dagar från 1930 knatade vi runt i hennes fotspår i flera dagar. VintageQ som bott i Stockholm i hela sitt liv såg staden med nya ögon. Vi besökte nya krogar, vi besåg nya sevärdheter och det var nästan lika intressant som i en ny stad. Vad finns kvar av trettiotalets Stockholm? Ganska mycket faktiskt. Så skaffa dig en gammal guidebok över din hemstad och upptäck den med nya ögon. Vintagemannen hade dessutom en stor shoppingupplevelse när han lät sy en väst av ett hundra år gammalt linnetyg på Götrich Skrädderi. Se hela månaden här.

Mars

Höjdpunkten i mars var att får se boken Tågsemester – Norden Extra allt där vi hade medverkat med ett kapitel från vår resa i Köpenhamn året innan då vi rest runt med Märta Karlgrens guidebok från 1929; Köpenhamn med omgivningar på 8 dagar. Lite snopet var det ju att så få hade möjlighet att tågluffa i somras. Vi fick vi hålla oss hemma som alla andra, så vi fortsatte i Ellen Rydelius fotspår och vandrade runt med hennes bok i Stockholm och bloggade vidare om det. Se hela månaden här.

April

Nu blev det kristid på riktigt för alla i Sverige. Men vi fokuserade på krisen för åttio år sen. VintageQ fördjupade sig i ransoneringslitteraturen och vi gjorde sparsmör, pottkäs av gamla ostkanter och prövade på att gnaga på ramarna. Vi drygade ut och blandade allt möjligt med potatis och morötter. Men det blev jättegott och helt underbara utflyktskorgar med lite experimentell picknickmat. Se hela månaden här.

Maj

Ransoneringen fortsatte och vi prövade hemgjort kaffesurrogat till kafferasten på hemmakontoret. VintageQ läste tjocka böcker och studerade både hamstring och svarta börs-marknaden under kriget. Det finns mycket att lära från tidigare kriser och pandemier. Vintagemannen betonade att när man mer eller mindre är isolerad i sitt hem så är det ännu viktigare att för sin egen skull hålla klädstilen uppe och inte sunka ner sig. Det blir roligare så. Se hela månaden här.

Juni

Hemester och Svemester blev några av årets modeord. Ni får åka max en till två timmar hemifrån, sa Folkhälsomyndigheten. Vilken tur då att Fjärdhundraland, dvs sydvästra Uppland, ligger så nära Stockholm. Precis en timmes bilresa. Vi reste runt där och bloggade om våra äventyr i fyra plus två extra dagar. Massor av kultur, natur och god mat. Denna resa var årets enskilt största höjdpunkt. Vi blev förälskade i området. Speciellt uppskattade vi alla små lokala mathantverkare där vi provianterade till våra måltider. Och det var det tydligen fler som tyckte att vår resa i Fjärdhundraland var intressant för vi fick vara med i både TV, radio och tidningar. Se hela månaden här.

Juli

Nu hade vi fått smak på hemester. De gamla badorterna Waxholm, Saltsjöbaden och Södertälje ligger ju alldeles runt knuten. Och runt dem Bogesundslandet och Sörmlands skogar. Så vi for på utflykter åt olika håll. Inte visste vi att Södertälje ända fram till andra världskriget var en av Sveriges största kurorter. Och att de har ett gammalt badpensionat kvar sedan badepoken – Torpa. Ett toppenställe alldeles vid havsviken. En liten personligt inredd hotellpärla. Och ortens lokalorgan, LT i Södertälje, följde med och skrev om vår resa. Se hela månaden här.

Augusti

Mitt i växtsäsongen åkte vi äntligen till sommarstället på Österlen. Där blev det högtryck för Vintagemannens mat. Vi plockade bär och frukter och saftade och syltade och spritade. Vi gjorde spännande picnicmat och åt en av årets godaste desserter – Norsk havregrynspudding. Smaskens. Se hela månaden här.

September

Årets bild togs i Malmö i augusti av Streetphotomoffe. Tre ”Oldfluencers” med många besökare på nätet; The Urban Hippie Swe och Aging in style och en känd gubbe. Svante har över 57.000 följare medan Maria och jag jobbar på för att komma upp till 10.000. Det här inlägget gav i alla fall nytt rekord för Vintagemannen på Instagram. Bike in Tweed i Stockholm blev inställt pga Coronan, men vi körde ett eget Bike in safety på Österlen i stället. Och när vi ändå var i Skåne for vi till Hälsingsborgs Batteri och Beredskapsmuseet – Kanonerna på Djuramossa. Sveriges topphemliga kustartilleri vid Öresund som kunde skjuta Hamlets slott i Helsingör till grus om de ville. Se hela månaden här.

Oktober

Vintagemannen fyllde 70 år i oktober. Det stora partyt uteblev av begripliga skäl helt och hållet. Det blev en ransonerat lyxig kalasmeny ur Husmoderns Köksalmanack för oss två istället. Och precis som vanligt klär vi upp oss hemma som om vi skulle på stor baluns. Så gör vi vid alla större helger och högtidsdagar. Det kan vi rekommendera fler att göra. Se hela månaden här.

November

I november blev det ytterligare två födelsedagar. Två nyfödda såg dagens ljus. Den ena är VintageQvinnan – dvs VintageQ som skaffat sig egna Instagram- och Facebook-konton och börjat lägga ut sin tjusiga outfit varje dag. Den andra nyfödda är Vintagemannens Stilskola. Från och med nu kommer det små blogginlägg med tips om hur jag gör för att skapa min stil. Det började med blomman i knapphålet, och fortsatte med västar, klockor, bälten & hängslen… En never ending story, tror jag. Hittills är sju kapitel publicerade. Se hela månaden här.

December

Stilskolan fortsatte även i december med skor & strumpor, slipar & näsdukar, hattar & mössor samt ytterrockar. Kolla i arkivet till höger så hittar du alla bloggposterna. Julen blev ju, liksom allt annat, helt annorlunda i år. Inte gick det att samla familjen till ett stort julbord. Så vi tittade som vanligt i våra gamla köksalmanackor för att se hur ett ransonerat julbord såg ut på 40-talet. Och sen tog vi det enklare julbordet och spred ut över tre dagar. Vi har bara gått upp några hekton efter denna jul, inte kilon som vi brukade göra. Detta manar till efterföljd. Se hela månaden här.

Så var det final för i år. Får vi besvära om ett Gott Nytt År 2021. Den här gången törs vi inte göra några utfästelser om det glada tjugotalet. Låt oss hoppas på ett drägligt år där vi alla får vara friska. Det räcker långt.

Fälj oss gärna på på Instagram och Facebook. Vi har många konton nu; Vintagemannen, VintageQvinnan och Vintagemannens mat. Välkommen!