Naturupplevelser på två ben och på två hjul

Den som förstår charmen hos enebackarnas och lerslätternas, runstenarnas och gråkyrkornas Uppland trivs förträffligt på och omkring de lugna och lagom kuperade vägarna mellan länsväg 262 och riksväg 12. Kombinationerna kan bli många, men mest givande är kanske färden mellan Skattmansölandets skogsbryn och den mjukt formade dalsänkan kring Örsundaån där man tom följer en sjöstrand och vidare längs Vånsjöåsen till Härnevi. (Ur STF Vad ska jag se i Uppland, 1961)

Var det den här rackaren som väckte oss i morse?

Vi bodde på lantgård den första natten. Hur funkar det? Måste man sova på höskullen som Rasmus på luffen? Nix, att bo på Jädra gård är som att bo på hotell men betala för vandrarhem, fast med en levande väckarklocka utanför knuten. Vilken osis att Vintagemannen inte äter ägg till frukost, för färskare än såhär kan det inte bli. Annars är det hästar och dressyr som gäller. Jädra har ett stort stall och ridhus där de håller professionella dressyrutbildningar. Som den erfarne hästkarl Vintagemannen är gick han resolut fram till Zelma, ett erfaret sto på 20 år. Hon hade varit med om värre, det märktes. Lojt log hon mot oss på hästars vis och böjde sig sen ner igen för att äta mer av försommarens friska gräs. Utöver hönsen och hästarna finns naturligtvis en traktor att gosa med. Vintagemannen avböjde en provtur. Han kanske trodde att sportbilskänslan skulle utebli.

.

Kan man åka hit bara för naturen?

Den här dagen ska ägnas åt naturupplevelser i Fjärdhundraland. Men först måste vi proviantera picknickmat till lunchen. Vi slingrade oss fram på småvägar genom det vackra landskapet till Landsberga gård mitt i Örsundaåns breda dalgång. För hundra år sen kunde man fara med båt dit, och sen skeppade de färsk mjölk ända till Stockholm.

.

Landsberga gård är ett ställe med anor. I Vad ska jag se i Uppland (1961) står den omnämnd som kungsgård med koppling till de medeltida ärkebiskoparnas Lagundsberg. Byggnaden som finns där idag blev färdig 1801 som boställe åt översten vid Upplands regemente. Det är ett pampigt hus som gjort för fest. Mitt i det kvadratiska huset ligger en stor balsal med två våningars takhöjd med ljus från en lanternin. Här får man ta i om man ska slå klackarna i taket. 1969 blev Landsberga gård byggnadsminne.

.

Idag är Landsberga en arrendegård i fjärde generationen under Statens Fastighetsverk. 1888 flyttade Henrik Sandqvist in och det är fortfarande familjen som driver. De är specialiserade på ägg och spannmål. Gården har också en stor och fin butik med café. Här säljs lokala hantverks- och matprodukter och närvärpta ägg och eget härmalet mjöl. Jo, de har faktiskt en egen stenkvarn och mal sitt mjöl på gården. Vi passade på att hamstra flera kilo av olika sorter till vårt projekt Vintagemannens mat. Även idag fick vi ryggsäcken fylld med go´saker. Deras specialitet är äggmacka med räkor. Den valde vi.

Du ser Nysätra, Fröslunda, Biskopskulla, Långtora, Simtuna, Fröshult och Torstuna härifrån. Det hörs att det är urgamla namn på socknarna.

Från kullen bakom mangårdsbyggnaden, som troligen varit en tingsplats och offerplats under hednatiden, har man en milsvid utsikt åt alla håll. Man ser sju kyrksocknar härifrån. Det säger inte lite om hur storslaget landskapet i Fjärdhundraland kan vara.

En folkskolelärares demonstrationsobjekt

Målet för vår vandring och lunch var Vånsjöåsens naturreservat. Det ligger längs Upplandsleden, som förresten firar 40-årsjubileum i år. ”Vånsjöåsen är alltför litet känd, men sällan finner man ett åskådligare exempel på en rullstensås och getryggen med sin fasta mark och sin fria utsikt är dessutom en utmärkt rastplats”. Det STF skrev 1961 stämmer fortfarande.

.

Att vandra på Vånsjöåsens rygg var för Vintagemannen att förflyttas till barndomen. Pappa folkskoleläraren skulle kunna ha gått omkring med lille Ingemar och berättat om istidens rullstensåsar, om järnålderns gravfält eller om backsippor och enebackar. Och om landhöjningen i Uppland som blir speciellt tydlig från åskrönet.

Vi bredde ut vår bilfilt i skuggan av en hög enebuske och njöt dagens matsäck. Sen lade vi oss ner och pustade i värmen. Vintagemannen var vi det här laget ganska varm, för att inte säga svettig, eftersom han dagen till ära iklätt sig en nylonskjorta från 60-talet.

Vi tänkte att vi skulle följa leden norrut en bit, men vi njöt så av picknicken att vi hamnade i tidsnöd och fuskade genom att ta bilen några etapper. Efter 5 km skiftar landskapet karaktär. Det blir både skogigare och backigare och när man kommer upp till Skattmansöådalen finns det tom en slalombacke. Vi fick verkligen lust att vandra en mycket längre sträcka på Upplandsleden, Det gör vi nästa gång vi kommer.

Ytterkvarn i Skattmansöådalen

Roliga runornas rike

Ingen rundresa i Fjärdhundraland utan runstenar. Uppland är runstenarnas hemvist på jorden. Vid Altuna kyrka, nära riksväg 70 mot Sala, finns en sten med en rolig ristning på ena gaveln. Den föreställer guden Tor när han har fångat Midgårdsormen med ett oxhuvud som bete. Han har hammaren beredd för att slå odjuret och tar i så att han trampar foten rakt genom båtens botten. En bild från cartoon-konstens vagga.

Efter runsten kommer te. Det är sedan gammalt. Så det blev ett besök hos Mats & Ylva som bedriver Pekoe tehandel i den fd bybastun alldeles intill den medeltida Österunda kyrka. I det gamla omklädningsrummet har de en liten butik. Nu ska sägas att de säljer via nätet, men den charmiga butiken öppnar de enligt överenskommelse. De hade tröttnat på alla tråkiga tepåsar och blommiga teblandningar och ville dricka te med rena smaker. Så 2009 började de importera ekologiskt te från små producenter. Sånt de själva tycker om och på den vägen är det. Mats säger att det här är te som passar stofiler – var det därför Vintagemannen fick en mysig teprovning i deras trädgård?

