#vintagemannen #vintageqvinnan #vintagemannensmat

Lyssna på Stilverandan och hur jag ser på stil och kläder

2 november, 20184 november, 2018 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Accessoarer, Gentlemannens garderob, Hattar, Livsstil, Mode, Prisvärt, Stil

I somras blev jag intervjuad av Hjaldar Giljarås på StilVerandan. En Youtube-kanal om stil och ett gott liv. Det sändes i två avsnitt. Du hittar länkar här. Jag passar idag också på att illustrera det jag säger i intervun med några bilder. Kläder är ju trots allt rätt visuella.

Här kan du lyssna på avsnitt 1.

Och här kan du lyssna på avsnitt 2.

Här följer bilder som illustrerar det jag säger. Om du lyssnar på intervjun kan du samtidigt rulla ner och följa med i bilderna.

Alltid knästrumpor

En gentleman visar aldrig hud mellan strumpan och byxan. Endast om han bär shorts.

Manchesterbyxor är svåra att hitta begagnade

Men å andra sidan är det inte mycket till kvalitet i nya s.k. kvalitetsmanchesterbyxor heller. Dessa köpte jag i vintras. Materialet börjar redan att släppa. Kolla också knapphålet. Det behövde lagas efter att jag haft byxorna EN gång!

Bästa tipset: Köp en väst att matcha eller kontrastera med

Det funkar lika bra med en slipover…

… men det blir mycket billigare

Vilket är ditt favoritkap?

En manchesterkavaj av märket Ermenegildo Zegna, fyndat för 250 kr på Stadsmissionen.

Riktiga loppisfynd:

Två 40-talskostymer för 250 kr och en skräddarsydd smoking från 1941 för 150 kr. Det är lagom dyrt.

Billiga och halvdyra klockor duger bra

De här har kostat från 150 kr till 10.000 kr.

Håll ihop läder och metall

Guld eller vitmetall rakt igenom. Brunt eller svart läder rakt igenom.

Här börjar avsnitt 2. Byt program.

Köp begagnade kvalitetsskor

Med en skotöjare kan du utvidga skorna max en halv storlek.

Investera i randsydda skor

Det är lätta att sula om ett par randsydda skor. Är ovanlädret limmat mot sulan är det omöjligt.

Skaffa dig en bra ändringsskräddare

Är man lika lång som jag måste man nästan alltid förlänga ärmar och byxben. Då kan man få offra slagen på byxorna, eller göra ett litet fuskslag.

Små hål kan en konststoppare laga nästan helt osynligt.

Mina hatobjekt

Trekvartsbyxor stör mitt öga. De varken börjar eller slutar snyggt. Låt hantverkarna få ha sina arbetsbyxor i fred. De har dessa av säkerhetsskäl.

Klädernas ”Gyllene snitt”?

Vem var det som tog måtten egentligen?

Och 2010-talets urväxta mode är helt förfärligt. Knäppeknappen ska sitta vid naveln. Skjortan ska inte synas under västen. Tänk att mannen här till vänster ansågs vara en av landets mest välklädda artister. Urrrk. Tacka vet jag Hollywoodgrabbarna från femtiotalet till höger.

Börja bära hatt

Första gången du går ut i hatt känner du dig såhär. Du tror att alla glor på dig. Men tro mig, det gör de inte alls. De är fullt upptagna med hur de själva ser ut.

Börja med en billig stråhat eller en exklusivare Panamahatt på sommaren. Det känns helt naturligt.

Sen kan du börja köpa hattar för hela året. Du hittar lätt en fin hatt för 250 kr.

Man kan t.o.m. ha hatt till en jacka.

-Ska du på bröllop? frågar folk. Så ovanligt är det med en blomma.

Jag går nästan aldrig ut utan en blomma – boutonniere – i knapphålet. Det är alltid fejkblommor. Riktiga blommor kan förstöra kavajen. De senaste hittade jag för 99 kr på J.Harvest & Frost.

Pynta dig med en skojig pin

En pin på kavajslaget blir ofta en samtalsöppnare. – Vad har du där? Man kan både roa och provocera med väl valda märken. Till vänster Folke Filbyter från Linköping. Till höger olika märken från S:t Eriksmässan på 50-talet. En pin kostar vanligtvis 5 – 20 kronor. Mycket skoj för pengarna.

Köp inte nya märkeskläder.

Du betalar bara deras annonser och dyra affärslägen, inte deras skräddare. Köp second hand och vintage istället. Då har plaggen kommit ner till sitt rätta värde.

Så till själva tricket: Att sätta ihop delarna till en snygg helhet.

Denna outfit hade jag på intervjun. Den kan nästan ses som übermatchad.

Våga vara lite sprezzatura (Googla på det, eller läs det här exemplet.) och gör något medvetet nonchalant. Det alltför perfekta är lite tråkigt. Här har jag valt att ta två olika manschettknappar ur burken.

Vågar du bära färg, eller vill du vara mer harmoniskt välmatchad? Välj själv. Matcha, kontrastera, harmoniera.

Det är dom små, små detaljerna som gör´et.

Stilig i shorts

22 augusti, 201822 augusti, 2018 av Ingemar A, publicerad i 1950-tal, 2000-tal, Gentlemannens garderob, Stil

Det är ett litet helsicke att hitta riktigt snygga shorts. Både nya och vintage. Och när man lägger ut bilder på sig i korta shorts får man både hån och spe i sociala medier. Tål inte folk ett par herrben?

Att visa hud mellan strumpan och byxans nederkant är bland det fulaste som finns. Lösningen på det heter knästrumpor. Undantaget är när man bär shorts. Då får man visa benen. Och vet du vad. Man kan ha knästrumpor till kortbyxor också.

Här gäller det att visa en tydlig riktning.

Kortbyxor är ett utmärkt plagg på vandring i naturen. Här är jag i Brösarps backar. Och med ett par fräsiga knästrumpor blir det riktigt sevärt. Eller hur?

