Ski in Tweed är en härlig vinterupplevelse på träskidor

Ski in Tweed är vinterns motsvarighet till Bike in Tweed. Det gemensamma är att man färdas i sakta mak i gamla vintagekläder. Skillnaden är färdsättet; på sommaren en gammal cykel, på vintern träskidor. 2018 var andra året ”skidloppet” gick i Oslo och första året i Stockholm. Hoppas det blir en tradition. Här kan du se hur kul det är. Visst blir du väl sugen.

Ski in Tweed Sthlm 2018-03-03 (3).JPG

Den 3 mars 2018 åkte vi, en tapper liten skara, en slinga på en halvmil ungefär. Vi startade vid Breviksbadet på Lidingö, gick på isen över Kotlasjön, hittade den smala sävgången till Stockbysjön, rastade vid Långängens gård och skidade sedan tillbaka över åkrarna till Brevik. Det var knappt en enda uppförsbacke på hela turen.

Bekväm skidåkning på Lidingö. Vi hade t.o.m. en liten hund med i laget.

Egentligen är det inte så noga med utrustningen.

Man kan stoppa ner ett par vanliga byxor i ett par knästrumpor, ikläda sig en modern anorak (modellen har ju inte ändrats mycket genom åren), dra på en toppluva och krydda stilen med ett par Lovikkavantar från en loppis.

Ski in Tweed Sthlm 2018-03-03 (4)En nörd som Vintagemannen går dock all in.

Vintagemannens utrustning:

Mössan, en Oscar Wigén Elit med fårskinnsöronlappar, tillverkades troligen i Tranås nån gång på femtiotalet. Anoraken har varit både i Vålådalen och på OS i S:t Moritz 1948.

Dala-Floda 2018-01-23 (7)Kolla de snygga märkena.

Byxorna är ett par riktigt varma skidbyxor i vadmal (eller möjligen kläde) med värmande vindflärp innanför gylfen. Handskarna är moderna, de är från 1990-talet, och i dem har jag stuckit ner ett par gamla vantar som min mormor stickade åt mig på 60-talet. Varför gör inte Hestra sådana ofodrade skidhandskar längre?

Längst ner bär jag ett par hemstickade långa ullstrumpor som jag hittade på en julmarknad i Graz i Österrike i december.

Pjäxorna

Muddarna är också nya. Berith Blomgren i Uddevalla har gjort dem åt mig i ”Bohus Stickning”. Pjäxorna med fårskinnsplös är nog från de kalla krigsvintrarna. (Renoveringen av dessa har beskrivits i ett tidigare blogginlägg.)

Ski in Tweed Sthlm 2018-03-03 (25)Halsduken, eller scarfen från Vålådalen, är en liten klenod. Den har jag fått av en f.d. svägerska som jobbade där på fjällstationen sommaren 1967. Vilken fin gåva.

Träskidor är det viktigaste

Skidor av trä ska det vara enligt de oskrivna statuterna. Det spelar inte någon roll hur gamla de är. Tegsnäs tillverkar ju träskidor fortfarande, och det finns fler små fabriker, både i Sverige och Norge. På loppisar ute i landet är det nog rätt lätt att hitta gamla skidor, speciellt norrut. Och så finns det flera firmor som säljer militärt överskott. I Stockholm var vi inte så noga med denna regel, så även ett par plastskidor kom att räknas som träskidor i år.

Kronans skidor 1930-tal (3)

Mina skidor är kanske ”förkrigs” från trettiotalet. De verkar i alla fall vara äldre än ”Vita Blixten” som militärskidor från olika överskottsbolag brukar kallas. Mina är svarta och märkta med en krona. Jag har köpt dem på Floby Överskott utanför Falköping. De har hundratals gamla skidor i lager.

VintageQ har ett par riktigt tunga skidor från 1953.

Anne-Marie Lindstedt 2018-02-13 (1)AM bindningar (1)Hennes skidor har stålkanter och hickorysula och vajerbindning. Här pågår injustering av pjäxorna. Man kan på de låga fästpunkterna se att de var gjorda för slalom på den tiden. 

Se upp med gammalt torrt läder

Jag har en äldre bindning med läderremmar. När jag skulle testa dem första gången så brakade det bara till och de uttorkade läderremmarna brast. Där ser man hur viktigt det är att testa utrustningen innan man ger sig ut på skidäventyr. Så jag gick till mina favoritskomakare på Mano på Riddargatan som tillverkade ny friska remmar. Sen gick jag till Brunells Metallverkstad på samma gata som satte fast remmarna med rejäla nitar.

Så var det det där med vallning.

Det ska vara riktig grundvalla med tjära på träskidor. Då behövs en vallningsbod. Det har inte jag. Förr kunde Alewalds Sport på Kungsgatan valla träskidor, men det gör de inte längre. Räddningen blev Kenneth på Vintagevinden. Han hade både tjära och blåslampa. Sen var skidorna svarta både på ovansidan och undersidan. Lite för svarta faktiskt, så jag fick ta äkta terpentin och torka av överskottet. Som en av mina nyvunna norska vänner sa: tjäran ska gnidas in i träet, inte sitta utanpå som på en gammal stavkyrka.

