Torpa badpensionat behöver ingen storytelling. De har sin egen story sedan 150 år.

Vintagemannen är lite trött på allt strömlinjeformat, stora kedjor och påhittade koncept. Så lyckliga vi blev när vi rullade in på Torpa Pensionat strax söder om Södertälje. I ett 150 år gammalt hus som varit pensionat i ungefär hundra av dem behöver man inte hitta på någon story. Den bor redan där. Torpa är faktiskt den enda nu levande resten från tiden då Södertälje var en av Sveriges mest populära badorter.

Här på Torpa har kändisar kommit och gått, så varje rum har fått namn efter några av dem som bott där: Frälsningsarmens grundare William Booth, författarna Wilhlem Moberg, Ulla Isaksson och Sven Stolpe, den populäre skådespelaren Sigge Fürst, för att nämna några.

badepoken i södertälje lever bara kvar på torpa

1930-talet var ställets storhetstid. Man kan lätt föreställa sig badgästerna som kom till Södertälje i sin mondäna stil.

Badanläggningen inne i Södertälje centrum blomstrade fortfarande och ute på Havsbadet, på promenadavstånd från Torpa, var det fullt av badgäster. Man kom i automobil eller med ångbåt. Torpa och Havsbadet hade t.o.m. en egen järnvägshållplats. Det var tider det.

Idag är Torpa ett mycket personligt litet hotell med ett drygt tjugotal pietetsfullt renoverade rum i samma stil som förr. Sällskapsrummen är återställda med gamla fina möbler. Naturligtvis har rummen numera dusch och toalett. Ända fram till 1993 fick damerna duscha inne hos föreståndarinnan fru Wandell, medan herrarna fick gå ner i källaren.

mer Personliga rum går inte att tänka sig

Huset ägdes från 1894 av den internationelle affärsmannen, diplomaten och översten i Frälsningsarmén, Herman Lagercrantz. Han var kompis med rörelsens internationelle upphovsman William Booth och han brukade ofta sova över i huset när han var i Sverige. Det är i hans rum, nr 17, som vi har sovit. Det är inte ofta man vaknar upp i en så magnifik säng och ser himlen. Vi ägnade gamle William en tanke; han som sa: Varför ska djävulen ha de bästa melodierna? och lät gitarrer och trumpeter och populära slagdängor ersätta orgel och psalmer.

Här bodde William. Här bodde vi.

Efter envoyén Lagercrantz var det några ägarbyten innan operasångaren Karl Wang med fru Vera började med pensionatsverksamheten 1923. Och den pågår ju som bekant ännu. 1943 kliver Märta Wandell in i handlingen som pensionatsvärdinna. Hon drev Torpa ända till 1993 när hon stupade på sin post 89 år gammal.

Värdshuset Glashyttan liksom ingår

Glashyttan och Torpa har ett tätt samarbete.

Vi kan tacka krögarparet på Glashyttans Värdshus, Kerstin och Jussi Hakkarinen, för att Torpa överlevde rivningshotet på 1990-talet. De köpte stället av fru Wandells dotter och började systematiskt återställa det till sin forna glans. Tänk om det blivit containerhamn på den här sidan udden också, för det var just vad som knäckte Havsbadet.

Sedan 2014 är det familjen Söderberg som äger och driver Torpa. Wille Söderberg, kanske är mer känd för sin verksamhet i båtbranschen och Albinhallen. Man hör på honom hur stolt han är över att fått ansvar för den här klenoden och han gör allt för att föra dess stolta traditioner vidare.

Brudar, bilar och droger

Brudpar, Scania och Astra Zeneca är deras stamkunder idag, liksom privata weekendgäster. Det finns visserligen ett restaurangkök i huset, men det används mest vid konferenser och stora fester. Till middagen promenerar man ett par hundra meter ut på udden och äter på Glashyttans Värdshus. Ett fantastiskt smidigt samarrangemang. Och om man flirtar lite med Wille kan han också köra sällskapet dit på sin motordrivna lilla badflotte. En flott entré.

Vi var bara ett par enkla pensionatsgäster. Men vi kände oss som om vi var på bröllopsresa

Byter inte alla om till middag?
Hej då Torpa Pensionat, vi kommer gärna tillbaka

Nästa dag hade vi bestämt oss för att ge naturen i Sörmland en chans att visa sig från sin fagraste sida. Vi tänkte vandra en bit på Sörmlandsleden i ett naturreservat. Samt besöka en kul antikaffär.

Men det är en helt annan historia. Mer om det i nästa bloggpost om några dagar. Vi ses!

Badsemester i Södertälje hundra år för sent? Nejdå.

Semesterresa – smaka på det. Vilken väg ger mest avkoppling?

Vi åker ofta ”Gamla vägen”. Det är mycket trevligare att smyga runt på ålderdomligt slingriga vägar än att fara ifrån sig själv på motorvägen. Så när vi passerat det värsta på Essingeleden och Kungens kurva vek vi av vid Botkyrka, den där pampiga stenkyrkan man ser från E4-an innan det blir 110 väg. Botkyrka ligger nära motorvägen. Det har den gjort sedan den byggdes på 1100-talet, men då hette det landsvägen och kyrkan låg vid en pilgrimsled.

PÅ GAMLA RIKSETTAN INFINNER SIG DET STORA LUGNET

För säkerhets skull tog vi av vid nästa avfart också och körde upp norr om Bornsjön, förbi slottet Sturehov och Hemvärnets skola i Vällinge. Vilken idyll. Vi förstår att motorcykelfolket gärna tar den vägen till Södertälje. Vi kan rekommendera den omvägen nästa gång.

Sankt Botvids stenkyrka vid E4-an. Vid Botkyrka svänger man av.

Här flyger vi fram på låg höjd. Mysigare än både flyg och motorvägar.

Förmiddagens utflyktsmål är Lurberget i Ytterenhörna. Det ligger nästan så långt norrut man kan komma i Södertälje kommun, ganska nära Adelsö och Birka på andra sidan Björkfjärden i Mälaren. Lurberget är en lämplig plats att starta sitt badortsbesök på.

Vi sökte spåren efter gamla ordenssälskap

Högst upp på berget har man en utomordentlig utsikt över Björkfjärden. Här kan man studera märkliga minnesmärken. Se vad STFs ”Vad ska jag se i Södermanland” från 1957 skriver:

I gamla guideböcker upptäcker man sånt som inte står i de moderna.

Under 1800-talets andra hälft sköts salut från Lurberget när sällskapsföreningarna anlände med båt till ångbåtsbryggan nedanför för att vandra upp på berget och föreviga utflykten med en gjutjärnsskylt.

