Klädåret 2016 innehöll mycket vitt och tweed och kul.

Jag satte mig att fundera på hur Vintagemannens klädår 2016 hade varit och kom fram till att vita byxor verkar ha varit en favorit. Och golfbyxor. Och tweedkavajer naturligvis, det är nog allra mest jag. Och några tjusiga kostymer. Och så det lite tokroliga. Vad gör man inte för publiken?

5872

Men jag måste börja med det mesta fantastiska som hände 2016. På midsommarafton äktade jag VintageQ och jag är så lycklig.

Handkolorerat blev årets vintageord. Både bröllopsfotot och den fantastiska bröllopsresan på Göta kanal fick en air av den gamla goda tiden.

Vita linnebrallor var en favorit i år. Året innan hade jag bara en linnekostym. Nu har jag tre. Hur gick det till?

I juni var VintageQ och jag på Riveran. Där kände jag mig som en riktig guldgosse.

Tweedmannen

Annars har tweedkavajen varit årets favorit. Jag har nog nästan ett tjugotal i olika färger och mönster. Det är väldigt användbart på jobbet, med olika västar och slipovers till.

Golfbyxmannen

Golfbyxor är en annan favorit. Alltid retar det någon. Passar också bra till tweedkavajerna.

Knästrumps- & kortbyxmannen

Som det stod i tidningen Mitt i: ”En sprätt i knästrumpor” (se nedan) så vill jag bara visa att jag har nedrullade kortstrumpor också.

Mediemannen

Vintagemannen har varit rätt mycket i media under 2016. Tidningen Mitt i hade både en liten notis under sommaren och ett helsidesreportage under hösten. TV4-nyheterna gjorde hemma-hos-reportage i januari.

Tänk att en gubbe i gamla kläder kan vara en sån sevärdhet.

ingemar-albertsson-2016-07-08

Jag var rätt stolt när jag också blev intervjuad i webbmagasinet Välklädda Svenska Herrar. Vita byxor + udda väst + tweedkavaj med karaktär = Vintagemannen.

Kostymmannen

Sen är det ju alltid kul att få dra på sig en snygg kostym. Man blir lite rakare i ryggen. Och man blir bättre bemött nästan i alla sammanhang. Lägg till en spatserkäpp och du får sitta på bussen också.

Det blir extra kul vid de tillfällen man får klä upp sig ordentligt. Alltid med en blomma i knapphålet. Fake naturligtvis. Jag har alltid tygblommor. Riktiga blommor förstör bara tyget. Fråga dem som hyr ut högtidskläder.

Utklädningsmannen

Tänk att vid 66 års ålder får leka utklädningslåda. Jag har nog aldrig haft det roligare i livet.

Dubbelgångarmannen

ingemar-albertsson-2016-11-16

En av årets höjdpunkter var att höra Mikael Wiehe på Rival. Jag hade kunnat få skriva många autografer den kvällen. Han tyckte att jag hade snygga glasögon.

Succémannen

Detta blev ändå årets plagg. En Sherlock Holmes-outfit som jag hittade på en antikmässa 2013. Nu var det första gången jag vågat använda den och det skapade en succé på Instagram. Cirka 450 har gillat hittills. Vad kan det komma sig?

ingemar-albertsson-2016-07-29-010

Nu ser vi fram emot nästa sommar och nya tunna kläder. Men innan dess har vi ju en hel vinter och vår framför oss då vi får krypa in i tweed, rockar och mysiga ylletröjor.

Gott Nytt År!

Så får du ny tid

atlantic-manhattan-2016-04-074

Jag förstår inte dem som lägger hundratusen på en klocka när man man få hundra snygga klockor för samma pris. Som vintageman väljer jag varje dag ett snyggt armbandsur som passar till min outfit den dagen. Och de flesta av mina klockor har kostat hundralappar. Ibland en tusenlapp. Och bara ett par stycken har kostat mer än 10.000 kr. Det är inte dyrt att vara snoffsig.

Atlantic – ett prisvärt favoritmärke

klockor-2016-012

Atlantic är ett av mina favoritmärken. Verkligen prisvärt. Ett jättesnyggt femtiotalsur som bara kostar mellan 500 – 2.000 kr.

atlantic-002

Varför heter det världsmästarur? Jo Atlantic var duktiga på marknadsföring. De sålde mycket på postorder och fyllde sina kataloger med intyg från dåtidens kändisar. De världsberömda löparna Gunder Hägg och Arne Andersson fick namnge var sin modell. Tillsammans slog de 15 världsrekord innan de blev diskade på livstid.

Kolla länkarna här. Det är två gamla svenska Atlantic-kataloger, en från 1956 och en från ungefär samma tid, eller lite tidigare.

atlantic-milano-o-manhattan-1960-2

Den vänstra heter Atlantic Manhattan och den högra Atlantic Milano – en nyhet 1956. Milan var fotbollsklubben där Gunnar Nordahl spelade. Och han gjorde också reklam för Atlantic. Kolla länkarna ovan som sagt.

Jag gillar kronografer – de är lite macho

klockor-2016-016

Kronografer med tidtagning är en annan favorit. De är ofta lite dyrare. Här en anonym gammal schweitzare i både gul och vit metall och med s.k. Nato-band. Ganska frän tycker jag.

Men matcha inte ihjäl dig

Jaeger-le Coultre är mitt verkliga favoritmärke. Nu saknar jag bara en Reverso.

Jag är i de flesta fall noga med att matcha det jag har på mig. Är det svarta skor blir det svart klockarmband, bälte eller hängselstruppar också. Eller motsvarande i brunt. Är det guld i metallen så är det så överallt. Men ibland är jag wild and crazy och blandar. Det får man också göra, om det blir fräckt.

jaeger-lecoultre-memovox-2013-03-17

Med en liten samling av manschettknappar och olika klockor kan det bli fina kombinationer till olika kostymer.

elitic-automatic

Ovanligt med kopparfärg. Men har man några olika kavajer så kan man matcha det också.