Vad säger du Jana, borde vi köpa en raggarbil? Kläder har vi ju redan.

Ett sista stopp gjorde vi innan vi styrde mot övernattning. Någon kilometer från Altuna kyrka hittade vi otippat Jana Hemlin och Essibellas Rockabilly- & Vintageaffär. Hon har hela butiken i en gammal buss, som hon fick på köpet när hon bara ville köpa själva ratten. Nu är en tredjedel av bussen inredd som husvagn och bakre delen som en butik. Sen åker hon och maken runt på veteranbilsfestivaler och säljer kläder som passar till gamla raggarbilar.

Svårt att finna en bekvämare cykling

,

Tillbaka till naturen! Vi måste ju också testa hur det är att cykelsemestra i Fjärdhundraland. Företagarföreningen har ett antal hyrcyklar och de säljer hela cykelpaket. För den som har egna cyklar finns flera turförslag på Fjärdhundralands hemsida. Så vi tog en tur i landskapet runt Härnevi och kan konstatera att det inte är många uppförsbackar i den här delen av landet. De sjuväxlade cyklarna behövde aldrig bekänna färg. Att cykla i sakta mak på slingriga vägar är verkligen ett utmärkt sätt att ta sig runt i Fjärdhundraland.

Vi glampade i brunnen för natten

Vårt slutmål för dagen var övernattning i lyxiga och bekväma tält på Gyllene Brunnens glamping. Gården har sedan många år specialiserat sig på olika event för grupper, men på senare år är det mest stora bröllop som gäller. Den gamla höskullen är en stor festsal och på logen har de nu också inrett en kyrkliknande sal för själva vigslarna också. Romantiskt så det förslår! Synd för dem att bröllops- och konferensbranschen fullständigt har gått i stå nu under coronapandemien. Men kul för oss turister att de inte är fullbokade hela sommaren.

Stora festsalen på höskullen i väntan på nästa bröllopsfest

Här lyxcampade vi. Vi hade fixat middag från Café Samt i Enköping dagen innan. Afrikanskt med mycket grönt och rotfrukter. Ungnsbakat och marinerat med fina kryddblandningar. Fräscht, jättegott och lätt att värma. När man glampar har man tillgång till samma kök och porslin som används vid bröllop. Vi dukade upp en riktig festmåltid alldeles bredvid bubbelpoolen. Sen avslutade vi kvällen med ett glas bubbel i bubblet och såg solen gå ner över fälten. Efter det somnade vi ovaggade i de sköna resårsängarna.

.

Dagens rundtur

Har du sett våra två första blogginlägg från vår svemester i Fjärdhundraland? Annars hittar du dem här. Först en helhetsöverblick när vi gled runt. Sen dag 1 med fåglar och vintage i kikarn.

Du kan också följa oss på Instagram och Facebook. Där uppdaterar vi mycket oftare.

Detta blogginlägg är ett sponsrat samarbete mellan Vintagemannen och Fjärdhundraland Ekonomisk Förening.

Med fåglar och vintage i kikarn gav vi oss iväg

Vi fick en verklig rivstart i Fjärdhundraland; först en av Sveriges finaste fågellokaler, sen fick vi låna en Volvo P1800 och så avslutade vi dagen i en vintagebutik i världsklass. Hör här.

Vi hör till dem som gärna kör ”gamla vägen”. Det är trevligare att glida fram i sakta mak på krokiga små vägar än brumma fram i omänsklig fart på motorvägen. Från Stockholmshållet kan du svänga av på gamla Riks 13 vid Bålsta. Dit tar det inte ens en timme. Det första du då möter i Fjärdhundraland är Upplands minsta kyrka, Yttergran. Den är från 1100-talet och så liten att en normalstor kista inte får plats i koret.

Med en rulle Agfacolor och en mockajacka är en resebloggare beredd på allt.

Gå ut och ät. Köp din matsäck.

Det finns många små idylliska butiker och caféer i Fjärdhundraland, Sussis t ex.
.

Lagom på vägen till förmiddagens utflyksmål, Hjälstavikens naturreservat, stannar vi på Sussis Gårdsbageri för att proviantera. Picknicklunch är ett bra sätt att undvika trängsel i dessa tider. Sussies bröd & kakor är kända över hela Fjärdhundraland, och det förstår vi. Utbudet passar en vintageman, det är surdegsbröd, knäckebröd och så ”äldre sorters kakor” som rulltårtor och småkakor. Sussie har bakat i hela sitt liv, som barn tillsammans med mamma & farmor och senare i livet på flotta kursgårdar. 2011 öppnade hon eget bageri hemma på gården och 2018 ett café i några av husen. Vi fyllde ryggsäcken med mackor och andra godsaker och fick termosen fylld med kaffe.

Vem skjuter svanar här?

En jättefint rastställe, inte bara för fågelskådare

I vår guidebok Vad ska man se i Uppland från 1961 står det att: ”Hjälstaviken är en fågellokal i rang med Tåkern”. Naturreservatet har mycket att erbjuda, både för erfarna ornitologer och för en Vintageman som på amatörers vis delar in fåglar i tre kategorier; rovfåglar, sjöfåglar och pippifåglar. Vår guide, den erfarne ornitologen Mats Brisegård, som känner Hjälstaviken som sin egen ficka, bjöd oss amatörer på en ljuvlig naturvandring i det fina försommarvädret.

Hjälstaviken ligger nära Ekolsunds slott. Gustav III besökte ofta Ekolsund. För honom var det en fridens ort, där han kopplade av med en liten utvald hovkrets. I naturreservatet ligger hans favoritställe för brunch, Parnassen. Den är egentligen en jaktpark från 1600-talet anlagd enligt fransk modell, med nio siktgator som strålar ut från en mittpunkt med utsikt över sjön. Om skytten stod på kullen i mitten var det garanterat träff när drevkarlarna föst fram viltet. Gick det inte på första försöket så fanns det ytterligare åtta gator att skjuta i. En annan kung, Oscar II, brukade jaga knölsvan från en flatbottnad eka ute i viken. Ett privilegium som bara kungen hade.

Här stod jägarna och kunde skjuta ner i siktgatorna.
Blandad natur att vandra i: ädellövskog, barrskog, ängar och vass. Mycket vass. Bara 8 km runt hela sjön.

