Cykla med oss i tweed i september

Det är kul. Det här ska du vara med på. Det är dags att anmäla sig till årets stora högtidsdag, då man får åka ut och vädra sina fina cyklar och gamla vintagekläder och fröjdas hela dagen med andra. Det är Bike in Tweed i Stockholm den 24 september och Tweed Ride i Malmö den 3 september. Anmälan är nu öppen, se längre ned.

För oss började det 2013.

Den officiella bilden från 2013. VintageQ har en Crescent från 1936 och en 40-talsdräkt med rävboa. Vintagemannen själv satsade stenhårt på året 1938. En Drott med skärmkråka från 38. En skräddarsydd golfkostym från NK från 38. Den syddes då upp för Generalkonsul Bergsten som tillika var med i golfförbundets styrelse. Homburghatten är en gammal Borsalino. Över axeln hänger en Kodak Jiffy Six-20 som var populär vid den tiden (den producerades 1933-37)

Man kan ha lite olika approach till denna skönhetstävling. Antingen är man lite cool och fixar fram en gammal hoj, köper en tweedkavaj på loppis och en begagnad hatt eller keps. Vill man göra det aningen lite fränare köper man ett par rutiga knästrumpor också och pular ner byxorna i dem. De flesta satsar inte så mycket mer.

Eller så är man som Vintagemannen. Då är det lite mer skön-hets. Han börjar förbereda sin cykel och planera sin outfit flera månader i förväg för att få till ett så tidtypiskt ekipage som möjligt. Då blir VintageQ så trött på honom.

Kungsgatan 1

Dieter Funkelius tagit massor av fina bilder som finns upplagga på nätet. Den här t.ex. Klicka här så och på de länkar som du hittar på den sajten så kan du se hur vi for fram i olika delar av Stockholm 2013.

Det är absolut ingen hets och hastighetstävling. Tvärt om. Som en lång kortege far man fram genom stan. 150 snyggt klädda vintagecyklister som väcker uppmärksamhet. Man bärs fram av folkets jubel hela vägen. Sträckan brukar vara 15-17 km med flera raster.

En skärmkråka fanns nästan på alla cyklar på 1930-40-talen. De är nu heta samlarobjekt. En cykel kan du nog hitta för ett par hundralappar, men kråkan kan kosta tusenlappen på Tradera. Crescents skärmmärke är ganska vanligt, medan Drotts är en raritet.

Mål 1

Vi var omåttligt stolta när vi redan första året fick mottaga folkets jubel och pris för bästa parekipage – ett par strumpor.

2014 var VintageQ den vackraste av alla

Bike in tweed 2014 066

Hon fick pris som bäst klädda dam 2014. Vintagemannen var både stolt och avundsjuk.

VintageQ har samma cykel som förra året. Men nu till en 50-talsdräkt med matchande hatt. Slipsen och krokodilväskan var också väl koordinerade.

Både 2013 och 2014 startade kortegen i Kungsträdgården. 2013 var det målgång i Stadsmuseet på Södermalm. 2104 var målet i Arkitekturmuseet ArkDes på Skeppsholmen, som då hade en fantastisk cykelutställning.

Samling och fotografering i Kungsan.

Vintagemannen hade 2014 en lite modernare Crescent från 1956 (notera att kråkan nu är borta) och en AW Bauer-kostym från 1953. Den var uppsydd åt doktor Grotte, Sveriges första barnkirurg på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Det ger Vintagemannen en stor glädje att hitta en lite risig hoj och försöka få fason på den. Inte så att han kromar om alla blanka delar och plockar ner navet i atomer. Men med lite olja och puts och skruvning och lagning här och där kan en rishög bli rätt fin efter några timmar i garaget. Och inte är det lika dyrt som att ha en veteranbil.  Vad man än skaffar för reservdelar är det inte dyrare än att tanka bilen en gång. Ett tips har jag dock. Åk till Biltema och köp ett cykelmekarställ. Arbetsmiljön vinner enormt på det.