Armbanden lika viktiga som klockorna

klockor-2016-028

Klockarmbanden är nästan lika viktiga som klockorna för en vintageman. Men det är svårt att hitta snygga vintageband. Klockorna är från vänster 30-tal, 50-tal och 40-tal.

Gå inte på varumärkestricket.

Jag är nästan totalt ointresserad av varumärken. Utseendet är allt. Här finns både IWC, Certina, Omega och helt anonyma märken. När jag var liten var Certina, Tissot och Omega ungefär likvärdiga. Idag har varumärkesstrategerna bestämt att det är Omega som ska ta upp matchen med Rolex. Man får betala jävligt mycket för mycket för bara märket då.

Små herrur för damerna

klockor-2016-031

Även VintageQ har vintageur. Det finns små damur, eller så bär hon en liten herrklocka, eller om det var avsett för en gosse från början. Herrur var i alla händelser mycket mindre och elegantare förr.

Två motsatser. Ett jättefränt damur i futuristisk sjuttiotalsmodell. Och en klocka inbyggd i ett guldarmband.

klockor-050

Jag har tre såna här askar för mina klockor. Varje morgon börjar med en titt i lådan för att välja ut den som passar bäst.

När klockan blir repig.

No problemas. Repor fixar du lätt med lite tandkräm. Gnid runt med fingret. Torka av.

Fickur när det ska vara extra elegant

Armbandsuret var en av nymodigheterna som kom under första världskriget. Det var inte så praktiskt för stridspiloterna att ta upp ett fickur för att se när de skulle fälla bomberna. Så några piloter band fast sina fickur på låret. Och snart fick uret ett armband. Du vet väl att den lilla, lilla fickan till höger på dina jeans är till för fickuret.

ingemar-albertsson-2016-12-08-1

Själv använder jag dessa s.k. frackur när jag ska vara extra fin i frack, smoking eller bara en fin kostym med väst. Här med en dubbel klockkedja.

omega-i-stall

Det finns tillbehör för allt. Snygg fickursförvaring. Funkar fint på skrivbordet.

Tack för idag. Nu vet du hur du blir riktigt ursnygg. Häpp!

 

Vintageradio: Stockholm – Motala? Nej, men ljuv musik i den gamla lådan.

En vintageman måste ju ha lite vintagestil omkring sig. Eller måste han det? Vi hittade en gammal 40-talsradio på en loppis. Sen urartade den till ett projekt. Hör här.

radiola-1940-tal-2

Lätt som en plätt, tänkte jag. Det är bara att riva ut den gamla inredningen och sätta i en modern liten förstärkare och en ny högtalare. Sen kopplar jag allt till mobilen eller datorn och så är det bara att börja lyssna.

Så jag gick runt till Kjell & Co, Claes Olsson och diverse Hi-Fi-specialister. Köpte mig en bra högtalare här och en liten förstärkare där. Den var i byggsats och skulle lödas på cirka 20 ställen. Så jag köpte en lödpenna också.

radiola-1940-tal-1

När alla radiorör och andra grejer var borttagna så skulle det moderna in.

Men icke. Du kommer bara att kunna höra ena kanalen, eftersom det är stereo i mobilens utgång, sa en expert. Du måste ha en tvåspolig högtalare,  sa en annan förståsigpåare. Och nu började tusenlapparna rulla iväg.

Så jag lämnade tillbaka allt jag köpt och började om från början igen.

radiola-med-ljus-010

Radiola var ett märke som LM Ericsson tillverkade. Det lät förtroendeingivande. När man slog på radion tändes ljuset bakom panelen med radiostationer från hela världen. Det var KV, MV och LV (kortvåg, mellanvåg och långvåg alltså). Men inget UKV (ultrakortvåg) eller FM som vi säger nu. Det kom först på femtiotalet. Tyvärr skulle det inte gå att lyssna på moderna radiokanaler.

Varde ljus

radiola-med-ljus-005

Stämningsbelysning

Till det inbyggda ljuset gick det inte att köpa nya glödlampor. De hade nån gammaldags bajonettfattning som ingen elaffär hade sett. Inte ens hos specialister på gamla radioapparater ute i Sundbyberg hade de reservdelar. Vad göra?

radiolagrejer-005

Jag köpte en modern ljusslinga på Kjell & Co. Den var avklippbar i lagom längd och hade självhäftande tejp på baksidan. Man kan t.o.m. ställa in färgen på ljuset. Inte alls dyr. Smidig lösning verkligen. Den kopplade jag till den gamla strömbrytaren på sidan. Då fick jag i alla fall användning för min nya lödkolv.

Den lille hemmalödaren.

Stockholm – Motala, Stockholm – Motala.

radiola-med-ljus-008

Synd att jag inte kunde få in Radio Luxemburg längre. Inte Hilversum heller trots att jag satte i en extra antenn. Det bara knastrade och lät svagt på nåt för mig okänt språk långt bortifrån. Radion var slut helt enkelt.

Jag fick ge upp

radiolagrejer-008

Nu var eftergiften för den moderna tiden total. Jag köpte en helt komplett Bluetooth-högtalare som det bara var att ansluta trådlöst till telefonen. Omedelbart strömmade skön musik med hygglig bas och diskant ut i rummet. Den gamla radion hade reducerats till en låda som skymmer tekniken.

radiola-inside-1

Här har vi den modena tekniken. Kompakthögtalaren bara ligger därinne. Till strömbrytaren har jag kopplat ett grenuttag där både belysningen och högtalarens laddare är instuckna. Inte så vintage kanske.