Den vackra utsikten finns kvar och av åtta järnpinnar som fanns 1957 står fyra kvar. Sedan har två moderna tillkommit. Tyvärr hade vi glömt stenborren, annars hade det stått ytterligare ett järnstandar där; ”VINTAGEMANNEN WAS HERE 2020”.

Vi förstår de gamla sällskapen som sköt salut och skålade för varandra på bergets topp. För Vintagemannen var det lite för tidigt på dagen för en skål, men en fin promenad från Ytterenhörna kyrka, förbi Ekensbergs säteri blev det upp för berget och ned igen till den gamla ångbåtsbryggan. Synd att ångfartyget Ejdern just nu ligger på varv. Den lägger vanligtvis till vid bryggan och det hade varit ett passande alternativ i tidens anda.

vi Taxar in på Kakslottet

Taxinge Näsby slott var vårt mål för nästa mål, nämligen lunchmålet. ”Kakslottet” har länge varit berömt för sin stora kak- & tårtbuffé. Nu är det också berömt för att TV-programmet ”Hela Sverige bakar” spelas in i den fina miljön. Det måste säkert vara tjugo år sedan vi var där senast och mullade i oss.

Taxinge är en turistmagnet och som sådan har man Corona-säkrat på ett bra sätt. Lång kö utanför med rejäla avstånd och inne vid buffén är det inte någon trängsel. Alla får en egen tårtspade. Ute på gården står borden glest. Vi kände oss säkra en torsdagslunch i början av juli.

ta ångtåget nästa gång

Istället för att komma i en modern bil hade det naturligtvis varit mer ståndsmässigt och historiskt korrekt att åka ångtåg med Östra Södermanlands Järnväg till Taxinge – Näsby station och sedan promenera till slott och kyrka därifrån. Men det får bli ett annat år även om tågen går i sommar också.

Under besöket passade vi också på att titta in i nya kyrkan som blev uppiffad i engelsk stil 1863 på en medeltida grund när den gamla kyrkan hade förfallit.

Äntligen lite av gamla södertälje stad

Skansen i Stockholm har stått som förebild för många friluftsmuseer i Sverige och i hela världen förresten. I Södertälje har de Torekällberget. Tyvärr fanns inte så mycket med badanknytning som vi hade hoppats, men för den badortsintresserade finns Camitzka-trädgården fullt utrustad med kägelbana och paviljong, schweitzeriet Lilla Bellevue – numera Konditori Belleveu samt en fotostudio från 1918. Och så naturligtvis ett bageri som bakar äkta Södertäljekringlor. Allt placerat i stadskvarteren. Ingen trängsel här heller.

Det forna Schweitzeriet från badhusparken.

Så kom vi då till kringelstaden

Bageriet och Lindbloms kafé är nästan de enda ställena i våra dagar där man kan köpa de berömda Södertäljekringlorna. Södertäljekringlor går långt tillbaka i tiden. 1837 fanns 26 kringelförsäljare i staden. Riktig fart tog det när järnvägen kom 1860. Då såldes kringlor på stationen av s.k. kringelgummor. I Svenska Familje-Journalen år 1881 beskrivs försäljningsmetoden som så påträngande att den för tankarna till moderna tiders souvenirförsäljare på sydländska badstränder.

Smaskens

På Lindbloms kafé smakar vi Södertäljekringlor. De är mycket mindre än vi trodde och riktigt goda. Det är inte mycket socker i dem, men troligen ganska mycket smör. Bageriföreståndarinnan berättade att noggrannhet, tid och hantverkskunnande är viktigt när man bakar Södertäljekringlor. De bakas med jäst och ska jäsa två gånger. Om jästiden inte blir exakt första gången är de svåra att rulla ut och går lätt sönder. Det tar lång tid att baka dem. På Lindbloms bakar man 2 gånger i veckan. Kringlorna är inte nödvändigtvis godast när de är nybakade, utan kan ligga till sig lite för att bli sådär lagom torra. Vi fick med oss en påse för att ha på vår picknick nästa dag.

På Torekällberget hade vi stämt möte med Mattias Holgersson från Länstidningen LT, stadens eget nyhetsorgan. Vintagemannen berättade om hur ”varumärket” föddes och vad vi håller på med under det här ”konceptet”, som det heter på modern svenska. Det blev ett trevligt samtal om kläder, resor och mat – allt i vintagestil. Det ska bli spännande att läsa och se vilka bilder Mattias lyckades knäppa när vi gick runt på Torekällberget.

ja! det finns ett badpensionat kvar – torpa

Mattias följde också med oss till dagens sista stopp – vårt boende på Torpa Pensionat ett par kilometer söder om staden. Det är i stort sett den enda överlevande resten från Södertäljes badepok 1849 – 1945. Torpa byggdes på 1870-talet och blev badpensionat på 1920-talet. Vi blev väldigt förtjusta i vad vi såg. Och vi fick General William Booths rum, han som grundade Frälsningsarmén.

Men det är en helt annan historia som kommer i nästa bloggpost. Håll ut.

Att minnas resans höjdpunkter är att resa på nytt. Läs vår 10-i-topp i Fjärdhundraland.

Det finns minst tio skäl att besöka Fjärdhundraland, dvs landsbygden mellan Stockholm, Uppsala och Västerås, bara 1 – 2 timmars resa för en tredjedel av Sveriges befolkning. Här kommer de utan inbördes rangordning. Så som en bra turistdestination bör vara.

1. Landskapet med både natur och kultur

Det är ganska storslaget på många ställen. Detta är Härledgården.

Bland det bästa med Fjärdhundraland är det omväxlande natur- & kulturlandskapet. Kanske är det landhöjningen som gör att det. Årsringarna blir så tydliga, och som gjorda för att bli en ”historiedetektiv”. Under bronsåldern, för ca 3 000 år sedan, stod vattnet 25 – 30 meter högre än idag. Efter det gick landhöjningen snabbt och det finns tydliga spår av den i landskapet. Vägarna slingrar fram längs den forna strandkanten och gamla ortsnamn som slutar på -tuna, -inge och -sta visar att här låg gårdar redan på järnåldern, medan de som slutar på -by tillhör en tid när vattnet sjunkit undan ytterligare. Fjärdhundraland är också rikt på hällristningar från bronsåldern, runstenar från vikingatiden och kyrkor från medeltiden. Kalkmålningar från 1400-talet hör till det normala här. Naturupplevelserna är också nära och lättillgängliga.

Med den insikten blir matrasten i en stenig backe med utsikt mot en leråker, ett gravfält, en röd gård och en tornlös gråstenskyrka en upplevelse. Kommer dessutom en bergsbacke med isslipade hällar, en rullstensås och en vik med vassar och fåglar med i bilden är materialet tillräckligt för att åskådningsundervisningen ska kunna börja.” (Ur STFs Vad ska jag se i Uppland, 1961)

2. Kyrkorummen är som seriemagasin

Martyren får tarmarna utdragna i Härnevi kyrka. Inte så skönt som det ser ut.