Hjälstavikens naturreservat är väl anpassat för turister. Det finns skyltar, fågeltorn och en lång spång genom vassen för att man ska komma fåglarna nära. Men som Vintagemannen alltid har sagt; fåglar ska man lära sig med öronen, inte med ögonen. Det är fantastiskt att gå där med en expert som hela tiden säger; Hör ni, en sävsångare, och där en rörsångare. Det är ju lite svårt att upptäcka de små kamouflagefärgade fåglarna ute bland vasstråna.

.

Längst ute på spången finns ett gömsle under tak där du kan hänga med din kikare eller teleobjektiv för att ”skjuta” egna svanar, tranor, gäss, tärnor eller sångare, allt medan den bruna kärrhöken svävar över ditt huvud. Trodde du att det bara är Hornborgasjön som bjuder på ett skådespel med tusentals rastande fåglar? Då har du fel. I Hjälstaviken stannar både tusentals tranor och ännu fler gäss.

.

Bästa stället att parkera är vid Parnassen, men om du enbart är ute efter ett bra picknickställe så parkera vid Jungfrulunden och gå en liten promenad upp på Kvarnbergets topp. Därifrån har man en vidunderlig utsikt, ända till Enköping faktiskt. Vi satte oss ner och åt vår picknick på berget. En sällsynt bra plats för en lunch. Och så ett sista tips – glöm inte kikaren!

Enköping -närmare kommer du aldrig

Efter lunchen styrde vi mot Enköping – Sveriges närmaste stad. Inom en radie av 12 mil bor nästan en tredjedel av Sveriges befolkning. Det var i Enköping vi fick låna en Volvo P1800 av en annan Mats. Så generöst och modigt att låna ut sin raritet. Vintagemannen försäkrade att han är bättre på bilkörning än på fåglar. Får man låna en så tjusig bil gäller det att vara ståndsmässigt klädd – så vi bytte mockajackorna mot kavajer.

Ska sanningen fram är det bara en Volvo Amazon i frän kostym. Ingen sportbil direkt.
Sportkänsla. Med spaken till höger lägger man i överväxeln. Den behövs på landsväg.

Under 1400-1500 talet var Enköping en viktig handelsstad. Mycket av den staden har brunnit upp – senast det brann rejält var 1799. Under 1800-talet blev staden känd som Pepparrotsstaden eftersom den var en av de städer i Sverige där man odlade mycket pepparrot. Nu är Enköping parkernas stad. I staden finns 17 idéträdgårdar, till glädje för varenda villaägare, sommarstugeägare och balkongodlare som vill inspireras för att sedan susa runt mellan handelsträdgårdarna i Fjärdhundraland och förverkliga sitt trädgårdsprojekt. Turistbyrån i stan brukar ha guidade turer runt trädgårdarna, men i år är de pga Corona inställda. Vi hoppas på ändring.

Trädgård, pepparot samt café

Mitt emot turistbyrån ligger två små pittoreska hus. Ett av dem var tidigare tingshus i Torstuna, men flyttades till Enköping efter branden 1799 för att bli bostadshus.

I det ena huserar Pepparotsstadens trädgård och hantverk som saluför trädgårdsprylar, växter och hantverk. Den drivs av Lena Månsson och Elisabet Lind. Lena var med och startade trädgårdsmästarutbildningen i Enköping och Elisabet har guidat besökare i Enköpings parker i över 20 år. Butiken är värd ett besök och om man hör med dem kanske de kan ordna egna trädgårdsvandringar i sommar.

I det andra huset finns Café Samt. Där fikade vi. Lia som driver Samt har en väl genomtänkt matfilosofi och allt är lagat från grunden. Vintagemannen har bara ett ord; smaskens! På ovanvåningen driver hennes man Tommy musikaffär full med akustiska gitarrer. Innan vi lämnade cafét kom vi överens om att vi skulle komma tillbaka dagen efter och få en liten middagslåda med oss.

Vintage tur och retur

VintageQs byxor från Hettemarks guldålder har hittat hem igen.

För en vintageintresserad dam är Hettemarks ett känt varumärke. Här syddes kappor och damkonfektion ända till 1985. En ny modern fabrik byggdes 1944, men nu är den kraftigt ombyggd till bostäder. Vi avsatte definitivt för lite tid i Enköping så vi kommer snart tillbaka.

.

Tag din stol och gå

Ut på vägen igen, västerut förbi Hummelsta, och nästan vid gränsen mot Västmanland ligger Broby gård. Vill du äta eller fika och sen köpa med dig den antika stolen du sitter på är det här du ska rasta. Du kan förresten köpa med dig hela bordet, tallrikarna och glasen också. Eller några andra av alla de prylar som de säljer inne i den gamla ladugårdslängan.

.

Vintagemannens hovleverantör

Dag 1 avslutades på ett av Vintagemannens favoritställen – Lata Pigans vintagebutik i Vela. Den är en av de bästa i hela Sverige, ren världsklass. Maggan som driver stället är gammal ”textilare” från Konstfack. Hon har hållit på länge och har med expertögon köpt på sig en fruktansvärd massa vintagekläder från alla årtionden. Inte undra på att rekvisitörer från filmbolagen åker hit och köper på sig inför nästa säsong av Vår tid är nu, eller vad det kan vara.

.

Gissa om vi hittade nåt den här gången. Jo, lite smått och gott; en skräddarsydd kostym, ett par golfbyxor, två par dambyxor, en sportjacka, en toppluva, ett par vantar, flera skjortor, en tweedkavaj samt en färgglad sextiotalstermos.

.

Lika imponerande är hennes lager av tyger från 1900-talet. Säger dig namn som Viola Gråsten, Sven Fristedt, Elsa Gullberg, Vicke Lindstrand, Stig Lindberg, Verner Panton, Marjatta Metervaara, något så förstår du. Till Maggan kommer utställare från hela landet för att låna eller köpa tyger.

I smedjan finns det gott om plats för fem sömmerskor åt gången

Bara 3 km fågelvägen från Lata Pigan ligger Teda Art Project . Här kan du förverkliga din dröm och sy en 50-talsklänning, eller en i 70-tals modell, eller pröva på en remake med Eva Karlsson som handfast stöd. Klänningssmide kallar hon det, eftersom hon håller på i sin fars gamla smedja. Så vill du inte susa runt på vägarna i Fjärdhundraland så åk på ett corona-säkrat 2-dagars kollo med dina bästa vänner.

Om du inte redan har ”det där tyget” så åk först till Lata Pigan och köp ett fräsigt tyg.

Den första dagens kväll avlutades med en utsökt middag hemma hos Lata Pigan och sen körde vi direkt till vårt första boende – hästgården Jädra Gård alldeles norr om Enköping. Där fick Vintagemannen gosa med en häst, gamla Zelma som är 20 år och stallets Grand Old Lady. Men mer om det i nästa bloggpost.