Vill du lyssna en snutt? Kolla Vintagemannen på Facebook. Klicka på länken.

Det blev rätt snyggt till slut.

radiola-2016-11-11-oliver-lindkvist-5

Detta fina foto är taget av Oliver Lindkvist (Mitt i…). Resten har jag tagit med mobilen.

Vintageradion är klar. Jordgloben är från mellankrigstiden. Böckerna med de vackra skinnbanden som den står på (kolla i alla inredningsreportage, jordglobar ska stå på böcker numera) är från 1934 och 1950.

Notera även det fina bokomslaget i läder. Ett sånt  hade alla på den tiden när inbundna böcker var dyra och folket köpte häftade böcker (pocketbokens föregångare). Inuti fodralet ligger den utsökta romanen Ormboet av Mauriac. Naturligtvis förstaupplagen på svenska från 1932.

Och självklart står alltihop på ett funkisbord från samma epok.

Ja, så fick du inblick i mitt nostalgiska radioprojekt. Nu strömmar i alla fall Glenn Miller och Andrew Sisters ut ur lådan. Och First Aid Kit. Och Pod-radio. Alla blir lurade och tror att det är på riktigt. – Vilket fint ljud det var i de gamla radioapparaterna, säger de.

Återstår då bara frågan vem man är som håller på såhär, om man är en nörd, connoisseur, snobb eller sprätt. Men det får vi reda ut nån annan gång.

 

 

 

Dags att starta Stilskolan igen?

I en tid när ministrar kallas horor och nästan alla bara klär sig i jeansblått och svart är det kanske dags att starta Stilskolan på nytt. Mellan 1957 – 1972 utbildade Svenska Scoutförbundet tiotusentals svenska ungdomar i hyfs och stil. Vintagemannen skriver idag om Stilskolans uppgång och fall.stilskolan-mm-034

Ungdom som umgås på ett korrekt sätt.

Det började 1957 då Svenska Scoutförbundet erbjöd näringslivet ett komplement till industrins egen lärlingsutbildning. Under två veckor skulle eleverna få lära sig om yttre och inre stil. Den yttre stilen handlade om hygien, kläder mm. Den inre om uppträdande, tal, sätt att umgås, mm. Stilskolan ville ge ungdomarna en plattform av trygghet att ta med i vuxenlivet.

stilskolan-002

Säljbrev skickades till näringslivets direktörer och personalchefer. Många hade ju själva varit scouter när de var unga.

Idag låter det här ju jättemossigt. Då var det banbrytande. Detta var under de svenska rekordåren. Barn från landet och arbetarhem hade inte fått samma sociala träning som de från överklass och tjänstemannahem. Nu skulle de in i de växande svenska företagen och bli lönsamma och i många fall göra karriär. Då krävdes inte bara rena yrkeskunskaper, utan också verktyg för att framgångsrikt ta sig fram i livet.

Säljande bilder från en tid då pojkar ville bli män och inte tvärt om.

De stora barnkullarna på 40-talet hade precis klivit ut i yrkeslivet och behövde fostras in i företagen. Yrket fick de lära sig ordentligt, men det fanns ett behov av människo- och livskunskap också.

Stilskolan var uppdelad i två veckokurser med hemläxa emellan.

Första veckans kursplan, Grundkursen, kunde se ut såhär:

stilskolan-mm-030

Under kurspassen om personlig stil fick deltagarna lära sig att det är viktigare att peta naglarna än att måla nagellack på dem. Hur sköter man sin ekonomi? Hur ska man ha det med alkoholen? De fick, som det heter idag, lära sig att bygga sitt personliga varumärke. Mycket fokus låg på att skapa goda relationer till andra, både professionellt och privat. Det handlade både om kamratskap och ledarskap. Hela utbildningen var upplagd som en dialog med ungdomarna där det gällde för dem att själva hitta sin egen stil.

stilskolan-052

I denna pärm kunde deltagarna samla sitt kursmaterial och sina insikter om livet.

Första veckan slutade med att man fick öva sig i retorik och tala inför folk. Sen blev det hemläxa i att möta människor och att göra intervjuer med folk på jobbet och utanför.

stilskolan-mm-032

Under den andra veckan, Påbyggnadskursen, fördjupade man de fyra ämnesområdena; Vår samhällssituation, Personlig stil, Samverkan och Framträdande.

Avancerad sex

Det var en mycket avancerad sexualundervisning för sin tid där konsulenterna bl.a. demonstrerade kondomer. Det vågade de flesta skollärare inte göra på den tiden. Det var mycket genant.

stilskolan-mm-036

Vad skulle du själv svara? Stäng av bandspelaren och diskutera.

Det fanns också ett avsnitt om kläder och klädvård – om att investera på rätt sätt. Men fokus låg mycket mer på den inre stilen än på den yttre.

stilskolan-mm-009

Två av konsulenterna skrev en bok, Personlig stil, som användes i utbildningen. Den kom ut i hela tretton upplagor som sålde över 60.000 exemplar mellan 1963 till 1972

Var du rätt klädd på det senaste kavajskuttet?

stilskolan-mm-014stilskolan-mm-011

Investera i kläder som passar till flera plagg och är lätta att kombinera med varandra.

stilskolan-mm-017

Klädvård var viktigt. Det här var innan slit-å-släng, och globala klädkedjor som kommer med nytt flera gånger om året, helt slagit igenom.

Att kunna simma i sällskapslivet

I början på kurspasset frågade man eleverna om de skulle ställa upp i en simtävling utan att kunna simma. Man ville, genom att förbereda ungdomar på olika situationer i livet, förbereda dem så att de skulle kunna ”simma” i andra situationer; på jobbet, på banken, på restaurang, på familjehögtider, på teatern, kort sagt, både på jobbet och i sällskapslivet.