För att sedan få bra glid smälte jag med hjälp av hårtorken parafinvax längs hela skidan. Jag gned först med en vallaklots och polerade till sist med en skoborste. Och jädrans vad glatta skidorna blev.

Beroende på dagens väder och snöförhållanden anbringas slutligen fästvalla, typ Swix Blå, under trampytan.

Stavarna är ett eget kapitel – ett riktigt litet äventyr.

Dala-Floda 2018-01-23 (2)Helst ska det vara gamla bambustavar med vackert flätade trugor längst ner. Några sådana hade inte jag. Mina var för moderna. Det stod Assar på dem, sextiotal antagligen. Inte kan man ha det till ett par förkrigsskidor.

Räddningen fanns i Radio P4 Dalarna. De har ett program som heter ”Sök och Finn” som sänds på fredagsförmiddagarna. Dit ringde jag och efterlyste ett par gamla stavar. Och efter en stund ringde Gunvor i Grangärde. Hon hade sin pappas stavar kvar i en bod. Jag kunde få dem gratis.

Men vi var tvungna att åka till Grangärde och hämta dem. Det fick bli ett äventyr. VintageQ och jag tog en tripp till Dalarna i januari för att hämta stavar och testa utrustning. Vi bokade in oss på det mysiga Dala-Floda Värdshus. Det kan vi verkligen rekommendera.

Grangärde 2018-01-22 (2)Nu har jag Albert Janssons gamla stavar, han som var född 1894. Tack Gunvor och Radio P4 Dalarna.

Men det är med gamla stavar som med gamla bindningar. Läderremmarna kan ha torkat och man vill ju inte sabba fina original. Så då gick jag ännu en gång till mina favoritskomakare på Mano Skoservice och bad dem göra nya remmar för händerna.

Ski in Tweed Sthlm 2018-03-03 (10)De nya handledsremmarna är smart löstagbara, de sitter bara lindade där uppe.

Bike & Ski in Tweed i Oslo är ett initiativ av Reidar Kjellökken.

På sommaren arrangerar han Oslos Bike in Tweed. Här syns det vilken god organisatör han är på vintern också.

Förra året samlade han ett litet gäng för att gå på träskidor runt Holmenkollen och Ski in Tweed var därmed fött.

Gå med i Facebook-gruppen Forum for skinostalgi så kan du både förkovra dig om gammal skidåkning och hålla dig uppdaterad inför Ski in Tweed 2019. Gruppen är öppen för alla.

Ski in tweed Oslo 2017Originalbesättningen i Holmenkollen Ski in Tweed 2017.

I år gick Ski in Tweed Oslo den 10 februari. Då blev det några fler och bland de cirka 15 – 20 deltagarna var det tre från Sverige; Ulf, Ulrika och Peter. Vi skulle ha varit fyra, men själv låg jag hemma i influensa när tåget gick. En sån sabla otur. Men se så hyggelig di svenske ser ut att ha det i spåret.

Ulf & Ulrika Åström från Umeå. Och Peter Brolin i rött som också var med på Lidingö den 3 mars.

Ski in tweed är verkligen inget tävlingslopp. Tvärtom. Det är en mysig utflykt och gemenskap. Och pauser och matsäcksätande är lika viktigt som själva skidåkningen.

Ski in Tweed Sthlm 2018-03-03 (23)Vi lånade ett bord och några stolar på Långängens gård. Där kan man också köpa fika.

Ski in Tweed Oslo 2018 (4)Ambitionen i köket var lite högre i Norge. Där hade man primuskök med sig i ryggsäckarna. På Lidingö nöjde vi oss med termos och mackor.

Ski in Tweed Sthlm 2018-03-03 (20)Är man en riktig vintagenörd försöker man klara sig utan moderna plastgrejor och fula plastpåsar. Sameslöjd passar riktigt bra i naturen.

Märkesväskor 2017-01-07 (10)Dala-Floda 2018-01-23 (12)I basutrustningen ingår matsäck, dryck och ett varmt plagg att ta på när man rastar. Det kan också vara bra att ha en burk valla, ett sittunderlag och en liten reparationssats. Hur stor väska eller ryggsäck du behöver får du bestämma själv.

After Trä-Ski

Ski in Tweed Oslo 2018 (3)Ingen vanlig After Ski i Oslo. Tänk vad förvånade folk måste ha blivit när det stövlade in femton vintageklädda män och en kvinna i en bar bärande på gamla träskidor. 

Vid en snabb jämförelse ser man tydligt hur mycket bättre norrmännen är på att ordna Ski in Tweed. Så det är bara för oss att komma igen bättre förberedda nästa år. Välkommen både till Oslo och Stockholm 2019. Du har 11 månader på dig att skaffa nödig utrustning. Lycka till.

Ski in Tweed Oslo 2018 (7)Målgången var på skidstadion i Holmenkollen. Det var samma dag som ett stort skidlopp pågick, så ”spurten” refererades av en speaker. Vilken upplevelse det måste ha varit att gå i mål i en så klassisk skidåkningsmiljö. Där skulle man ha varit med. Blir du inte lite sugen?

