När vi dammsög Uppsala och jagade Pelle Svanslös

Vi blev erbjudna ett betalt annonssamarbete med Destination Uppsala. Så vi tog tåget från Stockholm den 7 mars, på punschrullens dag.

Längtar du efter ett helgäventyr? Då kan Vintagemannen rekommendera Uppsala. Sevärdheter i världsklass, rolig second hand-shopping, trevliga konditorier och middagar passande en vintageman. Häng med på vår tvådagarstripp till ”den lagom stora storstaden”.

Börja med en guidad stadsvandring

När vi kommer till en ny stad på semester börjar vi nästan alltid med en stadsvandring. Det gäller oavsett om vi besöker Kristinehamn, Leipzig eller någon annan världsmetropol.

I Uppsala berättade Jonathan Olsson, Sweden history tours, allt man behöver veta om stan. Och dessutom svarade han kunnigt på alla våra frågor.

Så nu vet vi bland annat allt om vad Nordens äldsta universitet, grundat 1477, lärde sina unga adliga studenter, som egentligen var barn, på den tiden.

Tveksam inskription på ett universitet. Vem avgör det?

Att gamla tiders uppsalaprofessorer hade för vana att plocka med sig intressanta runstenar för att pryda sina trädgårdar med, för att sedan flytta ut dem i undervisningsparken framför universitetsbyggnaden. Det är väl också tveksamt.

Att det var på Uppsala slott som Gustav II Adolf beslutade att Sverige skulle gå in i 30-åriga kriget och det var på samma slott hans dotter Christina abdikerade som Sveriges drottning.

Dessutom hann vi in på Carolina Rediviva för att titta på ett av Sveriges märkvärdigaste stöldgods, Silverbibeln.

Uppsala är för övrigt en vacker stad att bara gå runt i. Är du det minsta intresserad av arkitektur så skaffa eller låna boken Uppsalavandringar: en guide till arkitektoniska upplevelser i Uppsala. Med den som sällskap lär du dig massor om staden.

rolig secondhandshopping och vintage

I Boländerna, 10 minuter med buss nr 11 mot Fyrislund, finns flera second hand-butiker bl.a. Erikshjälpen, Röda Korset och kommunens Återbruket. Alla tre ligger inom gångavstånd. Gillar du välgörenhetsloppisar kan vi rekommendera en tur till Boländerna. Vi tillbringade ett par timmar där och kom hem med diverse udda fynd.

Annars är stans finaste vintageaffär Ruth & Raul på Sysslomansgatan 14 i V-Dalas fräcka nationshus ritat av Alvar Alto.

Nyare, utvald second hand, finns hos STIL Uppsala på Drottninggatan 7. På Drottninggatans nedre del finns för övrigt ett helt litet kluster av trevliga second hand-butiker.

Där finns också barnbokhandeln Läslusen där vi köpte en present till barnbarnen. De måste ju också få upptäcka Hr P. Svanslös och Uppsala.

FLer antika textilier

I Skattkammaren i Uppsala domkyrka visas textilier och andra föremål av världsklass. Där finns, unika biskopsskrudar från 1270-talet och framåt, Drottning Margaretas gyllene klänning. Och de mördade Sturarnas kläder från 1560-talet. Det museet får man inte missa. När du ändå är där så passa på att gå runt i Nordens största domkyrka och glöm inte att titta på Gustav Vasas gravkor.

Kolla, den ena av herrarna Sture hade herrknäppning, den andre damknäppning.

Professorshemmet där tiden stått still

Ett stenkast från domkyrkan ligger Walmstedtska gården nere vid ån. Det är ett professorshem från ca 1870 där tiden stått still. Det är intressant hur lätt man känner sig hemma i en miljö som ändå är 150 år gammal. Möblemangen kan fortfarande användas på samma sätt som idag; soffor, fåtöljer skrivbord, matbord…. Det är väl köket som har förändrats mest. Och så lite ny teknik. Inte ens herrkostymen har förändrats i grunden. Öppettiderna är begränsade så kolla med Upplandsmuséet.

vandra i pelle svanslös tasspår

Man blir aldrig för gammal för Pelle Svanslös. Bakom Carolina Rediviva ligger Pelleparken. Det är en utmärkt start för en Pelle Svanslös vandring. Destination Uppsala har en fin karta för den som vill ta sig runt med barn. Är du lite äldre och intresserad av fler platser har Fatima Edell skrivit en jättebra C-uppsats i konstvetenskap med namnet ”Arkitektur i Uppsala: I Pelle Svanslös fotspår”. Finns på nätet. Klicka på länken. Vintagemannen lärde sig massor om Gösta Knutsson och om var de olika kattkaraktärernas boningar och nöjesställen var belägna.

Det stora dammsugartestet.

Vintagemannen gillar punschrullar, dvs dammsugare. Varhelst han kommer in på ett konditori eller café och ser en dammsugare frågar han om den är bakad/tillverkad på konditoriet. Om svaret är jakande, så provar han den. Den 7 mars är det punschrullens dag. Det var skälet till vårt frosseri. Andra frossade i pincesstååta. Det var ju samtidigt Fössta tossdan i mass.

Vi gick ”vetenskapligt” tillväga. På hotellrummet gjorde vi en andra provsmakning av de dammsugare vi ätit tidigare på dagen.

Uppsala är fullt av konditorier som tillhandahåller dammsugare. Flera av dem av mycket god klass. Smarrigast av alla – i vårt test – är de som bakas på Güntherska hovkonditoriet och på Konditori Fågelsången. Båda ställena är för övrigt utmärkta att fika och äta en lättare lunch på. Fågelsångens uteservering är svårslagen en solig vårdag!

Efter tusen dagar hittade jag (en) rätt

Vintagemannen har bott och studerat i Uppsala i två och ett halvt år under 1970-talet. Därefter besökt staden flera gånger om året under femtio år. Det ger minst tusen dagar i staden. Inte en enda gång har jag satt min fot inne i den anrika restaurangen Domtrappkällaren. Byggnaden har ju ändå legat där sedan 1200-talet och restaurangen öppnade 1939 så chansen har funnits. Vilken miss jag har gjort.

Här serveras klassisk mat med en modern twist i en anrik miljö. Löjrom och renfilé är säkra kort, men priset tog den läckra desserten Fattiga Riddare. En så smarrig riddare har jag aldrig ätit tidigare. Det var nåt annat än de uppstekta brödskivor jag fick som barn. Smaskens!

boendet på hörnan håller stilen

När Grand Hotell Hörnan öppnade vårvintern 1907 var det stadens största och mest exklusiva hotell med hela 29 rum. Vackert läge nere vid Fyrisån och på bekvämt gångavstånd från både Centralstationen och allt i city. Hotellet håller fortfarande stilen!

en weekendresa 45 minuter från stockholm

45 minuter med tåg från Stockholms Central och med ett biljettpris på under 100 kr för en enkelresa kommer man till en stad som levererar allt man kan begära av en minisemester i en storstad. Sverige är fantastiskt!

Läs mer vad Destination Uppsala skriver

Destination Uppsala har också gjort ett trevligt reportage om vårt besök i staden. Klicka på deras guide: MyUppsala by Vintagemannen

Ännu ett år av hållbarhet byggd på lust och fåfänga

Årskrönikan 2023 handlar om ett ett år där det hände mycket intressant i Vintagemannens liv; jag skrev en bok, vi renoverade hus, odlade grönsaker, lagade mat från 1930-talet och åkte runt i Sverige. Med mera. Det hela började den 2 januari.

Gick genom rutan och fick skriva en bok

Året rivstartade med att jag blev inbjuden till Nyhetsmorgon i TV4 den 2 januari för att ge inspirerande (januari)spartips och berätta hur snygg man kan bli i second hand utan att det kostar skjortan. Inslaget gick, som det heter, genom rutan. På ett par dagar fick Vintagemannen 7.000 nya följare på Instagram. En som såg inslaget var förläggaren Emma Ulvaeus på Mondial. Hon hörde av sig med frågan om jag ville skriva en bok om stil. Och det ville jag.

Boken STIL – tidlös, elegant, hållbar kom ut i bokhandeln den 1 november. I den kan du läsa om nästan alla mannens klädesplagg, om hur man sätter ihop en snygg outfit och hur man tänker hållbarhet när man köper kläder.

Utöver skrivandet blev det några intensiva dagar med fotograf Hampus Forssander när vårt vardagsrum förvandlades till en fotostudio. Det var ju enklast så. Kläderna var redan på plats.

I oktober var det dags för lansering. Jag fick signera böcker och dricka bubbel. Och så blev det en massa kul PR i media; TV4, Mix Megapol, Rix FM, P4 Stockholm, Lilla Studion.

Renoveringen i Brunnsby gick in i ett lugnare skede

I juni 2021 köpte vi en avstyckad gård mellan Västerås och Sala. Den var i stort behov av renovering. Sedan dess har duktiga hantverkare tillsammans med oss renoverat och renoverat och renoverat. Under 2023 kom en ny köksingång med stort kallskafferi på plats. I trädgården fixades bland annat avrinningen runt husen, en uteplats och så fördubblade vi trädgårdslandet. Som pricken över i fick vi en fungerande gårdspump på plats. Visst har vi mycket kvar att göra, men 2023 var ändå året när det stora byggnadsvårdsprojektet gick i mål.