Vem har lämnat efter sig fler verk än någon annan svensk monumentalmålare? Jo, Albertus Pictor och hans verkstad. Under slutet av 1400-talet dekorerade han inte mindre än 37 kyrkor, mer än hälften av dem i Uppland. Han målade livfullt och egensinnigt. I motsats till andra målade han motiv även i takvalven och inte enbart på väggarna. Här kan man betrakta sedelärande scener ur den kristna traditionen för egen insikt och androm till varnagel. Redan i vapenhuset får man reda på hur illa det kan gå för en syndare. Det är en makalös kulturskatt som blivit bevarad i Fjärdhundralands kyrkor: Härkeberga, Härnevi, Yttergran, Österunda, m fl. Och i andra kyrkor finns fina målningar av duktiga konkurrenter till Albertus, t ex i Litslena. Härkeberga kyrka, som är den mest berömda, har öppet onsdag – söndag under sommaren. För övriga kyrkor, kolla öppettider på svenska kyrkans hemsidor.

Att Alberts målningar i Härkeberga kyrka är sevärda har stått i guideböcker i alla tider. Den här är ur STFs årsbok 1935.

Vintagemannen reste runt med gamla guideböcker från 1960-talet, men Herman Bengtsson från Upplandsmuseet hade med sig bilder från guider på 1680-talet. Det är nästan ingen skillnad mot idag. Vem har sagt att gamla guideböcker inte funkar?

3. Mathantverkarna gör det lätt att ”äta ute”

I Fjärdhundraland finns gott om bra mathantverkare. Landet är som ett jättestort skafferi. Det odlas grönsaker och bär, stenmals mjöl, bakas bröd, ystas ost, tillverkas korv och charkuterier, fil och yoghurt. Här lagas mat. Det är småskaligt, lokalproducerat och ofta ekologiskt och ambitionen är hög. Här är det enkelt att fylla picknickkorgen inför dagens utflykt eller handla varor till middagen om du inte vill äta ute. Har du turen att bo i Uppsala, Västerås eller Stockholm har du via Rekoringarnas försorg möjlighet att köpa deras produkter, annars är det på plats som gäller.

4. Lata Pigans lador är fyllda av vintage

Två lador fulla med kläder, tyger och design.

Vintagemannen och VintageQ har en förskräcklig massa gamla kläder. Man kan tro att vi samlar på dem. Inte för att de är gamla, utan för att de är snygga, bekväma och av en betydligt högre kvalitet än det massproducerade skräp som säljs idag. Köper man ett exklusivt prestigevarumärke idag betalar man inte för deras skräddare utan för deras annonser.

Då är det tur att Lata Pigan och hennes vingagebutik i Vela finns. Hon har tusentals gamla plagg. Det är två hela hus som tillhört den gamla prästgården – lagår´n och logen – fullproppade med kläder, fina designtyger och utvalda designprylar från mitten av 1900-talet. En guldgruva för vintagenördar, stylister och rekvisitörer. Vi gör, sedan flera år tillbaka, minst ett besök per år och kommer alltid därifrån med bilen full.

5. Hjälstaviken är mycket mer än pippifåglar

Från Kvarnberget ser du alltihop. Ett bra fikaställe också.

Vintagemannen är sannerligen inte någon fågelskådare. Men ornitologen Mats Brisegård, som har sin hemvist nära Hjälstaviken, vandrade runt med oss på sjöns södra sida och gav oss en naturupplevelse vi sent kommer att glömma. Det var lövskog, barrskog och vass. Vi var alldeles nere vid vattnet och uppe på två höjder. Väldigt mycket natur på två timmar alltså. Och här har Vintagemannen kört förbi säkert hundra gånger under 50 år utan att stanna. Vilken korkskalle han är.

Vi fick lära oss om Gustav IIIs favoritrastplats vid Parnassen och om hur Oscar II skjuter svan och vi fick lära oss lyssna på olika fåglar. En perfekt rastplats för nutidsmänniskan också.

6. Picknick på Vånssjöåsen

I STFs Vad ska jag se i Uppland från 1961 står det att Vånsjöåsens rygg med sin”fasta mark och sin fria utsikt” är en utmärkt rastplats. Det stämmer fortfarande. Ett härligare ställe för en picknick får man leta efter. Att Vintagemannen sedan känner sig förflyttad till barndomen gör det inte sämre. Om lunchpausen hade utspelat sig 1961 hade pappa folkskoleläraren gått omkring med lille Ingemar och berättat om istidens rullstensåsar, om järnålderns gravfält, om backsippor och enebackar. Eller om landhöjningen i Uppland som blir speciellt tydlig från åskrönet.

7. Fornminnen – runstenar och hällristningar

Linus på linjen i Altuna

I Fjärdhundraland finns det runstenar överallt. Bilderna från cartoon-konstens vagga utmanar fantasin. De restes på vikingatiden och många av dem stod vid strandkanten vid någon vattenled. Landhöjningen de senaste tusen åren har varit fem meter, så därför står de idag långt uppe på land. Stenen vid Altuna kyrka, som föreställer guden Tor som trampar genom botten på sin båt när han fångar Midgårdsormen, får representera alla runstenar vi mött under fyra dagar. Vill du veta mer om runstenar i Uppland så kolla här.

Som hällristningsområde är Fjärdhundraland svårslaget i Sverige. Det är bara Bohuslän som kan konkurrera. Åk till Boglösa söder om E18. Där finns bl a det enorma Brandskogsskeppet, 4,2 meter långt, och många andra ristningar. Parkera vid Hemsta hagar.

I de södra delarna finns flera lättillgängliga hällristningsplatser.

8. Det är människorna som tar priset

Efter de här dagarna såg vi på varandra och sa; så här många energiska, entreprenöriga, entusiastiska människor på ett ställe har vi sällan träffat på förut. På nästan varje gård finns en driftig ägare som hittat en affärsidé för att kunna leva på landsbygden. De tillverkar, odlar, förädlar, säljer och erbjuder med mycket passion och kunnande. Deras stolthet och glädje smittar av sig och gör semestern till en upplevelse. När ni besöker dem så glöm inte att ställa frågor. Det blir lärorika samtal med hopp om framtiden. Det är sånt som behövs i dessa tider!

Fjärdhundraland Ekonomisk Förening fick 2019, dvs förra året, Det Stora Turismpriset av Tillväxtverket i Sverige, för hur de lyckats förpacka ett så brokigt utbud till en attraktiv helhet.

Juryns motivering:
”Fjärdhundraland har skapat ett arbetssätt där många små verksamheter tillsammans bildar en helhet utifrån platsens genuina förutsättningar. Här tas allas engagemang och kunskap tillvara för att skapa en hållbar helhet.”