Knästrumpor är definitivt en möjlighet om man vi känna sig lite klädd. Det här rutiga paret från Burlington har blivit ett par favoriter. De passar både till bruna, beiga och blåa shorts.

Slips och snygga skor till shorts är en möjlighet i stan. Jag brukar välja ett par matchande strumpor som jag rullar ner. Trekvartsstrumpor är inte lika snyggt.

De blå shortsen ovan är förresten ett riktigt fynd. Det är ett par Henry Lloyd seglarshorts. Pris 10 kr. Jag hittade dem på en loppis i originalförpackning. Byxan hade ett reklambroderi för en känd bank på ena benet. Men det sprättade jag bort.

De här gamla linneshortsen har också blivit favoriter. De är från Libo, Linnebolaget i Borås, troligen från 1950-talet. Jag kombinerar dem gärna med en skjorta från Brooks Brothers. Riktigt fin kvalitet. Enda felet var att den förre ägarens armbandsur skavt så mycket på vänstra manschetten att den hade börjat fransa sig. Efter ett stopp hos skräddaren blev det en kortärmad skjorta. Käckt med fluga till.

Hur långa ska shorts vara?

Mitt verkliga hatobjekt är de där trekvartsbyxorna som blivit moderna på senare år. De saknar alla proportioner. Bort med dom! Men vilken är den perfekta längden?

Fredrik af Klercker skriver i sin utmärkta bok Stiljournalen (Läs den) att shorts ska vara mycket korta. Det har jag tagit fasta på. Men jag inser att ett par riktiga finshorts som slutar straxt ovanför knät är en brist i min garderob. I sommar har jag letat efter sådana finshorts, gärna med pressveck och slag, men den heta sommaren har gjort att de tagit slut alldeles för fort. Det närmaste jag kommit var de här byxorna.

Pantaloni Torino-Beige-Cotton-Solaro-Shorts 2018

Lardini-Navy-Linen-Gurkha-Shorts-Front 2018

De vänstra är ett par från Pantaloni Torino och de högra, ännu mer eleganta, är från Lardini. Kolla den eleganta linningen i midjan. Jag hittade dessa på Engelska Herr i Malmö. Men båda paren var tyvärr för små. Och så var det priset. De högra i linne skulle passa bra när man flanerar på La Croisette i Cannes. Men så kostar de ungefär lika mycket som en charterresa.

Än så länge får jag nöja mig med de här manchestershortsen, också de från 50-talet. Med en beige topp, eller vad ni tjejer skulle säga, blir det en mild färgstämd ensemble för sommarens heta dagar.

Och så var det det där med kavaj till shorts. Det ser man inte ofta. En utanpåskjorta kanske, eller en jacka är vanligare. Men en riktig blazer passar bra på sommarfesten. Eller när man ska ut och åka.

Men vilken kavaj ska man då välja? Har man en förstående (?) hustru, tvingar man ut henne att ta några bilder för Instagram. Sen tar man beslutet.

Kan man visa benen i en baddräkt, kan man naturligtvis göra det i ett par shorts också. Självklart går man inte till ett formellt möte eller begravning i shorts. Men nog tycker jag att man kan ha shorts i stan, bara man är prydligt klädd i övrigt och inte ser ut att komma direkt från stranden. Jobbar man i ett på en arbetsplats som är lite mer leasure tycker jag definitivt att man kan ha shorts på jobbet. Men då ska man inte komma i undertröja eller T-shirt utan i en snygg skjorta, plus tröja, kavaj och slips om man önskar det.

Jag hoppas att jag nu har bevisat att shorts mycket väl kan bäras tillsammans med andra klädda plagg och få det att se riktigt anständigt ut. Tack för idag.

Vi ses med bara ben nästa sommar.

En klädkod ska hjälpa folk att klä sig – inte förbrylla dem. Kavaj t. ex.

16 augusti, 201817 augusti, 2018 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Gentlemannens garderob, Stil

Klädsel Kavaj. Det betyder bara en sak. Det ska vara mörk kostym; mörkblå, mörkgrå eller svart. Därtill en i stort sett vit skjorta. En snygg slips eller fluga är obligatorisk. Svarta strumpor och skor. Svart bälte. En vit näsduk i bröstfickan om man vill. Är det väst till kostymen ska den vara i samma tyg som själva kostymen. Kritstrecksrandig kostym är en affärsklädsel och inte ett plagg för en lite formell fest.

Koden Kavaj ska vara precis lika tydlig som att Högtidsdräkt betyder frack och Smoking betyder smoking med sina enkla regler.

Varför skriver jag om det här?

Jo, för kavajbegreppet är i gungning, och har varit det rätt länge. Många, både de som bjuder in och gästerna som ska klä sig, börjar tro att kavaj avser att man kan hänga på sig vilken blazer som helst till vilka byxor som helst. ”Jag tar en kavaj på mig”. Det må vara snyggt, men det är fel.

Det ska inte vara förhandlingsbart. Då har ju själva koden förlorat sin mening. Låt kavaj betyda mörk kostym, så vet alla vad som väntas av dem. Värdparet vill ju att det ska vara lite formellt och högtidligt, annars hade de skrivit något annat.

Men man behöver naturligtvis inte vara så formell. Festen kan t.o.m. bli lite roligare med en mer ledig stil. Det beror på gästernas vanor och rutin.

Tjohej!

Så om du vill att det ska vara mindre formellt med ljusa kavajer eller kostymer, att det är OK med polotröja och chinos, att uppknäppt skjorta funkar till jeans, att shorts är välkomna, så säg det tydligt i inbjudan. Då behöver ingen känna sig felklädd.

För det informella finns inga tydliga klädkoder.