För att fira bjöd vi in alla härliga hantverkare till fest. Sen 2021 har det varit 22 olika yrkesgrupper involverade. Vi har lärt oss massor om byggnadsvård, om att inte ta genvägar och slarva och om att bygga från grunden. Det är härligt att se skickliga hantverkare ”in action”. Tack ska ni ha allihop!

Gårdens stora verkstad har varit en fantastisk tillgång under renoveringen. I den har vi målat, förberett och lagrat material. Nu när det mesta är klart har vi äntligen inrett ett gym i en del av den.

Den gamla grävda brunnen med en sliten lagårdspump visade sig efter renspolning innehålla tjänligt dricksvatten. Det trodde vi inte. Att renovera den gamla pumpen visade sig tyvärr vara omöjligt. Delar i den var så slitna och sönderrostade att de inte gick att laga. Och att gjuta nya hade blivit väldigt dyrt. Så vi fick köpa en ny Kronan stället. Inte lika ståtlig som den gamla lagårdspumpen, men med samma funktion. Så nu har vi eget friskt vatten i reserv även när det är 20 grader kallt.

Vi har skördat potatis som räcker för ett helt år

Inför årets odlingssäsong utökade vi trädgårdslandet med ett stort potatisland. Där satte vi fyra sorter; Rosamunda, Asterix, Magda och Cherie. Skörden blev fantastisk, så nu har vi matkällaren full av potatis. Den kommer att räcka fram till nästa skörd!

Utöver potatisen var odlingsåret sådär. Kall vår, varm och torr juni och så massor av regn i augusti gav väl inte de bästa odlingsförutsättningarna, i alla fall inte för en amatör. Sockerärtor, gråärt, gurka och eterneller gav i alla fall fin skörd.

Lök, morötter, rödbetor, bönor, squash, tomater och sallad och allt annat växte dåligt och gav liten skörd. Grödorna drabbades både av torkan, regnet, mögel och skadeinsekterna. Att det inte enbart är vi amatörer som inte fått de skördar man hoppats på är ingen tröst. Årets svenska spannmålsskörd är så katastrofal, att om vi levt för hundra år sedan hade det blivit svält i Sverige våren 2024. Vi ber en bön för att odlingssäsongen 2024 blir bättre.

Äppelmust fick vi i alla fall. På tomten står fem 100 år gamla äppelträd. Två Åkerö, ett Sävstaholm och så två som vi inte vet vilken sort de är. En av de okända äppelsorterna gav så mycket frukt att vi kunde göra 165 liter must i det närbelägna Harakers kvarnmusteri. Smaskens!

Vintagemannens mat åt 1930-talsmat

Instagramkontot @vintagemannens mat har nu över 14.000 följare. Vi gör två saker; lagar mat ur äldre årgångar av Husmoderns köksalmanack och testar dammsugare. Det är egentligen min fru @vintageqvinnan som är hjärnan bakom det kontot. Välkommen dit om du inte besökt oss tidigare. Dialogen med intresserade följare är riktigt kul och lärorik.

1930-talets mat var god och vällagad

Efter att ha ätit oss igenom 1940-, 50- och 80-talen ville vi gå tillbaka till årtiondet då Husmoderns Köksalmanack startade. Första utgåvan kom 1933. 30-tals maten var en ganska angenäm upplevelse, klart ätbart för 2020-talets människor. Mycket av den gamla husmanskosten känner vi igen och även om smakerna är milda så är ärtsoppan, dillköttet och grönsakssoppan god. Dessutom smakar den trygghet. Riktig ”comfort food” i osäkra tider.

Vi har nyligen gjort en sammanfattning av 30-talets mat. Klicka här.

Årets höjdpunkt var annars att Meny i P1 gjorde ett helt program om våra erfarenheter av Husmoderns köksalmanack. Det sändes den 31 augusti och kan fortfarande höras på SR Play.

Spoilervarning. Själva Köksalmanackan har också varit hemma hos oss och gjort en intervju. Så har vi tur kommer den i 2025 års upplaga.

Testat 26 dammsugare

Varje gång vi är på ett café eller kondis och ser en punschrulle i glasdisken frågar vi; Har ni gjort de här själva? Är svaret då ja så testar vi. Sen analyserar vi smak, konsistens, marsipanens tjocklek, mm och till sist sätter vi betyg från 1 – 5. 2023 innehöll många konditoribesök. Vi testade totalt 26 olika dammsugare. Snittbetyget blev 3,46.

Här är, utan inbördes ordning, de kondis med dammsugare som under 2023 fått 4,95 eller mer i betyg:

  • Systrarna på Gaggeska gården på Vallby Friluftsmuseum i Västerås
  • Lennarts konditori i Eksjö
  • Bageri Höghuset i Kristinehamn
  • Ahlströms konditori i Göteborg
  • Lundbergs konditori i Gröndal utanför Stockholm (se bilden)

Vi semestrar i Sverige

2023 blev det semester i Sverige. Utlandsresor med flyg lockar inte längre och någon tågluff i utlandet blev det inte den här sommaren. Vintagemannen är sparsam med att tacka ja till sponsring och samarbeten, men 2023 tackade han ja till två semesterresor i Sverige.

Småland är tre-Vligt

Tre smålandskommuner har gått samman för att gemensamt locka besökare; Eksjö, Vimmerby och Hultsfred. Vi fick en dag i varje kommun. Och vi kunde ha stannat mycket längre.

I Eksjö upplevde vi den fina trästaden. Vilket kulturarv! En stadsvandring och besök på Aschanska gården är ett måste. Visit Eksjö

Vimmerby är ju redan etablerad som turiststad. Astrid Lindgrens värld drar många tusen barnfamiljer. Men vi valde Astrid Lindgrens Näs, hennes barndomshem med museum intill. Ett mera vuxet val. Och så det lilla stadsmuseet. Visit Vimmerby

SJs gamla semesterhem, numera Fredensborgs herrgård, blev vårt natthärbärge. Det var tider det när stora välskötta företag tog hand om sin ´personal genom att erbjuda fina relaxande miljöer.

Tredje dagen var vikt för Hultsfred. Vi var med om invigningen av det nya stationsområdet där man både kan åka gammal rälsbuss och cykla dressin. Vintage det också. I en annan del av kommunen ligger Virserums konsthall som alltid har någon spännande utställning att visa. Visit Hultsfred

När vi ändå var i Småland passade vi på att besöka Stensjö by norr om Oskarshamn. Den oskiftade byn är ett kulturreservat som ägs av Kgl. Vitterhetsakademin och drivs på gammaldags vis. Ett fint exempel på både byggnads- och kulturlandskapsvård. Ett besök är ett måste!

Smålandsresan avslutades med middag och övernattning på Solvikens pensionat i Ingelstad söder om Växjö. Där sjunger den svenska pensionatskulturen verkligen på sista versen. En genuin och unik upplevelse. Passa på medan det går.

Västkusten och Göteborg

Vi har familjeskäl att tillbringa tid i Göteborg och har under året varit på många upptäcktsfärder till stadens sevärdheter och vintageaffärer.

Midsommar tillbringade vi i Fjällbackas skärgård och där invigde jag ytterligare en fin baddräkt från Salta bad.

Kristinehamn håller för en lillsemester

Även resan till Kristinehamn var sponsrad. Vad gör man tre dagar i en liten värmländsk stad en kortkort resa från min gamla hemstad Örebro? Vi hade inga problem att fylla dagarna med stadsvandring i fina kulturmiljöer, överraskande bra restauranger, caféer, kaffeprovning, mm. Trevligt boende på ”vintagehotell” och på en lantgård. Visit Värmland & Kristinehamn

Både konsthallen och den berömda Picasso-skulpturen har anknytning till innanhavet Vänern. Att stan även har Värmlands största loppis passade en vintageman utmärkt.

Tre udda samarbeten

Uppdaterad vintage. Kommer du ihåg Fiat 500 från 1960-talet. Två entusuiastiska ingenjörer i Göteborg har gett sig fan på att de kan bygga om gamla Fiat 500 till elbilar. Even.vehicle heter de. Kolla här. De tar bort motor, bensintank och drivlina och ersätter med batteri och elmotorer. Vi fick en kör- och åktur i ett regnigt Göteborg. En av årets mest unika upplevelser och ett trevligt slag för elbilar.

Distinguished Gentleman´s Ride är ett världsomspännande projekt där motorcykel-entusiaster klär upp sig, åker en parad och samlar in pengar till forskning om prostatacancer och mäns psykiska hälsa. Det var inte svårt att tacka ja till det samarbetet. Vi hade kläderna, de hade hojarna. Vilka bilder det blev.

Vintagemannen fick också ett par nya glasögon. Rodenstock som har en egen metod att mäta ögonen och sedan tillverka optimerade glas för olika behov ville testa på mig. Jag tyckte det lät intressant även om det inte till hundra procent passar in på vårt vintage- och hållbarhetstema. Nu ser jag dock bättre ut än någonsin.

Vintagefolk som jubilerar

I Malmö finns en grupp vintageentusiaster som brukar träffas ett par gånger om året i någon passande lokal eller vid något evenemang. Under 2023 har vi deltagit två gånger.

Den 10 september var vi i en gammal krogmiljö som malmöiter minns sedan sin ungdom. Den italienska restaurangen Piccolo Mondo ligger precis i hörnet av Stora och Lilla torg. Originalinredningen från en minst 100 år gammal speceributik finns kvar. Och Peter hade kört fram en av sina fina bilar.