Kom ihåg, att det här hände på den tiden då ungdomars mål var att bli ordentliga och skötsamma vuxna – inte att be de äldre dra åt helvete och kalla dem för horor. Hur många får lära sig att hälsa hövligt idag?

Imponerande kundlista

Näringslivet var djupt inblandat från början. Kunder var de stora svenska industrierna. Volvo var den allra första kunden. I början var det en utbildning för verkstadslärlingar, men snart fick flickorna på kontoret också vara med.

stilskolan-024

Flera företag sponsrade Stilskolan. Man använde Herrmoderådets filmer och material, Trygg Hansa och Trafikrestauranger erbjöd bildband och annat modernt studiematerial. På den här tiden var flanellografen det huvudsakliga pedagogiska AV-hjälpmedlet.

Redan i slutet av 60-talet började Stilskolan att bli omodern.

Samhället utvecklades snabbt. Fler och fler fick en ordentlig utbildning och företagen hade inte samma ansvar för den. Så efterhand gled Stilskolan mer och mer in i den allmänna skolan, och konsulenterna höll kortare eller längre utbildningar inom Fritt valt arbete eller TTF – Timme Till Förfogande. Samtidigt hade flera av konsulenterna blivit allt skickligare i ledarskapsutbildning och sålde sig till näringslivet med andra företagstjänster inom försäljning, kommunikation och arbetsledning. 1972 lades Stilskolan ner efter rätt mycket intern kritik – var detta verkligen Scoutförbundets uppgift?

Skulle det finnas utrymme för en ny Stilskola idag? Vilka ämnen skulle då vara aktuella?

Nya Hyfs- & stilböcker ges ut hela tiden sedan hundra år. Behovet verkar vara oändligt.

Behovet av träning i hyfs och stil har nog inte minskat. Magdalena Ribbing har mer att göra än någonsin. Hela tiden kommer det ut nya böcker om etikett, stil och kläder. Diskussionen om stil går varm på nätet. Alla stilar har sina förespråkare. Modet växlar snabbt och många moden löper parallellt i olika subkulturer.

stilskolan-mm-028

Finns det en korrekt stil? Kan man komma i tröja när det är står Kavaj i inbjudan? Finns det ett korrekt uppträdande? Får man ha mössa inomhus? Får man kalla en klasskamrat för hora? Behövs orientering i dessa frågor?

Vilka ämnen skulle ingå i dagens Stilskola?

stilskolan-mm-027

Detta är Svenska Scoutförbundets generalsekreterare Rulle Neveling. Han hade varit i USA och lärt sig det senaste om ledarskap. Och när det inte längre var avdragsgillt för företag att donera pengar till idéella föreningar skapade han ett koncept – en produkt som företagen kunde köpa – Stilskolan var född.

Källor:

Ove Lindahl: Stilskolan en epok (Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift nr 19 – 2002). Intervjuer med stilskolekonsulenterna  Stig Holmberg och Kristina Lundgren. Originalmaterial som jag fått titta i och fotografera. Boken Personlig stil (1972) av Jodal & Centergård.

 

 

 

 

 

Cykla med oss i tweed i september

Den 24 september 2016 är det Bike in Tweed i Stockholm. Lite brådis att anmälas sig alltså.

Profilbild för Ingemar AVintagemannen

Det är kul. Det här ska du vara med på. Det är dags att anmäla sig till årets stora högtidsdag, då man får åka ut och vädra sina fina cyklar och gamla vintagekläder och fröjdas hela dagen med andra. Det är Bike in Tweed i Stockholm den 24 september och Tweed Ride i Malmö den 3 september. Anmälan är nu öppen, se längre ned.

För oss började det 2013.

Den officiella bilden från 2013. VintageQ har en Crescent från 1936 och en 40-talsdräkt med rävboa. Vintagemannen själv satsade stenhårt på året 1938. En Drott med skärmkråka från 38. En skräddarsydd golfkostym från NK från 38. Den syddes då upp för Generalkonsul Bergsten som tillika var med i golfförbundets styrelse. Homburghatten är en gammal Borsalino. Över axeln hänger en Kodak Jiffy Six-20 som var populär vid den tiden (den producerades 1933-37)

Man kan ha lite olika approach till denna skönhetstävling. Antingen är man…

Visa originalinlägg 704 fler ord

Vintagevandra i fjällen

Lofsdalen 2016-09-02 011

Mot fjällen! En helg i början av september blev Vintagemannen & VintageQ kidnappade av några vänner och bilade upp till Lofsdalen i Härjedalen. Det var vännernas bröllopspresent. Vi hann bara rafsa ihop lite kläder och utrustning. För ett har vi hört; att man måste vara rätt utrustad i fjällen.

Så jag plockade fram två par golfbyxor, både ylle och bomull. Två flanellskjortor. Stickade slipovers och västar. Matchande knästrumpor. Och så några kul detaljer för att piffa upp; bälte, hängslen och stickade slöjdlärarslipsar. Den röda kommer från Klockargårdens Hemslöjd.

Lofsdalen 2016-09-02 053

Sen ska man packa. Då behövs en rejäl och bekväm ryggsäck. Såna där moderna i nylon är bara för mesar.

Fjälloutfit 2016 011

För den lilla korta turen räcker det med en axelväska. Där har man det allra nödvändigaste. En kåsa, en kniv, en termos, något lite att äta och en liten förstärkningströja att ta på när man rastar.

Till skydd mot naturens vilda krafter har man en rejäl anorak (Denna är från OS i S:tMoritz 1948). Och en bra hatt. Det finns olika modeller. På den här turen bar jag en grön Baden-Powell-hatt. Den stod emot regnet bra.