God natt.

Om du vill fara i våra hjulspår i Fjärdhundraland

Har du läst vår första bloggpost om Fjärdhundraland? Där får du en överblick.

Detta blogginlägg är ett sponsrat samarbete mellan Vintagemannen och Fjärdhundraland Ekonomisk Förening.

Nu rullar vi in i Lübeck

Nu börjar Tysklandsäventyret på riktigt. Ellen Rydelius, de svenska guideböckernas drottning, skriver i ”8 Tyska städer” från 1931: ”Vi svenskar begå ofta det misstaget att resa för snabbt genom Tyskland, ja det finns många som tro sig känna detta land, då de sett Berlin, München och rastat en halv dag i Köln. För egen del vet jag intet annat land, som har så många olikartade och karaktäristiska storstäder som just Tyskland, och intet land … med så många bedårande småstäder, fyllda av kulturskatter och envar med sin egen, starkt personliga prägel.”

Vi får väl se. Idag åker vi i alla fall från Malmö till Lübeck via Köpenhamn och färjan Rödby – Puttgarden. Så nu blir det tips om hur vi gör på tågen i Danmark. Imorgon håller vi Ellen i hand.

Interrailpasset måste alltid fyllas i ordentligt innan resan börjar. Vartenda tåg ska noteras. Det är noga med det.

Vi har lärt oss att man ska ha lite marginal vid viktiga tågbyten i stora knutpunkter som Köpenhamn och Hamburg. För oss har det har nästan blivit en tradition att ta en caffe latte på samma fik på Köpenhamns Huvudbangård. Vi sätter oss alltid i samma hörn. Idag har vi har tagit en marginal på nästan en timme. Tillräckligt med tid för en fika.

OIOL1327

Första gången var i september 2018. Då var vi på väg mot en tågluff i Rhendalen.

Och såhär såg vi ut i april när vi var på väg till Holland och Belgien.

Det finns ingen mat på de danska tågen.

Det har vi hungriga erfarenheter av från en resa Hamburg – Köpenhamn. Vi provianterar oftast på stationen innan tåget går. Visst finns det många matställen på Köbenhavns Hovedbanegard. Men Malmö Central har ett minst lika bra utbud och priserna är lägre. Dagen till ära köpte vi smarriga smörrebröd – klart att man ska äta det på vägen genom Danmark.

Smaskens, smörrebröd med julbordstema.

Skaffa en lång sladd till din mobil och läsplatta!

Alla tåg har sin egen lösning på var eluttagen placeras. Många gånger sitter de så långt från sittplatsen att det inte går att både använda och ladda samtidigt, speciellt om du har gångplats. Eluttagen i danska vagnar sitter uppe i hatthyllan. Apples originalsladdar är för korta. Vi har lärt av tidigare erfarenhet och köpt längre sladdar, minst 2 meter.

Medan tåget tar oss till dagens resmål

Att åka tåg är att njutbart och avslappnat närma sig resmålet. Vi har alltid en Rail Map EUROPE lätt tillgänglig. Den ger en bra bild av resvägen.

På kartan är de sträckor som bedöms som extra vackra grönmarkerade. Ofta tycker vi att det stämmer men ibland undrar vi hur man tänkt. Varför är den här sträckan ”grön” och varför har de inte markerat den här? Idag är det ”mycket grönt” genom Danmark och norra Tyskland.

Passar på att blogga på tåget

När barnen var små skrev vi stafettdagböcker tillsammans. Alla fick skriva en liten bit om dagens händelser i en anteckningsbok. Det var en väldigt trevlig sysselsättning då, och lika kul att läsa idag. Att vara resebloggare är nåt liknande. Man får reflektera över vad som hänt och vad som komma skall. Så kan man göra både som pensionär och barnfamilj.

Är det en press att vara på resa och blogga?

Tågfärjan Rödby – Puttgarden. Snart ett minne blott.

Den 15 december är det slut med tågfärjorna. Mer om det i en senare blogg. Så nu gäller det att njuta ordentligt under överfarten, som synes.

Framme i Lübeck

Vi tar in på Hotel Lindenhof, som guideboksgiganten Sigge Hommeberg tipsar om 1959 som ett ”billigt och inte oävet hotell”. Vi är benägna att hålla med. Det ligger bra mitt emellan stationen och Hollstentor.

Nu rundar vi av för idag.

Lubeck 1934 B

Med en bra stadskarta hittar man lätt alla sevärdheter. Man får dem ofta gratis på hotellen.

1935

Nu ska vi ut på julmarknad i Lübeck. Hej då tåget, vi ses inte i môrrn.

På skräddarturne innan vi packar

Allt måste matcha, allt ska passa ihop; byxor, västar, kavajer, strumpor, skor… Så vi gick runt till våra leverantörer. Men först var jag tvungen att sy i sex knappar i de nya byxorna från Manér. Annars får jag ju inte fast hängslena.

Först till George som fixar allt

George på Marilena, vår husskräddare, har förlängt framstycket på västen 1,5 cm. Det behövdes för att inte bältet ska lysa fram.

Nu har jag två västar som passar perfekt till den skräddarsydda tweedkavajen från 1979 och de nya måttsydda byxorna från Manér.

Sen till Götrich för att prova en väst

Vi passerade också Götrich där jag provade en ny toile till min nya väst som ska sys i ett antikt linnetyg, samma som byxorna. Det blir fint till sommaren.

Och till Judit som ska lägga upp

Vi tog också en sväng till Judits Syatelje där VintageQ lämnade in en balklänning från 30-talet som är lite för lång.

NK skomakeri kan trolla

Och så ett stopp hos våra favoritskomskare på Hallmans på NK.

Emmy har lagat ett fräsigt handtag till vår utflyktsfilt.

Där hittade jag också ett par riktiga vinterskor som nog ska med på Tysklandsresan om en dryg vecka. Ett par franska Paraboots. Rejäla doningar.

Nästa blogginlägg kommer att handla om hur vi packar våra ryggsäckar.

Det här var mitt första blogginlägg helt producerat i mobilen. Jag måste ju lära mig nytt inför interrailandet i Tyskland. Hoppas det fungerade.

Vi hörs.

Lyssna på Stilverandan och hur jag ser på stil och kläder

I somras blev jag intervjuad av Hjaldar Giljarås på StilVerandan. En Youtube-kanal om stil och ett gott liv. Det sändes i två avsnitt. Du hittar länkar här. Jag passar idag också på att illustrera det jag säger i intervun med några bilder. Kläder är ju trots allt rätt visuella.