I november firade vår grupp ”Vintagefolk i Malmö med omnejd” 5-årsjubileum. Då gjorde vi först ett besök ute på Statarmuseet vid Torups slott. Och på kvällen intog vi med stil restaurangen Bistro Royal i Malmö Centralstation. Lokalen var Oscar IIs egen väntsal som sedan blivit en fantastisk krogmiljö. Vilken fest det blev!

En av Sveriges allra bästa vintagebutiker är Old Touch på Upplandsgatan 43 i Stockholm. Inte undra på. Birgitta Gardner firade 40-årsjubileum i år. Hon kan vintage och visst var vi där. Jag fyndade en hatt.

Fristedts Herrekipering i Sala är en av de få gamla klenoderna bland klädaffärer som fortfarande står orörd sedan den stängdes för några år sedan. Senaste renoveringen var nog på 1960-talet. Skyltdockorna är lika gamla. Huset är fyllt av osålda gamla kläder från olika årtionden i tre våningar. Både fastighet och lager har tagits över av familjen Törnlind som nu funderar på hur de ska utveckla något bra av detta. Vi hade förmånen att få komma in och titta . De skyltar om några gånger om året och deras vintage-skyltfönster har blivit en av Salas mest populära sevärdheter. Butiken hålls inte öppen, men vi håller tummarna för att familjen Törnlind hinner och orkar ta tag i denna pärla. Sala fyller 400 år i år och har du inte varit i staden så gör ett besök under året. Kolla in när det är visning av Sala silvergruva och missa inte Sala kallbadhus, en replika av det kallbadhus som byggdes 1938 vid MånsOls badplats. Och när du badat så ät lunch eller fika på MånsOls värdshus.

Utställningar med textil som tema

När Vintagemanen tog studenten 1970 gjorde han det i en specialsydd kavaj från Gulins som var gjord i tyget Pompelmo av en av Sveriges absolut bästa textildesigners – Sven Fristedt – mästare i mönster. Jag hade det tyget i brunt, blått, grönt och rött, både i några få kläder, men mest som inredningstextil. Flower Power!

På Kulturen i Lund var det en stor utställning med Sven Fristedts tygkonst. Även Vintagemannen var faktiskt med på ett hörn. Skynda dit! Utställningen slutar om ett par dagar, den 28 januari 2024.

Kaffe Fassett är en världsberömd textildesigner från England. Han är kanske mest berömd för sin stickkonst. Men på Millesgården var det en fantastisk färgexplosion av lapptäcken, både egen design och sådant han inspirerat andra att göra. Håller också på till 28 januari.

Livrustkammaren har en utställning om Gustav IIIs teater- och opera-kläder. Teaterkungen heter den och kan ses under 2024. En världsunik samling.

På nya Liljewalchs visas ”Klänningen gör mannen, haut couture – en ny era”. Delar av Fredrik Robertssons samling av extraordinära klänningar från världens mest exklusiva modehus finns utställda. Pågår till 11 februari 2024.

Jag håller gärna föredrag

Under 2023 har förfrågningarna om att Vintagemannen ska hålla föredrag ökat, både från muséer, mässor och föreningar. Jag har t ex ett litet föredrag som jag kallar ”Så blir du en välklädd man utan att det kostar skjortan”. Det höll jag bl a på Antikmässan i Stockholm.

Häpnadsväckande ökning på Instagram

Inte visste jag att en gammal gubbe i begagnade kläder skulle väcka ett sådant intresse. När året startade hade jag 33.000 följare. Men efter medverkan i TV4 den 2 januari brakade det till och en vecka senare hade jag passerat 40.000. Efter det stod det still nästan hela året. Många dagar försvann det fler följare än det kom till. Men en bit in i december, då jag börjat med en liten adventskalender, brakade det loss ordentligt. Sedan den 8 december har jag fått mer än 25.000 nya ”vänner”. Det är så otroligt kul. När detta skrivs den 27 januari är ni 66.086 personer. Vad hände?

mycket publicitet

Vintagemannen har varit synlig i media under 2023. Bortsett från all publicitet kring boklanseringen har både jag och @vintageqvinnan medverkat i tidningar och TV.

Allas veckotidning och ljudmagasinet Panorama

I Nyhetsmorgon i TV4 har jag varit gäst tre gånger. Dels i januari, dels i november när boken STIL kom ut. Men även @vintageqvinnan och jag har varit hos Steffo Törnqvist och Jenny Strömstedt och pratat vintage.

Hulda Andersson på Gokväll i SVT1 gjorde hemmahos-reportage i Vintagemannens garderob. Och sen gick vi på besök till en av världens finaste vintagebutiker; A.Marchesan på Odengatan 100 i Stockholm.

Riktigt kul var det att vara med i Studio 65 (UR/SVT). Där var jag och min like Michael Wiehe med i samma program och diskuterade vad man ska göra av all tid när man går i pension. Wiehe lät klart brydd och visste inte riktigt vad han ska hitta på när han inte kan uppträda längre. Vad ska då jag hitta på? Har du något förslag?

Mest smickrad blev jag kanske ändå när jag blev intervjuad av Stil i P1 som ”expert” på hängslen. Så kan det gå om man gnetat på med vintage i tretton år.

Baksidan av att bli spridd

Året har som ovanstående visar varit riktigt kul. Men det finns några saker som irriterar riktigt ordentligt. Mörkrets makter ute på Internet snor bilder på mig och lägger upp på olika sajter och konton. Här är något av det jag känner till.

Två gånger har bilder av mig, fast med andra namn, lagts upp på Tinder. En gång som 46-åring. I olika forum figurerar min bild på konton som sprider obehagliga kommentarer. På TikTok har en historia med bilder på mig till soft musik lagts upp som en saknad, och eventuellt död, homosexuell älskare. Den har spridits till tiotals miljoner på TikTok.

Det allra värsta var när en kvinna höll på att solovåras av en bedragare som satt upp en falsk men snygg hemsida för en byggfirma där en en bild på mig skulle föreställa grundaren och VDn. Kvinnans dotter larmade mig och hon kunde sen bevisa för modern att hon var kär i fel person. Nu sitter en annan gubbes bild där på sajten.

Så om du ser min bild i något konstigt sammanhang, anmäl omedelbart till den sajten och meddela även mig. Du kan också gå rätt in i diskussionstråden och säga att bilden är fejk.

2024 har börjat bra

Fler föredrag, mer media och annat riktigt kul ligger i pipeline 2024. @vintagemannensmat äter lagar och mat från 1970-talet i år och snart börjar odlingssäsongen. Sen ska vi konservera skörden också och jag hoppas hinna skriva mer om vårt byggnadsvårdsprojekt.

Det kan nog bli en full årskrönika 2024 också. Häng med! Och kom ihåg att hållbarhet kan byggas på lust och fåfänga.

Hej och välkommen Yrkeskvinnan. Och hej då Husmodern. 1970-tal.

Nu har vi bestämt oss! Vi kommer att äta sjuttiotalsmat i år. Ett spännande årtionde när hemmafrun blev omodern och den yrkesarbetande kvinnan blev det nya idealet. Under 1970-talet ökade sysselsättningsgraden för kvinnor (16-64 år) från 60 % 1970 till 74 % 1980. Klart att det påverkade matvanorna!

I Husmoderns köksalmanack fasades ordet Husmodern ut och från 1977 heter den bara Köksalmanack. Lunchförslagen lyser också med sin frånvaro utom på söndagar och till helgdagar. Dessutom rationaliseras sidorna sist i almanackan, som 1970 var uppdelade i kassabok, konserverings- & frysjournal samt ”Våra gäster” bort och ersätts med några sidor för fria anteckningar.

Från Husmor till yrkesarbetande

1970-talet är årtiondet då kvinnorna i allt större utsträckning började lönearbeta utanför hemmet. En bidragande orsak var säkert att särbeskattningen infördes 1971. VintageQs mamma, som var utbildad sjuksköterska, men som blev hemmafru när hon fick barn 1949 gick en reaktiveringskurs för sjuksköterskor och började arbeta.

”Ropen skalla: daghem åt alla”. 1974 ersattes moderskapspenningen av föräldraförsäkringen så att båda föräldrarna fick rätt till ekonomisk ersättning för att vara hemma med sina barn. Föräldraförsäkringen gav rätt till 6 månaders betald ledighet. Även om den offentliga barnomsorgen expanderade kraftigt var de flesta på 70-talet hänvisade till att ordna barnomsorg på egen hand. År 1975 var endast 17 procent av barnen mellan ett och sex år inskrivna i den kommunala barnomsorgen. Tio år senare var motsvarande siffra 52 procent.

Övergången från husmor till yrkesarbetande syns tydligt i den tid som läggs ner på hushållsarbete. Gifta kvinnor i storstäder ägnade 1937 drygt 46 timmar i veckan åt hushållsarbete (matlagning, disk, städning, tvätt, sömnad och inköp). 1976 ägnade den gifta kvinnan knappt 30 timmar i veckan åt motsvarande sysslor. Uppgifterna kommer från Anita Nybergs fantastiska avhandling ”Tekniken – kvinnornas befriare?” från 1989. Den största minskningen i hushållsarbetstid står städningen för. Det förklaras med sänkta krav, medan den minskade tiden för matlagning och diskning troligen beror på att färre måltider äts hemma. Gratis skolmat fanns sedan tidigare, men det var först 1973 som den serverades i alla grundskolor. . Samma år lanserades dessutom Rikskupongerna för anställda som jobbade i företag som inte hade egen personalmatsal.