Vintagemannen förstår att de vann och lyfter på hatten.

9. Hög säkerhet och social distansering

Överallt har vi mött näringsidkare som är noga med att vi ska hålla distans i denna märkliga Corona-tid. De har ordnat med extra stora uteserveringar eller säljer picknickmat. Alla har handspriten framme och förmanande skyltar uppe. Vi har inte känt oro för ökad smittrisk någonstans. Men det gäller ju att vara försiktig själv också. Vi hade en stor flaska handsprit med i bilen som vi använde efter varje stopp. Dessutom är Fjärdhundraland nära – om det skulle vara fullt är det inte mer än 5 minuter med bil till nästa ställe.

10. Enköpings inspirerande trädgårdar

Enköping är parkernas stad. Här har man ambitioner med sina planteringar både i de i stora parkerna och i de små ”fickparkerna” här och där i staden. Ett inspirerande resmål för alla som har en trädgård eller balkong. Tidigt i juni och augusti är de bästa tiderna. Då sprakar blomsterprakten som mest.

Längs Enköpingsåns norra sida finns 18 inspirationsträdgårdar. De flesta trädgårdar är fyllda av fleråriga perenner. Medan några av de mest ambitiösa skapelserna är gjorda av eleverna på Trädgårdsutbildningen. När vi var där höll de på att slutföra sina examensarbeten. Snart kan man se resultatet i full blom. Nästa år kommer en ny klass med något helt annat.

Vi var tvungna att åka tillbaka

Fyra dagar räckte inte långt. Vi hann bara med drygt 30 stopp under resan. Vi ville se trädgårdarna i Enköping, vi ville vandra mer på Upplandsleden, vi ville se hällristningen Brandskogsskeppet, vi ville… Alltså åkte vi tillbaka under två dagar. Se vår lilla rapport.

PS. Glöm inte att kolla Fjärdhundralands hemsida. Den är jättebra.

Och glöm inte att ta med : Picknickfilt, friluftsservis, termos, kikare, kamera, kylväska, gamla guideböcker och en detaljerad karta (Vad är GPS mot en fin gammal karta?) Många småvägar är det.

Enköpings kommun har en bra gratiskarta över Fjärdhundraland

Detta var det sista av våra blogginlägg från resan i Fjärdhundraland i maj – juni 2020. Du hittar allihop i ”Senaste inläggen” eller i ”Arkivet” till höger, välj Juni 2020.

Hej då Fjärdhundraland för den här gången.

Vintagemannen kommer snart tillbaka med nya berättelser och små reportage från andra äventyr. Kan du inte hålla dig till dess så finns vi dagligen på Instagram och Facebook med olika uppdateringar kring kläder, mat, resor och upplevelser. Häng med!

Tack alla härliga djur och människor vi mött i Fjärdhundraland. Vilken höjdarupplevelse det blev.

Detta blogginlägg är ett sponsrat samarbete mellan Vintagemannen och Fjärdhundraland Ekonomisk Förening.

Nu rullar vi in i Lübeck

Nu börjar Tysklandsäventyret på riktigt. Ellen Rydelius, de svenska guideböckernas drottning, skriver i ”8 Tyska städer” från 1931: ”Vi svenskar begå ofta det misstaget att resa för snabbt genom Tyskland, ja det finns många som tro sig känna detta land, då de sett Berlin, München och rastat en halv dag i Köln. För egen del vet jag intet annat land, som har så många olikartade och karaktäristiska storstäder som just Tyskland, och intet land … med så många bedårande småstäder, fyllda av kulturskatter och envar med sin egen, starkt personliga prägel.”

Vi får väl se. Idag åker vi i alla fall från Malmö till Lübeck via Köpenhamn och färjan Rödby – Puttgarden. Så nu blir det tips om hur vi gör på tågen i Danmark. Imorgon håller vi Ellen i hand.

Interrailpasset måste alltid fyllas i ordentligt innan resan börjar. Vartenda tåg ska noteras. Det är noga med det.

Vi har lärt oss att man ska ha lite marginal vid viktiga tågbyten i stora knutpunkter som Köpenhamn och Hamburg. För oss har det har nästan blivit en tradition att ta en caffe latte på samma fik på Köpenhamns Huvudbangård. Vi sätter oss alltid i samma hörn. Idag har vi har tagit en marginal på nästan en timme. Tillräckligt med tid för en fika.

OIOL1327

Första gången var i september 2018. Då var vi på väg mot en tågluff i Rhendalen.

Och såhär såg vi ut i april när vi var på väg till Holland och Belgien.

Det finns ingen mat på de danska tågen.

Det har vi hungriga erfarenheter av från en resa Hamburg – Köpenhamn. Vi provianterar oftast på stationen innan tåget går. Visst finns det många matställen på Köbenhavns Hovedbanegard. Men Malmö Central har ett minst lika bra utbud och priserna är lägre. Dagen till ära köpte vi smarriga smörrebröd – klart att man ska äta det på vägen genom Danmark.

Smaskens, smörrebröd med julbordstema.

Skaffa en lång sladd till din mobil och läsplatta!

Alla tåg har sin egen lösning på var eluttagen placeras. Många gånger sitter de så långt från sittplatsen att det inte går att både använda och ladda samtidigt, speciellt om du har gångplats. Eluttagen i danska vagnar sitter uppe i hatthyllan. Apples originalsladdar är för korta. Vi har lärt av tidigare erfarenhet och köpt längre sladdar, minst 2 meter.

Medan tåget tar oss till dagens resmål

Att åka tåg är att njutbart och avslappnat närma sig resmålet. Vi har alltid en Rail Map EUROPE lätt tillgänglig. Den ger en bra bild av resvägen.

På kartan är de sträckor som bedöms som extra vackra grönmarkerade. Ofta tycker vi att det stämmer men ibland undrar vi hur man tänkt. Varför är den här sträckan ”grön” och varför har de inte markerat den här? Idag är det ”mycket grönt” genom Danmark och norra Tyskland.

Passar på att blogga på tåget

När barnen var små skrev vi stafettdagböcker tillsammans. Alla fick skriva en liten bit om dagens händelser i en anteckningsbok. Det var en väldigt trevlig sysselsättning då, och lika kul att läsa idag. Att vara resebloggare är nåt liknande. Man får reflektera över vad som hänt och vad som komma skall. Så kan man göra både som pensionär och barnfamilj.

Är det en press att vara på resa och blogga?

Tågfärjan Rödby – Puttgarden. Snart ett minne blott.

Den 15 december är det slut med tågfärjorna. Mer om det i en senare blogg. Så nu gäller det att njuta ordentligt under överfarten, som synes.