VintageQ bar en modern anorak som bara är 20 år gammal sisådär. Knappt vintage alltså. Men runt halsen hade hon en scarf från Vålådalen på 60-talet. Och handen på hjärtat; är det inte rasterna som är det bästa i fjällen?

Högst upp på toppen av Hoverken, på 1.125 meter, har Mackmyra ett whiskey-lager och en skybar. Där var det vätskekontroll.

För 100 kronor får man komma in i värmen. Då ingår en liten whiskey, en öl eller ett glas vin. Det har man förtjänat om man vandrat ända dit upp.

På kvällarna var det After-Walk. En kväll åt vi middag på Lofsdalens bastuflotte. Där satt vi i solnedgången och spanade upp på whiskeytoppen och undrade hur i allsindar vi orkat  gå ända dit upp och ner igen.

Fjälloutfit 2016 009

Det var egentligen bara en sak som jag aldrig riktigt kunde bestämma mig för. Det var om jag skulle ha STFs manschettknappar eller Skid- & Friluftfrämjandets. Ingen var ju riktigt optimal.

Hoverken & Lofsdalsgården 1956

Tänk om man varit där redan 1956. Då hade man sett Lofsdalen i svart-vitt. Och ingen Skybar var det på Hoverkens topp heller.

Den 1 juni är rätta dagen att börja bära hatt. Speciellt om du är blyg.

De flesta män – och kvinnor – drar sig för att gå ut i hatt. Men det är nu på sommaren man ska börja och göra det till en vana. Att klä sig i stråhatt kostar inte på lika mycket när många andra gör detsamma. Men att klä sig i en äkta Panamahatt kan kosta multum – från tusen kronor för de billigaste till en miljon för det mest högklassiga hantverket. Läs mer

Panama-par 001

En äkta Panamhatt från Ecuador av mycket hög kvalitet i klassisk Fedora-modell.

Panamahatten kommer inte alls från Panama, utan från Ecuador. Där växer den palmliknande växten toquilla eller jipijapa som man flätar, eller rättare väver, hattarna av. Grässtråna klyvs gång på gång, och ju tunnare fiber man får fram, desto finare hatt blir det. Det är arbetstiden som avspeglas i priset. Det tar upp till ett år att väva den finaste sorten.

Kan du se vilken av de här hattarna som är finast?

Panamahattar (1)

En av dem är en oäkta panama i Viscose. Kan du se vilken? Den har kostat drygt 500 kr. Sen är det en som kostat ungefär 1.000 kr och en i prisklassen runt 3.000 kr samt en gammal hatt köpt i Panama på 1960 eller -70-talet och som kanske skulle kosta 7-8.000 kr idag.

Panamahattar (2)

Här får du en närbild som hjälp på traven. Kan du se skillnaderna i kvalitet och täthet? Rätt svar se längst ner i bloggen.

Vissa Panamahattar kan man rulla och stoppa i fickan.

Panamahatt (4)Panama & Band från Risa Leksand 001

Om hatten har en sån här ås som tydligt delat hatten i två halvor ska den gå att rulla. Man viker först ihop den till en ”skopa”. Sen början man rulla ihop den. (Hattbandet är ett antikt folkdräktsband från Siljanstrakten. Passar jättebra tycker jag.)

Man brukar säga att en riktigt fin panamahatt ska man kunna rulla och dra genom sin vigselring. Så tunt ska det vara, nästan som papper. Någon så fin hatt har jag ännu inte sett. Men vi har flera som i alla fall kan dras igenom en servettring.

Ingemar Albertsson 2017-05-30 035Det här är vårt senaste fynd. En minst femtio år gammal hatt som också är rullbar. Pris 100 kr på en vintagemarknad. Den behöver bara ett nytt band och en ny fångsnodd.

Även kvinnor kan ha Panamahatt på sommaren

Här är ett par nätta dammodeller. Den höga är en riktig 20-talskruka som ett svenskt hembiträde hemförde från Kaliforniens heta sol.

Panamahattar 010Ingemar Albertsson 2017-05-30 005

Vintage Q har också en annan stråhatt från det glada 20-talet. Allt behöver ju inte vara äkta Panama. Du kan börja med vilken stråhatt som helst i sommar.

Varför kallas det Panamahatt när de kommer från Ecuador?

Jo, för när Panamakanalen byggdes mellan 1904 – 1914 bar många av arbetarna de lätta hattarna som skydd mot solen. Då var det väl någon som trodde att hattarna kom därifrån och så fick de sitt namn. I slutet av 1800-talet kallades de för Jipijapa eller Toquilla-hattar när de började bli populära här i Europa.

Den här rullbara hatten som jag ärvt är min nya favorit. Jag har låtit pynta den med ett gammalt antikt skosnöre till en damsko.

Mina svärföräldrar bodde i Panama i många år från 1947. Kanske är den här hatten från 60-talet, kanske från  70-talet. Den passar i alla fall bra till min gamla antika linnekostym som är från före 1920. Den högra bilden är från tidningen Mitt i Östermalm den 17 maj 2016. Deras fotograf Sara Flodin fångade mig på Odengatan på väg mellan Old Touch där kostymen är köpt och A.Marchesan som levererat västen. Läs gärna vad de skrev.

Var kan du köpa en fin Panamahatt?

De flesta hattaffärer har nog ett par modeller, både äkta och oäkta, i lager. Och på nätet finns ett stort utbud. Men jag tycker att man ska prova en hatt innan man köper den, det går inte riktigt att lita på storleksangivelserna. Jag har stl 59,5 cm runt skallen. Men en av mina Panamahattar har stl 58 och den är helt lagom.

Det finns också några svenska butiker som specialiserat sig och har ett bra utbud. Kanaljen i Söderköping är en favorit som har många olika kvaliteter. Hos vintagebutiken  A.Marchesan kan man också hitta några snygga. Och Hattbaren på NK och på Götgatan i Stockholm har ett varierat utbud.