IMG_7628

Här kan du lyssna på avsnitt 1.

IMG_7629Och här kan du lyssna på avsnitt 2.

Här följer bilder som illustrerar det jag säger. Om du lyssnar på intervjun kan du samtidigt rulla ner och följa med i bilderna.

Alltid knästrumpor

En gentleman visar aldrig hud mellan strumpan och byxan. Endast om han bär shorts.

Manchesterbyxor är svåra att hitta begagnade

Men å andra sidan är det inte mycket till kvalitet i nya s.k. kvalitetsmanchesterbyxor heller. Dessa köpte jag i vintras. Materialet börjar redan att släppa. Kolla också knapphålet. Det behövde lagas efter att jag haft byxorna EN gång!

Bästa tipset: Köp en väst att matcha eller kontrastera med

Det funkar lika bra med en slipover…

… men det blir mycket billigare

Vilket är ditt favoritkap?

E. Zegna (3)

En manchesterkavaj av märket Ermenegildo Zegna, fyndat för 250 kr på Stadsmissionen.

Riktiga loppisfynd:

Två 40-talskostymer för 250 kr och en skräddarsydd smoking från 1941 för 150 kr. Det är lagom dyrt.

Billiga och halvdyra klockor duger bra

Ingemar Albertsson 2014-12-30 010

De här har kostat från 150 kr till 10.000 kr.

Håll ihop läder och metall

Guld eller vitmetall rakt igenom. Brunt eller svart läder rakt igenom.

Här börjar avsnitt 2. Byt program.

Köp begagnade kvalitetsskor

Skotänjare (1)

Med en skotöjare kan du utvidga skorna max en halv storlek.

Investera i randsydda skor

Det är lätta att sula om ett par randsydda skor. Är ovanlädret limmat mot sulan är det omöjligt.

Skaffa dig en bra ändringsskräddare

Är man lika lång som jag måste man nästan alltid förlänga ärmar och byxben. Då kan man få offra slagen på byxorna, eller göra ett litet fuskslag.

Små hål kan en konststoppare laga nästan helt osynligt.

Mina hatobjekt

trekvartsbyxor

 

Trekvartsbyxor stör mitt öga. De varken börjar eller slutar snyggt. Låt hantverkarna få ha sina arbetsbyxor i fred. De har dessa av säkerhetsskäl.

Klädernas ”Gyllene snitt”?

sir-2016-11-03

Vem var det som tog måtten egentligen?

Och 2010-talets urväxta mode är helt förfärligt. Knäppeknappen ska sitta vid naveln. Skjortan ska inte synas under västen. Tänk att mannen här till vänster ansågs vara en av landets mest välklädda artister. Urrrk. Tacka vet jag Hollywoodgrabbarna från femtiotalet till höger.

Börja bära hatt

Ingemar Albertsson 2017-07-09 (2)

Första gången du går ut i hatt känner du dig såhär. Du tror att alla glor på dig. Men tro mig, det gör de inte alls. De är fullt upptagna med hur de själva ser ut.

Ingemar Albertsson 2016-05-20B (1)Börja med en billig stråhat eller en exklusivare Panamahatt på sommaren. Det känns helt naturligt.

Hattar 2015-06-20 (1)Sen kan du börja köpa hattar för hela året. Du hittar lätt en fin hatt för 250 kr.

Ingemar Albertsson 2018-09-08 (4)Man kan t.o.m. ha hatt till en jacka.

-Ska du på bröllop? frågar folk. Så ovanligt är det med en blomma.

Jag går nästan aldrig ut utan en blomma – boutonniere – i knapphålet. Det är alltid fejkblommor. Riktiga blommor kan förstöra kavajen. De senaste hittade jag för 99 kr på J.Harvest & Frost.

Pynta dig med en skojig pin

En pin på kavajslaget blir ofta en samtalsöppnare. – Vad har du där? Man kan både roa och provocera med väl valda märken. Till vänster Folke Filbyter från Linköping. Till höger olika märken från S:t Eriksmässan på 50-talet. En pin kostar vanligtvis 5 – 20 kronor. Mycket skoj för pengarna.

Köp inte nya märkeskläder.

Du betalar bara deras annonser och dyra affärslägen, inte deras skräddare. Köp second hand och vintage istället. Då har plaggen kommit ner till sitt rätta värde.

Så till själva tricket: Att sätta ihop delarna till en snygg helhet.

Ingemar Albertsson 2018-08-30 (1)

Denna outfit hade jag på intervjun. Den kan nästan ses som übermatchad.

Sprezzatura 2018 (2)Våga vara lite sprezzatura (Googla på det, eller läs det här exemplet.) och gör något medvetet nonchalant. Det alltför perfekta är lite tråkigt. Här har jag valt att ta två olika manschettknappar ur burken.

Vågar du bära färg, eller vill du vara mer harmoniskt välmatchad? Välj själv. Matcha, kontrastera, harmoniera.

Acessoirer 003Det är dom små, små detaljerna som gör´et.

Stilig i shorts

Det är ett litet helsicke att hitta riktigt snygga shorts. Både nya och vintage. Och när man lägger ut bilder på sig i korta shorts får man både hån och spe i sociala medier. Tål inte folk ett par herrben?

Att visa hud mellan strumpan och byxans nederkant är bland det fulaste som finns. Lösningen på det heter knästrumpor. Undantaget är när man bär shorts. Då får man visa benen. Och vet du vad. Man kan ha knästrumpor till kortbyxor också.

Här gäller det att visa en tydlig riktning.

Ingemar Albertsson 2016-07-17 (7)

Kortbyxor är ett utmärkt plagg på vandring i naturen. Här är jag i Brösarps backar. Och med ett par fräsiga knästrumpor blir det riktigt sevärt. Eller hur?

Knästrumpor är definitivt en möjlighet om man vi känna sig lite klädd. Det här rutiga paret från Burlington har blivit ett par favoriter. De passar både till bruna, beiga och blåa shorts.

Slips och snygga skor till shorts är en möjlighet i stan. Jag brukar välja ett par matchande strumpor som jag rullar ner. Trekvartsstrumpor är inte lika snyggt.

De blå shortsen ovan är förresten ett riktigt fynd. Det är ett par Henry Lloyd seglarshorts. Pris 10 kr. Jag hittade dem på en loppis i originalförpackning. Byxan hade ett reklambroderi för en känd bank på ena benet. Men det sprättade jag bort.

