Det är en kroppsdel som en gentleman aldrig skyltar med. Och då gör inte en vintageman det heller. Det är huden mellan strumpan och byxan. Lösningen heter knästrumpor.
En riktig gentleman visar aldrig, säger aldrig, hud såhär.
Såhär ska det se ut när man sitter med benen i kors. Knästrumpan klär benet hela vägen.
Förr, när strumporna inte innehöll Lycra och andra material som gör dem sådär modärnt elastiska, hasade de lätt ner och korvade sig kring ankeln. Lösningen var galanta strumpeband. Men sådana är svåra att hitta numera. Gummidetaljerna kan ha torkat och spruckit och gjort dem obrukbara.
Bra karl reder sig själv. Man kan gå till damavdelningen och hitta moderna tillbehör till damernas strumphållare. Vad passar bäst – vitt eller laxrosa? Med lite händighet kan då de gamla herrstrumpebanden uppdateras.
Sverige är knästrumpornas u-land
Om du går till de välsorterade herrekiperingarna och letar efter knästrumpor så finns det en halv hyllmeter ungefär. Det mesta är svart och grått. Kanske mörkblått och mörkbrunt också. Hur kul är det? Har du riktig tur finns några fina Burlington eller Pantharella i Argyle-rutigt också. Och det är ju trevligt, men…
En del av skörden från senaste Paris-resan.
…åk till Paris. Vartenda varuhus har 12 hyllmeter med roliga knästrumpor i alla upptänkliga färger. Där kan en vintageman lagra upp. Men ska man behöva åka ända till Paris för att köpa strumpor? Okejdå, nätet finns också, jag vet. Men det är inte lika kul.

Till sist måste jag slå ett slag för golfbyxor. Plus fours som engelskmännen säger, dvs plus fyra tums (10 cm) nedhäng. Då får man verkligen nytta av sina fina knästrumpor.
Men, var god anteckna, knästrumpor hör hemma under vanliga brallor också.
Men allt som ger en ett skäl för att åka till Paris är väl bra?! 🙂
Javisst, så dum jag är. Tänkte inte på det.
Ingemar du är fantastisk! Så stilig och kunnig, och en skicklig skribent. Tack för en kanonbra blogg, hälsar en dam som håller på att utbilda sin fästman i vintage.
Tack, tack för berömmet. Ge honom en rejäl utbildning. Det behövs fler vintagemän.