Hur märks den här omställningen i Köksalmanackan? Om det märks på val av middagsmat vet vi inte ännu, men när vi tittar på almanackornas omslag ser vi att de matlagande husmödrarna är ersatta av planerande yrkeskvinnor. När VintageQ bläddrar i almanackorna noterar hon att fördjupningsartiklarna inte längre handlar om sömnad, hemmets skötsel och ekonomi som på 30-50-talen. På 70-talet handlar de få tipsen om att fixa en kontorsvrå i hemmet eller om hur man sätter färg på köket.

inflation är inget nytt

Lågkonjunkturen svepte in över Sverige under sjuttiotalet. 1950 – 60-talens rekordår var definitivt över. 1973 och 1979 präglades av oljekriser med hög inflation. Under 1970-talet varierade den mellan 6 och drygt 11 procent årligen att jämföra med 1960-talets blygsamma inflation på 3 – 4 % per år. Redan 1972 hade de arga ”Skärholmsfruarna” fått nog. De protesterade mot höga matpriser och lyckades på så sätt tvinga Palme-regeringen att sätta ett pristak på mejeriprodukter. Pristaket varade 1973 – 74, men inte blev inflationen lägre för det.

Drygt 20 % av hushållsbudgeten användes till livsmedel under 1970-talet. Nu femtio år senare är den siffran bara 13 %. 

Ändrade matvanor

1970-talet var årtiondet när vi bytte standardmjölken mot lättmjölk och smör mot lättmargarin. Vi åt mer och mer syrade mjölkprodukter, mer och mer ost och började äta glass i stora lass. Yoggi lanserades 1971 och Lätt&Lagom 1974. Glasskonsumtionen nästan fördubblades från 6,7 kg till 11,1 kg per person och år. Riktig fart tog glassätandet under andra halvan av årtiondet när mer godisbetonade glassar som Nogger lanseras.

Sjuttiotalet är också årtiondet när vi slutar äta färsk fisk och konsumtionen av fläskkött ökar. Dessutom bytte vi färsk potatis mot fryst pommes frites och pasta.

Bland nya varumärken såg Eldorado, Hemköps lågprisvarumärke, dagens ljus 1969. KFs Blåvita varor lanserades också. Först ut var tandkrämen 1975 och 1979 kom en lång rad livsmedel.

Vi har lånat dessa bilder från COOPs hemsida. Där kan du läsa mer.

Det här var också ”utbildnings- och uppfostringskampanjernas” årtionde. 1974 utformade KF:s provkök den så kallade matpyramiden. Längst ner i pyramiden finns basmaten. Bröd, andra spannmålsprodukter, potatis, mjölk, ost och lite matfett skulle praktiskt taget täcka hela energibehovet och större delen av det dagliga näringsbehovet. Det var jämförelsevis billiga livsmedel. I mitten av matpyramiden finns grönsaker, rotsaker och frukt och överst kött, fisk och ägg. Dyrare produkter som vi skulle äta för att få i oss tillräckligt med viktiga vitaminer och mineralämnen. Enligt Wikipedia exporterades Matpyramiden till en rad länder.

Alla som är födda före mitten av 60-talet minns nog också Brödinstitutets berömda reklamkampanj ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen” från 1976.  VintageQ har studerat Jordbruksverkets statistik och kan konstatera att konsumtionen av knäckebröd och mjukt matbröd faktiskt ökade de tre sista åren på 70-talet. 1979 åt vi nästan 2 kg mer käcke- & mjukt matbröd per capita än vad vi gjorde1976.

Nyaskapande matlagningsinspiration

1974 kom Carl Butlers kokbok. Den var revolutionerande och något helt annat än tidigare kokböcker som mest innehöll text och svartvita bilder. I Carl Butlers kokbok fick varje recept en helsida med en färgbild och en personlig text om rätten som inledning. Tillagningen var indelad i numrerade moment; 1, 2, 3… Boken blev snabbt ett måste i varje matlagningsintresserat hem. Även mattidningen Allt om Mat, vars första nummer kom i oktober 1970, blev snabbt en inspirationskälla och en stor succé.

En annan nyhet från 1970-talet, som kanske inte blev beroendeframkallande, är de prenumererade receptklubbarna Mästerkocken och Köksmästarna. Ni vet, plastlådorna med receptkort sorterade efter kategorier som ”Gott att börja med”, ”Det kommer gäster” och ”Kvällsgott utan pretentioner”. Varje månad kom en ny laddning receptkort i brevlådan.

I den humoristiska boken ”Den bruna maten”, utgiven av Galago, kan den intresserade gotta ner sig i receptboxarnas matlagningskonst. Det stod tråkigt brunt skimmer över hela boken. 

Pizza, hamburgare och fyra små rätter

På restaurangsidan gjorde hamburgerkedjan Mc Donalds entré. 1973 öppnade de på Kungsgatan i Stockholm. 1970-talet var också årtiondet då pizzan och pizzerian slog igenom i Sverige. Pizza på restaurangmenyn fanns förvisso redan 1947, åtminstone i Västerås, men renodlade pizzerior, som enbart serverade pizza kom i slutet av 60-talet. 

Pizzeria Östergök på Östermalm i Stockholm var Sveriges första renodlade pizzeria. Den öppnade 1968.

Vintagemannen minns att han och hans första fästmö 1970 gick på Pizzerian (den hette bara så) på Storgatan 21 i Örebro och upplevde den spännande nyheten och delade på en halvkaraff vin.

Det går inte att skriva om restauranglivet på 1970-talet utan att nämna den nyskapande och trendiga krogen Svensson & Butler som öppnade 1968 på Rörstrandsgatan. Precis som på pizzerian var stämningen avslappnad. I början fanns endast långbord, en möblering som blev trendskapande för andra restauranger.

I boken ”Maträtternas historia” läser vi också att det var 1973 som ”fyra små rätter” dök upp på kinakrogsmenyn. Kinamat hade förvisso funnits i Sverige på Berns Salonger sedan mitten av 1940-talet, men det var alltså 1973 som ”fyra små rätter” föddes på restaurang Shanghai i Stockholm.

Mattrender

Googlar man på 70-tals mat dyker varma mackor, fondue, exotisk frukt och frukt i maten upp. Ananas och banan kunde blandas med det mesta. Receptet på Flygande Jacob fanns första gången i Allt om Mat 1976 och gratinerad kassler med ananas fanns i otaliga varianter. Ibland skulle den gratineras med ost, ibland med banan & curry och ibland med chilisås.

Listan över 70-talets trendigaste rätter ser annars, utan inbördes ordning, ut ungefär såhär:

  • Avocado med räkor
  • Plankstek
  • Flygande Jacob
  • Fylld paprika
  • Glace au four
  • Chili con carne

Den sistnämnda brukade Vintagemannen ta med i en stor gryta som ”flyttgröt” när han hjälpte kompisar att flytta. Praktiskt att bara packa upp några tallrikar, gafflar och vinglas och så var inflyttningsfesten igång. Och det har han fortsatt med sedan dess, senast nu i december 2023. Visst är det festligare att inviga sitt nya hem med något hemlagat än att sitta på flyttkartonger och äta hämtpizza?

Vardagens mest populära maträtter har undersökts sedan 1970-talet. Då stod köttbullar på första platsen och var den vanligaste middagsrätten. På andra plats återfanns falukorven, trea var tunnpannkaka och på fjärde plats kom, lite otippat för oss, havregrynsgröt. Allt enligt Richard Tellström. Vi får se hur ofta dessa middagsförslag dyker upp i Köksalmanacken. Eller hur ofta middagsförslaget heter stekt torskrom med potatis, vit sås, citron och gröna ärtor. Från billig vardagsmat har torskrommen blivit en delikatess idag. Den försvann ur ABBAs sortiment redan på 90-talet, när de första larmrapporterna om att torsken höll på att bli utfiskad kom.

2024 kommer nog att bli ett bra matår i 1970-talets tecken. Nu kör vi!

1930-talet bjöd på både traditionell matlagning och nymodigheter

Vår matlagningsresa genom 1930-talet är slut. Hur har året smakat? Var det gott, överraskade, enkelt eller krångligt att laga? Dags för en smakfull sammanfattning av Husmoderns Köksalmanacks första årtionde. På bilden syns något som var både gott och enkelt att laga, nämligen ”Rysk panna”.

1933 kom Husmoderns köksalmanack ut för första gången. Och det har den gjort varje år sedan dess. 2024 års Köksalmanack finns sedan i höstas ute i handeln.

1930-talets mat är en blandning av sådant som tar tid och sådant som går snabbt att tillaga. Ingrediensen buljong är ett bra exempel på detta. Står det buljong i receptet så menas hemkokt buljong. Det betyder inte nödvändigtvis att man börjar med att koka buljong på ben och skrov varje gång man behöver buljong. I Husmoderns köksalmanack utgår man från att det alltid finns lite hemkokad buljong kvar från tidigare. Med lite sparad buljong går det snabbt att laga t ex grönsakssoppa till middag. Fast nu måste VintageQ komma med en bekännelse: Så mycket 30-tal att vi kokade egen buljong blev vi inte. Vi tog en buljongtärning istället. Det blev säkert inte lika gott, men gick fortare.