Framme i Lübeck

Vi tar in på Hotel Lindenhof, som guideboksgiganten Sigge Hommeberg tipsar om 1959 som ett ”billigt och inte oävet hotell”. Vi är benägna att hålla med. Det ligger bra mitt emellan stationen och Hollstentor.

Nu rundar vi av för idag.

Lubeck 1934 B

Med en bra stadskarta hittar man lätt alla sevärdheter. Man får dem ofta gratis på hotellen.

1935

Nu ska vi ut på julmarknad i Lübeck. Hej då tåget, vi ses inte i môrrn.

På skräddarturne innan vi packar

Allt måste matcha, allt ska passa ihop; byxor, västar, kavajer, strumpor, skor… Så vi gick runt till våra leverantörer. Men först var jag tvungen att sy i sex knappar i de nya byxorna från Manér. Annars får jag ju inte fast hängslena.

Först till George som fixar allt

George på Marilena, vår husskräddare, har förlängt framstycket på västen 1,5 cm. Det behövdes för att inte bältet ska lysa fram.

Nu har jag två västar som passar perfekt till den skräddarsydda tweedkavajen från 1979 och de nya måttsydda byxorna från Manér.

Sen till Götrich för att prova en väst

Vi passerade också Götrich där jag provade en ny toile till min nya väst som ska sys i ett antikt linnetyg, samma som byxorna. Det blir fint till sommaren.

Och till Judit som ska lägga upp

Vi tog också en sväng till Judits Syatelje där VintageQ lämnade in en balklänning från 30-talet som är lite för lång.

NK skomakeri kan trolla

Och så ett stopp hos våra favoritskomskare på Hallmans på NK.

Emmy har lagat ett fräsigt handtag till vår utflyktsfilt.

Där hittade jag också ett par riktiga vinterskor som nog ska med på Tysklandsresan om en dryg vecka. Ett par franska Paraboots. Rejäla doningar.

Nästa blogginlägg kommer att handla om hur vi packar våra ryggsäckar.

Det här var mitt första blogginlägg helt producerat i mobilen. Jag måste ju lära mig nytt inför interrailandet i Tyskland. Hoppas det fungerade.

Vi hörs.

Lyssna på Stilverandan och hur jag ser på stil och kläder

I somras blev jag intervjuad av Hjaldar Giljarås på StilVerandan. En Youtube-kanal om stil och ett gott liv. Det sändes i två avsnitt. Du hittar länkar här. Jag passar idag också på att illustrera det jag säger i intervun med några bilder. Kläder är ju trots allt rätt visuella.

IMG_7628

Här kan du lyssna på avsnitt 1.

IMG_7629Och här kan du lyssna på avsnitt 2.

Här följer bilder som illustrerar det jag säger. Om du lyssnar på intervjun kan du samtidigt rulla ner och följa med i bilderna.

Alltid knästrumpor

En gentleman visar aldrig hud mellan strumpan och byxan. Endast om han bär shorts.

Manchesterbyxor är svåra att hitta begagnade

Men å andra sidan är det inte mycket till kvalitet i nya s.k. kvalitetsmanchesterbyxor heller. Dessa köpte jag i vintras. Materialet börjar redan att släppa. Kolla också knapphålet. Det behövde lagas efter att jag haft byxorna EN gång!

Bästa tipset: Köp en väst att matcha eller kontrastera med

Det funkar lika bra med en slipover…

… men det blir mycket billigare

Vilket är ditt favoritkap?

E. Zegna (3)

En manchesterkavaj av märket Ermenegildo Zegna, fyndat för 250 kr på Stadsmissionen.

Riktiga loppisfynd:

Två 40-talskostymer för 250 kr och en skräddarsydd smoking från 1941 för 150 kr. Det är lagom dyrt.

Billiga och halvdyra klockor duger bra

Ingemar Albertsson 2014-12-30 010

De här har kostat från 150 kr till 10.000 kr.

Håll ihop läder och metall

Guld eller vitmetall rakt igenom. Brunt eller svart läder rakt igenom.

Här börjar avsnitt 2. Byt program.

Köp begagnade kvalitetsskor

Skotänjare (1)

Med en skotöjare kan du utvidga skorna max en halv storlek.

Investera i randsydda skor

Det är lätta att sula om ett par randsydda skor. Är ovanlädret limmat mot sulan är det omöjligt.

Skaffa dig en bra ändringsskräddare

Är man lika lång som jag måste man nästan alltid förlänga ärmar och byxben. Då kan man få offra slagen på byxorna, eller göra ett litet fuskslag.

Små hål kan en konststoppare laga nästan helt osynligt.

Mina hatobjekt

trekvartsbyxor

 

Trekvartsbyxor stör mitt öga. De varken börjar eller slutar snyggt. Låt hantverkarna få ha sina arbetsbyxor i fred. De har dessa av säkerhetsskäl.

Klädernas ”Gyllene snitt”?

sir-2016-11-03

Vem var det som tog måtten egentligen?

Och 2010-talets urväxta mode är helt förfärligt. Knäppeknappen ska sitta vid naveln. Skjortan ska inte synas under västen. Tänk att mannen här till vänster ansågs vara en av landets mest välklädda artister. Urrrk. Tacka vet jag Hollywoodgrabbarna från femtiotalet till höger.

Börja bära hatt

Ingemar Albertsson 2017-07-09 (2)

Första gången du går ut i hatt känner du dig såhär. Du tror att alla glor på dig. Men tro mig, det gör de inte alls. De är fullt upptagna med hur de själva ser ut.

Ingemar Albertsson 2016-05-20B (1)Börja med en billig stråhat eller en exklusivare Panamahatt på sommaren. Det känns helt naturligt.

Hattar 2015-06-20 (1)Sen kan du börja köpa hattar för hela året. Du hittar lätt en fin hatt för 250 kr.

Ingemar Albertsson 2018-09-08 (4)Man kan t.o.m. ha hatt till en jacka.

-Ska du på bröllop? frågar folk. Så ovanligt är det med en blomma.

Jag går nästan aldrig ut utan en blomma – boutonniere – i knapphålet. Det är alltid fejkblommor. Riktiga blommor kan förstöra kavajen. De senaste hittade jag för 99 kr på J.Harvest & Frost.

Pynta dig med en skojig pin

En pin på kavajslaget blir ofta en samtalsöppnare. – Vad har du där? Man kan både roa och provocera med väl valda märken. Till vänster Folke Filbyter från Linköping. Till höger olika märken från S:t Eriksmässan på 50-talet. En pin kostar vanligtvis 5 – 20 kronor. Mycket skoj för pengarna.

Köp inte nya märkeskläder.

Du betalar bara deras annonser och dyra affärslägen, inte deras skräddare. Köp second hand och vintage istället. Då har plaggen kommit ner till sitt rätta värde.