Som du ser ger olika modeller olika intryck. Så det gäller att prova innan man köper sin hatt.

Vilket märke ska du välja? De stora hattillverkarna som Borsalino, Stetson och Mayser har naturligtvis Panamahattar i olika modeller och prisklasser. Men bry dig inte om varumärke och namn. Lär dig istället att se skillnad på hantverket och tätheten i vävning för att se om det är prisvärt. Du kommer ganska snart att stöta på namnet Montecristi som ett kvalitetsbegrepp. Det är namnet på en by där några av de finaste hattarna vävs. Men det finns även andra byar i Ecuador som gör lika fint hantverk. Alltså, lockas inte av namn och varumärken, se på kvaliteten i hantverket och stukningen på hatten istället.

Vilken profil tänker du ha i sommar?

Det är lite olika svaj på hattbrättena som du ser.

Alla stråhattar är inte äkta Panamahattar.

Sommarhattar 2015-06-23 002

Överst en s.k. straw boater. Trevlig till vit linnekostym, men blåser lätt av. Därunder en billig turisthatt som är ganska frän tycker jag. Den svarta är en äkta Panama från Mayser köpt på Hattbaren. Den vita näst längst ner är en Stetson gjord i Viscose. Den allra nedersta och finaste är en äkta Panamahatt från Kanaljen.

Det finns all möjliga sorters grässtrån som kan flätas. Men toquilla-strået är extra starkt och lämpligt för hattillverkning. Många billigare stråhattar bryts lätt sönder efter ett kort tag. Det finns också en hatt i viskos som tillverkas av Stetson. Den är förvillande lik en äkta Panamahatt och mycket billigare. Ett hyggligt köp för den som vill testa en sommar. Så inledde jag min bana som panamahattbärare. Man ser skillnaden lättast på att den är mycket vitare än originalen.

Ingemar Albertsson 2015-07-14 069

Den här billiga stråhatten från Kiviks marknad höll inte mer än en säsong. Den sprack däruppe där man nyper när man hälsar. Så det är en lärdom. Tag i brättet när du ska lyfta på hatten.

Alla Panamahattar är inte naturligt gulvita. Det finns olika infärgningar, från ljusbrunt till nästan svart. Kanske kulörta också, men då är vi långt från originalen. Men det kan ju ändå vara trevligt till rätt outfit. Det viktiga är ju att du vänjer dig vid att bära hatt., eller hur?

Rätt svar

Panamahattar (1)

Den kritvita uppe till vänster är en Stetson i Viscose (c:a 600 kr). Uppe till höger är rullbar en gammal hatt som är den allra finaste. Nere till vänster en fint vävd hatt i 3.000-kronorsklassen. Nere till höger en grövre hatt för runt tusenlappen.

Panama-par 005Panama-par 003

Nu när du kan nästan allt om Panamahattar ser du väl lätt att det är skillnad på olika kvaliteter. Många tusen kronors skillnad.

 

 

 

 

panamahatt

Vintagemannen och hans hundar

Ingemar 2012-08-28 (2)

Jag får ofta frågan; är det dina hundar, dom där fina Dalmatinerna? Svaret är nej. Den här fina bilden kom till av en fantastisk slump. Läs här, så får du höra hela historien.

Gudrun Grå

Gudrun Grå är en trasdocka som illustratören och barnboksförfattaren Jeanette Milde har tillverkat på 1980-talet. Dockan hamnade efter många år i en garderob hos bästa kompisen Grethe Rottböll. Men efter en tid tyckte Grethe synd om den instängda trasdockan, så de två beslöt att göra en blogg och/eller skriva en bok om Gudrun Grå.

Det blev ett långt äventyr och Gudrun for över hela landet. Hon träffar än den ena, än den andra intressanta människan. En dag träffar hon en vitklädd gentleman på en parkbänk…

Läs en liten del av storyn här.

GG4

Jeanette Milde, Grethe Rottböll och Gudrun Grå i en klädaffär på Gotland. Gudrun är den i mitten.

Men var kommer hundarna in i bilden?

Jo, när bilderna skulle plåtas i Tessinparken i Stockholm, en dag i slutet av augusti 2012, kom en kvinna med två Dalmatiner förbi. En ren slump. Grethe hojtade till damen: – Kan vi få låna dina hundar en stund? Jomenvisst, och så blev det. Alla bilder togs med två okända brunfläckiga dalmatiner kring fötterna. Mycket välmatchat. När tagningen var över bad jag Jeanette att ta ett par bilder till utan Gudrun Grå. Och den bilden blev sedan min profilbild.

Ingemar Albertsson 2013-05-03 067 - Kopia

(Varför är hudbajspåsar så granna i färgen?)

Jag har bara sett de två hundarna en gång till sedan dess. På långt håll från balkongen, så jag har inte kunnat fråga vad de heter. Och ett år senare var jag ute och gick i parken igen. Då mötte jag den här vovven. Jag visade min fina profilbild och frågade ägaren om det var en av ”mina” hundar jag hade äran att möta. Nej, men att de är släkt fick jag reda på.

Ingemar Albertsson 2014-04-19 Kenzo (1)

Sedan 2012 har jag alltså letat efter två brunprickiga Dalmatiner. Det närmaste jag har kommit är den här lilla gruppen i porslin på Auktionshuset Metropol. Men VintageQ hindrade mig från att göra ett impulsköp. Nån måtta får det väl ändå vara, sa hon. Var hade du tänkt att vi skulle ha dom? Bredvid skohyllan föreslog jag. Nix.