Rester är ingredienser i en ny maträtt.

Buljongkoket är ett bra exempel på det, men även rester av tex kött och fisk blir ingredienser in i nya rätter. Det gör att vissa dagar går det snabbt att laga middag. De gamla resterna blir komponenter in i en helt ny rätt. Allt tas tillvara utan att det känns krångligt. På det sättet känns 30-talsmaten klimatsmart och i framkant.

Biologisk mångfald i grytorna

Vilken tur att vi har småskaliga fiskare i närheten

Fisk i vardagsrecept är inte liktydigt med ”ta djupfryst standardfisk” utan variationen är stor; abborre, flundra, gädda, gös, hälleflundra, kolja, lake, sill och torsk har sina egna recept.

Likadant är det med kött. Till köttbullar tar man inte malet kött, utan de ska innehålla både oxkött, kalvkött och fläskkött. Och variationen på styckdetaljer är mycket större än idag.

Vintagemannens mat saknar variationen av både fisksorter och styckdetaljer. De har succesivt försvunnit från barndomens och ungdomens mat, utan att vi riktigt märkt det. När vi bläddrade i almanackerna från 30-talet blev det uppenbart hur mycket råvarumångfalden i vardagsmaten som försvunnit.

Vi har lagat mycket mat ovanpå spisen. Den vardagsmat som föreslagits lagas företrädesvis ovanpå spisen och inte i ugn. Och lagas den i ugn så är det ofta i vattenbad och det känns lite krångligt. Stekar som lammstek och rostbiff föreslås oftast till söndagar och helger, för att sen även ge ingredienser till rätter veckan efter. Inte så konstigt med tanke på att det var vedspis som gällde på landsbygden och i de mindre städerna på 1930-talet. Det var bara i storstaden det fanns gasspisar.

En annan observation är att det är mycket som ska ”passeras” i de gamla recepten. Vi erkänner: I vår version 2023 har mixerstaven används flitigt som ersättare till passervaggan och handkraft.

vad smakar maten och är vi nöjda med 1930-talet?

Dillkött är alltid dillkött. Smaskens!

Vi är förvånade över hur både bekant och gott det smakat. Visst, smakerna är milda och de exotiska kryddorna saknas, men ärtsoppan, grönsakssoppan, dillköttet, pannkakorna och makaronipuddingen smakar tidlöst bekant. Och gott!

Sättet att planera veckans middagar utifrån rester som blir komponenter in i nästa middag upplever vi som klimatsmart och något som håller på att bli ”modernt” igen, i alla fall om vi tittar i livsmedelskedjornas magasin.

Mindre i framkant är den rikliga mängden kött. Det känns inte modernt, men när det kommer till fisk känns dagens utbud mer utarmat och fattigt än på 30-talet.

VintageQ har inte räknat på mängder i recepten, men vi har upplevt portionerna som rikliga och mängden matfett som ska användas som generös. 1940-talets ransonering måste ha kommit som en chock.

Bottennapp under årtiondet

Akta dig för falska såser och gratinerade fiskbullar

Gratinerade fiskbullar, Soppa á la Basque och kokt fisk med falsk hollandaisesås tillhör årets få bottennapp.

De gratinerade fiskbullarna skulle toppas med parmesanost och Soppa á la Basque innehöll både oliver, vitlök och olivolja. Båda recepten lät spännande och lite moderna, men resultatet blev smaklöst.

Den falska hollandaisesåsen var just falsk och vattnig. Lärdomen blir att inte laga något som heter ”falsk” utan att hålla sig till äkta vara.

Höjdpunkterna är många

Kall vit fisk är en underskattad delikatess. Det finns många goda såser till.

Kall vit fisk tex, gös eller torsk, med tartarsås, grön sås, kaprissås eller sås á la Ravigot. Serverad med nykokt potatis. Så himla gott och enkelt att tillaga, speciellt om man fått en bit kokt fisk över från en middag tidigare i veckan

Soppor, tex blomkålssoppa, bondbönsoppa och kålsoppa. Att koka de grönsaker och rotfrukter som är i säsong, eller som klarar sig bra i skafferiet eller matkällaren i lite buljong och sedan eventuellt reda av eller passera är GOTT. Att äta soppa minst en gång i veckan tar vi med oss från 30-talet! Soppa kombineras dessutom med fördel med en efterrätt, vilket för oss över till årtiondets tredje höjdpunkt

Fattigmanstårta. Så enkelt, så gott. Den är gjord på gammalt vetebröd, mjölk, lingon, socker, kanel och skalet av en riven citron. Smaskens!

1930-talet avslutas med nymodigheten cocktail

Vi firar nyår med vänner. Det är knytkalas och som av en händelse har Vintagemannens mat fått i uppgift att stå för drinktilltugget. Det blir 30-talsfest!

I 1937 år köksalmanack finns en artikel med rubriken ”Allt om cocktail”. I artikeln får vi veta allt man behöver veta för att arrangera en lyckad cocktail. Vi läser och tar till oss. Före lunch eller middag bjuder man tex på ”salt frityrkokt hyvlad potatis” till spriten och cocktailrullader kan med fördel ”på sina pinnar instickas i en grapefruit eller en stor apelsin”. Det låter festligt!

Vi har dock ett problem , vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det där med cigaretterna. Cigaretter är enligt 1937 år almanack ett måste. För ett sällskap på 25-30 personer gäller följande: ”Cigaretter: Virgina och turkish – även Arab, folk som röker Arab röker ingenting annat – ett par hundra”. Det lutar nog åt att vi moderniserar och skippar cigaretter trots allt.

Hör oss i radio

Vi tackar alla trogna följare som peppar oss. Vill ni höra mer om tankarna bakom Vintagemannens mat? Lyssna då på Meny i P1, som den 31 augusti sände en intervju med oss.

Med detta önskar vi ett gott slut på 2023 och ett gott nytt 2024. 2024 byter vi årtionden och en ny resa börjar.

Så var 1930-talet slut. Gissa vilket årtionde vi kommer att äta oss igenom 2024.

Min nya bok: STIL – tidlös, elegant, hållbar

Vad är det som är speciellt med Vintagemannen? Jo, att han klär sig billigt i begagnade kläder och sedan kombinerar dem med finess, dvs hållbart, elegant och tidlöst. Nu finns boken som visar hur han gör. Du kan köpa den i bokhandeln eller på nätet.

Några smakprov kommer här:’

På omslaget har jag en typisk vintagemannaoutfit. En kort bilrock i tweed från en retrokedja, nya manchesterbyxor från en tokrea, ty välhållen manchester är svårt att hitta second hand. Tvåfärgade gamla handskar som matchar lite fräckt. En välbevarad cardigan från en av Sveriges bästa vintagehandlare. Och sist men inte minst, en otroligt snygg vintageklocka från 1940-talet av mitt favoritmärke Jaeger-Le Coultre.

Här följer några uppslag ur boken:

vill du köpa boken?

Gå in till närmaste bokhandel. Har de inte boken inne så beställ. Gynna gärna små butiker, annars är risken stor att de försvinner.

Du kan också beställa den på nätet. Här är en länk till Bokus

Boken är en perfekt julklapp eller present till en gentleman nära dig. Eller till en som vill bli.

Jag hoppas boken kommer att inspirera till Hållbarhet byggd på lust och fåfänga.

Fotografen heter Hampus Forssander. Och även Vintageqvinnan är med på ett par passande ställen.

Vintagemannens mat – tema i blogg och på sociala medier sedan 2020 (Repost i augusti 2023)

IMG_5382Äta bör man, annars dör man, sa vi när jag var liten. Det gäller fortfarande. VintageQ och jag samlat på Husmoderns Köksalmanack, gamla receptbroschyrer och  kokböcker i många år. Att bläddra i dem är som nutidsarkeologi. Som matens modereportage. I Köksalmanackan ser vi vad folk åt innan snabbmat, halvfabrikat, och utländska matinfluenser smög sig in.  Och det blir tydligt när husmanskost och klassiker som rotmos, raggmunk, kalvrullader och lutfisk blev omodernt och när semlor blev så moderna att man numera äter dem året om. Eller när cirkeln sluts och gröt återigen blir modernt. Det är intressant!

IMG_6225

Husmoderns Köksalmanack har utkommit varje år sedan 1933. Där får man tips och recept för lunch och middag varje dag hela året. Här finns massor av recept som vi kan dela med oss av.

Extra! Torsdag den 31 augusti 2023 gör radioprogrammet Meny i P1 ett hemma-hos-reportage hos Vintagemannen om Husmoderns köksalmanack. Lyssna!

Kan man koka soppa på en spik?

Förra året kom boken ”Mat – en krigisk historia”, författad av Folke Schimanski. Den handlar om livsmedelsförsörjningen under världskrigen. En mycket bra bok som väckte vår nyfikenhet. Hur klarade man sig? Vad åt man när mycket var ransonerat? Och hur smakar det egentligen? Så nu ägnar vi oss åt lite dåtidsspaning. Varje vecka äter Vintagemannen och VintageQ minst en middag med recept från krigsåren 1940-45 taget från Husmoderns Köksalmanack. Vi kokar soppa på en spik och blir överraskade av hur Smaskens det smakar. Oroa dig inte, detta blir inte en blogg om barkbröd eller pudding på kojuver. Vi blir inte nya historieätare.

