Jag gick ner 16 kg på ett halvår med Vintagemetoden

Hur gick det till? Jo, jag äter mindre för att vintagekläderna ska passa. Idag på Askonsdagen börjar Fastan. Ett bra tillfälle att gå ner i vikt. Såhär gjorde jag.

Vintagemetodens frukost

Vintagemetodens frukost (3)

Smoothie & latte på sängen till frukost.

Alla dagar inleds med en smoothie och en caffe latte. Smoothien består av cirka sex olika frukter som körs i en mixer. För att det inte ska bli fruktgröt av alltihop späder vi med lite JO-juice för att få det drickbart. Dagens fruktmix betsod av blåbär, lingon, vindruvor, banan, ananas och kiwi.

Julen 2010 vägde jag nästan 100 kg. Då var jag en stl 56 eller XXL och då hittar man inga snygga vintagekläder. Det gällde att komma ner till stl 52. På hösten 2011 vägde jag 82 kg. Målet var nått. I morse vägde jag 84 kg, men då har jag tränat till mig lite mer muskler på gymmet under tiden. Så 84 kg är min nya idealvikt.

När man stigit upp ur sängen på morgonen så kliver man upp på vågen och konstaterar om man håller idealvikten eller måste skärpa sig idag. Idag var det en normal dag. Jag kan äta som vanligt och gå på fest ikväll.

Vintagemetodens lunch

Vintagemetodens lunch (5)

Fil och müsli och en kaffe. Det räcker till lunch.

Om jag inte är ute på jobb och äter lagad mat till lunch så blir det fil eller yoghurt. Helst som idag med AMs hemlagade müsli. Annars är favoriten just nu Risentas Frukt & Nötter. Jag brukar ibland ringla på lite flytande honung också.

Sen blir det en caffe latte igen. Och om man har en bra dag kan man festa till det med en sån här sirapskaka som barnen har bakat.

Vintagemetodens mellanmål

Vintagemetodens mellanmål (3)

När suget blir för stort tar jag några nötter – eller frukt efter säsong.

Nu tror du väl att jag är jättehungrig och börjar mulla i mig chokladkakor framåt 15-tiden. Ja, du har rätt. Jag blir hungrig klockan tre, en känsla som man f.ö. ganska snabbt vänjer sig vid. Men då tar jag en frukt eller ett par nötter. Jag gillar paranötter, pecannötter och valnötter mest. De finns i ekologiska enkilospåsar. Men jag slukar inte en hel påse, inte en näve ens, bara några stycken.

Vintagemetodens middag

Vintagemetodens middag 017

Man får mulla i sig vad som helst. Det är bara att välja och vraka bland go´sakerna.

Nu vankas dagens stora matglädjestund – middagen. Vintagemetoden tillåter vad som helst – fisk, kött, vegetariskt, korv, soppa, sallad, mackor, omelett, pizza, öl, vin, sprit… you name it. Det viktiga är att det är gott.

Man får till och med ta sig en chokladbit till kaffet och en cognac. Här följer vi inte nån diet.

Stenkoll på vikten varje dag

Vintagemetodens Våg 002

Marsch tillbaka till 84 kg

Men det är klart. Om vågen nästa morgon visar att det varit ett väldigt svulleri kvällen innan, då blir det hård regim nästa dag. Och nästa också om det krävs. Matchvikten ska hållas – back to eighty four. Då är det middagsmaten man får hålla igen på. Och alkoholen.

Ja, det var Vintagemetoden i ett nötskal. Nu ska jag ut på ost & vin-frossa.

 

 

Varför är folk bättre klädda på gymmet än i vardagen?

Eftersom jag går på gym några gånger i veckan kan jag inte låta bli att notera vad folk har på sig. De är ganska välklädda i snygga träningskläder i glada färger och god passform. Men på vägen dit, och hela dagen antagligen, går de klädda som vanliga svenska slashasar. Det är svarta eller blå jeans, gärna i nån säckig opassande modell. Gravt oputsade skor – om det inte är sportdojor utomhus också. Nån oformlig svart tröja och en pylsig svart fjunjacka. Varför?

Ingemar Albertsson 2015-12-23 (4)

Varför är det bättre stil på gymmen än på kontoren?

Tänk vad kul det vore om fler gick till jobbet i sina gympatrikåer. Välsittande plagg som lyfter fram ens vackra kropp och med fartränder i dekoren som antingen döljer eller förskönar.

Ingemar Albertsson 2015-09-21 (1)

Vintagemannen själv går dock klädd på gymmet ungefär som han gjorde på 80-talet. I en gammal reklam-T-shirt han fått gratis och ett par vida gympabyxor. De käcka skorna hade han som stödskor när han hade brutit stortån. De funkade jättebra.

Jag känner mig sådär mysmacho i en stickad väst

Tweed Country Sports 2016-01-27 (2)

Idag har jag syndat. Jag har gjort nåt som jag inte brukar göra. Jag har köpt ett nytt plagg. Den utmärkta lilla butiken Tweed Country Sports började sin rea idag. Förväntansfull gick jag dit för att hitta ett par billiga manchesterbyxor, ty sådana är svåra att hitta på second hand. De brukar vara för slitna.