Så till själva tricket: Att sätta ihop delarna till en snygg helhet.

Ingemar Albertsson 2018-08-30 (1)

Denna outfit hade jag på intervjun. Den kan nästan ses som übermatchad.

Sprezzatura 2018 (2)Våga vara lite sprezzatura (Googla på det, eller läs det här exemplet.) och gör något medvetet nonchalant. Det alltför perfekta är lite tråkigt. Här har jag valt att ta två olika manschettknappar ur burken.

Vågar du bära färg, eller vill du vara mer harmoniskt välmatchad? Välj själv. Matcha, kontrastera, harmoniera.

Acessoirer 003Det är dom små, små detaljerna som gör´et.

Stilig i shorts

Det är ett litet helsicke att hitta riktigt snygga shorts. Både nya och vintage. Och när man lägger ut bilder på sig i korta shorts får man både hån och spe i sociala medier. Tål inte folk ett par herrben?

Att visa hud mellan strumpan och byxans nederkant är bland det fulaste som finns. Lösningen på det heter knästrumpor. Undantaget är när man bär shorts. Då får man visa benen. Och vet du vad. Man kan ha knästrumpor till kortbyxor också.

Här gäller det att visa en tydlig riktning.

Ingemar Albertsson 2016-07-17 (7)

Kortbyxor är ett utmärkt plagg på vandring i naturen. Här är jag i Brösarps backar. Och med ett par fräsiga knästrumpor blir det riktigt sevärt. Eller hur?

Knästrumpor är definitivt en möjlighet om man vi känna sig lite klädd. Det här rutiga paret från Burlington har blivit ett par favoriter. De passar både till bruna, beiga och blåa shorts.

Slips och snygga skor till shorts är en möjlighet i stan. Jag brukar välja ett par matchande strumpor som jag rullar ner. Trekvartsstrumpor är inte lika snyggt.

De blå shortsen ovan är förresten ett riktigt fynd. Det är ett par Henry Lloyd seglarshorts. Pris 10 kr. Jag hittade dem på en loppis i originalförpackning. Byxan hade ett reklambroderi för en känd bank på ena benet. Men det sprättade jag bort.

De här gamla linneshortsen har också blivit favoriter. De är från Libo, Linnebolaget i Borås, troligen från 1950-talet. Jag kombinerar dem gärna med en skjorta från Brooks Brothers. Riktigt fin kvalitet. Enda felet var att den förre ägarens armbandsur skavt så mycket på vänstra manschetten att den hade börjat fransa sig. Efter ett stopp hos skräddaren blev det en kortärmad skjorta. Käckt med fluga till.

Hur långa ska shorts vara?

Mitt verkliga hatobjekt är de där trekvartsbyxorna som blivit moderna på senare år. De saknar alla proportioner. Bort med dom! Men vilken är den perfekta längden?

Stiljournalen 2016 (3)

Fredrik af Klercker skriver i sin utmärkta bok Stiljournalen (Läs den) att shorts ska vara mycket korta. Det har jag tagit fasta på. Men jag inser att ett par riktiga finshorts som slutar straxt ovanför knät är en brist i min garderob. I sommar har jag letat efter sådana finshorts, gärna med pressveck och slag, men den heta sommaren har gjort att de tagit slut alldeles för fort. Det närmaste jag kommit var de här byxorna.

 

De vänstra är ett par från Pantaloni Torino och de högra, ännu mer eleganta, är från Lardini. Kolla den eleganta linningen i midjan. Jag hittade dessa på Engelska Herr i Malmö. Men båda paren var tyvärr för små. Och så var det priset. De högra i linne skulle passa bra när man flanerar på La Croisette i Cannes. Men så kostar de ungefär lika mycket som en charterresa.

Än så länge får jag nöja mig med de här manchestershortsen, också de från 50-talet. Med en beige topp, eller vad ni tjejer skulle säga, blir det en mild färgstämd ensemble för sommarens heta dagar.

Och så var det det där med kavaj till shorts. Det ser man inte ofta. En utanpåskjorta kanske, eller en jacka är vanligare. Men en riktig blazer passar bra på sommarfesten. Eller när man ska ut och åka.

Men vilken kavaj ska man då välja? Har man en förstående (?) hustru, tvingar man ut henne att ta några bilder för Instagram. Sen tar man beslutet.

Kan man visa benen i en baddräkt, kan man naturligtvis göra det i ett par shorts också. Självklart går man inte till ett formellt möte eller begravning i shorts. Men nog tycker jag att man kan ha shorts i stan, bara man är prydligt klädd i övrigt och inte ser ut att komma direkt från stranden. Jobbar man i ett på en arbetsplats som är lite mer leasure tycker jag definitivt att man kan ha shorts på jobbet. Men då ska man inte komma i  undertröja eller T-shirt utan i en snygg skjorta, plus tröja, kavaj och slips om man önskar det.

Ingemar Albertsson 2018-08-04 (5)

Jag hoppas att jag nu har bevisat att shorts mycket väl kan bäras tillsammans med andra klädda plagg och få det att se riktigt anständigt ut. Tack för idag.

Ingemar Albertsson 2018-05-26 (3)

Vi ses med bara ben nästa sommar.

Vi lajvade Mad Men på Antikmässan

På Antikmässan i Älvsjö 2018 var vi levande utställningsföremål. Jag och VintageQ representerade 1960-talet i utställningen ”Textila spår – Tygerna”. Vi provocerade mässbesökare med att visa hur förfallet började rasa på 60-talet. Vi rökte pipa, drack whisky och ropade Köp, slit och släng!

Ingemar & Anne-Marie 2018-02-14 (2)VintageQ i en sömmerskesydd dräkt med tillhörande hatt från tidigt 60-tal. Då var Jackie Kennedy den stora stilikonen. Vintagemannen har en skräddarsydd kostym med väst från 1965. I TV och på bio var Helgonet och James Bond stora idoler. 

På 1950-talet stod den svenska textilindustrin och beklädnadshandeln på sin topp. Men på sextiotalet började det glida utför. Och på sjuttiotalet gick botten ur. Hör här:

Kvalitet och tillverkning var det centrala

Början av sextiotalet var som en fortsättning på femtiotalet. Lite rakare linjer och smalare siluetter bara. Man betalade fortfarande för skräddarkonsten och kvaliteten på material och arbete syntes på priset.

Den första halvan av decenniet kännetecknas av en stor liberalisering. Radio Syd och Radio Nord utmanade Sveriges Radio. Statsminister Erlander berättade roliga historier i Hylands Hörna. Den nya friheten som kröntes med P-pillret 1964 och DU-reformen 1967.

Men 1965 trappades Vietnamkriget upp och Studentkåren ockuperade sitt eget hus 1968. Årtiondet blev allt mer radikalt. Sossarna regerar i eget majestät, de bygger miljonprogrammet och inför studiemedlen.