Makaronilåda, löksoppa, saftkräm; det är billig och mättande mat som vi hittat bland krigsårens recept. Det ska nog gå att klara sig på sånt också. Det smakar bättre än man tror. Följ vårt experiment. Vi lagar kristidsmat i säsong åtminstone en gång i veckan under vårterminen.

Hur ser en bra vintagematsäck ut?

Vi kommer inte bara att laga gamla maträtter. Vi ägnar oss också åt att åka på utflykt och testa gammal fin campingutrustning. Det är ”hemester” de luxe! Sådana små äventyr berättar vi gärna om.

Ingemar Albertsson 2017-07-31 030

En picnic är inget man slarvar över hursomhelst. Det är en konstart. Vacker servis och vacker dukning är halva måltiden – precis som hemma. Här är det tjugotalstema på Kronovalls slott.

Både sommar och vinter dukar man upp fint i naturen. Klassiska go’mackor gäller.

Lite plats för extra intressanta restaurang- och caféupplevelser.

Det kommer att krävas något alldeles speciellt vintageaktigt för att en restaurang ska hamna i den här bloggen. Men ibland händer det.

Ingemar Albertsson 2015-05-08Nalle & Kroppkakan är en restaurang i Midsommarkransen. Det låter ju som riktig vintage. Så vi for dit och smakade och blev inte besvikna. 

Varhelst Vintagemannen kommer till ett café frågar han: Vem har gjort era dammsugare? Om svaret är; ”de gör vi själva”, så testar vi den lokala skapelsen. Denna lek har vi ägnat oss åt sedan 2015 och vi har betygsatt dammsugare runt halva Sverige med 1- 5 poäng. Vilka som är våra toppfavoriter? Kanske berättar vi det i bloggen nån gång. 

Vintagemannen värnar gamla mattraditioner

Vad händer när traditioner uppluckras eller rent av försvinner? Vi funderar över det.

Semla 2017-02-28 001

Semlor är inte längre förknippade med fettisdagen. Det har konditoribranschen kraftfullt sett till. Det är inte ens säkert att de innehåller vetebulle, mandelmassa och vispgrädde.  Såhär ska de ätas, tycker Vintagemannen, med premiär på fettisdagen. I år är det den 25 februari 2020. Dagen efter inleds fastan.

Böter för tidiga semlor

Vintagemannen håller på traditionerna. Lita på det.

Ibland blir vi bjudna på kafferep – eller så bjuder vi själva

Vintagekaffe Ptv 2019-02-03 (4)

Då är det ofta sju sorters kakor som gäller, så Vintagemannens mat kommer även att innehålla bakning och bakverk. Och vi får inte glömma finporslinet. 

Häng med både på Instagram och Facebook.

Allt som är Smaskens är intressant för Vintagemannens mat. Följ oss på Vintagemannens mat på Facebook och Vintagemannensmat på Instagram.

Ingemar Albertsson 2016-06-14 013

Jag måste erkänna, det är VintageQ som står för finesserna i matlagningen. Vintagemannen står mer för grovgörat.

Är du orolig för att det blir för lite fokus på kläder i fortsättningen?

Bli inte det. Vintagemannen går på i ullstrumporna som tidigare. Vi tyckte bara att han inte får bli alltför yvig, så därför samlar vi allt om mat under rubriken ”Vintagemannens mat”. Vem vet. Det kanske blir fler rubriker. Livet har ju många sidor.

Kan man bota klimatångest med shoppingglädje? (Repris från 2019)

Du har säkert berörts av Greta. Du har sett klimatforskare i TV. Du ser hur domedagen närmar sig, eller att det åtminstone blir stora uppoffringar i vår livsstil.  Ät inte kött. Flyg inte. Sluta överkonsumera. Och så kommer tvivlen; Vad spelar det för roll vad lilla jag gör när kineserna och amerikanerna bara fortsätter. Etc.

Det finns i alla fall en glädje kvar och det är att köpa så mycket som möjligt – av det man behöver – begagnat. Och det gäller nästan i alla kategorier. Det löser väl inte klimatkrisen, invänder du. Nej, men det spär inte på den så mycket heller och du kan ha kul samtidigt. Om man nu gillar att ha fina saker omkring sig kan man unna sig ofantligt mycket mer om man köper på second hand än om man köper nya saker som flygs hit från andra sidan jorden.

Får man ha roligt när man shoppar?

Vad är roligast?

Att gå in i en klädaffär det det nästan bara hänger svarta, beiga och mörkblå plagg eller i en butik där varje klädstång är ett äventyr. Där hänger rött bredvid rutigt bredvid blommigt bredvid grönt. Där hänger small bredvid extra large, kortärmat bredvid långärmat. Där hänger något du aldrig sett förut. Och det kanske bara kostar några tior eller enstaka hundra. Det är som att gå på skattjakt istället för att gå runt bland tiotals likartade butiker och bläddra bland hundratals likartade plagg. Ordet lik-artad påminner förresten om ordet död.

Antikmässsor, vintagemässor, secondhandaffärer och loppisar är rena guldgruvorna. Det är bara att börja gräva.

Detsamma gäller prylar, husgeråd, möbler, cyklar, verktyg och leksaker, ja nästan allt. En runda på Myrorna, Emmaus, Stadsmissionen, i loppisbodar och antikaffärer innebär alltid upptäckandets glädje. Antingen hittar man något man behöver till en billig peng eller så ser man nåt annat intressant. Ofta tänker man; att en sån hade jag när jag var liten. Eller oj, är min gamla vas värd så mycket? Synd att jag slängde den. Ett litet äventyr i vardagen som väl kan mäta sig med en tur på NK eller Åhléns. Det till och med överträffar den, för man kan inte veta vad man ska hitta i alla dessa små minivaruhus. Äkta shoppingglädje.

Shopping med omsorg om miljön behöver inte vara tråkig utan kan ge ett rikare liv – både upplevelsemässigt och ekonomiskt.

Handen på hjärtat, vad låter roligast?

1. Att ha en massa plagg i garderoben som ser snarlika ut i en enahanda färgskala och som gör att man ser nästan likadan ut som alla andra. Ofta till ett för högt pris.

svarta tjejer 2016-01-16 (3)Den individualistiska generationen.

2. Att ha lika många personliga plagg i olika färg och fason och som bara kostat en bråkdel och som ger dig en personlighet och som utsätter dig för risken att få komplimanger.

Tweed 2017-10-04 (1)Årets julklapp 2018 var det återanvända plagget. Normalpris för en ny tweedblazer i butik är minst 5.000 kr. I en secondhandaffär cirka 500 kr. Du får tio tjusiga kavajer till priset av en.

Hattar 2015-06-20 (1)Du behöver inte bli som Vintagemannen: Min gud, min gud, varför har du överdrivit mig?

Äckligt med begagnat?

Klarar du att sova i begagnade lakan och äta på begagnade tallrikar? Då är du redan rustad för vintage.

Det finns de som tycker att det är äckligt med begagnade saker och kläder som andra har haft på sig. I så fall ska du omedelbart sluta att äta på restaurang och sova i sängar på hotell. Vem vet vad dom har haft för sig där?

Det finns diskborstar, kemtvättar och dammsugare. Duger de i det offentliga rummet så duger de hemma också. Det är ingen ursäkt för att inte köpa välhållna begagnade grejor.

Köp närodlade tjänster

Är de begagnade saker du köpt inte så välhållna eller inte ens hela så finns det oftast en lösning. Det är inte långt till närmsta skomakare, skräddare eller andra hantverkare och reparatörer som får sin utkomst av att hjälpa dig. Det är verkligen att handla ”närodlat”. Tidigare var såna här tjänster skattesubventionerade med lägre moms. Men varför den nya högerregeringen har tagit bort det begriper jag inte.

Med en bra skräddare och skomakare i ditt nätverk kan du rädda väldigt mycket fint

Jag tror naturligtvis inte att second hand-shopping kan bota klimatångest. Men det kan i alla fall ta bort några av symptomen. Det sparar jordens resurser. Det skapar jobb lokalt. Det sprider glädje. Alltid något vunnet.

Antikmässan 2018-02-14 (31)Margareta Backstöm Öbergs talande affisch från Antikmässan 2018. En parafras på Carl-Johan de Geers berömda affisch ”Skända flaggan” från 1967.

PS. Ett tips till alla krisande shoppinggallerior som håller på att utkonkurreras av näthandeln. Bjud in några second handbutiker och vintagehandlare och erbjud dem en billig hyra. Då får ni trafik till ert centrum igen.

Svensk påskmat – en sparsam historia 

Vad är typisk påskmat? Och vad föreslår 1930-talets Husmoderns Köksalmanack att vi ska äta i påsk? Läs vidare så får du veta.

Påsken var inte någon stor mathögtid förr. Det säger mathistorikern Richard Tellström. Skälet är enkelt: högtiden infaller på våren när det har gått 7 – 8 månader sedan den senaste skörden och ett halvår sedan senaste slakt. Och när import av färskvaror och primörer i stort sett var otänkbar, var det helt enkelt ont om mat vid påsktid, så det gällde att hushålla till nästa skörd och slakt. Vilken tur att hönorna just börjat värpa.

Påskmaten lydde under naturens lagar

Lammstek så tidigt som till påsk kunde de flesta glömma. Fram till i modern tid lammade fåren i början av året och till påsk var lammen alldeles för små för att slakta. Det vanligaste köttet till påsk var därför saltat nötkött eller saltfläsk.