De här gamla linneshortsen har också blivit favoriter. De är från Libo, Linnebolaget i Borås, troligen från 1950-talet. Jag kombinerar dem gärna med en skjorta från Brooks Brothers. Riktigt fin kvalitet. Enda felet var att den förre ägarens armbandsur skavt så mycket på vänstra manschetten att den hade börjat fransa sig. Efter ett stopp hos skräddaren blev det en kortärmad skjorta. Käckt med fluga till.

Hur långa ska shorts vara?

Mitt verkliga hatobjekt är de där trekvartsbyxorna som blivit moderna på senare år. De saknar alla proportioner. Bort med dom! Men vilken är den perfekta längden?

Stiljournalen 2016 (3)

Fredrik af Klercker skriver i sin utmärkta bok Stiljournalen (Läs den) att shorts ska vara mycket korta. Det har jag tagit fasta på. Men jag inser att ett par riktiga finshorts som slutar straxt ovanför knät är en brist i min garderob. I sommar har jag letat efter sådana finshorts, gärna med pressveck och slag, men den heta sommaren har gjort att de tagit slut alldeles för fort. Det närmaste jag kommit var de här byxorna.

 

De vänstra är ett par från Pantaloni Torino och de högra, ännu mer eleganta, är från Lardini. Kolla den eleganta linningen i midjan. Jag hittade dessa på Engelska Herr i Malmö. Men båda paren var tyvärr för små. Och så var det priset. De högra i linne skulle passa bra när man flanerar på La Croisette i Cannes. Men så kostar de ungefär lika mycket som en charterresa.

Än så länge får jag nöja mig med de här manchestershortsen, också de från 50-talet. Med en beige topp, eller vad ni tjejer skulle säga, blir det en mild färgstämd ensemble för sommarens heta dagar.

Och så var det det där med kavaj till shorts. Det ser man inte ofta. En utanpåskjorta kanske, eller en jacka är vanligare. Men en riktig blazer passar bra på sommarfesten. Eller när man ska ut och åka.

Men vilken kavaj ska man då välja? Har man en förstående (?) hustru, tvingar man ut henne att ta några bilder för Instagram. Sen tar man beslutet.

Kan man visa benen i en baddräkt, kan man naturligtvis göra det i ett par shorts också. Självklart går man inte till ett formellt möte eller begravning i shorts. Men nog tycker jag att man kan ha shorts i stan, bara man är prydligt klädd i övrigt och inte ser ut att komma direkt från stranden. Jobbar man i ett på en arbetsplats som är lite mer leasure tycker jag definitivt att man kan ha shorts på jobbet. Men då ska man inte komma i  undertröja eller T-shirt utan i en snygg skjorta, plus tröja, kavaj och slips om man önskar det.

Ingemar Albertsson 2018-08-04 (5)

Jag hoppas att jag nu har bevisat att shorts mycket väl kan bäras tillsammans med andra klädda plagg och få det att se riktigt anständigt ut. Tack för idag.

Ingemar Albertsson 2018-05-26 (3)

Vi ses med bara ben nästa sommar.

Vi lajvade Mad Men på Antikmässan

På Antikmässan i Älvsjö 2018 var vi levande utställningsföremål. Jag och VintageQ representerade 1960-talet i utställningen ”Textila spår – Tygerna”. Vi provocerade mässbesökare med att visa hur förfallet började rasa på 60-talet. Vi rökte pipa, drack whisky och ropade Köp, slit och släng!

Ingemar & Anne-Marie 2018-02-14 (2)VintageQ i en sömmerskesydd dräkt med tillhörande hatt från tidigt 60-tal. Då var Jackie Kennedy den stora stilikonen. Vintagemannen har en skräddarsydd kostym med väst från 1965. I TV och på bio var Helgonet och James Bond stora idoler. 

På 1950-talet stod den svenska textilindustrin och beklädnadshandeln på sin topp. Men på sextiotalet började det glida utför. Och på sjuttiotalet gick botten ur. Hör här:

Kvalitet och tillverkning var det centrala

Början av sextiotalet var som en fortsättning på femtiotalet. Lite rakare linjer och smalare siluetter bara. Man betalade fortfarande för skräddarkonsten och kvaliteten på material och arbete syntes på priset.

Den första halvan av decenniet kännetecknas av en stor liberalisering. Radio Syd och Radio Nord utmanade Sveriges Radio. Statsminister Erlander berättade roliga historier i Hylands Hörna. Den nya friheten som kröntes med P-pillret 1964 och DU-reformen 1967.

Men 1965 trappades Vietnamkriget upp och Studentkåren ockuperade sitt eget hus 1968. Årtiondet blev allt mer radikalt. Sossarna regerar i eget majestät, de bygger miljonprogrammet och inför studiemedlen.

Schlagersångare som Lasse Lönndahl och Siw Malmqvist ersätts av popband som Beatles, Rolling Stones och Beach Boys. Och när 60-talet går mot sitt slut har det blivit betydligt flummigare med Flower Power, Jimi Hendrix  och Woodstockfestival.

Distribution och lågprisimport i nya köpcentrum

Det skräddade modet började vika ner sig. Mary Quant och Twiggy slog igenom med kortkorta klänningar i skarpa färger och glada mönster. Ylle ersattes av bomull och syntet. Den svettiga nylonskjortan behövde inte strykas. Trikå blev stort. Mönstren förenklades, bara raka sömmar med klänningar i A-linje. Paris var inte längre modets huvudstad – det var London.

Och reklamen flyttade fokus från slogans och konkreta produktfördelar till image, lifestyle och varumärken. En kreativ revolution hade inletts.

Den svenska beklädnadsbranschen hängde inte med. Både textilfabriker och herr- & damekiperingar pressades från två håll. Dels lågprisimport. Stora klädkedjor som Hennes och KappAhl köpte billigt utomlands. Domus och Tempo byggde varuhus i de gamla stadskärnorna och i förorterna. Dels kom konkurrensen från ett annat håll. Små boutiquer utmanade med fräcka modeplagg för de unga. Köpta i små serier i London. Gul & Blå öppnade sin butik 1966. Mouche och Margot och kom några år tidigare.

Teko-krisen hade bara börjat.

En efter en lade de svenska textilfabrikerna ner eller slogs ihop. Den största, Algots i Borås, höll ut till 1978. Den gren av textilindustrin som överlevde längst var strumptillverkning. Men då det är ju påhittiga ingenjörer och maskiner som gör jobbet, inte lågbetalda sömmerskor. Deras jobb hade redan flyttat till Portugal och Hong Kong och Kina.