Ski in Tweed Oslo 2018 (8)I Oslo fick de t.o.m. diplom. Så gör en riktig skidnation.

Jag avslutar med en en inspirationsbild från 1936.

27541024_10155006361662251_6801267651307317080_n

Häng med på Ski in Tweed 2019. Vi ses i skidspåret. 

#ski in tweed

Välj stickat till jul

Ingemar Albertsson 2017-08-05 004 En riktig myskofta med fuskmockadetaljer. Professor Higgins?

När brasan sprakar sprött och glöggen doftar jul i hela huset är det rätt tid att dra på sig något varmt och mysigt stickat plagg. Det kan vara en pylsig tröja, en stickad väst, en kramig kofta eller en färgglad slipover.

Vintagemannen brukar ju prata sig varm för en udda väst som det bästa och billigaste sättet att höja sin outfit. Men faktum är att ett udda stickat plagg kan ha samma effekt. Här kommer några exempel.

Tweedkavaj 1937 (1) Den stickade slipovern ger en stor möjlighet att leka med färger och textila strukturer. Sätt igång och prova själv.

Svårt att hitta stickade vintagetröjor. Ser du en, så köp.

Att hitta stickade vintageplagg på second hand-marknaden är tyvärr inte så lätt. Mycket är helt utslitet eller uppätet av mal. Och när det är hål på armbågarna så är det. Vissa tröjor kanske kan räddas med skinnlappar, men det mesta är borta för alltid.

IMG_0228Den här myskoftan hittade jag hos Lata Pigan i somras. Den hade hål under ena ärmen och ärmmuddarna har repat upp sig lite. Men jag kunde ändå inte motstå den. Nu gäller det att hitta ett perfekt matchande stoppgarn.

Fyndläge för begagnade slipovers

Lättast är det att hitta en begagnad slipover (sweater vest) utan ärmar. De kostar nästan ingenting på en loppis eller välgörenhetsaffär, ofta bara en femtiolapp. Väldigt mycket färgglädje för pengarna även för den som bara törs bära svart.

Slipover (2) Det är inte dyrt att klä sig fin.

Hur ska en slipover bäras?

Så kommer vi till den avgörande frågan; ska slipovern bäras innanför eller utanpå byxan? Omröstningen börjar nu. Vad tycker du?

Ingemar Albertsson 2017-02-10 003

Såhär kunde vintagemän se ut förr.

Funkar bra på sommaren också som synes.

 

På träskidor mot Holmenkollen

Den 10 februari eller den 3 mars 2018 planerar Reidar Kjellökken och hans vänner i Oslo att arrangera Ski in Tweed  för andra gången. I vintras var de en handfull tappra som åkte runt uppe i Holmenkollen på gamla träskidor och iförda traditionella vintagekläder.

Ski in tweed Oslo 2017

De har också ett Forum för skidnostalgi, Kolla länken. Visst låter det kul.

Vi diskuterade en resa till Oslo

När jag träffade Reidar i juryn för Bike i tweed i Stockholm i september kom vi att tala om nästa års skidtur och han ser gärna ett svenskt deltagande. Såhär skriver Reidar:

”Ski in tweed den 10. februar eller 3.mars. Dette skyldes usikre snøforhold. Vi tar nok sikte på 10. februar- mye tyder på at vinteren er i ferd med å etablere seg i Oslo-området. Dette er samme dag som Holmenkollmarsjen- et stort turrenn. Dette gir muligheter for målgang på Holmenkollen stadion med speaker og litt publikum.

Distansen er ikke så lang. I følge kartet 8,5km. Vi bruker mange timer på å gå turen og deler den i tre like etapper. Det er veldig hyggelig om det kommer en gjeng fra Sverige.”

Det låter ju inte alltför ansträngande, eller hur, så det gäller bara att förbereda sig lite.

Först måste man ha ett par gamla träskidor.

Så vi åkte till Floby Överskottsalager i Västergötland, alldeles nära Hornborgasjön. Det är en enorm gruva för alla sorters överskott, inte bara militärt. Där finns hundratusentals prylar från nästan hela 1900-talet. Gamla skidor från försvaret t. ex. Så jag köpte ett par. Sen har jag fått hjälp av Kenneth på VintageVinden att grundvalla dem med tjära. Det är skönt att ha vänner i nöden. Sportaffärerna i Stockholm vet inte hur man gör längre.

Kronans skidor (1)

Jag saknar fortfarande ett par långa gamla stavar. Säg till om du har några att sälja.

Sen måste man ha kläderna

IMG_9816

Vintage från topp till tå: 1. En varm gammal skidmössa med rejäla öronlappar. 2. En anorak. Just denna har varit med i OS i S:t Moritz 1948. Men det är inget krav. Annan sportjacka kan också fungera. 3. Ett par varma skidbyxor med skön flärp innanför gylfen. Dessa yllebrallor kan man antingen spänna under knät som golfbyxor eller bära i full längd. 4. Gamla skidhandskar eller hemstickade vantar, t.ex. av Lovikka-typ. 5. Rejäla pjäxor som passar i de gamla bindningarna. 6. Och så raggsockor. Dessa har jag toppat med ett par muddar i Bohus Stickning. Det är verkligen överkurs.