Olika stilsajter och guideböcker gör sina egna försök. Men varför då hålla på att glida på koderna? Det finns alltid några osäkra gäster som slår upp i gamla stilböcker, eller läser olika sajter, där kavaj betyder mörk kostym. Så låt det vara bra med det. Skapa nya koder för det mindre formella istället.

Här är några försök och egna tolkningar

Valfri kostym – det ska vara lite uppklätt i kostym, men färg och material spelar ingen roll. Västen kan vara udda och skjortan kulört. Slips är inte nödvändig. Bruna skor är helt OK om det passar. Skål och välkommen!

Udda kavaj – dvs blazer och byxor i olika färg, dock inte jeans eller shorts. Ordet kavaj antyder i alla fall att det ska vara lite fint. Matchande skjorta med eller utan slips. Matchande finskor till.

Ljus klädsel – Inte helt ovanlig klädkod på begravningar idag. Jag ser framför mig en ljus sommarkostym eller ett par ljusa byxor med en matchande ljus blazer. Är det mitt i varma sommaren kanske det räcker med en snygg skjorta.

Sommarfin – som en fest på midsommarafton. Det kan vara ljusa byxor, vita jeans eller chinos, med en snygg mönstrad skjorta, gärna kortärmad. En tunn tröja kastad över axlarna, eller en tunn sommarjacka på. En vit linnekostym är ju tjusigt om man har en sån. Slips om man bär kavaj. T.om. shorts kan vara OK om det är riktigt varmt den dagen.

Jag vill minnas att vi skrev Midsommarfin på inbjudan till vårt bröllop på självaste midsommarafton. Det funkade jättebra. Alla fattade vinken. Inga mörka kostymer. Var det nån som hade mörk kavaj i kyrkan så var det till ljusa byxor, eller tvärtom. Varannan hade slips. Och när festen börjat åkte kavajerna av. På kvinnosidan var det massor av färgglada sommarklänningar samt fyra folkdräkter. Det var ju en riktig midsommarfest.

Ingemar Albertsson 2009-12-18 Trappfrämjandet (4)

Vardagsklädd – dvs det man brukar ha på jobbet. På de flesta arbetsplatser betyder det jeans, uppknäppt skjorta, tröja och jacka. Före 2011 hade jag också jeans och såg ut som en svart labrador. Chinos och en udda tweedblazer sticker inte heller ut. Men det säger att du inte ska ha komma i kostym, om du inte är mäklare förstås. Då kanske de andra gästerna vet det och att du kommer direkt från jobbet.

”Kom som du är” eller ”Klädsel valfri”. Det är det allra sämsta och förbryllar mer än det hjälper. Då kan man lika gärna låta bli att skriva något. Räkna då med att vissa kommer känna sig obekväma för att de är för fint uppklädda och andra känner sig som att ”Oj, här ser jag ut som en slashas bland alla finklädda”. Så skriv alltid någonting.

För fullständighetens skull upprepar jag också de formella klädkoderna Högtidsdräkt och Smoking. Du kan läsa mer om dem i stilböcker och andra stilbloggar.

Högtidsdräkt (White tie) – dvs frack. Här ingår även olika paraduniformer och ämbetsdräkter, som prästens kaftan. Även folkdräkt accepteras. Fracken ska vara svart, västen och flugan vit. Frackskjorta med stärkt krage och stärkt bröst. Skorna svarta och blanka.

01_Philip_Black_Dress_Coat_Full.jpg.1000x1000_q70

Det har spritt sig ett mode där den vita frackvästen sticker ner framtill under frackrocken som ett vitt taggigt band. Det tycker jag är ett fult oskick. Det vita ska bara synas framtill. Kolla bilderna så kan du övertyga dig. Notera Fred Astaire, en av världens största stilikoner. Även när han dansar som värst syns bara den vita västen framtill.

Smoking (Tuxedo / Dinner jacket / Black tie) betyder just smoking, enkelknäppt eller dubbelknäppt. Den är oftast svart, men det finns andra mörka nyanser som kan vara acceptabla. Vit smoking är tjusigt vid rätt tillfälle. Smokingskjorta med räfflat bröst. Flugan är svart eller matchar nån detalj i klädseln t ex gördeln. Svarta skor, mer eller mindre exklusiva skor avsedda för smoking. Det finns s.k. operapumps med sidenrosetter eller slipers i sammet.

Slutsats:

Låt den gamla klädkoden Kavaj vara orörd.

Kavaj är den minst formella av de tre formella klädslarna och betyder mörk kostym och inget annat. Vill du tona ner klädseln lite så skriv något annat.

PS.

Ack, vore jag en fullsponsrad influencer. Då skulle ni fått läsa att ni skulle klä er i en kostym från Tiger eller varför inte Ermenegildo Zegna. Slipsen skulle ni köpa på NK, skorna hos Skoaktiebolaget, skjortan och näsduken hos Eton, osv. Men så är det som tur var inte. Ser du några annonser i anslutning till den här bloggen ska du veta att det är nåt som WordPress eller Google hittat på. Jag får inte ett öre. Men de erbjuder mig att betala för att du ska slippa se annonserna. Det kallar jag affärsmodell. Men vad vet jag? Jag är ju bara en enkel slashas.

Vintage Q gjorde sin egen parfym

7 maj, 20177 maj, 2017 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Accessoarer, Skräddarsytt & måttbeställt

Vintage Q fick i födelsedagspresent av sina söner en egen dag på parfymmakeriet Collect & Bottle på Södermalm i Stockholm. Ett par timmar senare gick vi hem med en flaska parfym med en helt unik doft – AMs egen. 18 MARS heter den.

Det börjar med en diskussion om vilka dofter man gillar och inte gillar och vilka parfymer man själv brukar ha. Parfymösen, eller vad det heter, Andrea Grannerud var mycket pedagogisk. Det var en härlig stämning hela tiden.

Välj bland 50 dofter

Det var bara att ta sig an provningen. Ungefär femtio dofter i tre grupper skulle vi gå igenom. Först Top Notes, dvs den doft som man känner först när man luktar på en parfym. Sedan Heart Notes och sist Base Notes, dvs de som stannar kvar längst.