 2015 körde vi lite grevlig stil

 Den officiella bilden 2015. Nu var starten vid Kgl. Slottet och målgång i själva…

Åter igen dags för nya cyklar och nya outfits. Vintagemannen har ett par gamla golfbyxor i tweed och en skräddarsydd sportjacka från Berin 1936, beställd av en greve som satt i den tyska Förbundsdagen. Kängorna är nytillverkade medan hatten en rejäl Habig från Wien på fyrtiotalet. Vintagemannen håller sig till cyklar från Lindblads och Nymans fabriker. Detta år en Hermes från 1944 som han köpte av en annan deltagare i BiT året innan. Notera stänkskyddet på generatorn och den fina franska styrstångsväskan.

VintageQ hade skaffat sig en ny Crescent. Denna läckra röda skapelse är från 1952. Har det någonsin gjorts en vackrare cykel?  Den var en riktig rosthög när vi fann den. Men nu glänser den. Hennes outfit är minsann lika fin. En äkta Ripsa-kjol från tidigt 50-tal. Ni minns väl grevinnan Ebba von Eckermanns exklusiva handvävda plagg från Ripsa i Södermanland? 50-talskavajen är från Norrköpings snorkigaste damekipering; TeWeBe och hatten i kanin har hon hittat på en loppis i Lausanne.

Målgången 2015 var magnifik inne i självaste Nordiska Museets stora festhall. En swingorkester spelade, drycker flödade och priser utdelades (till helt andra personer den här gången dock). Där skulle ni varit med.

Klicka här om du vill se fler bilder från 2015. Det är huvudsponsorn Hendricks Gin som lagt ut en film på  Youtube. Och klicka här så hittar du fler stillbilder.

Visst verkar det kul. Häng med oss i höst.

BiT 2015-05-03 013BiT 2015-05-03 001

Bilder från TV-programmet Club Cykel den 3 maj 2015

 Anmäl dig nu! Klicka här.

Stockholm 24 september                    Malmö 3 september

12032215_900801323322880_2050175921121702493_n

Good bye!

För smala skor är inget vidare

Har du för smala skor som klämmer? Det går lätt att fixa, åtminstone lite grand. Jag har en bra skotöjare som jag har jag köpt för en femhundring hos min skomakare Mano. En utmärkt investering som jag verkligen kan rekommendera. Möjligheterna att hitta passande second hand-skor ökar betydligt.

Skotänjare (1)

Den här manicken kan töja både på tvären och längden. Bäst är den på att lästa ut på bredden. Där kan man, beroende på hur kraftigt läder det är, töja uppåt en centimeter. Att kunna töja på längden ska man inte hoppas för mycket på. Det är nog mest hälkappan som ger med sig.

Skotänjare (2)

Jag skruvade tills det knakade i dessa Grenson Cordovan (i hästläder)

Jag skruvar dels på den långa kroken, dels på ratten. Så regleras längd och bredd. Jag skruvar så länge jag törs, dvs tills det knakar lagom mycket. Det gäller att sluta i tid.

Innan jag sticker in töjmanicken i skon och börjar skruva lägger jag en våt trasa över skon ett stund, samt sprejar med en blomdusch inuti för att mjuka upp lädret.

Sen får skon sitta i spänn över natten, och om man har tur har man en perfekt sko nästa morgon. Sen gör man likadant med den andra skon.

Har man olika bredd på fötterna, hallux valgus till exempel, kan man töja skorna lite olika.

Boots

Vilka fräna sextiotalsboots min hustru har. Det är bara två fel. Skorna är för smala. Och det funkar inte med min skotöjare. Den går bara att använda i lågskor, dvs i dojor utan höga skaft.

Boots-utvidgning 006

Som tur är har skomakaren en mer avancerad skotöjare som även klarar stövlar. Så det var bara att lämna in bootsen. Nu passar de perfekt.

Före              &               Efter

Slutsats: skaffa dig en egen skotöjare. Efter två utlästningar hos skomakaren är den investeringen betald.

 

Västen som växte

Vad man gör med en väst om det fattas 15 cm på vidden?