Här kan du se lite närbilder på grejor som jag har att välja bland.

Och så var det det där med bindningarna

Visst är det snits och stil med den här modellen. Men läderremmarna, som är sisådär 75 år gamla, är helt ruttna. När jag spände dem runt pjäxan så brast de på flera ställen. Nu har jag lämnat in dem till skomakarna på Mano på Riddargatan för att byta alla remmar. Man törs ju inte ge sig ut på vidderna med bindningar som inte går att lita på.

Mano har varit att lita på förr. Läs gärna min blogg om när de renoverade mina pjäxor på ett utmärkt sätt.

Återstår en bra ryggsäck eller väska

Man måste  en termos med varm choklad, några korvmackor samt en apelsin med sig ut på turen. Och lite jägarsnus, men det kan man ha i fickan. Kanske räcker då en skidväska med midje- och axelremmar. Men ska man ha sittunderlag och lite varmt ombyte med också så behövs en rejäl ryggsäck. Vi får de vad det blir. Glöm inte att sy på några snygga märken, om de inte sitter på från början.

Nu saknas det bara en sak; Sällskap.

Vill du åka med till Oslo i februari? Hör av dig så får vi samplanera resan.

IMG_9826Eller är den här iden helt huvudlös?

 

 

 

Tag lilla Mälarturen och fynda vintage en dag

Ingemar Albertsson 2017-05-14 028Vi tog en tur med bilen i helgen. Först till Stallarholmen där Lilla Skattgömman och Kertis Vintagebod finns i det stora gula huset. Sen for vi vidare genom Strängnäs till Lata Pigan i Vela, mitt ute på landet, strax före Enköping. Då hittar man många roliga plagg och prylar på några timmar. Kolla här.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 040

Ska detta – en plastrong- bli min stil i sommar? Vill jag verkligen se ut som Loa Falkman? Från Kerstis Vintagebod.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 017

Vem har ägt kostymen med de galanta hängslena? Tyvärr är den för liten för mig. Har du stl 48-50 är det bara att kasta sig på bussen och åka till Kersti i Stallarholmen för att göra årets kap.

Här ser du svaret.

Jo, det är mästaren själv – Povel Ramel. Kolla vilka fina hängslen som medföljer. Och snygga sammetsdetaljer på kavajen. Bland det bästa jag sett på Vintagemarknaden på länge.

Och Vintage Q gick inte lottlös

Lilla skattgömman Stallarholmen

Kolla vilken fin 40-talsdräkt som Birgitta på Lilla Skattgömman hade gömt undan. Först får skräddaren lite jobb med att lägga ut några centimeter i midjan. Sen blir hon snyggast i stan.

Skor 2017-05-14 005Tänk om hon sen tar på sig de här oanvända 30-talsskorna av märket Triumf. De låg och väntade hos lata Pigan.

Turman 004

Hos Kersti hängde den här hemsydda silkiga byxkjolen från tidigt 70-tal. Med vidhängande omlottkjol! Så praktiskt. Nu är det tajm för diskoteque.

Lata Pigan levererar alltid

Ingemar Albertsson 2017-05-14 033Ingemar Albertsson 2017-05-14 037

Lata pigan har förmågan att hitta gamla snygga kostymer. Kolla tyget i denna 50-talare. Den som säger att det är snyggare med jeans får svårt att motivera det.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 032Eller vad sägs om denna dubbelknäppta 40-talare med väst? Vilket pangfynd. Och för första gången måste Vintagemannen lägga upp både ärmar och byxben. Finns det mer utarmade män än jag?

Vilken turgubbe jag är. Men så står det också såhär i fodret på den ljusblå kostymen.

Turman 001

V.S.B.

PS. Vill du äta under utflykten kan du med fördel passa på att äta och handla godsaker på Printz Bageri i Stallarholmen. Eller så tar du med egen matsäck och äter hos Lata Pigan.

Köpenhamns välfyllda vintagemässa i vacker kulturbyggnad

CPH vintagemässa 2017-03-26 018Väl ordnat, trevligt sponsrat, mycket kläder – för tjejerna. Idag tog vi tåget till Köpenhamn och Vintagemässan i musikhuset Vega. Det är ett fantastiskt hus, huvudstadens gamla Folkets Hus som är ritat av stjärnarkitekten Vilhelm Lauritzen 1956. En arkitektonisk pärla värd ett besök i sig. Byggnaden började såsmåningom förfalla, men räddades i slutet av 90-talet och blev musikhus. Så bra.

CPH vintagemässa 2017-03-26 034CPH vintagemässa 2017-03-26 016Det fanns visserligen flera stiliga och välklädda grabbar i publiken. Dessvärre hittade vi män inte så mycket. Det var mest för damerna, massor; det fanns klänningar, hattar, väskor, skor, morgonrockar, brudklänningar, mm för alla smakriktningar.

Bara äkta vintagekläder

En eloge till arrangörerna som lyckats hålla hårt i vintagekonceptet. Nästan allt var verkligen vintage från tiden då det begav sig, dvs före 1970, och inte alls så mycket åttiotal som second hand-butikerna nu flödar över av.