Hemtextilierna i linneskåpet på 60-talet gjorde ungefär samma resa som kläderna. Det började med tjocka vita linnelakan med spets, monogram och krusade örngottsband och slutade med färgglatt mönstrade påslakan i tunn bomull. Köp slit och släng kom för att stanna. Och det rullar på i samma riktning än.

Våra utställningsoutfits demonstrerar utvecklingen

Ingemar Albertsson 2018-02-14 (1)Den här kostymen har sytts till en svensk direktör på skrädderiet hos MEA på Norrmalmstorg. Det står i etiketten att den levererades i februari 1965. Ett lätt och behagligt tyg. Knappar för hängslen i byxorna. Bomullsfickor. Handsydda knapphål. Rymlig sömsmån ifall den behöver läggas ut. Skräddarkonsten står fortfarande högt i kurs.

Ingemar Albertsson 2017-02-16En konfektionskostym från slutet av 60-talet. En kvalitetsprodukt från Junex. Klädda knappar och fortfarande handpikerade slag. Men det är en nylon i fickorna och här finns inga hängselknappar, bara hällor för bältet. Slipsen är en kul variant i Trevira, med små knappar på. Bröstficksnäsduken är fusk. Det var vanligt att det följde med en  pappskiva med små tygflikar på. Sen kunde man vika pappskivan till lagom höjd i bröstfickan. 

Anne-Marie Lindstedt 2018-02-16Det op-mönstrade tyget i bakgrunden är av Verner Panton. Tyget i VintageQs klänning är av en mer anonym formgivare. På fötterna har hon ett par s.k. Courège-stövlar. De var omåttligt populära kring mitten av decenniet. Herrhatten föll helt ut modet den här tiden. En smalbrättad s.k. pork pie hör till hatthistoriens dödsryckningar.

Ingemar Albertsson 2018-02-17 (1)Nu börjar den formella herrklädseln vika. Såhär kunde en lärare eller reklamtecknare se ut på jobbet. Den obligatoriska kavajen ersattes av tröjor, koftor och jackor. Och nylonskjorta med tab-krage var verkligen hett. Slipsarna var smala. En hemvävd eller stickad slöjdlärarslips drar också ner det formella intrycket. 

Ingemar Albertsson 2018-02-17 (2)Notera mockadetaljerna på Higgins-koftan. Vi brydde oss ännu inte om miljön. Rachel Carsons Tyst vår kom redan 1962, men det dröjde till 70-talet innan miljörörelsen tog ordentlig fart.

Man rökte som borstbindare på den här tiden trots begynnande debatt om cigaretternas hälsofaror. I postorderkatalogerna finns det knappt en bild utan att mannen har en pipa som accessoar.

Anne-Marie Lindstedt 2018-02-18 (2)Trikåklänning från Katja of Sweden 1966. Här är det fortfarande ylle i klänningen.  

Ingemar Albertsson 2018-02-18Den bekväma stilen fortsätter att ta marknadsandelar, här i form av polotröja i bomullstrikå. När TV2 kom 1969 bar reportrarna i Rapport polotröjor, medan man fortfarande hade skjorta och slips i Aktuellt i TV1. Vänstervridning – hojtade de konservativa.

Utställning i fyra akter: 1940, 1950, 1960 och 1970-tal

Antikmässan 2018Egentligen var det här inte en utställning om kläder i första hand, utan lika mycket om vackra designtyger från fyrtiotalet till sjuttiotalet.

Utställningsytan var uppdelad i fyra rum. Från vänster Leili Mänder som representerade det krigsransonerade 40-talet genom att vårda och laga kläder och stoppa strumpor.

Miriam Parkman vävde ett kjoltyg under mässdagarna, precis som många gjorde på 50-talet. Allt från Ebba von Eckermans lyxiga Ripsa-kjolar till knytning av ryor i hemmen.

Vintagemannen och VintageQ agerade Mad Men från 60-talet och citerade Lena Larsson; Köp, slit och släng.

Längst till höger står 70-talet och Karolina Brännström som är proggare, musiker och aktivist. Hon underhöll mässbesökarna med plakatmålning och sjöng protestsånger av Hoola Bandoola Band.

Här följer små presentationer av oss allihop. Hoppas det går att läsa.

Antikmässan 2018-02-14 (26)Antikmässan 2018-02-14 (23)Antikmässan 2018-02-14 (1)Antikmässan 2018-02-14 (29)

Hjärnorna bakom allt: Maggan och Eva

Antikmässan 2018-02-14 (33)

Hjärnorna bakom hela den här utställningen ”Textila spår – Tygerna” på Antikmässan är Margareta Backström Öberg och Eva Karlsson. De bor båda lite sydväst om Enköping där Maggan driver en av Sveriges allra bästa vintagebutiker – Lata Pigan. Hon har också ett fantastiskt lager av gamla designtyger. Eva som är lärare på Tillskärarakademin driver Teda Art Project där hon bl.a. ger kurser i klänningssömnad. Och vad är då lämpligare än att först köpa ett snyggt tyg hos Lata Pigan.

I sommar kommer utställningen att få en fortsättning;  ”Textila spår – Kläderna” på Målhammar Galleri utanför Västerås. Där blir det allt från hemsytt till haute couture från hela 1900-talet. Åk dit 4 augusti – 2 september.

Antikmässan 2018-02-14 (31)Vill du köpa några av mässaffischerna så vänd dig till Lata Pigan.

PS. Vet du att Vintagemannen har varit en riktig Mad Man – nästan.

Ingemar Albertsson 2018-02-15 (3)

På 80-talet jobbade han som projektledare på några av Sveriges bästa reklambyrårer. Och 1985 var han på kurs på huvudkontoret i New York. Byrån hette då Sterling, Cooper & Draper. Nej, nu blev det fel, den hette Dancer, Fitzgerald, Sample och tillhörde de största i branschen. Byrån nämns faktiskt som en av konkurrenterna i ett avsnitt av Mad Men. Så två veckor i Chrysler Building var så nära Madison Avenue Vintagemannen kom.

Roger Sterling 2.0Dom säger att jag påminner mer om Bertram Cooper än Roger Sterling. Så jag får väl ta av mig skorna och gå i strumplästen då.