Före och efter

Minns du att jag hittade en fyrtiotals-tweedkavaj och en väst i samma tyg hos Ruth & Raoul för 1.000 kr. Det vara bara det att västen var i storlek 46 och kavajen i storlek 54. Hur i all sin dar kan de två udda plaggen ha överlevt tillsammans i nästan sjuttio år?

derber mått 004

Västen är ju till en gosse och kavajen till en större man. Vad göra? Jag får chansa, tänkte jag. Om jag ber skräddaren att sy ett helt nytt bakstycke till västen så kan det gå. Den blir nog inte perfekt, men förhoppningsvis syns det inte när jag har kavajen utanpå.

derberväst hos George (2)

Jag gick till George Miko på Mari-Lenas skrädderi på Hornsgatan 127. Han har fixat massor av kläder åt oss. Och så delade vi upp jobbet. Jag fick gå till tygaffärer och leta fodertyg. Jag hittade ett fint i viskostyg på NK / SidenCarlsson. Han började sprätta bort det gamla fodret och ryggpartiet.

Derber väst efter 002

Nu har västen bredden inne. Det syns att fodret kryper lite för långt fram. Och åt längden var inte mycket att göra. Men det blev fint ändå.

En vecka senare var han klar. Tyget kostade 200 kr och arbetet 800 kr. Summa 2.000 kr för hela setet.

Före och efter

Nu är även västen en storlek 54. I alla fall i vidden.

Derber 40-tal 002

Derber var ett märke som lanserades av  av Hj. Söderbergs i Uppsala. Den största textilindustrin i stan. De startade 1907 och flyttade till olika adresser; Vaksalagatan 15 och  Dragarbrunnsgatan 65. På tillverkningsprogrammet fanns då herr– och gosskostymer, ytterplagg och blazers samt kappor och dräkter för damer och flickor. 1950 slog de på stort och byggde en modern fabrik på Bergsbrunnagatan. Men konfektionskrisen hade då redan börjat i Sverige och de gick i konkurs 1958.

Ingwemar Albertsson 2016-02-24 004

Visst är det flått med en väst

Hur kunde den udda kavajen och västen hänga ihop så länge – i cirka 70 år? Min gissning är att det var nån av textilarbetarna som tagit hem plaggen och nu, 2016 har släktingar lämnat in dem till Ruth & Raouls vintageaffär i Uppsala för försäljning. Vad tror du?

Derber 40-tal 006

Kul att ha en väst som funkar. Men kavajen är ursnygg ändå. Det är inte ofta man hittar något sånt här snyggt och i perfekt skick. Synd bara att det inte fanns ett par kostymbyxor också. Det måste det ha funnits från början. Men de hade väl varit väldigt stickiga, sa den sure räven.

 

 

 

 

Kroppsdelen en gentleman aldrig får visa

Det är en kroppsdel som en gentleman aldrig skyltar med. Och då gör inte en vintageman det heller. Det är huden mellan strumpan och byxan. Lösningen heter knästrumpor.

Knästrumpor 001

En riktig gentleman visar aldrig, säger aldrig, hud såhär.

Knästrumpor 002

Såhär ska det se ut när man sitter med benen i kors. Knästrumpan klär benet hela vägen.

Strumpeband 011

Förr, när strumporna inte innehöll Lycra och andra material som gör dem sådär modärnt elastiska, hasade de lätt ner och korvade sig kring ankeln. Lösningen var galanta strumpeband. Men sådana är svåra att hitta numera. Gummidetaljerna kan ha torkat och spruckit och gjort dem obrukbara.

Strumpeband 2014 (1)

Bra karl reder sig själv. Man kan gå till damavdelningen och hitta moderna tillbehör till damernas strumphållare. Vad passar bäst – vitt eller laxrosa? Med lite händighet kan då de gamla herrstrumpebanden uppdateras.

Sverige är knästrumpornas u-land

Om du går till de välsorterade herrekiperingarna och letar efter knästrumpor så finns det en halv hyllmeter ungefär. Det mesta är svart och grått. Kanske mörkblått och mörkbrunt också. Hur kul är det? Har du riktig tur finns några fina Burlington eller Pantharella i Argyle-rutigt också. Och det är ju trevligt, men…

Strumpor Paris 2014-10-19 004

En del av skörden från senaste Paris-resan.