CPH vintagemässa 2017-03-26 026Vintage Q gjorde ett fynd, den här engelska ylleklänningen från 40-talet som hon inte kunde motstå. Den fanns i Vintagesonikas välfyllda monter. Deras brudklänningar skulle ni ha sett. Butiken finns i Århus på Jylland, men även på nätet. Nåja fynd och fynd, den kostade 2.000 danska kr, dvs 2.500 svenska lite drygt. Överlag var priserna högre än i Sverige skulle jag påstå.

Trettiosju utställare

CPH vintagemässa 2017-03-26 032Vi träffade även goda vänner på mässan. Torget 11 Vintage & Secondhand från Åhus var enda svenska utställare. Kerstins butik är en guldgruva. Kolla de här krigsdojorna i kork. Tyvärr en aning för smala för Vintage Qs söta fötter.

CPH vintagemässa 2017-03-26 020Mitt fyndställe var annars Morfars Moustache. Där bärgade jag en hatt, två slipsar, ett par manschettknappar, en kam i fodral, två reservoarpennor samt en gammal pipa. Allt till ett mycket behagligt pris.

CPH-fynd 002Dagens kap. Notera en gammal Mont Blanc och en Parker-penna

Jag hittade en brun Borsalinohatt med den där rätta snitsen och i mycket gott skick för 300 DKR, dvs cirka 385 SEK. Det måste betraktas som ett fynd. Bara tio meter därifrån begärde de 1.100 SEK för likvärdiga Borsalinohattar.

CPH vintagemässa 2017-03-26 017

– Vad ska du ha den till? undrade Vintage Q, du har ju redan en massa bruna hattar.

– Ja men ingen med den här eleganta svajen i brättet, svarade jag.

CPH vintagemässa 2017-03-26 033Jag får väl köra med dubbla hattar. Det blir nästan som julkalendern. Och så blir jag rätt ensam om det. Fräsigt, eller hur, med Borsalino på Borsalino. Det liksom lyser om en.

CPH-fynd 001Mässan var sponsrad av L´Oreal. Den här parfymflaskan är inte deras (utan från Torget 11 i Åhus) men de erbjöd evenemang som vintagesminkning. Fullträff i målgruppen, skulle man kunna säga. Och vid entrén fanns det också vintagefrisörer som kunde lägga vågor i håret på de galanta damerna. Lång kö var det dit också.

En väldigt bra arrangerad mässa helt enkelt.

—.

Här kommer några länkar såhär på slutet, eftersom de inte fungerar i själva texten:

http://vega.dk/om-vega/huset/historie-og-arkitektur

http://www.kbhvintage.dk/

http://www.vintagesonika.dk/

https://www.facebook.com/Torget11VintageSecondhand/

http://morfarsmoustache.dk/

 

 

 

 

 

Dags för anorak igen

Ingemar Albertsson 2016-04 114 (2)

Jag fick två påminnelser i veckan. Dels kom vintern och snön tillbaka, dels kom STFs tidning Turist (nr 17:1) med en artikel om anorak. Och så är det sportlovstider. Då måste även Vintagemannen plocka fram lite anorakbilder och lägga ut texten om dem.

Varför är en anorak så töntig?

turist-2017-nr-1-1turist-2017-nr-1-2

Ett ”plagg för sportfånar med nördstämpel” som modehistorikern Tonie Lewenhaupt säger i Turist. Kan vi tacka Stig-Helmer för det? Han som klämt lagg i Trillevallen i sin barndom och som sedan fortsatte i samma klämmiga stil i Alperna.

Anorak kommer från inuiternas ord för vind – anore  Det är ju vidskyddet man behöver när man är ute på fjället. En rejäl huva som stänger snön och blåsten ute, ingen knäppning eller dragkedja på framsidan som kan gå sönder i stormen och dragskor här och där så att man kan täta till ordentligt när vinden viner.

Anoraken blev ett folkligt plagg först efter andra världskriget.

snoblus Militär snöblus eller vindblus

Jag tror att det var försvaret som under beredskapen introducerade den vita vindblusen eller snöblusen för svenska män. Den gav både vindskydd och kamouflage uppe vid norska gränsen. Vardagsmodet har ju fått både trenchcoaten och lumberjackan från militären. Inte konstigt om anoraken gått samma väg.

När jag kollar gamla postorderkataloger från 1935 till 1955 finner jag ingen anorak förrän i slutet av 40-talet. Innan dess såg skidkläder lite mer promenadaktiga ut. Sverige fick sin första semesterlag 1938. Två veckor om året. Då blev det verkligen fart på friluftslivet och sportkläder börjar dyka upp på bred front. Men anoraken fick vi vänta på.

