Mot fjällen! En helg i början av september blev Vintagemannen & VintageQ kidnappade av några vänner och bilade upp till Lofsdalen i Härjedalen. Det var vännernas bröllopspresent. Vi hann bara rafsa ihop lite kläder och utrustning. För ett har vi hört; att man måste vara rätt utrustad i fjällen.
Så jag plockade fram två par golfbyxor, både ylle och bomull. Två flanellskjortor. Stickade slipovers och västar. Matchande knästrumpor. Och så några kul detaljer för att piffa upp; bälte, hängslen och stickade slöjdlärarslipsar. Den röda kommer från Klockargårdens Hemslöjd.
Sen ska man packa. Då behövs en rejäl och bekväm ryggsäck. Såna där moderna i nylon är bara för mesar.
För den lilla korta turen räcker det med en axelväska. Där har man det allra nödvändigaste. En kåsa, en kniv, en termos, något lite att äta och en liten förstärkningströja att ta på när man rastar.
Till skydd mot naturens vilda krafter har man en rejäl anorak (Denna är från OS i S:tMoritz 1948). Och en bra hatt. Det finns olika modeller. På den här turen bar jag en grön Baden-Powell-hatt. Den stod emot regnet bra.
VintageQ bar en modern anorak som bara är 20 år gammal sisådär. Knappt vintage alltså. Men runt halsen hade hon en scarf från Vålådalen på 60-talet. Och handen på hjärtat; är det inte rasterna som är det bästa i fjällen?
Högst upp på toppen av Hoverken, på 1.125 meter, har Mackmyra ett whiskey-lager och en skybar. Där var det vätskekontroll.
För 100 kronor får man komma in i värmen. Då ingår en liten whiskey, en öl eller ett glas vin. Det har man förtjänat om man vandrat ända dit upp.
På kvällarna var det After-Walk. En kväll åt vi middag på Lofsdalens bastuflotte. Där satt vi i solnedgången och spanade upp på whiskeytoppen och undrade hur i allsindar vi orkat gå ända dit upp och ner igen.
Det var egentligen bara en sak som jag aldrig riktigt kunde bestämma mig för. Det var om jag skulle ha STFs manschettknappar eller Skid- & Friluftfrämjandets. Ingen var ju riktigt optimal.
Tänk om man varit där redan 1956. Då hade man sett Lofsdalen i svart-vitt. Och ingen Skybar var det på Hoverkens topp heller.
Vintagemannen 