Likadant är det med kyckling. De hade knappt hunnit kläckas till påsk och var färdiga att slaktas först i juni-juli. Men hönorna hade börjat värpa redan under fastan. Fast då fick man inte äta ägg. Så när påsken kom fanns ägg i varje stuga och blev därför en typisk påskbordsprimör. Det är alltså ingen slump att vi påskpyntar med ägg och små gula kycklingar. Så blir det när helgsederna följer naturens lagar.

Livet återvänder. Till påsk är det sprätt på hönsen igen.

Att färska ägg är en lyxig primör syns tydligt i förslagen från Husmoderns köksalmanack där löskokt ägg, omelett och gratinerat ägg, dvs äggrätter som är svåra att få bra med konserverade ägg, skrivs in i menyförslagen. På Påskafton 1938 t ex föreslår almanackan att vi ska äta ”Stort smörgåsbord och löskokta ägg för att sedan att avsluta med te & kakor”.

Inte heller grönsaksprimörer förekom på påskbordet, eftersom import av färska grönsaker inte var vanligt. Så den färska sparris som förekommer på dagens påskbord fanns inte, för inte ens i Tyskland är sparrisen är färdig till påsk.

Uppräkningen av vad som inte fanns på påskbordet förr kan fortsätta, för det är först på 1970-talet som påsken blir en mathelg och antar den form den har idag med ägg, sillinläggningar. lammstek och primörer.

Traditionen att måla påskägg finns i många kristna länder. Ägget är en symbol för pånyttfödelse och kan koppas till Jesu uppståndelse på påskdagen. Traditionen att måla ägg spåras ända till medeltiden. I Östra Europa gör de fantastiskt granna ägg.

Vi besökte en skicklig äggmålerska i Rumänien 2007. Tekniken påminner lite om vaxbatik.

De gigantiskt stora påskäggen fyllda med kilovis av lösgodis kommer först på 1980-talet. Enligt siffror från Jordbruksverket har godiskonsumtionen tredubblats sedan 1960-talet till dagens 16 -17 kilo godis per person och år.

Påsken är årets största godishelg. Kolla gottpåsens utveckling sedan mitten av 1900-talet. Det är nästan groteskt hur mycket tomma kalorier vi proppar i oss idag. Notera påsen längst ner. Så såg ””lördagsgodis” ut när Vintagemannen var liten.

traditionella rätter och 30-talets nymodigheter

Tillbaka till 30-talets påskmat. Enligt Richard Tellström utökas påskborden från 1930-talet med fina charkuterier, påskskinkor och grönrätter. Observera då att grönrätter inte är samma sak som primörer utan mer är av typen färserad selleri som bjud påskafton 1933.

Fina charkuterier går under beteckningen ”uppskuret” i Husmoderns köksalmanack och är betydligt vanligare än (inlagd) sill och smörgåsbord som förslag på påskmat. Ett typiskt exempel kommer från 1938; ”Bröd, smör, ost, mesost. Fransk omelett, svampstuvning, uppskuret m. potatis. Kaffe, te & fyenska wienerbröd”. När åt du mesost till påsk senast? Under 30-talet var det standard på påskbordet varje år.

Fisk är den naturliga rätten på långfredagen. Vi åt Mälargös med potatis och Sauce-verte, dvs hemslagen majonnäs smaksatt med grön örtblandning.

Fisk däremot är en traditionell påskrätt. Fastan pågår ju ända fram till påskaftons kväll, och under den äter man fisk, inte kött eller ägg. På långfredagen serverades ofta salt laxrygg. Eller salt sill eller rimmad lax. Som en parentes kan nämnas att det salta laxryggen under krigsåren på 40-talet ersattes med saltat laxhuvud.

När Frälsaren, i den kristna mässan gestaltad som Agnus Dei – Guds lamm som borttager världens synder, uppstått på påskdagen kan vi börja fira med god mat igen. Det är först då påsken har blivit glad och lammsteken slagit igenom som huvudrätt. Att äta lamm till påsk måste ha uppfattats som en väldig lyx på trettiotalet.

Enkla efterrätter varje dag

Smarrig efterrätt? Ja, påskdagens efterrätt var mycket godare än den såg ut. ”Engelsk triefel”, dvs sockerkaka dränkt i dessertvin, plus hemlagad go´sylt emellan och draperad med vaniljsås. WYSIWYG. Smaskens!

Långfredagens dessert såg minst lika smarrig ut. Kompott på torkade katrinplommon och aprikoser. Serverat med gräddmjölk till är det riktigt gott. Vart tog de enkla efterrätterna vägen? Det fick Vintagemannen ofta som barn.

var hämtade Vintagemannen sin matinspiration denna påsk?

Långfredagens middag kommer från 1935 års köksalmanack och Påskdagens middag från 1937.

På långfredagen blev det ”kokta fiskfiléer med sauce-verte och varm potatis och som avslutning Katrinplommonkompott med vispad grädde” och på påskdagen blev det höjden av lyx och överflöd i en trerätters bestående av ”Svampgratin, Lammstek med vitlök, sallad och potatis och som avslutning Engelsk triefel”.

Att göra egen majonnäs verkar ha varit en sådan självklarhet för varje husmor på 1930-talet att receptet inte ens finns med i någon Köksalmanack från det årtiondet. Vi fick slå upp i en moderna kokbok istället – Stora Kokboken från 1940.

Glad Påsk och smaklig spis!

30-talets mat, en blandning av tradition och modernitet

Vintagemannens mat är nu inne på sitt fjärde år. En gång i veckan lagar vi ett recept från motsvarande vecka i Husmoderns Köksalmanack, fast från ett annat årtionde. Hittills har vi ätit oss igenom 1940-talet, 50-talet och 80-talet och i år är det 1930-talets tur. Snacka om tur. Det har varit jättegott.

typiskt för 1930-talets mat

Vad är då mest typiskt? Ska vi tro Historieätarnas lajvande i TV från 1930-talet så kännetecknas det av:

  • Milda smaker
  • Bröd, småkakor och kex
  • Ströbröd och att panera maten
  • Gelatin och pikanta geléuppläggningar
  • Industritillverkad mat som anses fin

Läckra fiskrullader med morötter. Det var extrapris på kolja.

Det stämmer med det vi hittills smakat av 30-talets mat, men köksalmanackan innehåller så mycket mer av det traditionella än vad Historieätarna lyfter fram. De flesta middagsförslagen är av typen hemlagad grönsakssoppa, ärtsoppa, kalops och kokt fisk, även om ingredienserna till de gratinerade fiskbullarna vi åt i slutet av februari var förvånansvärt moderna. Tänk att Parmesanost var naturligt i ett recept redan då. Och så mycket bröd & småkakor har vi inte sett till.

Det var kul att bekanta sig med Jell-O igen, säger Vintagemannen.

köksalmanackan skriver inte bara om mat

1934 års almanack är som du ser full av användbara och nyttiga råd och tips.

I 30-talets köksalmanack handlar de flesta fördjupande artiklarna om klädvård; att sy om, piffa till, planera sin garderob, lära sig konststoppa och att sy en klänning till barnen av mammas eller pappas avlagda för att nämna några artiklar. Inte så konstigt med tanke på att den ”hushållsmaskin” nästan alla hushåll hade var just symaskinen.

Kalas och bjudningar är ett annat vanligt förekommande ämne som det tipsas och inspireras kring. Det är damluncher, herrmiddagar, bridgesupéer och förslag på vad man bjuder på efter teatern. Och så får man lära sig ”allt om cocktails”. För att nämna några artiklar. Vardagliga bestyr som att sylta, safta och konservera eller att få hushållspengarna att räcka förväntas 30-talets husmodern redan kunna. Likaså att sköta hemmet. 30-talets husmoder har, tack och lov ännu inte utvecklats till 1950-talets hemmafru som förväntas excellera i kökets ingenjörskonst.

Hembiträdet dör

1930-talet är årtiondet när det blir allt svårare att hitta kvinnor som vill arbeta som hembiträden. Detta faktum debatteras allt hetsigare i tidningarna och ”hembiträdesfrågan” letar sig ända in i riksdagen.1933 tillsätts Hembiträdesutredningen för att undersöka ”arbetsförhållandena inom det husliga arbetet och avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda”. När resultatet presenteras 1937 har tiden sprungit ifrån hembiträdesfrågan. Mer välbetalda kontorsjobb med reglerad arbetstid hade lett till att få unga kvinnor var intresserade av hembiträdesrollen.

Av denna diskussion syns ingenting i Husmoderns köksalmanack

Den svenska filmindustrin gjorde ”politiska” filmer för att lyfta hembiträdets status.

Mjölkbaren serverar den självklara vuxendrycken

Mjölkbar på Hamngatan i Stockholm 1930

En nyhet på 30-talet är Mjölkbaren. Idén är att servera enklare rätter tillsammans med den ”goda vuxendrycken” mjölk. Till Mjölkbaren var man välkommen i enklare klädsel, vilket betydde arbetsklädsel. Ett nytt sätt att äta lunch på. Såhär skriver Wikipedia om mjölkbarerna

Nya produkter

1937 kom även Mejeristadgan som innebar att alla mejerier måste pastörisera mjölken. 1937 utvecklades även torrmjölken, för då fick Ninni Kronberg svenskt patent på sin uppfinning en smart metod att framställa torrmjölk. 1939 grundas företaget Svenska Mjölkprodukter AB, som senare skulle bli Semper, av Axel Wenner-Gren.