 På 1930-talet hade vintersportkläderna ingen likhet med en riktig anorak. Inte i början av 40-talet heller. Ur Åhlén & Holms vinterkataloger 1939-40 respektive 1941-42.

ahlen-holm-1942-43 Jag hittade faktiskt en sportjacka med påsydd huva i Åhlén & Holm 1942 – 43. Men en riktig anorak är det inte. Den har blixtlås och saknar den typiska fickan på bröstet eller magen.

ahlen-holm-1949-50 Den första riktiga anoraken som jag har hittat i mina kataloger. Ur Åhlén & Holm Höst & Vinter 1949 – 50. Notera den praktiska grenremmen som håller anoraken på plats i storm.

 I Wiskafors vinterkatalog 1954 -55 har anoraken blivit ett självklart vinterplagg både för herrar och damer. Äntligen!

Jag har tre anorakar.

Ingemar Albertsson 2016-04 060 (2)

Först en blå Helly Hansen-anorak från mitten av 1990-talet. Ett praktiskt plagg med knickers och snölås utanför strumporna. I den här har jag skidat många mil på Kungsleden och i halv snöstorm mellan Storulvån och Sylarna.

Sen har jag en vit klenod som varit med på OS i S:t Moritz 1948 . Då ägdes den av en svensk journalist. Jag är oerhört mallig över märkena.

Och så har jag en militär snöblus från 40-talet. Men den är så stor och bylsig att den aldrig blivit använd på riktigt. Bildbevis saknas.

Håll vinden ute och håll dig varm om fötterna

Laga pjäxor 2016-02 Efter (1)

Har man såhär fina vinterkläder så måste man ju ha ett par fräna pjäxor också. Den spännande historien om hur skomakarna på Mano räddade dem kan du läsa om här. Klicka!

 

 

 

Så får du ny tid

atlantic-manhattan-2016-04-074

Jag förstår inte dem som lägger hundratusen på en klocka när man man få hundra snygga klockor för samma pris. Som vintageman väljer jag varje dag ett snyggt armbandsur som passar till min outfit den dagen. Och de flesta av mina klockor har kostat hundralappar. Ibland en tusenlapp. Och bara ett par stycken har kostat mer än 10.000 kr. Det är inte dyrt att vara snoffsig.

Atlantic – ett prisvärt favoritmärke

klockor-2016-012

Atlantic är ett av mina favoritmärken. Verkligen prisvärt. Ett jättesnyggt femtiotalsur som bara kostar mellan 500 – 2.000 kr.

atlantic-002

Varför heter det världsmästarur? Jo Atlantic var duktiga på marknadsföring. De sålde mycket på postorder och fyllde sina kataloger med intyg från dåtidens kändisar. De världsberömda löparna Gunder Hägg och Arne Andersson fick namnge var sin modell. Tillsammans slog de 15 världsrekord innan de blev diskade på livstid.

Kolla länkarna här. Det är två gamla svenska Atlantic-kataloger, en från 1956 och en från ungefär samma tid, eller lite tidigare.

atlantic-milano-o-manhattan-1960-2

Den vänstra heter Atlantic Manhattan och den högra Atlantic Milano – en nyhet 1956. Milan var fotbollsklubben där Gunnar Nordahl spelade. Och han gjorde också reklam för Atlantic. Kolla länkarna ovan som sagt.

Jag gillar kronografer – de är lite macho

klockor-2016-016

Kronografer med tidtagning är en annan favorit. De är ofta lite dyrare. Här en anonym gammal schweitzare i både gul och vit metall och med s.k. Nato-band. Ganska frän tycker jag.

Men matcha inte ihjäl dig

Jaeger-le Coultre är mitt verkliga favoritmärke. Nu saknar jag bara en Reverso.

Jag är i de flesta fall noga med att matcha det jag har på mig. Är det svarta skor blir det svart klockarmband, bälte eller hängselstruppar också. Eller motsvarande i brunt. Är det guld i metallen så är det så överallt. Men ibland är jag wild and crazy och blandar. Det får man också göra, om det blir fräckt.

jaeger-lecoultre-memovox-2013-03-17

Med en liten samling av manschettknappar och olika klockor kan det bli fina kombinationer till olika kostymer.

elitic-automatic

Ovanligt med kopparfärg. Men har man några olika kavajer så kan man matcha det också.

Armbanden lika viktiga som klockorna

klockor-2016-028

Klockarmbanden är nästan lika viktiga som klockorna för en vintageman. Men det är svårt att hitta snygga vintageband. Klockorna är från vänster 30-tal, 50-tal och 40-tal.

Gå inte på varumärkestricket.

Jag är nästan totalt ointresserad av varumärken. Utseendet är allt. Här finns både IWC, Certina, Omega och helt anonyma märken. När jag var liten var Certina, Tissot och Omega ungefär likvärdiga. Idag har varumärkesstrategerna bestämt att det är Omega som ska ta upp matchen med Rolex. Man får betala jävligt mycket för mycket för bara märket då.

Små herrur för damerna

klockor-2016-031

Även VintageQ har vintageur. Det finns små damur, eller så bär hon en liten herrklocka, eller om det var avsett för en gosse från början. Herrur var i alla händelser mycket mindre och elegantare förr.

Två motsatser. Ett jättefränt damur i futuristisk sjuttiotalsmodell. Och en klocka inbyggd i ett guldarmband.

klockor-050

Jag har tre såna här askar för mina klockor. Varje morgon börjar med en titt i lådan för att välja ut den som passar bäst.