Men så upptäckte jag en stickad väst från Scotland och kunde inte låta bli, 40 % rabatt. Och så blir det ju en utmärkt fortsättning på gårdagens blogg om slipovers.

Karl-Oskar Källsner på Tweed Country Sports har rea just nu. Här kan du hitta tweed och andra kvalitetskläder med engelsk profil. Perfekta för en mysmacho. Adressen är Rörstrandsgatan 17.

Den här tweedkostymen köpte jag där i höstas. Nu hänger de på rea-galgen. Jag skulle ha väntat. Så gör en riktig vintageman. Korkskalle!

Ingemar Albertsson 2015-10-13

Kostym av märket Bladen i Donegal Tweed från norra Irland.

Variera slipovern med den stickade västen.

Många svenska husmödrar satt och stickade tröjor åt sina män på 30-40- och 50-talen. Den ljusblå och den beiga är jag säker på är hemstickade. Den mörkt grå med lusekoftemönster är en kommersiell produkt. Hursomhelst är stickade västar och slipovers verkligt köpvärda. Lagom varma både ute och inne och otroligt billiga på loppisar och second hand. Men rätt svåra att hitta numera.

Ingemar Albertsson 2015-07-27 080

En hemstickad väst är perfekt nu i januari liksom mitt i den svenska sommaren.

Imorgon ska jag berätta om Sveriges, kanske världens, bästa vintagebutik för män med klassisk smak. To be continued…

Det ska inte kosta skjortan

– Det blir nog dyrt att följa din blogg, skrev Lennart i en kommentar. Inte då. Om du köper en finskjorta på Dyra Gatan för 1.500 kr är ju svaret Ja. Men jag betalar sällan mer än 200:- för en Eton, Stenströms eller Brooks Brothers. Ibland 50 kr, nån enstaka gång 450 kr. Hör här:

Du hittar knappast en skjorta från ett s.k. finare varumärke under tusen kronor. Det ska möjligen vara på rea då. Men jag som bara köper second hand kan hitta sådana märkesskjortor på en loppis eller välgörenhetsaffär för 50 – 100 kr. I bättre second hand- och vintage-affärer kostar de 250 – 500 kr. Betalar man över 400 kr ska det vara en oanvänd och oöppnad skjorta med nålarna kvar.

Kolla slitaget – börja vid kragen.

Självklart är gamla skjortor slitna. Frågan är bara hur mycket. Jag brukar kolla två saker; krage och manschetter.

Går storleken uppe i kragen att läsa? Är den bortblekt är nog skjortan ganska väl använd och tvättad många gånger = Varningsflagg! Kolla då om kragen är för mycket sliten.

En sliten skjorta köper jag bara om det är en riktigt fin gammal vintageskjorta med stolt karaktär. Mer för utklädningslådan än för kundmöten.

Kolla vänster (och höger) manschett – där klockan har suttit.

Manschetter 006Manschetter 003

Här börjar slitaget synas. Den gröna är en Gant och den vita en Stenströms.

Klockor äter manschetter, speciellt om de har stålarmband. De flesta har ju klockan på vänster arm, så kolla den insidan först. Är manschetten mycket sliten, ja rent av uppfransad, så är det inget att köpa. Inte ens en Eton är fin om det sticker ut trådar från manschetten.

Lycka till med jakten på fina skjortor Lennart. De behöver inte kosta skjortan.

 

Hur kunde jag bli så tokig?

Panasonic 174

I Chicago, den 3 oktober 2010, bestämde jag mig för att bli gubbe. Jag fyllde 60 år och tänkte att nu kan jag inte vara ung och frän längre. Jag vägde 100 kg och gick alltid klädd i svart. Hustrun kallade mig för en svart Labrador. Hon köpte mig en hatt i present, för det ska väl en gubbe ha.

Ingemar 2011-2C

Den 4 februari 2011. Det var en fredag eftermiddag. Hustrun och jag hade just tagit ett glas vin på Östermalmstorg och var på väg hem. Då såg vi vintagebutiken Herr Judit på Sibyllegatan 29 i Stockholm. Där gick hustrun in med sin svarta Labrador och kom ut med en gentleman i italiensk tweedrock, en grön Borsalinohatt och en matchande halsduk. Min labradorklädsel låg i en kasse. Och på den vägen är det.

Till historien hör att Nordiska Museet under hösten 2010 hade en utställning ”Dandy” som vi såg av en slump. Det var där jag upptäckte Herr Judit första gången. Fröet till galenskapen hade börjat gro.

Dandyutställningen,

Jag röstade då på den outfit som Frederik Andersen & Rickard Lindqvist på AW Bauers förnäma skrädderi hade stajlat. Det kan jag förstå idag när jag ser mig själv i spegeln.