Kategori: 1950-tal

I en tid när ministrar kallas horor och nästan alla bara klär sig i jeansblått och svart är det kanske dags att starta Stilskolan på nytt. Mellan 1957 – 1972 utbildade Svenska Scoutförbundet tiotusentals svenska ungdomar i hyfs och stil. Vintagemannen skriver idag om Stilskolans uppgång och fall.

Ungdom som umgås på ett korrekt sätt.

Det började 1957 då Svenska Scoutförbundet erbjöd näringslivet ett komplement till industrins egen lärlingsutbildning. Under två veckor skulle eleverna få lära sig om yttre och inre stil. Den yttre stilen handlade om hygien, kläder mm. Den inre om uppträdande, tal, sätt att umgås, mm. Stilskolan ville ge ungdomarna en plattform av trygghet att ta med i vuxenlivet.

Säljbrev skickades till näringslivets direktörer och personalchefer. Många hade ju själva varit scouter när de var unga.

Idag låter det här ju jättemossigt. Då var det banbrytande. Detta var under de svenska rekordåren. Barn från landet och arbetarhem hade inte fått samma sociala träning som de från överklass och tjänstemannahem. Nu skulle de in i de växande svenska företagen och bli lönsamma och i många fall göra karriär. Då krävdes inte bara rena yrkeskunskaper, utan också verktyg för att framgångsrikt ta sig fram i livet.

Säljande bilder från en tid då pojkar ville bli män och inte tvärt om.

De stora barnkullarna på 40-talet hade precis klivit ut i yrkeslivet och behövde fostras in i företagen. Yrket fick de lära sig ordentligt, men det fanns ett behov av människo- och livskunskap också.

Stilskolan var uppdelad i två veckokurser med hemläxa emellan.

Första veckans kursplan, Grundkursen, kunde se ut såhär:

Under kurspassen om personlig stil fick deltagarna lära sig att det är viktigare att peta naglarna än att måla nagellack på dem. Hur sköter man sin ekonomi? Hur ska man ha det med alkoholen? De fick, som det heter idag, lära sig att bygga sitt personliga varumärke. Mycket fokus låg på att skapa goda relationer till andra, både professionellt och privat. Det handlade både om kamratskap och ledarskap. Hela utbildningen var upplagd som en dialog med ungdomarna där det gällde för dem att själva hitta sin egen stil.

I denna pärm kunde deltagarna samla sitt kursmaterial och sina insikter om livet.

Första veckan slutade med att man fick öva sig i retorik och tala inför folk. Sen blev det hemläxa i att möta människor och att göra intervjuer med folk på jobbet och utanför.

Under den andra veckan, Påbyggnadskursen, fördjupade man de fyra ämnesområdena; Vår samhällssituation, Personlig stil, Samverkan och Framträdande.

Avancerad sex

Det var en mycket avancerad sexualundervisning för sin tid där konsulenterna bl.a. demonstrerade kondomer. Det vågade de flesta skollärare inte göra på den tiden. Det var mycket genant.

Vad skulle du själv svara? Stäng av bandspelaren och diskutera.

Det fanns också ett avsnitt om kläder och klädvård – om att investera på rätt sätt. Men fokus låg mycket mer på den inre stilen än på den yttre.

Två av konsulenterna skrev en bok, Personlig stil, som användes i utbildningen. Den kom ut i hela tretton upplagor som sålde över 60.000 exemplar mellan 1963 till 1972

Var du rätt klädd på det senaste kavajskuttet?

Investera i kläder som passar till flera plagg och är lätta att kombinera med varandra.

Klädvård var viktigt. Det här var innan slit-å-släng, och globala klädkedjor som kommer med nytt flera gånger om året, helt slagit igenom.

Att kunna simma i sällskapslivet

I början på kurspasset frågade man eleverna om de skulle ställa upp i en simtävling utan att kunna simma. Man ville, genom att förbereda ungdomar på olika situationer i livet, förbereda dem så att de skulle kunna ”simma” i andra situationer; på jobbet, på banken, på restaurang, på familjehögtider, på teatern, kort sagt, både på jobbet och i sällskapslivet.

Kom ihåg, att det här hände på den tiden då ungdomars mål var att bli ordentliga och skötsamma vuxna – inte att be de äldre dra åt helvete och kalla dem för horor. Hur många får lära sig att hälsa hövligt idag?

Imponerande kundlista

Näringslivet var djupt inblandat från början. Kunder var de stora svenska industrierna. Volvo var den allra första kunden. I början var det en utbildning för verkstadslärlingar, men snart fick flickorna på kontoret också vara med.

Flera företag sponsrade Stilskolan. Man använde Herrmoderådets filmer och material, Trygg Hansa och Trafikrestauranger erbjöd bildband och annat modernt studiematerial. På den här tiden var flanellografen det huvudsakliga pedagogiska AV-hjälpmedlet.

Redan i slutet av 60-talet började Stilskolan att bli omodern.

Samhället utvecklades snabbt. Fler och fler fick en ordentlig utbildning och företagen hade inte samma ansvar för den. Så efterhand gled Stilskolan mer och mer in i den allmänna skolan, och konsulenterna höll kortare eller längre utbildningar inom Fritt valt arbete eller TTF – Timme Till Förfogande. Samtidigt hade flera av konsulenterna blivit allt skickligare i ledarskapsutbildning och sålde sig till näringslivet med andra företagstjänster inom försäljning, kommunikation och arbetsledning. 1972 lades Stilskolan ner efter rätt mycket intern kritik – var detta verkligen Scoutförbundets uppgift?

Skulle det finnas utrymme för en ny Stilskola idag? Vilka ämnen skulle då vara aktuella?

Nya Hyfs- & stilböcker ges ut hela tiden sedan hundra år. Behovet verkar vara oändligt.

Behovet av träning i hyfs och stil har nog inte minskat. Magdalena Ribbing har mer att göra än någonsin. Hela tiden kommer det ut nya böcker om etikett, stil och kläder. Diskussionen om stil går varm på nätet. Alla stilar har sina förespråkare. Modet växlar snabbt och många moden löper parallellt i olika subkulturer.

Finns det en korrekt stil? Kan man komma i tröja när det är står Kavaj i inbjudan? Finns det ett korrekt uppträdande? Får man ha mössa inomhus? Får man kalla en klasskamrat för hora? Behövs orientering i dessa frågor?

Vilka ämnen skulle ingå i dagens Stilskola?

Detta är Svenska Scoutförbundets generalsekreterare Rulle Neveling. Han hade varit i USA och lärt sig det senaste om ledarskap. Och när det inte längre var avdragsgillt för företag att donera pengar till idéella föreningar skapade han ett koncept – en produkt som företagen kunde köpa – Stilskolan var född.

Källor:

Ove Lindahl: Stilskolan en epok (Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift nr 19 – 2002). Intervjuer med stilskolekonsulenterna  Stig Holmberg och Kristina Lundgren. Originalmaterial som jag fått titta i och fotografera. Boken Personlig stil (1972) av Jodal & Centergård.