När klockan blir repig.

No problemas. Repor fixar du lätt med lite tandkräm. Gnid runt med fingret. Torka av.

Fickur när det ska vara extra elegant

Armbandsuret var en av nymodigheterna som kom under första världskriget. Det var inte så praktiskt för stridspiloterna att ta upp ett fickur för att se när de skulle fälla bomberna. Så några piloter band fast sina fickur på låret. Och snart fick uret ett armband. Du vet väl att den lilla, lilla fickan till höger på dina jeans är till för fickuret.

ingemar-albertsson-2016-12-08-1

Själv använder jag dessa s.k. frackur när jag ska vara extra fin i frack, smoking eller bara en fin kostym med väst. Här med en dubbel klockkedja.

omega-i-stall

Det finns tillbehör för allt. Snygg fickursförvaring. Funkar fint på skrivbordet.

Tack för idag. Nu vet du hur du blir riktigt ursnygg. Häpp!

 

All glädje utan rotmos är konstlad glädje

grosshandlarmiddag-2016-12-08-003Jag och Lennart avnjöt en klassisk grosshandlarmiddag på restaurang Pelikan igår kväll. Det är verkligen en kvalitetskrog där tiden stått stilla. Vilken klassisk miljö, ursprungligen från 1904, i alla fall i stora skänksalen (numera finns det en modern bar till vänster också, men det är inte något för en vintageman). På menyn finns en grosshandlarmiddag. Den valde vi. Ordet skrovmål är bara förnamnet. Hör här:

Vi började kvällen som det anstår en grosshandlare – med en rejäl grogg. Eau-de-vie och sockerdricka förstås. Det var bara att blanda till den styrka man önskade själv.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-004Gubbröra på kavring var förrätten. En extra poäng var det brynta smöret som den simmade i. En mättande start. Jättegott och jättemycket, kändes det. Hur ska vi orka fortsätta i den här stilen? Jodå, det gick.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-005Till gubbröran serverades iskall snaps från Ålborg i små jungfrur och en kall och god lager.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-006Sen kom kvällens höjdpunkt – rotmos och fläsklägg. Sådär mört och långkokt så att köttet bara faller av benet när man börjar pilla i den varma delikatessen. Tre sorters god senap till. Och rotmos naturligtvis.

Det var örebrosonen och skriftställaren Torsten Ehrenmark som myntade det klassiska ordspråket; ”All glädje utan rotmos är konstlad glädje”. Så sant, och visst har det varit en ledstjärna för mig i hela mitt liv. När jag gifte mig för första gången 1974 fick vi 50 kg kålrötter i lysningspresent av några goda vänner.

Nu får jag knäppa upp västen, tänkte jag. Men icke. Det låter som om det var mycket mat. Men inte för mycket.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-007Så var det dags för desserten. Som tur var serverades det inte lättbränd crème brulée eller en mäktig äppelkaka med vaniljsås – bara några små chokladpraliner. Men nog hade det varit trevligt med något mer traditionellt en sån här kväll. Lennart och jag enades om att en skiva rulltårta med en klick vispgrädde och ett hallon på toppen skulle ha varit toppen till bryggkaffet.

-Vad önskar herrarna som avec? frågade den trevliga personalen. De var mycket trevliga och gav en av oss komplimanger för sin klädsel. Mig blygsamhet förbjuder mig att säga vem det var.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-008

Vi bestämde oss för en brun årgångsrom som avec. Det är underskattat. Mycket njutbart. Lite mitt emellan punsch och konjak i smaken. Kan rekommenderas, inte bara till en grosshandlarafton.

Det blev en verklig helkväll. Vi var på Pelikan från klockan sex till halv tolv och var de sista som lämnade matsalen.

Två gamla grosshandlare redo att nöjda och glada vingla hem i Stockholmsnatten. God mat, rikligt med sprit och ett gott samtal. Tack Lennart för en trevlig kväll.

(Vintagemannen i en skräddarsydd kostym från skräddaren G.A. Stedt i Avesta 1946.)

 

 

.

 

 

Vintageradio: Stockholm – Motala? Nej, men ljuv musik i den gamla lådan.

En vintageman måste ju ha lite vintagestil omkring sig. Eller måste han det? Vi hittade en gammal 40-talsradio på en loppis. Sen urartade den till ett projekt. Hör här.

radiola-1940-tal-2

Lätt som en plätt, tänkte jag. Det är bara att riva ut den gamla inredningen och sätta i en modern liten förstärkare och en ny högtalare. Sen kopplar jag allt till mobilen eller datorn och så är det bara att börja lyssna.

Så jag gick runt till Kjell & Co, Claes Olsson och diverse Hi-Fi-specialister. Köpte mig en bra högtalare här och en liten förstärkare där. Den var i byggsats och skulle lödas på cirka 20 ställen. Så jag köpte en lödpenna också.

radiola-1940-tal-1

När alla radiorör och andra grejer var borttagna så skulle det moderna in.

Men icke. Du kommer bara att kunna höra ena kanalen, eftersom det är stereo i mobilens utgång, sa en expert. Du måste ha en tvåspolig högtalare,  sa en annan förståsigpåare. Och nu började tusenlapparna rulla iväg.