För varje doft fick AM säga om hon gillade den eller inte. Sen blev de utvalda favoriterna utsatta för en andra gallring. Totalt blev det 18 dofter kvar i hennes parfym.

Till slut blir man trött i näsan. Då får man lukta på kaffebönor för att neutralisera doftsinnet. Ungefär som vinprovare tuggar vitt bröd och sköljer munnen med vatten.

Även Vintagemannen fick vara med och lukta. Men hans åsikter räknades inte. Detta var VintageQ´s egen dag.

När AM var nöjd fick Andrea sätta igång och blanda de 18 doftämnena i lagoma proportioner. Totalt tog besöket drygt en och en halv timme.

Så ser den ut – den berömda parfymen 18 MARS. Men det är inte nån idé att börja använda den direkt. Då känner man bara Top Notes. Flaskan bör stå en månad så att dofterna, oljan och alkoholen får mogna ihop ordentligt.

Nu har Vintage Q ett eget recept som hon kan beställa när första flaskan har tagit slut.

Besök Collect & Bottle på Söder

Collect & Bottle har sin studio på Södermalm. Snart öppnar de i själva Götgatsbacken. Där säljer de också sina egna parfymer som har lite roligare proppar på flaskorna.

Vi kan verkligen rekommendera ett besök. Kontakta dem och boka tid.

Efterlysning!

Nu saknas bara en sån här tjusig flaska att ha parfymen i. Eller egentligen är det bara pumpen som saknas. Nån som vet var jag kan hitta en ny pump som är fräsch och fungerar perfekt. Och med vacker tofs. Tipsa mig så kan det bli en fin present till hennes födelsedag nästa år. Men säg inget.

Finns det nåt snyggare än vita byxor?

30 januari, 20176 februari, 2017 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Prisvärt, Skräddarsytt & måttbeställt, Stil

Det är så elegant med vita byxor. På sommaren är det ju naturligt, men på vintern är det ren lyx. Och något alldeles extra om man låtit måttsy sina brallor till perfekt passform hos en bra skräddare. Därför gick jag till Atelier Saman Amel för att göra ett test. Läs här hur det gick.

Kommendörsgatan 21 i Stockholm. Mitt på Östermalm ligger den lilla lokalen.

Det tar ungefär åtta veckor från första måttagningen tills plaggen är klara. Då ingår minst en extra provning och eventuella justeringar.

Man kan tycka att byxorna satt ganska bra vid första provningen. Ungefär som när man går in i en vanlig klädaffär och börja prova. Men det fanns lite att justera för att få till den perfekta passformen.

Det är små, små detaljer som avgör passformen

Jag lider av att ha en för liten rumpa. Nästan alla byxor jag köper måste tas in både lite runt stussen och sedan lyftas lite där bak. Först då blir det snyggt häng i byxorna. Här var även midjan lite för stor.

Välj modell och kvalitetstyg själv

Byxorna sys i Italien. Och Saman Amel erbjuder ett litet urval av italienska och engelska kvalitetstyger. Till de här vita byxorna valde jag ett kraftigt bomullstyg från Loro Piana.

Sortimentet består idag av kostymer, kavajer, byxor, skjortor, rockar, slipsar och stickade plagg. Provplagg hänger på en stång. Kostymer säljs mest. Där börjar prislappen på 12.000 kr beroende på tyg. Jämför det med att vanliga konfektionskostymer från s.k. fina märken ofta kostar det dubbla på Fina Gatan. Och då är det inte ens måttsytt.

Slow fashion, gott hantverk och en skön kundupplevelse

Dag Granath och Saman Amel är två gamla barndomskompisar från Vallentuna. Saman utbildade sig i skrädderi och sedan korsades deras vägar igen på ett litet svenskt modehus. 2011 bestämde de sig för att dra igång ett eget företag. Och det har de kunnat leva på sedan dess.

Man kan sammanfatta deras företags idé i tre punkter:

Slow fashion – en motvikt till konventionellt snabbköpsmode
Integrera kunden i processen – det ska vara ett nöje att själv vara med och påverka plaggets utformning
Lägg yttersta vikt vid hantverket

Stilen är ganska klassisk, men ändå lite kontemporär. De blandar skandinavisk minimalism med ett formspråk från Neapel. Mina byxor har slag, hög midja och djupa frontveck som skapar den där underbara vidden och komforten i byxorna. Det har jag själv varit med och bestämt.

Mina mått i lager till nästa gång

Nu finns mina långa ben och min lilla rumpa i deras dator. Noggrant justerade efter första provningen. Så nu är det bara att gå in och beställa ett par brallor till. Då borde de sitta perfekt direkt.

Stor vikt vid hantverket

Hantverket är viktigt. Här förväntar jag mig att knapparna inte bara följer med som lösa tillbehör utan sitter ordentligt fast, och att knapphålen håller att slitas på. Notera detaljerna med knäppgylf, sidspännen och hängselknappar. Inget obekvämt bälte här inte. Byxorna sitter uppe av sig själva, men med ett par hängslen får de ett ännu snyggare fall.

Där satt dom! Nu saknas bara mina hängslen.

Nu får du hjälpa mig att välja kavaj till.

Visst passar både skepparkavaj och tweedkavaj, eller? Det kanske är en fördel om det finns lite vitt i kavajtyget.

Lägg därtill ett par fräna dojor. Nu väntar jag bara på rätt vårvinterväder för att gå ut och sprätta i mina nya byxor. (Obs, de är inte såhär korta.)

Tack Saman (och Dag) för ett trevligt samarbete.

Köper Vintagemannen nytt? kanske du undrar.