Schlagersångare som Lasse Lönndahl och Siw Malmqvist ersätts av popband som Beatles, Rolling Stones och Beach Boys. Och när 60-talet går mot sitt slut har det blivit betydligt flummigare med Flower Power, Jimi Hendrix  och Woodstockfestival.

Distribution och lågprisimport i nya köpcentrum

Det skräddade modet började vika ner sig. Mary Quant och Twiggy slog igenom med kortkorta klänningar i skarpa färger och glada mönster. Ylle ersattes av bomull och syntet. Den svettiga nylonskjortan behövde inte strykas. Trikå blev stort. Mönstren förenklades, bara raka sömmar med klänningar i A-linje. Paris var inte längre modets huvudstad – det var London.

Och reklamen flyttade fokus från slogans och konkreta produktfördelar till image, lifestyle och varumärken. En kreativ revolution hade inletts.

Den svenska beklädnadsbranschen hängde inte med. Både textilfabriker och herr- & damekiperingar pressades från två håll. Dels lågprisimport. Stora klädkedjor som Hennes och KappAhl köpte billigt utomlands. Domus och Tempo byggde varuhus i de gamla stadskärnorna och i förorterna. Dels kom konkurrensen från ett annat håll. Små boutiquer utmanade med fräcka modeplagg för de unga. Köpta i små serier i London. Gul & Blå öppnade sin butik 1966. Mouche och Margot och kom några år tidigare.

Teko-krisen hade bara börjat.

En efter en lade de svenska textilfabrikerna ner eller slogs ihop. Den största, Algots i Borås, höll ut till 1978. Den gren av textilindustrin som överlevde längst var strumptillverkning. Men då det är ju påhittiga ingenjörer och maskiner som gör jobbet, inte lågbetalda sömmerskor. Deras jobb hade redan flyttat till Portugal och Hong Kong och Kina.

Hemtextilierna i linneskåpet på 60-talet gjorde ungefär samma resa som kläderna. Det började med tjocka vita linnelakan med spets, monogram och krusade örngottsband och slutade med färgglatt mönstrade påslakan i tunn bomull. Köp slit och släng kom för att stanna. Och det rullar på i samma riktning än.

Våra utställningsoutfits demonstrerar utvecklingen

Ingemar Albertsson 2018-02-14 (1)Den här kostymen har sytts till en svensk direktör på skrädderiet hos MEA på Norrmalmstorg. Det står i etiketten att den levererades i februari 1965. Ett lätt och behagligt tyg. Knappar för hängslen i byxorna. Bomullsfickor. Handsydda knapphål. Rymlig sömsmån ifall den behöver läggas ut. Skräddarkonsten står fortfarande högt i kurs.

Ingemar Albertsson 2017-02-16En konfektionskostym från slutet av 60-talet. En kvalitetsprodukt från Junex. Klädda knappar och fortfarande handpikerade slag. Men det är en nylon i fickorna och här finns inga hängselknappar, bara hällor för bältet. Slipsen är en kul variant i Trevira, med små knappar på. Bröstficksnäsduken är fusk. Det var vanligt att det följde med en  pappskiva med små tygflikar på. Sen kunde man vika pappskivan till lagom höjd i bröstfickan. 

Anne-Marie Lindstedt 2018-02-16Det op-mönstrade tyget i bakgrunden är av Verner Panton. Tyget i VintageQs klänning är av en mer anonym formgivare. På fötterna har hon ett par s.k. Courège-stövlar. De var omåttligt populära kring mitten av decenniet. Herrhatten föll helt ut modet den här tiden. En smalbrättad s.k. pork pie hör till hatthistoriens dödsryckningar.

Ingemar Albertsson 2018-02-17 (1)Nu börjar den formella herrklädseln vika. Såhär kunde en lärare eller reklamtecknare se ut på jobbet. Den obligatoriska kavajen ersattes av tröjor, koftor och jackor. Och nylonskjorta med tab-krage var verkligen hett. Slipsarna var smala. En hemvävd eller stickad slöjdlärarslips drar också ner det formella intrycket. 

Ingemar Albertsson 2018-02-17 (2)Notera mockadetaljerna på Higgins-koftan. Vi brydde oss ännu inte om miljön. Rachel Carsons Tyst vår kom redan 1962, men det dröjde till 70-talet innan miljörörelsen tog ordentlig fart.

Man rökte som borstbindare på den här tiden trots begynnande debatt om cigaretternas hälsofaror. I postorderkatalogerna finns det knappt en bild utan att mannen har en pipa som accessoar.

Anne-Marie Lindstedt 2018-02-18 (2)Trikåklänning från Katja of Sweden 1966. Här är det fortfarande ylle i klänningen.  

Ingemar Albertsson 2018-02-18Den bekväma stilen fortsätter att ta marknadsandelar, här i form av polotröja i bomullstrikå. När TV2 kom 1969 bar reportrarna i Rapport polotröjor, medan man fortfarande hade skjorta och slips i Aktuellt i TV1. Vänstervridning – hojtade de konservativa.

Utställning i fyra akter: 1940, 1950, 1960 och 1970-tal

Antikmässan 2018Egentligen var det här inte en utställning om kläder i första hand, utan lika mycket om vackra designtyger från fyrtiotalet till sjuttiotalet.

Utställningsytan var uppdelad i fyra rum. Från vänster Leili Mänder som representerade det krigsransonerade 40-talet genom att vårda och laga kläder och stoppa strumpor.

Miriam Parkman vävde ett kjoltyg under mässdagarna, precis som många gjorde på 50-talet. Allt från Ebba von Eckermans lyxiga Ripsa-kjolar till knytning av ryor i hemmen.

Vintagemannen och VintageQ agerade Mad Men från 60-talet och citerade Lena Larsson; Köp, slit och släng.

Längst till höger står 70-talet och Karolina Brännström som är proggare, musiker och aktivist. Hon underhöll mässbesökarna med plakatmålning och sjöng protestsånger av Hoola Bandoola Band.

Här följer små presentationer av oss allihop. Hoppas det går att läsa.

Antikmässan 2018-02-14 (26)Antikmässan 2018-02-14 (23)Antikmässan 2018-02-14 (1)Antikmässan 2018-02-14 (29)

Hjärnorna bakom allt: Maggan och Eva

Antikmässan 2018-02-14 (33)

Hjärnorna bakom hela den här utställningen ”Textila spår – Tygerna” på Antikmässan är Margareta Backström Öberg och Eva Karlsson. De bor båda lite sydväst om Enköping där Maggan driver en av Sveriges allra bästa vintagebutiker – Lata Pigan. Hon har också ett fantastiskt lager av gamla designtyger. Eva som är lärare på Tillskärarakademin driver Teda Art Project där hon bl.a. ger kurser i klänningssömnad. Och vad är då lämpligare än att först köpa ett snyggt tyg hos Lata Pigan.