Så jag lämnade tillbaka allt jag köpt och började om från början igen.

radiola-med-ljus-010

Radiola var ett märke som LM Ericsson tillverkade. Det lät förtroendeingivande. När man slog på radion tändes ljuset bakom panelen med radiostationer från hela världen. Det var KV, MV och LV (kortvåg, mellanvåg och långvåg alltså). Men inget UKV (ultrakortvåg) eller FM som vi säger nu. Det kom först på femtiotalet. Tyvärr skulle det inte gå att lyssna på moderna radiokanaler.

Varde ljus

radiola-med-ljus-005

Stämningsbelysning

Till det inbyggda ljuset gick det inte att köpa nya glödlampor. De hade nån gammaldags bajonettfattning som ingen elaffär hade sett. Inte ens hos specialister på gamla radioapparater ute i Sundbyberg hade de reservdelar. Vad göra?

radiolagrejer-005

Jag köpte en modern ljusslinga på Kjell & Co. Den var avklippbar i lagom längd och hade självhäftande tejp på baksidan. Man kan t.o.m. ställa in färgen på ljuset. Inte alls dyr. Smidig lösning verkligen. Den kopplade jag till den gamla strömbrytaren på sidan. Då fick jag i alla fall användning för min nya lödkolv.

Den lille hemmalödaren.

Stockholm – Motala, Stockholm – Motala.

radiola-med-ljus-008

Synd att jag inte kunde få in Radio Luxemburg längre. Inte Hilversum heller trots att jag satte i en extra antenn. Det bara knastrade och lät svagt på nåt för mig okänt språk långt bortifrån. Radion var slut helt enkelt.

Jag fick ge upp

radiolagrejer-008

Nu var eftergiften för den moderna tiden total. Jag köpte en helt komplett Bluetooth-högtalare som det bara var att ansluta trådlöst till telefonen. Omedelbart strömmade skön musik med hygglig bas och diskant ut i rummet. Den gamla radion hade reducerats till en låda som skymmer tekniken.

radiola-inside-1

Här har vi den modena tekniken. Kompakthögtalaren bara ligger därinne. Till strömbrytaren har jag kopplat ett grenuttag där både belysningen och högtalarens laddare är instuckna. Inte så vintage kanske.

Vill du lyssna en snutt? Kolla Vintagemannen på Facebook. Klicka på länken.

Det blev rätt snyggt till slut.

radiola-2016-11-11-oliver-lindkvist-5

Detta fina foto är taget av Oliver Lindkvist (Mitt i…). Resten har jag tagit med mobilen.

Vintageradion är klar. Jordgloben är från mellankrigstiden. Böckerna med de vackra skinnbanden som den står på (kolla i alla inredningsreportage, jordglobar ska stå på böcker numera) är från 1934 och 1950.

Notera även det fina bokomslaget i läder. Ett sånt  hade alla på den tiden när inbundna böcker var dyra och folket köpte häftade böcker (pocketbokens föregångare). Inuti fodralet ligger den utsökta romanen Ormboet av Mauriac. Naturligtvis förstaupplagen på svenska från 1932.

Och självklart står alltihop på ett funkisbord från samma epok.

Ja, så fick du inblick i mitt nostalgiska radioprojekt. Nu strömmar i alla fall Glenn Miller och Andrew Sisters ut ur lådan. Och First Aid Kit. Och Pod-radio. Alla blir lurade och tror att det är på riktigt. – Vilket fint ljud det var i de gamla radioapparaterna, säger de.

Återstår då bara frågan vem man är som håller på såhär, om man är en nörd, connoisseur, snobb eller sprätt. Men det får vi reda ut nån annan gång.

 

 

 

Våra cykelkläder på Bike in Tweed 2016

bit-2016-09-24-5

2016 var ett år då vi körde på samma cyklar som 2015. Vintagemannen på sin ljusgröna Hermes 1944 och VintageQ på sin röda Crescent 1952. Förlåt att jag är så sen att rapportera. Från och med nu ska jag bli en bättre människa.

bike-in-tweed-2016-09-26b-001

New Look 2016: Plisserad kjol från 1953 köpt på Torget 11 i Åhus, och en dräktjacka från samma tid köpt på Old Touch. Hatten är ett lågprisfynd från en av de första vintagemässorna i Stockholm. Röda handskar från Lata Pigan.

bike-in-tweed-2016-005

Denna kostym, är som sydd på Savile Row år 1946, är ett av mina bättre inköp hos Alexander Marchesan. Linnevästen är ett riktigt billigt fynd från Stadsmissionen och slipsen är NOS och kommer från Old Touch. (Jag tror att de har några kvar.) Skorna är Alden Cordovan från Alexanders butik de också. Hatten är en ”Esdsers” som jag hittade i en damvintageaffär i Paris.

bike-in-tweed-2016-012

Det traditionella gruppfotot från Bike in Tweed i Stockholm den 24 september 2016. Det finns outfits som står ut i mängden.

Tack Jeanette Milde för de flesta av bilderna.