Allen Edmonds Skoaccessoir 2013-05-27

Den här sötnosen träffade vi vid Djurgårdsbron. Den lilla taxen for omkring som ett yrväder som valpar plägar göra. Då sa jag: – Nu håller du dig lugn, annars gör vi skor av dig också. Och då lugnade valpen ner sig.

Vintagemannen är ju noga med detaljerna och att accessoarerna ska passa. Och det blir ju lite för dyrt med olika hundar till olika outfits. Så det blir nog ingen hund alls. Man får låna.

Ingemar Albertsson 2015-01-02A (3)

Vintagemannen som hundvakt åt Hampus och de går på promenad i Tessinparken. – Vad är det för löjlig hatt du har på dig? frågade Hampus.

Cykla med oss i tweed i september

Det är kul. Det här ska du vara med på. Det är dags att anmäla sig till årets stora högtidsdag, då man får åka ut och vädra sina fina cyklar och gamla vintagekläder och fröjdas hela dagen med andra. Det är Bike in Tweed i Stockholm den 24 september och Tweed Ride i Malmö den 3 september. Anmälan är nu öppen, se längre ned.

För oss började det 2013.

Den officiella bilden från 2013. VintageQ har en Crescent från 1936 och en 40-talsdräkt med rävboa. Vintagemannen själv satsade stenhårt på året 1938. En Drott med skärmkråka från 38. En skräddarsydd golfkostym från NK från 38. Den syddes då upp för Generalkonsul Bergsten som tillika var med i golfförbundets styrelse. Homburghatten är en gammal Borsalino. Över axeln hänger en Kodak Jiffy Six-20 som var populär vid den tiden (den producerades 1933-37)

Man kan ha lite olika approach till denna skönhetstävling. Antingen är man lite cool och fixar fram en gammal hoj, köper en tweedkavaj på loppis och en begagnad hatt eller keps. Vill man göra det aningen lite fränare köper man ett par rutiga knästrumpor också och pular ner byxorna i dem. De flesta satsar inte så mycket mer.

Eller så är man som Vintagemannen. Då är det lite mer skön-hets. Han börjar förbereda sin cykel och planera sin outfit flera månader i förväg för att få till ett så tidtypiskt ekipage som möjligt. Då blir VintageQ så trött på honom.

Kungsgatan 1

Dieter Funkelius tagit massor av fina bilder som finns upplagga på nätet. Den här t.ex. Klicka här så och på de länkar som du hittar på den sajten så kan du se hur vi for fram i olika delar av Stockholm 2013.

Det är absolut ingen hets och hastighetstävling. Tvärt om. Som en lång kortege far man fram genom stan. 150 snyggt klädda vintagecyklister som väcker uppmärksamhet. Man bärs fram av folkets jubel hela vägen. Sträckan brukar vara 15-17 km med flera raster.

En skärmkråka fanns nästan på alla cyklar på 1930-40-talen. De är nu heta samlarobjekt. En cykel kan du nog hitta för ett par hundralappar, men kråkan kan kosta tusenlappen på Tradera. Crescents skärmmärke är ganska vanligt, medan Drotts är en raritet.

Mål 1

Vi var omåttligt stolta när vi redan första året fick mottaga folkets jubel och pris för bästa parekipage – ett par strumpor.

2014 var VintageQ den vackraste av alla

Bike in tweed 2014 066

Hon fick pris som bäst klädda dam 2014. Vintagemannen var både stolt och avundsjuk.

VintageQ har samma cykel som förra året. Men nu till en 50-talsdräkt med matchande hatt. Slipsen och krokodilväskan var också väl koordinerade.

Både 2013 och 2014 startade kortegen i Kungsträdgården. 2013 var det målgång i Stadsmuseet på Södermalm. 2104 var målet i Arkitekturmuseet ArkDes på Skeppsholmen, som då hade en fantastisk cykelutställning.

Samling och fotografering i Kungsan.

Vintagemannen hade 2014 en lite modernare Crescent från 1956 (notera att kråkan nu är borta) och en AW Bauer-kostym från 1953. Den var uppsydd åt doktor Grotte, Sveriges första barnkirurg på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Det ger Vintagemannen en stor glädje att hitta en lite risig hoj och försöka få fason på den. Inte så att han kromar om alla blanka delar och plockar ner navet i atomer. Men med lite olja och puts och skruvning och lagning här och där kan en rishög bli rätt fin efter några timmar i garaget. Och inte är det lika dyrt som att ha en veteranbil.  Vad man än skaffar för reservdelar är det inte dyrare än att tanka bilen en gång. Ett tips har jag dock. Åk till Biltema och köp ett cykelmekarställ. Arbetsmiljön vinner enormt på det.

 2015 körde vi lite grevlig stil

 Den officiella bilden 2015. Nu var starten vid Kgl. Slottet och målgång i själva…

Åter igen dags för nya cyklar och nya outfits. Vintagemannen har ett par gamla golfbyxor i tweed och en skräddarsydd sportjacka från Berin 1936, beställd av en greve som satt i den tyska Förbundsdagen. Kängorna är nytillverkade medan hatten en rejäl Habig från Wien på fyrtiotalet. Vintagemannen håller sig till cyklar från Lindblads och Nymans fabriker. Detta år en Hermes från 1944 som han köpte av en annan deltagare i BiT året innan. Notera stänkskyddet på generatorn och den fina franska styrstångsväskan.

VintageQ hade skaffat sig en ny Crescent. Denna läckra röda skapelse är från 1952. Har det någonsin gjorts en vackrare cykel?  Den var en riktig rosthög när vi fann den. Men nu glänser den. Hennes outfit är minsann lika fin. En äkta Ripsa-kjol från tidigt 50-tal. Ni minns väl grevinnan Ebba von Eckermanns exklusiva handvävda plagg från Ripsa i Södermanland? 50-talskavajen är från Norrköpings snorkigaste damekipering; TeWeBe och hatten i kanin har hon hittat på en loppis i Lausanne.