…åk till Paris. Vartenda varuhus har 12 hyllmeter med roliga knästrumpor i alla upptänkliga färger. Där kan en vintageman lagra upp. Men ska man behöva åka ända till Paris för att köpa strumpor? Okejdå, nätet finns också, jag vet. Men det är inte lika kul.

Ingemar Albertsson.
Ingemar Albertsson. Foto J.Wulf, Totally Stockholm nov 2015

Till sist måste jag slå ett slag för golfbyxor. Plus fours som engelskmännen säger, dvs plus fyra tums (10 cm) nedhäng. Då får man verkligen nytta av sina fina knästrumpor.

Men, var god anteckna, knästrumpor hör hemma under vanliga brallor också.

 

 

 

 

 

 

Mina pjäxor håller i 120 år

 

Kommer du ihåg mina trasiga pjäxor? De som är minst 60 år gamla och där gummisulan helt hade torkat och rämnat. Går de att rädda? Kolla här.

Jag gick till Mano skomakeri på Riddargatan 16 för att se vad man kan göra med ett par helt utslitna dojor, om det är bra kvalitet i grunden.

Laga pjäxor 2016-02 (4)

Först ska de gamla sulorna bort och lädret slipas rent.

Laga pjäxor 2016-02 (5)

Sen ska nya sulor på plats. Dessa Vibram-sulor ser likadana ut som när de skapades på 1930-talet. Det går fortfarande att beställa nya.

Limmet ska på

…sulorna ska pressas på plats och limmet ska torka.

Sådärja, nu är sulan på plats.

Till sist ska sulans kanter slipas till och pjäxorna putsas upp.

Laga pjäxor 2016-02 Efter (4)

Nu sitter de nya Vibram-sulorna på plats. Likadana som för mer än 60 år sen. Nu håller dojorna nog 60 år till.

Laga pjäxor 2016-02 Efter (1)

Galanta, eller hur? Med fårskinnsplös och fårskinnssula. Rejäla don i vinterkylan. Pjäxorna köpte jag på en antikmässa för 250 kr. Den här renoveringen kostade 950 kr. Summa 1.200 kr för ett par fantastiska vinterskor med vintagekvalitet.

Mano 2016-02-03 (2)

Tack Cassandra och Micke på Mano Skoservice för ett bra jobb och fina bilder.

Mano 2016-01-25 (11)

Och tack till Emmy som också varit med. Här i full färd med att sälja nåt ur Manos egen skoserie till en kund.

Här hittar du Mano Skomakeri. och här finner du Mano på Facebook

Shoegazing.se kan du läsa ännu mer om dem.

 

Operation rädda pjäxorna är inledd

Mano 2016-01-25 (2)

Visst är de fräna. Rejäla doningar från 1940- eller 50-talet. Fårskinnssulor och fårskinnsplös. Rymliga och stadiga. I de här fryser man inte när termometern åkt ner i källar´n. Det är bara ett stort problem.

Mano 2016-01-25 (3)

De gamla gummisulorna har torkat och spruckit rakt av. In strömmar slask och vatten. Här krävs en manuell operation. Men går det att rädda de gamla Vibram-sulorna med sitt grova vinterdäcksmönster? De som lanserades redan 1937.

Mano 2016-01-25 (7)

Räddningen finns på Riddargatan 16 i Stockholm hoppas jag. För det var där jag lämnade in dem alldeles nyss. Hos Manos skomakeri, dit vi alltid går.

Fortsättning följer på söndag

I en blogg nära dig kommer jag att skriva lite mer om mina skomakerierfarenheter på söndag. Nu undrar jag om du har några intressanta erfarenheter från din skomakare. Skriv gärna om det här eller på Vintagemannens Facebook.

To be continued…

PS 1. Tyvärr blir pjäxorna inte klara till den 31 januari. Det får bli slutrapport nån gång i februari istället.

PS 2. Vilken rivstart Vintagemannen har fått.

Över 210 följare på Facebook på ett dygn. Det kunde jag aldrig tro. Tack alla ni som delat och bjudit in vänner. Fortsätt gärna med det. / Ingemar