Armbandsuret lär vara mannens enda smycke sägs det. Många suktar efter en Rolex Daytona för en halv miljon – för att visa hur framgångsrika de är antagligen. Vintagemannen är precis tvärt om. Han blir jätteglad när han hittar en gammal mekanisk Certina som matchar nån av hans kavajer. Sällan behöver han betala mer än en tusenlapp. Den här blå är från sjuttiotalet.
1:a världskriget skapade armbandsuret
För hundra år sedan fanns inte armbandsuret. Då var det rovan, fickuret som gällde. Dina moderna blåjeans innehåller förresten en rest från den tiden – den lilla miniatyrfickan som sitter innanför den högra framfickan är till för att ha klockan i.
Det var första världskrigets och flygets utveckling som ändrade på våra klockvanor. När anfall behöver planeras i minuter och sekunder är det viktigt för piloter och officerare att lätt kunna se vad klockan är. Ett fickur är då väldigt opraktiskt. Så piloterna band fast sina fickur på armen eller på låret med nån sinnrik fästanordning – och se, det moderna armbandsuret var fött.
Dyra märken behövs inte
Man måste inte köpa exklusiva märken. Dessa två eleganta klockor är från 1940 ungefär. Du kan säkert se att den vänstra, en Omega, är lite finare. En sådan kostar kanske 5.000 kr. Den högra, en mer anonym Record, kostar 1.000 kr. Men jag kan försäkra, man känner sig ungefär lika elegant i båda när man fått på sig sin smoking.
Jag älskar billiga klockor
Jag älskar billiga klockor. Då har man ju råd med fler. Ingen av dessa femtiotalsklockor har kostat över tusen kronor. Den högra bara 200:-. Det finns alltså fynd att göra där ute.
Testa om klockan går rätt
Den stora frågan är om ett vintageur fungerar. När jag ser en trevlig gammal mekanisk klocka på en auktion, antikmarknad eller på en loppis brukar jag alltid dra upp den och ställa den så rätt som möjligt. (Man har ju den rätta tiden i mobilen, så man behöver egentligen inte nån klocka som visar tiden längre.) Sen går jag tillbaka efter en halvtimme och ser om klockan fortfarande går rätt. Har den redan då dragit sig blir jag skeptisk och då köper jag inte. Jag kan acceptera att en gammal klocka drar sig en minut på ett dygn, men inte mer. Ibland lämnar jag klockan till en urmakare för ruckning och justering, men då riskerar totalkostanden att skena iväg.
Putsa klockan med tandkräm
Ofta är glaset lite repigt. Då tar jag till tandkrämsmetoden. Jag klämmer ut en liten klick tandkräm med slipmedel på pekfingret och gnider runt i cirklar en stund. Det tar inte bort sprickor, men gör underverk på små repor.
Välj klocka som passar dagen klädsel
Det roliga med att ha flera vintageklockor är att man kan välja en som passar dagens outfit. Jag brukar också vara noga med vilka metaller jag kombinerar. Manschettknappar i silver till en stålklocka. Guld till guld.
Välj vintageklockor med karaktär
Atlantic är ett sånt där gammalt märke som var stort i Sverige på 1950- och 60-talen. De finns i många olika utföranden. De här modellerna, som jag tror är från åren runt 1960, kallas Manhattan och Milano. De har rätt mycket attityd i designen tycker jag. Riktiga smycken.
Den högra köpte jag på Antikmässan för 1.200 kr. När jag googlade på märket upptäckte jag att just denna klocka år 2011 såldes på Lauritz för 600 kr plus avgifter, dvs 840 kr. Ett normalt pris för en sån här klocka. Den har ett fel och det är att stållänken egentligen är 2 mm för smal. Men den går ju att byta.
Rätt bredd på armbandet
En vintageman passar på att handla när tillfället yppar sig. Det gäller klockarmband också. En låda med gamla armband är bra att ha därhemma. Förr eller senare tar ett läderarmband slut och måste bytas. Och till en vintageklocka vill man ju helst ha ett vintagearmband. Det finns många olika bredder på klockarmband. Se till att du får det rätta.
Se förresten upp med klockor där sprinten för armbanden sitter helt fast. Då kan du bara använda armband med s.k. open ends och då är urvalet av snygga armband ytterst magert.
Vissa klockor sticker ut
Jag är ganska svag för kronografer som har tidtagning, stopp och mellantider. Sådana går ofta dyrt på auktion. Här har jag, efter en lång tids sökande, hittat en schweizisk kronograf från fyrtiotalet utan känt märke. Den blev överkomlig på en auktion.
Den högra är en kul Casio Data Bank från 1980-talet med inbyggd miniräknare, kalender och telefonbok som fortfarande fungerar. Det måste ha varit oerhört exklusivt på sin tid. Denna är förresten den enda batteridrivna klocka jag har. Jag tycker att de gamla mekaniska uren är roligare.
Jaeger-le Coultre är mitt favoritmärke
Har du något favoritmärke? frågar folk ibland. Ja, Jaeger-le Coultre, ett av de stora klockmärkena från Schweiz. De har legat i framkant ända sedan 1833 och varit först med många finesser. Jag tycker att de är diskret eleganta. Memovox heter den nedersta klockan och den var den första klockan med alarm och som lanserades 1950, samma år som jag föddes. En Memovox låg länge på min önskelista. Jag fick den av frun och barnen när jag fyllde sextio.
Som alla klockkännare kan se saknas en verklig klassisker på bilden – en Jaeger-le Coultre Reverso. Det är en rektangulär JlC-klocka med vändbar boett. Köper man en nytillverkad Reverso får man lägga upp minst 100.000 kr och det tänker inte Vintagemannen göra.
Ger man sig in på den fina-märkes-marknaden börjar auktionspriserna på tiotusen och lyfter sedan uppåt i en rasande takt.
PS. Onödigt vetande för snobbar: Jaeger ska uttalas på franska, dvs Sche-schäär och inte Jäger som de flesta säger. Say after me: Scheschäär lökoltrr. (Sen finns det nördar som säger Sche-gäär också. Men dom bortser vi ifrån.)
Var hittar du vintageklockor?
På varje antikmarknad och loppis kan du hitta klockor. Det mesta är skit, så det gäller att leta noga efter fyndet med stort F. Men det är ju så vi vintagenördar alltid har det.
Annars är auktioner det säkraste stället. Kaplans i Stockholm är en verklig guldgruva. De har massor av klockauktioner hela året runt. Och det som inte blir sålt på auktionen kan man köpa i deras butik efteråt. Kolla deras välfyllda webbutik.
I stort sett alla auktionshus säljer klockor. Det är bara att börja bevaka.
Vintageghandlare som A.Marchesan och Herr Judit har ett litet noga utvalt utbud i lagom prisklass. Där kan du också kolla. Deras klockor är oftast genomgångna av en urmakare.
Vintagemannen 