Inte ofta är svaret. Men det finns några plagg som är jättesvåra att hitta begagnade och det är vita byxor och manchesterbyxor. Då får man göra ett undantag. De här brallorna, unika och måttsydda till mig i ett fantastiskt tungt och tjockt bomullstyg kostade mig 3.500 kr. Det är det verkligen värt.

Vill du läsa mer om mina vita byxor kan du Klicka här

Skjorttillverkarna får ta sig i kragen

13 januari, 201713 januari, 2017 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Accessoarer, Stil

I flera år har jag irriterat mig på hur slips och fluga förvunnit och ersatts med en slapp och uppknäppt stil – till kostym. Sen har breda kragar, s.k. cut away, brett ut sig på ett okontrollerat sätt. Det är så fult. Tacka vet jag smala kragsnibbar och gärna förgyllda med en kragnål som höjer slipsknutens elegans. Välkommen till dagens bevisföring.

Skulle det här vara snyggare än med en slips? Och skulle det bli mer informellt? Vem tror man att man lurar? Det är väl ändå klart vem som är VD i företaget. Det blir inte ledigare och mindre formellt bara för att man inte kan klä sig ordentligt. Ta er i kragen, företagsledare och skjorttillverkare!

Här har jag en skjorta med tab-krage. Kragen är hög och rak och har en flärp under slipsknuten som ger den en extra spänst. Elegant tycker jag.

En tabbe att Tab-kragen försvann

Tab-kragen knäpper man under slipsknuten. Dessa var vanliga på sextiotalet som var det sista årtiondet då vi män var traditionellt välklädda.

Kräv kragnålens återkomst!

En kragnål genom kragen ger också det önskade lyftet och elegansen. Men då måste kragsnibbarna vara förberedda med små hål, annars förstör man kragen ganska snart. Den nedre är en version som ser ut som en extra flådig säkerhetsnål.

Kragnålar med skruvfunktion var också vanliga på 1960-talet. Sen dess har man knappt sett dem. Men det går att beställa hål i kragen både hos Eton och Stenströms. Om man vill betala extra alltså. Bara hålen kostar ungefär lika mycket extra som en hel skjorta på second hand. Skärp er skjortmakare! Låt de små hålen för kragnålen bli standard igen.

En kragklämma är ett alternativ som inte förstör skjortan.

Variationen på kragnålar och kragklämmor är ganska stor. Googla på Collar bars eller Collar pins så hittar du snart ett utbud på nätet.

Skjortor med inbyggd slips visar att slipsen behövs.

Det löjligaste som hänt på 2010-talet, sedan slipsen försvunnit och man började sakna den, är att man skapade skjortor med ”inbyggd slips”. På olika sätt lade skjortmakarna till färgade eller avvikande knappar, slåar, knapphål, mm. Vad var det då för fel på slipsen? Det här blev ju inte bättre.

Sen kom de fula cut away-kragarna också. De är väl gjorda för att bäras uppknäppta, antar jag. Annars ser man ju slipsen runt halva halsen. Och försök att fästa en kragklämma i den. Det går inte.

Vintagemannen kräver de smala kragarna tillbaka

Nej, tacka vet jag de gamla smala eleganta kragarna från 1930-40-talen. Helst tillsammans med en ganska tunn och smal slips. Och gärna med en kragnål eller klämma. Snyggare blir det aldrig. (Bild från en postorderkatalog på 1930-talet)

Skjortor med så smala kragar går det inte att köpa idag. Man måste leta på vintagemarknaden och då är det oftast en skjorta med löskrage. Så snart jag ser en sådan skjorta slår jag till.

Ledig stil skapas bäst med lediga skjortor

Vill man se lite mer informell ut på kontoret är en mönstrad button down-skjorta ett bra val. Den passar till kavaj och med en matchande slips kan det bli rätt tjusigt det också. Eller så kan den bäras uppknäppt om man bara har en V-ringad tröja på sig. Kanske med en snusnäsduk, numera kallad bandama, i halsen. Det ger en mycket mer naturligt ledig stil än att skippa slipsen till vit skjorta och kostym.

Det finns eleganta lösningar utan slips

Att bara ta av sig slipsen och knäppa upp skjortan är, vilket Vintagenmannen här vill bevisa, ett oskick. Det är fult och ser slafsigt ut. Vill man vara snygg utan slips så måste man ta till något mera konstnärligt. Här är ett par exempel.

Man kan skaffa sig en skjorta med s.k. Mao- eller Neru-krage och kröna den med en tjusig kragknapp. Då ser man välklädd ut, även om slipsen är borta. Eller så bär man ståkragen uppknäppt som den franske filosofen Bernard-Henri Lévy till vänster brukar göra.

Det är till och med fränt med en bandama utanpå skjortan som i Etons annons från 2017. Men då är vi ju nästan tillbaka till slipsen.

Vilket skulle bevisas.

Vintageradio: Stockholm – Motala? Nej, men ljuv musik i den gamla lådan.

6 december, 20166 december, 2016 av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, 2000-tal, Inredning, Stil

En vintageman måste ju ha lite vintagestil omkring sig. Eller måste han det? Vi hittade en gammal 40-talsradio på en loppis. Sen urartade den till ett projekt. Hör här.

Lätt som en plätt, tänkte jag. Det är bara att riva ut den gamla inredningen och sätta i en modern liten förstärkare och en ny högtalare. Sen kopplar jag allt till mobilen eller datorn och så är det bara att börja lyssna.

Så jag gick runt till Kjell & Co, Claes Olsson och diverse Hi-Fi-specialister. Köpte mig en bra högtalare här och en liten förstärkare där. Den var i byggsats och skulle lödas på cirka 20 ställen. Så jag köpte en lödpenna också.

När alla radiorör och andra grejer var borttagna så skulle det moderna in.

Men icke. Du kommer bara att kunna höra ena kanalen, eftersom det är stereo i mobilens utgång, sa en expert. Du måste ha en tvåspolig högtalare, sa en annan förståsigpåare. Och nu började tusenlapparna rulla iväg.