Målgången 2015 var magnifik inne i självaste Nordiska Museets stora festhall. En swingorkester spelade, drycker flödade och priser utdelades (till helt andra personer den här gången dock). Där skulle ni varit med.

Klicka här om du vill se fler bilder från 2015. Det är huvudsponsorn Hendricks Gin som lagt ut en film på  Youtube. Och klicka här så hittar du fler stillbilder.

Visst verkar det kul. Häng med oss i höst.

BiT 2015-05-03 013BiT 2015-05-03 001

Bilder från TV-programmet Club Cykel den 3 maj 2015

 Anmäl dig nu! Klicka här.

Stockholm 24 september                    Malmö 3 september

12032215_900801323322880_2050175921121702493_n

Good bye!

Först när vintagemannen är ordentligt packad kan han ge sig iväg.

Resväskor(0)

Idag handlar det om väskor och att resa med stil. Eller om att bara gå ut på stan.

En vintageman är mån om alla detaljer. Det blir roligare då. Och finare. Väskor är nästan som kläder. De förstärker profilen på hela ekipaget. Tänk bara på damernas handväskor.

Gamla väskor har så mycket karaktär. Speciellt om det sitter gamla etiketter kvar från äventyr i hela världen. Man kan låta sin fantasi resa iväg och se sig själv på en däckstol i Karibien eller på kasinot i Monte Carlo. Med en Old Fashioned i handen.

Resväskor i läder är mina favoriter. Och hattaskar. Ibland är de i styv papp också. Man packar bilen full. Och eftersom det är så ont om trevliga vägkrogar är det säkrast att packa ett campingbord och en Taffel med matsäck också. Det är synd att man inte törs checka in sådana fina väskor på flyget. Inte ens en vintageman har råd att bara åka med enkel biljett.

Tillämpad bodybuilding

Hjulväska 005

Okejdå. Gamla väskor är tyngre än såna där moderna compositsaker med inbyggda hjul. Men de ger bra träning. Det finns också fiffiga hjul att sätta utanpå så att man klarar en tågresa. Jag drömmer mig tillbaka till den tiden då man kunde kliva av tåget och ropa: Bärare hitåt!

Vintagemannen går till jobbet

Ibland åks det på tjänsteresa med övernattning på nåt flott konferenshotell i nåt gammalt nedlagt slott. Då tar en vintageman sin matchande konsult-outfit med övernattningsväska, datorväska och konsultrulle. När han är klar med sitt uppdrag är det full rulle på hemresan.

Ingemar Albertsson 2013-01-23  (2)

Vad döljer det sig här? Jo, Västerlandets moderna välsignelser.

En vintageman går ogärna ut med en modern datorväska på axeln. Nej, stilfullt och diskret ska det vara. Tänk att de redan på 1950-talet visste att tillverka fodral för iPads.

På viktigt möte med portföljmannen

En läderportfölj skapar respekt. Eller åtlöje. Tänk att folk gapskrattade åt mig 2011, det år jag trevande började klä mig i vintage.  När jag visade mig i den grå Homburg-hatten och med bandyportföljen under armen visste flabbet inga gränser. Men jag tog det som en man, som en vintageman. Nu har jag flera portföljer att växla mellan beroende på uppdragets art.

En mycket fiffig portfölj i präglad krokodilimitation. Man går till ett viktigt möte med viktiga papper i portföljen. När de viktiga dokumenten är överlämnade rullar man ihop portföljen, låser och bär hem den under armen. Endast den gamla reservoarpennan ligger kvar däri.

Tänk om väskor kunde tala.

Vad skulle den då ha att berätta om Långsele? Eller om en middag vid kaptenens bord på sin färd över Atlanten med M/S Kungsholm?

Bärare hitåt!

Det här fina setet såldes på Stockholms Auktionsverks Fashionauktion i förra veckan (mars 2016). Det klubbades för 3.600 kr. Jag var inte med och bjöd, trots att jag var väldigt sugen. Tänk att få resa med sin egen garderob för kostymer, skor, underkläder och lite annat. Samt en mindre väska för annat nödvändigt. Och så plats i hattasken för två – tre hattar.

Varför bjöd jag inte då, skicket var ju rätt bra och det var inte någon sunkig lukt i någon av väskorna? Jo, kolla handtaget på den stora garderoben. Det finns bara ett handtag högst upp. Det betyder att denna väska kräver en bärare med pirra. Var hittar man en sån nuförtiden, även om man kan busvissla? Nej, att släpa på denna låda skulle inte vara att resa med stil. Svettig, med hatten på sned och kläderna i oordning, vill man ju inte göra entré på hotellet. Så det blev inget köp.

Vintagecyklar kräva dessa väskor

Bättre då att ta cykeln, i detta fall en tandem från 1939 av märket Union. Det finns vackra väskor för sådana ekipage också. Och då är det ju bara naturligt att anlända till resmålet lite svettig och rufsig.

What is necessary?

En vintageman måste också packa de allra nödvändigaste små utensilierna inför sin resa. Praktiskt då med en väska med inbyggd necessär där varje pomada har sin egen flaska i sitt eget fack. Eller så packar man ett elegant toilettetui. Att sådana står högt i kurs förstår man när den nedre till höger ropades in av en dam för över 4.000 kronor på Stockholm Auktionsverk för ett par år sedan. Jag vill minnas att det var en elegant kvinna som letade present åt sin man.

Små, små etuier

En vintageman har många tillbehör att hålla reda på; kragknappar, manschettknappar, slipsnålar, mm. Och så själva slipsarna förstås. Tur att det finns små etuier för allt.

Ingemar 2012-09-01 (5)

Vintagemannen tackar för uppmärksamheten. Trevlig resa.