Tag lilla Mälarturen och fynda vintage en dag

Ingemar Albertsson 2017-05-14 028Vi tog en tur med bilen i helgen. Först till Stallarholmen där Lilla Skattgömman och Kertis Vintagebod finns i det stora gula huset. Sen for vi vidare genom Strängnäs till Lata Pigan i Vela, mitt ute på landet, strax före Enköping. Då hittar man många roliga plagg och prylar på några timmar. Kolla här.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 040

Ska detta – en plastrong- bli min stil i sommar? Vill jag verkligen se ut som Loa Falkman? Från Kerstis Vintagebod.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 017

Vem har ägt kostymen med de galanta hängslena? Tyvärr är den för liten för mig. Har du stl 48-50 är det bara att kasta sig på bussen och åka till Kersti i Stallarholmen för att göra årets kap.

Här ser du svaret.

Jo, det är mästaren själv – Povel Ramel. Kolla vilka fina hängslen som medföljer. Och snygga sammetsdetaljer på kavajen. Bland det bästa jag sett på Vintagemarknaden på länge.

Och Vintage Q gick inte lottlös

Lilla skattgömman Stallarholmen

Kolla vilken fin 40-talsdräkt som Birgitta på Lilla Skattgömman hade gömt undan. Först får skräddaren lite jobb med att lägga ut några centimeter i midjan. Sen blir hon snyggast i stan.

Skor 2017-05-14 005Tänk om hon sen tar på sig de här oanvända 30-talsskorna av märket Triumf. De låg och väntade hos lata Pigan.

Turman 004

Hos Kersti hängde den här hemsydda silkiga byxkjolen från tidigt 70-tal. Med vidhängande omlottkjol! Så praktiskt. Nu är det tajm för diskoteque.

Lata Pigan levererar alltid

Ingemar Albertsson 2017-05-14 033Ingemar Albertsson 2017-05-14 037

Lata pigan har förmågan att hitta gamla snygga kostymer. Kolla tyget i denna 50-talare. Den som säger att det är snyggare med jeans får svårt att motivera det.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 032Eller vad sägs om denna dubbelknäppta 40-talare med väst? Vilket pangfynd. Och för första gången måste Vintagemannen lägga upp både ärmar och byxben. Finns det mer utarmade män än jag?

Vilken turgubbe jag är. Men så står det också såhär i fodret på den ljusblå kostymen.

Turman 001

V.S.B.

PS. Vill du äta under utflykten kan du med fördel passa på att äta och handla godsaker på Printz Bageri i Stallarholmen. Eller så tar du med egen matsäck och äter hos Lata Pigan.

Vintage Q gjorde sin egen parfym

Collect & Bottle 2017-04-26 015

Vintage Q fick i födelsedagspresent av sina söner en egen dag på parfymmakeriet Collect & Bottle på Södermalm i Stockholm. Ett par timmar senare gick vi hem med en flaska parfym med en helt unik doft – AMs egen. 18 MARS heter den.

Det börjar med en diskussion om vilka dofter man gillar och inte gillar och vilka parfymer man själv brukar ha. Parfymösen, eller vad det heter, Andrea Grannerud var mycket pedagogisk. Det var en härlig stämning hela tiden.

Välj bland 50 dofter

Collect & Bottle 2017-04-26 010

Det var bara att ta sig an provningen. Ungefär femtio dofter i tre grupper skulle vi gå igenom. Först Top Notes, dvs den doft som man känner först när man luktar på en parfym. Sedan Heart Notes och sist Base Notes, dvs de som stannar kvar längst.

För varje doft fick AM säga om hon gillade den eller inte. Sen blev de utvalda favoriterna utsatta för en andra gallring. Totalt blev det 18 dofter kvar i hennes parfym.

Collect & Bottle 2017-04-26 021

Till slut blir man trött i näsan. Då får man lukta på kaffebönor för att neutralisera doftsinnet. Ungefär som vinprovare tuggar vitt bröd och sköljer munnen med vatten.

Collect & Bottle 2017-04-26 025Även Vintagemannen fick vara med och lukta. Men hans åsikter räknades inte. Detta var VintageQ´s egen dag.

Collect & Bottle 2017-04-26 027

När AM var nöjd fick Andrea sätta igång och blanda de 18 doftämnena i lagoma proportioner. Totalt tog besöket drygt en och en halv timme.

Collect & Bottle 2017-04-26 028

Så ser den ut – den berömda parfymen 18 MARS. Men det är inte nån idé att börja använda den direkt. Då känner man bara Top Notes. Flaskan bör stå en månad så att dofterna, oljan och alkoholen får mogna ihop ordentligt.

Nu har Vintage Q ett eget recept som hon kan beställa när första flaskan har tagit slut.

Besök Collect & Bottle på Söder

Collect & Bottle har sin studio på Södermalm. Snart öppnar de i själva Götgatsbacken. Där säljer de också sina egna parfymer som har lite roligare proppar på flaskorna.

Vi kan verkligen rekommendera ett besök. Kontakta dem och boka tid.

Efterlysning!

CPH-fynd 001

Nu saknas bara en sån här tjusig flaska att ha parfymen i. Eller egentligen är det bara pumpen som saknas. Nån som vet var jag kan hitta en ny pump som är fräsch och fungerar perfekt. Och med vacker tofs. Tipsa mig så kan det bli en fin present till hennes födelsedag nästa år. Men säg inget.

Våra cykelkläder på Bike in Tweed 2016

bit-2016-09-24-5

2016 var ett år då vi körde på samma cyklar som 2015. Vintagemannen på sin ljusgröna Hermes 1944 och VintageQ på sin röda Crescent 1952. Förlåt att jag är så sen att rapportera. Från och med nu ska jag bli en bättre människa.

bike-in-tweed-2016-09-26b-001

New Look 2016: Plisserad kjol från 1953 köpt på Torget 11 i Åhus, och en dräktjacka från samma tid köpt på Old Touch. Hatten är ett lågprisfynd från en av de första vintagemässorna i Stockholm. Röda handskar från Lata Pigan.

bike-in-tweed-2016-005

Denna kostym, är som sydd på Savile Row år 1946, är ett av mina bättre inköp hos Alexander Marchesan. Linnevästen är ett riktigt billigt fynd från Stadsmissionen och slipsen är NOS och kommer från Old Touch. (Jag tror att de har några kvar.) Skorna är Alden Cordovan från Alexanders butik de också. Hatten är en ”Esdsers” som jag hittade i en damvintageaffär i Paris.

bike-in-tweed-2016-012

Det traditionella gruppfotot från Bike in Tweed i Stockholm den 24 september 2016. Det finns outfits som står ut i mängden.

Tack Jeanette Milde för de flesta av bilderna.