Så jag lämnade tillbaka allt jag köpt och började om från början igen.

Radiola var ett märke som LM Ericsson tillverkade. Det lät förtroendeingivande. När man slog på radion tändes ljuset bakom panelen med radiostationer från hela världen. Det var KV, MV och LV (kortvåg, mellanvåg och långvåg alltså). Men inget UKV (ultrakortvåg) eller FM som vi säger nu. Det kom först på femtiotalet. Tyvärr skulle det inte gå att lyssna på moderna radiokanaler.

Varde ljus

Stämningsbelysning

Till det inbyggda ljuset gick det inte att köpa nya glödlampor. De hade nån gammaldags bajonettfattning som ingen elaffär hade sett. Inte ens hos specialister på gamla radioapparater ute i Sundbyberg hade de reservdelar. Vad göra?

Jag köpte en modern ljusslinga på Kjell & Co. Den var avklippbar i lagom längd och hade självhäftande tejp på baksidan. Man kan t.o.m. ställa in färgen på ljuset. Inte alls dyr. Smidig lösning verkligen. Den kopplade jag till den gamla strömbrytaren på sidan. Då fick jag i alla fall användning för min nya lödkolv.

Den lille hemmalödaren.

Stockholm – Motala, Stockholm – Motala.

Synd att jag inte kunde få in Radio Luxemburg längre. Inte Hilversum heller trots att jag satte i en extra antenn. Det bara knastrade och lät svagt på nåt för mig okänt språk långt bortifrån. Radion var slut helt enkelt.

Jag fick ge upp

Nu var eftergiften för den moderna tiden total. Jag köpte en helt komplett Bluetooth-högtalare som det bara var att ansluta trådlöst till telefonen. Omedelbart strömmade skön musik med hygglig bas och diskant ut i rummet. Den gamla radion hade reducerats till en låda som skymmer tekniken.

Här har vi den modena tekniken. Kompakthögtalaren bara ligger därinne. Till strömbrytaren har jag kopplat ett grenuttag där både belysningen och högtalarens laddare är instuckna. Inte så vintage kanske.

Vill du lyssna en snutt? Kolla Vintagemannen på Facebook. Klicka på länken.

Det blev rätt snyggt till slut.

Detta fina foto är taget av Oliver Lindkvist (Mitt i…). Resten har jag tagit med mobilen.

Vintageradion är klar. Jordgloben är från mellankrigstiden. Böckerna med de vackra skinnbanden som den står på (kolla i alla inredningsreportage, jordglobar ska stå på böcker numera) är från 1934 och 1950.

Notera även det fina bokomslaget i läder. Ett sånt hade alla på den tiden när inbundna böcker var dyra och folket köpte häftade böcker (pocketbokens föregångare). Inuti fodralet ligger den utsökta romanen Ormboet av Mauriac. Naturligtvis förstaupplagen på svenska från 1932.

Och självklart står alltihop på ett funkisbord från samma epok.

Ja, så fick du inblick i mitt nostalgiska radioprojekt. Nu strömmar i alla fall Glenn Miller och Andrew Sisters ut ur lådan. Och First Aid Kit. Och Pod-radio. Alla blir lurade och tror att det är på riktigt. – Vilket fint ljud det var i de gamla radioapparaterna, säger de.

Återstår då bara frågan vem man är som håller på såhär, om man är en nörd, connoisseur, snobb eller sprätt. Men det får vi reda ut nån annan gång.

Den 1 juni är rätta dagen att börja bära hatt. Speciellt om du är blyg.

22 maj, 201631 maj, 2017 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Accessoarer, Damkläder, Gentlemannens garderob, Hattar, Stil

De flesta män – och kvinnor – drar sig för att gå ut i hatt. Men det är nu på sommaren man ska börja och göra det till en vana. Att klä sig i stråhatt kostar inte på lika mycket när många andra gör detsamma. Men att klä sig i en äkta Panamahatt kan kosta multum – från tusen kronor för de billigaste till en miljon för det mest högklassiga hantverket. Läs mer

Panama-par 001

En äkta Panamhatt från Ecuador av mycket hög kvalitet i klassisk Fedora-modell.

Panamahatten kommer inte alls från Panama, utan från Ecuador. Där växer den palmliknande växten toquilla eller jipijapa som man flätar, eller rättare väver, hattarna av. Grässtråna klyvs gång på gång, och ju tunnare fiber man får fram, desto finare hatt blir det. Det är arbetstiden som avspeglas i priset. Det tar upp till ett år att väva den finaste sorten.

Kan du se vilken av de här hattarna som är finast?

Panamahattar (1)

En av dem är en oäkta panama i Viscose. Kan du se vilken? Den har kostat drygt 500 kr. Sen är det en som kostat ungefär 1.000 kr och en i prisklassen runt 3.000 kr samt en gammal hatt köpt i Panama på 1960 eller -70-talet och som kanske skulle kosta 7-8.000 kr idag.

Panamahattar (2)

Här får du en närbild som hjälp på traven. Kan du se skillnaderna i kvalitet och täthet? Rätt svar se längst ner i bloggen.

Vissa Panamahattar kan man rulla och stoppa i fickan.

Panamahatt (4) Panama & Band från Risa Leksand 001

Om hatten har en sån här ås som tydligt delat hatten i två halvor ska den gå att rulla. Man viker först ihop den till en ”skopa”. Sen början man rulla ihop den. (Hattbandet är ett antikt folkdräktsband från Siljanstrakten. Passar jättebra tycker jag.)

Man brukar säga att en riktigt fin panamahatt ska man kunna rulla och dra genom sin vigselring. Så tunt ska det vara, nästan som papper. Någon så fin hatt har jag ännu inte sett. Men vi har flera som i alla fall kan dras igenom en servettring.