I sommar kommer utställningen att få en fortsättning;  ”Textila spår – Kläderna” på Målhammar Galleri utanför Västerås. Där blir det allt från hemsytt till haute couture från hela 1900-talet. Åk dit 4 augusti – 2 september.

Antikmässan 2018-02-14 (31)Vill du köpa några av mässaffischerna så vänd dig till Lata Pigan.

PS. Vet du att Vintagemannen har varit en riktig Mad Man – nästan.

Ingemar Albertsson 2018-02-15 (3)

På 80-talet jobbade han som projektledare på några av Sveriges bästa reklambyrårer. Och 1985 var han på kurs på huvudkontoret i New York. Byrån hette då Sterling, Cooper & Draper. Nej, nu blev det fel, den hette Dancer, Fitzgerald, Sample och tillhörde de största i branschen. Byrån nämns faktiskt som en av konkurrenterna i ett avsnitt av Mad Men. Så två veckor i Chrysler Building var så nära Madison Avenue Vintagemannen kom.

Roger Sterling 2.0Dom säger att jag påminner mer om Bertram Cooper än Roger Sterling. Så jag får väl ta av mig skorna och gå i strumplästen då.

Tag lilla Mälarturen och fynda vintage en dag

Ingemar Albertsson 2017-05-14 028Vi tog en tur med bilen i helgen. Först till Stallarholmen där Lilla Skattgömman och Kertis Vintagebod finns i det stora gula huset. Sen for vi vidare genom Strängnäs till Lata Pigan i Vela, mitt ute på landet, strax före Enköping. Då hittar man många roliga plagg och prylar på några timmar. Kolla här.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 040

Ska detta – en plastrong- bli min stil i sommar? Vill jag verkligen se ut som Loa Falkman? Från Kerstis Vintagebod.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 017

Vem har ägt kostymen med de galanta hängslena? Tyvärr är den för liten för mig. Har du stl 48-50 är det bara att kasta sig på bussen och åka till Kersti i Stallarholmen för att göra årets kap.

Här ser du svaret.

Jo, det är mästaren själv – Povel Ramel. Kolla vilka fina hängslen som medföljer. Och snygga sammetsdetaljer på kavajen. Bland det bästa jag sett på Vintagemarknaden på länge.

Och Vintage Q gick inte lottlös

Lilla skattgömman Stallarholmen

Kolla vilken fin 40-talsdräkt som Birgitta på Lilla Skattgömman hade gömt undan. Först får skräddaren lite jobb med att lägga ut några centimeter i midjan. Sen blir hon snyggast i stan.

Skor 2017-05-14 005Tänk om hon sen tar på sig de här oanvända 30-talsskorna av märket Triumf. De låg och väntade hos lata Pigan.

Turman 004

Hos Kersti hängde den här hemsydda silkiga byxkjolen från tidigt 70-tal. Med vidhängande omlottkjol! Så praktiskt. Nu är det tajm för diskoteque.

Lata Pigan levererar alltid

Ingemar Albertsson 2017-05-14 033Ingemar Albertsson 2017-05-14 037

Lata pigan har förmågan att hitta gamla snygga kostymer. Kolla tyget i denna 50-talare. Den som säger att det är snyggare med jeans får svårt att motivera det.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 032Eller vad sägs om denna dubbelknäppta 40-talare med väst? Vilket pangfynd. Och för första gången måste Vintagemannen lägga upp både ärmar och byxben. Finns det mer utarmade män än jag?

Vilken turgubbe jag är. Men så står det också såhär i fodret på den ljusblå kostymen.

Turman 001

V.S.B.

PS. Vill du äta under utflykten kan du med fördel passa på att äta och handla godsaker på Printz Bageri i Stallarholmen. Eller så tar du med egen matsäck och äter hos Lata Pigan.

Vintage Q gjorde sin egen parfym

Collect & Bottle 2017-04-26 015

Vintage Q fick i födelsedagspresent av sina söner en egen dag på parfymmakeriet Collect & Bottle på Södermalm i Stockholm. Ett par timmar senare gick vi hem med en flaska parfym med en helt unik doft – AMs egen. 18 MARS heter den.

Det börjar med en diskussion om vilka dofter man gillar och inte gillar och vilka parfymer man själv brukar ha. Parfymösen, eller vad det heter, Andrea Grannerud var mycket pedagogisk. Det var en härlig stämning hela tiden.

Välj bland 50 dofter

Collect & Bottle 2017-04-26 010

Det var bara att ta sig an provningen. Ungefär femtio dofter i tre grupper skulle vi gå igenom. Först Top Notes, dvs den doft som man känner först när man luktar på en parfym. Sedan Heart Notes och sist Base Notes, dvs de som stannar kvar längst.

För varje doft fick AM säga om hon gillade den eller inte. Sen blev de utvalda favoriterna utsatta för en andra gallring. Totalt blev det 18 dofter kvar i hennes parfym.

Collect & Bottle 2017-04-26 021

Till slut blir man trött i näsan. Då får man lukta på kaffebönor för att neutralisera doftsinnet. Ungefär som vinprovare tuggar vitt bröd och sköljer munnen med vatten.

Collect & Bottle 2017-04-26 025Även Vintagemannen fick vara med och lukta. Men hans åsikter räknades inte. Detta var VintageQ´s egen dag.

Collect & Bottle 2017-04-26 027

När AM var nöjd fick Andrea sätta igång och blanda de 18 doftämnena i lagoma proportioner. Totalt tog besöket drygt en och en halv timme.

Collect & Bottle 2017-04-26 028

Så ser den ut – den berömda parfymen 18 MARS. Men det är inte nån idé att börja använda den direkt. Då känner man bara Top Notes. Flaskan bör stå en månad så att dofterna, oljan och alkoholen får mogna ihop ordentligt.

Nu har Vintage Q ett eget recept som hon kan beställa när första flaskan har tagit slut.

Besök Collect & Bottle på Söder

Collect & Bottle har sin studio på Södermalm. Snart öppnar de i själva Götgatsbacken. Där säljer de också sina egna parfymer som har lite roligare proppar på flaskorna.

Vi kan verkligen rekommendera ett besök. Kontakta dem och boka tid.

Efterlysning!

CPH-fynd 001

Nu saknas bara en sån här tjusig flaska att ha parfymen i. Eller egentligen är det bara pumpen som saknas. Nån som vet var jag kan hitta en ny pump som är fräsch och fungerar perfekt. Och med vacker tofs. Tipsa mig så kan det bli en fin present till hennes födelsedag nästa år. Men säg inget.