Även andra produkter såg dagens ljus, t.ex. standardfil som lanserades 1931, Sibyllakorven som kom 1932 och glasspinnen Puck som svalkat miljoner munnar sedan 1935.

Hushållsstandrarden ökar på 1930-talet

Under 1930-talet bodde runt hälften av befolkningen i tätorter. De flesta familjer bodde i ett eller två rum och kök.

Skillnaden i bostadsstandarden är stor mellan stad och landsbygd. 1936 hade i stort sett alla bostäder i städerna elektricitet indragen, medan motsvarande siffra för landsbygden var drygt 50%. Vattentoalett fanns i en tredjedel av bostäderna i städerna, medan de knappast förekom på landsbygden. I mitten av 30- talet hade 25% av bostäderna i städerna dusch- eller badrum, på landsbygden var motsvarande siffra 2% .

På landsbygden eller i en mindre stad lagade man mat på vedspis, men bodde man i en större stad hade man ofta gasspis.

Vår Husqvarna No 25 som lanserades runt sekelskiftet var en spis för det stora hushållet. I vårt hus står den ännu kvar, men de flesta lanthemmen moderniserade sina kök i mitten av 1900-talet.

På 30-talet var kylskåp en sällsynt lyx. Maten förvarades i skafferier som, om man får tro klagomål i undersökningar, ofta var för varma på sommaren och för kalla på vintern. Resultatet blev att de flesta husmödrar som bodde i städer handlade dagligen. I en undersökning från 1937 framkommer att kvinnor i Stockholm i genomsnitt lägger lägger ner 45 minuter om dagen på att handla mat.

Av ”hushållsmaskiner” finns det en apparat som sticker ut. Det är symaskinen. På 1930-talet fanns den i de flesta hushåll, oavsett inkomst. Med hjälp av symaskinen gick det att hålla ner utgifterna genom att sy kläder själv.

Allt det har och mycket mer kan man läsa om i Anita Nybergs avhandling ”Tekniken – kvinnornas befriare?” från 1989.

HUSMODERNS KÖKSALMANACK still going strong

Husmoderns Köksalmanack utkom först gången 1933. Och den ges fortfarande ut. Själva Husmodern måste ha dött 1979 för då bytte boken namn till bara Köksalmanack, men upplägget är detsamma som 1933, nämligen en almanacka med middagsförslag för årets alla dagar kombinerat med tips och goda råd.

1936 gjorde redaktionen dock ett stort misstag. De presenterade två veckomatsedlar per månad, en för det enklare hushållet och en för det lite finare. Kul för nutidsarkeologen, men troligen ingen succé, för det misstaget gjorde de inte om.

VintageQs kärlek till almanackan går långt bak i tiden. Hon har samlat på och bläddrat i den, och för den delen i andra gamla receptbroschyrer och kokböcker, i många år. Att bläddra i dem är som nutidsarkeologi. Som matens modereportage. I Köksalmanackan följer man enkelt hur vardagsmaten förändras över tiden, hur dyrtider och ransonering påverkar middagsmaten och när halvfabrikat och utländska matinfluenser smyger sig in i vardagsmaten. Och det blir tydligt när husmanskost och klassiker som rotmos, raggmunk, kalvrullader och lutfisk blir omodernt och när semlor blir så moderna att man äter dem nästan året om. Eller när cirkeln sluts och gröt återigen blir modernt. Det är intressant!

Köksalmanackan lever än idag. Såhär skriver Semic Förlag om 2023 års upplaga:

Årets Köksalmanack är här med sin unika blandning av inspiration, recept, middagsförslag för hela året, kåserier, matnyttiga artiklar, anteckningssidor och mängder av tips och goda råd. Oumbärlig för alla som vill äta gott och varierat alla dagar i veckan! I årets utgåva bjuder vi bland annat på praktiska allt-i-ett-rätter, vegetariska alternativ till grillen, läckra hamburgare och tacos och bakning till julen – och mycket mer. Dessutom får du lära dig att laga mat i skogen!

Vi har ännu inte vågat prova att laga mat från årets almanack. Men vem vet vad vi hittar på 2024. To be continued…

1980-talets mat var inte bara två korslagda ärtor

Quiche, falukorv, Hawaikyckling, löksoppa, spagetti & köttfärssås, ”radhusbiff” och en midsommarbuffé som ser ut som idag. Ungefär så kan 1980-talets matår enligt Köksalmanacken sammanfattas. Inte så mycket grönt, men heller inte så mycket grädde & smör.

Ingredienser som helt saknas är tex linser, bönor, couscous och nudlar. Fredagsmys med tacos fanns inte och knappast heller asiatisk mat. När jag Googlar på 1980-tals mat blir jag upplyst om att tidningen Allt om mat 1984 har ett specialnummer med asiatisk mat. På omslaget fanns en bild på sushi. Tidningen sålde, enligt uppgift, remarkabelt dåligt.

1980-talets mat är nog mer ihågkommet för krogarnas mat och är årtiondet när Sverige fick sina första stjärnor i Guide Michelin, kockarna började bli stjärnor, ”det nya franska köket” var stekhett och Beaujolais Nouveau-hypen pikade.

Yuppien FESTade på nya stjärnkrogar

Yuppien (Young Urban Professionell) uppfanns på 1980-talet och med yuppien kom börsmoppen (läs Porsche), yuppienallen (läs mobiltelefonen) och krogbesök. Kroglivet blomstrade och kocken började blir en stjärna. 1983 startar Årets Kock-tävlingen, ett tecken i tiden.

L´Escargot på Scheelegatan i Stockholm var innekrogen nummer ett. Den öppnade 1980 och ”det nya franska köket” genomsyrade menyn. 1984 fick den, som en av de fyra första krogarna i Sverige, en stjärna i Guide Michelin. De övriga var Coq Blanc, Gourmet och Eriks Fisk. Alla låg i Stockholm.

Pastell, guld, stort, överdådigt, gärna lite lyxigt och lite pretentiöst var ledorden för årtiondet.

INFLATIONen åt upp godsakerna

Av yuppielivet på krogen syns inte mycket i vardagsmatlagningen i Husmoderns köksalmanack. 1980-talets högkonjunktur och börsfest hade sina problem. Ett av dem hette inflation. Under 1980-talet var det årliga inflationsgenomsnittet 8%. I genomsnitt gick 20% av den disponibla inkomsten till mat. Det kan jämföras med dagens dryga 15%. Dessutom var normalnivån för boräntorna 10-15 %. Det är klart att sådana siffror syns i vardagsmatlagningen. Blodpudding kallas ”radhusbiff”. Till 4 portioner köttfärssås använder man 300 gram köttfärs.

Höjdpunkter och bottennapp från köksalmanackan

Så hur klarar sig 80-tals maten idag? VintageQ, som flyttade hemifrån 1978 och fick barn 1989 känner igen sig i både smakerna och matlagningen. Aha-upplevelserna har uteblivit och det mesta har smakat förvånansvärt förväntat. 80-talet har helt enkelt smakat gott, men varit lite tråkigt.

Höjdpunkterna

Årets smakmässiga höjdpunkter är alla lagade i ugn och tre av dem är fiskrätter. Laxpudding, ansovisfisk i ugn och matjeslådan har alla smakat smaskens. Ytterligare en höjdare var 1989 års Quiche á la Gärdet.

Quiche a la Gärdet var riktigt smaskens. Men vad var det som kom från Gärdet? Purjolöken eller? Och Vintagemannen tog risken att bli betraktad som riktigt omanlig.

(Bruce Feirstein: Real Men Don’t Eat Quiche, 1982)

Riktiga Bottennapp

Matåret startade med två riktiga bottennapp. I början av januari åt vi Ängavallens skinksallad, en märklig anrättning vars huvudingrediens var resterna från julskinkan. Veckan efter blev det Citronbullar, dvs fiskbullar i en hemgjord citronsås. Inte heller det smakade något vidare. Efter den inledningen var vi nära att byta årtionde, men sista veckan i januari vände det för då åt vi isterband med stuvad potatis. När vi i maj vågade oss på att äta fiskbullar igen valde vi att värma en burk bullar i dillsås. Det smakade betydligt godare än Citronbullarna och snabbt gick det att laga.

Tvärstopp direkt. Ängavallens skinksallad var inget bra sätt att göra slut julen på. Vad fasen hade pepparrotsgrädden där att göra? Det finns ju senap.

Och vem vill äta nedanstående citronbullar? Färdiga fiskbullar i buljong med creme fraiche och citron-sås. Dötrist.

Tillbaka till framtiden – 1930-talets mat

Slutbetyget för 80-talet blir ”inte så spännande, men klart godkänt”. Dessutom ganska vänligt för plånboken. 80-talets vardagsmat innehöll få dyra råvaror och inga dyra kryddor. Med tanke på årets inflation och kraftigt höjda matpriser framstår valet av årtionde att laga mat från som riktigt smart.

2023 kommer vi att laga 30-tals mat. Husmoderns Köksalmanack utkom första gången 1933 och lagom till 90-års jubileet ger vi oss på årgångarna 1933-1939. En middag i veckan hela året. Vi undrar hur det kommer att smaka? Det ser lovande ut när vi bläddrar i böckerna. Hittills har ju fyrtiotalets kristidsmat varit godast. Kommer trettiotalet att övertrumfa det?