Ingemar Albertsson 2017-05-30 035 Det här är vårt senaste fynd. En minst femtio år gammal hatt som också är rullbar. Pris 100 kr på en vintagemarknad. Den behöver bara ett nytt band och en ny fångsnodd.

Även kvinnor kan ha Panamahatt på sommaren

Här är ett par nätta dammodeller. Den höga är en riktig 20-talskruka som ett svenskt hembiträde hemförde från Kaliforniens heta sol.

Panamahattar 010 Ingemar Albertsson 2017-05-30 005

Vintage Q har också en annan stråhatt från det glada 20-talet. Allt behöver ju inte vara äkta Panama. Du kan börja med vilken stråhatt som helst i sommar.

Varför kallas det Panamahatt när de kommer från Ecuador?

Jo, för när Panamakanalen byggdes mellan 1904 – 1914 bar många av arbetarna de lätta hattarna som skydd mot solen. Då var det väl någon som trodde att hattarna kom därifrån och så fick de sitt namn. I slutet av 1800-talet kallades de för Jipijapa eller Toquilla-hattar när de började bli populära här i Europa.

Den här rullbara hatten som jag ärvt är min nya favorit. Jag har låtit pynta den med ett gammalt antikt skosnöre till en damsko.

Mina svärföräldrar bodde i Panama i många år från 1947. Kanske är den här hatten från 60-talet, kanske från 70-talet. Den passar i alla fall bra till min gamla antika linnekostym som är från före 1920. Den högra bilden är från tidningen Mitt i Östermalm den 17 maj 2016. Deras fotograf Sara Flodin fångade mig på Odengatan på väg mellan Old Touch där kostymen är köpt och A.Marchesan som levererat västen. Läs gärna vad de skrev.

Var kan du köpa en fin Panamahatt?

De flesta hattaffärer har nog ett par modeller, både äkta och oäkta, i lager. Och på nätet finns ett stort utbud. Men jag tycker att man ska prova en hatt innan man köper den, det går inte riktigt att lita på storleksangivelserna. Jag har stl 59,5 cm runt skallen. Men en av mina Panamahattar har stl 58 och den är helt lagom.

Det finns också några svenska butiker som specialiserat sig och har ett bra utbud. Kanaljen i Söderköping är en favorit som har många olika kvaliteter. Hos vintagebutiken A.Marchesan kan man också hitta några snygga. Och Hattbaren på NK och på Götgatan i Stockholm har ett varierat utbud.

Som du ser ger olika modeller olika intryck. Så det gäller att prova innan man köper sin hatt.

Vilket märke ska du välja? De stora hattillverkarna som Borsalino, Stetson och Mayser har naturligtvis Panamahattar i olika modeller och prisklasser. Men bry dig inte om varumärke och namn. Lär dig istället att se skillnad på hantverket och tätheten i vävning för att se om det är prisvärt. Du kommer ganska snart att stöta på namnet Montecristi som ett kvalitetsbegrepp. Det är namnet på en by där några av de finaste hattarna vävs. Men det finns även andra byar i Ecuador som gör lika fint hantverk. Alltså, lockas inte av namn och varumärken, se på kvaliteten i hantverket och stukningen på hatten istället.

Vilken profil tänker du ha i sommar?

Det är lite olika svaj på hattbrättena som du ser.

Alla stråhattar är inte äkta Panamahattar.

Sommarhattar 2015-06-23 002

Överst en s.k. straw boater. Trevlig till vit linnekostym, men blåser lätt av. Därunder en billig turisthatt som är ganska frän tycker jag. Den svarta är en äkta Panama från Mayser köpt på Hattbaren. Den vita näst längst ner är en Stetson gjord i Viscose. Den allra nedersta och finaste är en äkta Panamahatt från Kanaljen.

Det finns all möjliga sorters grässtrån som kan flätas. Men toquilla-strået är extra starkt och lämpligt för hattillverkning. Många billigare stråhattar bryts lätt sönder efter ett kort tag. Det finns också en hatt i viskos som tillverkas av Stetson. Den är förvillande lik en äkta Panamahatt och mycket billigare. Ett hyggligt köp för den som vill testa en sommar. Så inledde jag min bana som panamahattbärare. Man ser skillnaden lättast på att den är mycket vitare än originalen.

Ingemar Albertsson 2015-07-14 069

Den här billiga stråhatten från Kiviks marknad höll inte mer än en säsong. Den sprack däruppe där man nyper när man hälsar. Så det är en lärdom. Tag i brättet när du ska lyfta på hatten.

Alla Panamahattar är inte naturligt gulvita. Det finns olika infärgningar, från ljusbrunt till nästan svart. Kanske kulörta också, men då är vi långt från originalen. Men det kan ju ändå vara trevligt till rätt outfit. Det viktiga är ju att du vänjer dig vid att bära hatt., eller hur?

Rätt svar

Panamahattar (1)

Den kritvita uppe till vänster är en Stetson i Viscose (c:a 600 kr). Uppe till höger är rullbar en gammal hatt som är den allra finaste. Nere till vänster en fint vävd hatt i 3.000-kronorsklassen. Nere till höger en grövre hatt för runt tusenlappen.

Panama-par 005 Panama-par 003

Nu när du kan nästan allt om Panamahattar ser du väl lätt att det är skillnad på olika kvaliteter. Många tusen kronors skillnad.

panamahatt

Fashionauktionerna inspirerar inte mig längre

17 mars, 2016 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Accessoarer, Damkläder, Gentlemannens garderob, Prisvärt, Vintageaffärer

Just nu pågår Auktionsverkets visning av Fashion som är den 22 mars. Och Bukowskis Fashionauktion börjar om några timmar. För en vintagenörd är det inte mycket att hämta. På Buckan var det något fint från Dior och Märthaskolan och på Verket finns några Charelstonklänningar och kanske något mer. Resten är bättre begagnad lyx. Rea på kända varumärken.

