Hur smakade 1960-talet? Jo tack, förvånansvärt bra. Maten är en blandning av både nya rätter som t ex spagetti med italiensk sås och säkra klassiker som Pepparrotskött.
I början av året undrade VintageQ om sextiotalet verkligen var ett eget matårtionde, eller om första halvan av årtiondet var en förlängning av 1950-talets hemmafruideal, och den andra halvan var en uppkörningssträcka för 1970-talets heltidsarbetande yrkeskvinna. När årets sista 60-talsmåltid är lagad kan hon konstatera att hon gissat rätt. 1960-talet är ett förändringens årtionde som innehåller lite av det gamla och lite av det nya på ett bra sätt.
Frysbox och ugn
På 1960-talet regerar frysboxen och ugnen i köket.
Varför ska man gå till affären flera gånger i veckan och handla färska råvaror när det finns både kyl och frys därhemma? Frysta råvaror smakar ju nästan som färska. Dessutom är det tidsbesparande att inte handla så ofta och billigt blir det också om man storhandlar till extrapris. Som med allt nytt som slår igenom finns det både för- och nackdelar. Till nackdelarna hör t ex att fisk i recepten heter ”fryst fiskblock” och inte gös, abborre eller torsk. Där och då dog den svenska fiskkulturen och den har inte riktigt hämtat sig än.
Att laga middag i ugn var mycket populärt på sextiotalet. Köket var nyrenoverat med modern elspis och elen var billig. Klart att man vill testa att laga i ugn. Det är både enkelt och tidsbesparande. Det är bara att lägga ihop ingredienserna, krydda och sen skicka in det djupfrysta fiskblocket i ett foliepaket i ugnen. På så vis hoppar man över flera tidskrävande moment som tex att göra sås. Kvar blir att koka potatis och att duka. Det är bra när man har kort om tid för att laga middag, vilket man ju har om man börjat yrkesarbeta. För på 60-talet har kvinnorna till nästan hundra procent fortfarande det fulla ansvaret för hemmet och barnen.
Ugnsmaten blir oftast god, men det är ingen hit att laga klassiker som Raggmunk i långpanna i ugn. Det blir inte gott.
60-talets kryddning överraskar
På 60-talet börjar kryddningen bli lite mer spännande. Örtkryddor som mejram, timjan och rosmarin förekommer ofta. Tore Wretmans 4 kryddor (muskotnöt, vitpeppar, kryddpeppar och kryddnejlika) används flitigt och har hos Vintagemannens mat blivit en riktig favorit. Vitlök tillhör nästan standardkryddorna nu och i sådana mängder att det faktiskt ger smak. Även äldre smakhöjare som kapris, sirap och ansjovisspad används flitigt.
Ja som ni ser, variationen är stor. Det bästa med att ha lagat 60-talsmat är dock att ha återupptäckt kryddpeppar. Oj, vilken användbar krydda!
Årets höjdpunkter och bottennapp
60-talet har bjudit på fler höjdpunkter än bottennapp. Det tackar vi för!
Ska vi välja ut några riktigt smaskensupplevelser så är det; torsk på provencalskt vis, spagetti med tonfisksås, regn- & rusksoppa samt brynt vitkålssoppa.
Rätter vi kunde ha klarat oss utan är; raggmunk i långpanna, fransk potatissoppa, fiskgratäng på snabbvis samt fiskbullar i dillsås,
Alla recept hittar du på Instagramkontot @vintagemannensmat
tack för i år – 2026 väntar nya äventyr
Vintagemannens mat har nu lagat sig igenom sex årtionden, femtiosju år, 1933 till 1989, av Husmoderns Köksalmanack. Vilken bildningsresa det har varit, så kul vi har haft och så mycket god mat vi ätit. Varierad middagsmat är bara förnamnet.
Vår mycket subjektiva topplista över matåren ser ut såhär
- 1940- och 1970-tal – rejäl mat, gott och lättlagat
- 1960-tal – se ovan
- 1930- & 80-tal – för mycket smör, grädde på 30-talet och konstiga blandningar på 80-talet
- 1950-tal – när husmor skulle piffa maten istället för att laga den.
Det trodde vi inte när vi började laga mat ur Husmoderns Köksalmanack för sex år sedan. Då trodde vi att femtiotalet var hemmafruns glansperiod i köket.
Vi tog dock inte årtiondena i kronologisk ordning. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;
– Hade detta varit för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat. Så vi började faktiskt med att laga oss igenom 1940-talet. Matlagnings- & råvarukunskap sitter lika mycket i händerna som i huvudet.
Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn och inte torka tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen. Vi är ju inte alls självförsörjande på mat längre. Möjligen har vi så att det räcker till hälften.
Beredskapsodling är ett av orden på 2025 års nyordslista. Kanske är det hög tid för lite riktig beredskapsmatlagning också. Eller vad tycker du?
Tack till alla följare för det här året. Er uppskattning och era kommentarer är oss en stor glädje. Vi hoppas att ni följer med oss även under 2026.
Gott Nytt Matår önskar vi
@Vintageqvinnan Anne-Marie Lindstedt och @Vintagemannen Ingemar Albertsson
Kyrkan Sankt Petri ligger närmast den berömda porten Holstentor och de vackra saltmagasinen. Där installerades en modern hiss när den brunna kyrkan återuppbyggdes. Det visste Sigge. Vi tackar honom för det, trots att det är vi som är grundare av Trappfrämjandet.
Ellen visar oss vidare till Markt, där Tysklands kanske finaste rådhus är beläget. Vi hoppas att det stämmer, för vi såg knappt något rådhus alls bakom alla julmarknadsstånden.
Men vi kom ner i restaurangen Ratskeller. Där var det grönkålsfestival inför julen. Alla Dagens Rätt med korvar och skinkor var lagda på grönkål. Vi blev mätta!
Mitt emot Jacobi-kyrkan ligger nåt man inte får missa; Schiffergesellschaft. Hansans sjöfartssällskap, med anor från 1535 och alltjämt i sällskapets ägo. De har en utmärkt restaurang . Kvällstid är den fullbokad månader i förväg, i alla fall nu i julmarknadstider. Men vi hade tur på lunchen. Då är trycket inte lika stort tryck på att få sitta vid långborden. Här var det rödkålsfestival, försmak på julen det också. Gulaschen var riktigt smaskens, så man går inte bara hit för miljön utan för maten också.
Hansan har spelat en stor roll i Sveriges historia. Utan den hade vi kanske snakket dansk fortfarande. Gustav Wasa bodde i Lübeck 1519 – 20. Stadens mäktiga köpmän stödde hans befrielsekrig ekonomiskt, eftersom det låg i deras intresse att förhindra ett enat nordiskt rike.
Ellen berättar att det i muséet i Holstentor finns ”några bredbrättade halmhattar och två stora västar” som Gustav Wasa glömt kvar. Vi gick dock inte dit. Vintagemannen har tillräckligt med västar och stråhattar.
Ellen nämner dem kort, och vi tycker nog att de gårdarna var ännu finare än Bäcker-Gang mellan Fischergrube 38 och Engelsgrube 43 som hon tipsar om.
Fruktsallad? Nej, lybsk marsipan.
Vintagemannen 