För en Vintageman är Auktionsverket roligare. Varför? Dels var det mycket luftigare exponerat. Varje plagg syns och görs rättvisa. På Buckan hängde det mesta på vanliga klädställningar.

Dels fanns det ett tjugotal herrplagg, mest kavajer och några kostymer. Mycket var skräddarsytt och hyggligt i min storlek. Det låter ju flott med skräddarsytt. Men på vintagemarknaden är det snarare ett problem. Plagget är ju sytt efter en specifik persons mått och kroppsliga egenheter. Konfektion passar ofta bättre. Och så är det det där med de öppna knapphålen i ärmarna. De gör att man inte kan ändra ärmlängden. Svårt för mig som är utarmad alltså.

Först en bildkavalkad från Stockholms Auktionsverk

Tre Charlestonklänningar på SAV. Fulla med paljetter, pärlor och broderier. Väldigt fina alla tre och ett rimligt utropspris; 2.000 kr.

Det var skillnad på hantverket förr. Den lite gulare klänningen är vintage. Kolla in brokaden. Den vita från Michael Kors ser ut att vara massproducerad. Båda 2.000 kr. Jag vet vilken jag skulle ha valt.

Är detta ”hög sömnad”? Knappast. Rafsigt och hafsigt och snuskigt dyrt när det begav sig. Prada och Alexander McQueen för 2.500 kr i utrop idag. Kan man inte begära mer av s.k. kvalitetsmärken?

Spatiös herravdelning

Herravdelningen var ännu luftigare. Varje plagg fick ordentligt med plats. Det gillar jag.

Här finns det inte bara svindyr konfektion. Det mesta är skräddarsytt och i mycket hög kvalitet. Det är bara det där med knapphålen i ärmarna som ska passa. Kul med en manchesterkostym med ränderna på tvären t ex. Här är priserna genomgående högre. Kavajer för 3-4.000 och kostymer för det dubbla. Men om man betänker att en fin skräddarsydd blazer idag kostar 25.000 kronor och uppåt så är det ju inte så farligt. Värre då att betala 4.000 för konfektion.

Kolla alltid bakom dig? Där lurar faran.

Så var det det där med passformen. Kolla ALLTID i en spegel hur du ser ut bakifrån. Överst till vänster ser vi direktör Vintageman framifrån. Prydligt och passligt. Och sen den katastrofala midjan bakifrån. Och den beiga kavajen ser ju också rätt bra ut framifrån. Men det är alldeles för mycket tyg runt axlarna. Så kan man inte gå ut.

Visst kan en skräddare både ta in och lägga ut. Att justera midjan kostar inte så mycket. Det brukar finnas mycket sömsmån i skräddarsytt. Men ska man börja röra i axlarna blir det mer komplicerat och kostsamt.

Då sitter den här tweedkavajen bättre. Inte lika mycket överskottstyg vid axlarna. Och ärmlängden är faktiskt OK. Här är det skjortärmarna som är lite för långa.

Det roligaste på de här auktionerna är ofta ”kringbjäfset”. Som synes finns det lite för herrarna också. Det är ju en fördel att det mesta säljs i one size fits all. Därför brukar accessoarerna tyvärr bli ganska dyra.

Bukowskis hade byggt en Cat walk

Buckans exponering var mer dramatisk med ljus och mörker, rökmaskin och aluminiumfolie kring varorna. Men jag är inte säker på att det gjorde det lättare att upptäcka godbitarna. Och i stora auktionssalen var det vanliga klädställningar där kläderna hängde på rad som på en outlet.

Nej, jag tycker nog att Auktionsverket vinner i år på bättre exponering. Detta sagt med brasklappen att jag inte har koll på vilka modemärken som är heta just nu och inte vet slutpriserna än. Är man vintageman så är man.

Kroppsdelen en gentleman aldrig får visa

15 februari, 2016 av Ingemar A, publicerad i 2000-tal, Fixa, laga & vårda, Gentlemannens garderob, Stil

Det är en kroppsdel som en gentleman aldrig skyltar med. Och då gör inte en vintageman det heller. Det är huden mellan strumpan och byxan. Lösningen heter knästrumpor.

En riktig gentleman visar aldrig, säger aldrig, hud såhär.

Såhär ska det se ut när man sitter med benen i kors. Knästrumpan klär benet hela vägen.

Förr, när strumporna inte innehöll Lycra och andra material som gör dem sådär modärnt elastiska, hasade de lätt ner och korvade sig kring ankeln. Lösningen var galanta strumpeband. Men sådana är svåra att hitta numera. Gummidetaljerna kan ha torkat och spruckit och gjort dem obrukbara.

Bra karl reder sig själv. Man kan gå till damavdelningen och hitta moderna tillbehör till damernas strumphållare. Vad passar bäst – vitt eller laxrosa? Med lite händighet kan då de gamla herrstrumpebanden uppdateras.

Sverige är knästrumpornas u-land

Om du går till de välsorterade herrekiperingarna och letar efter knästrumpor så finns det en halv hyllmeter ungefär. Det mesta är svart och grått. Kanske mörkblått och mörkbrunt också. Hur kul är det? Har du riktig tur finns några fina Burlington eller Pantharella i Argyle-rutigt också. Och det är ju trevligt, men…

En del av skörden från senaste Paris-resan.

…åk till Paris. Vartenda varuhus har 12 hyllmeter med roliga knästrumpor i alla upptänkliga färger. Där kan en vintageman lagra upp. Men ska man behöva åka ända till Paris för att köpa strumpor? Okejdå, nätet finns också, jag vet. Men det är inte lika kul.

Ingemar Albertsson. Foto J.Wulf, Totally Stockholm nov 2015

Till sist måste jag slå ett slag för golfbyxor. Plus fours som engelskmännen säger, dvs plus fyra tums (10 cm) nedhäng. Då får man verkligen nytta av sina fina knästrumpor.

Men, var god anteckna, knästrumpor hör hemma under vanliga brallor också.