Vintagemannens mat har hittills ätit sig igenom fem årtionden med hjälp av Husmoderns köksalmanack. Oj, vad vi har lärt oss mycket och vilken variation det blivit på vardagsmiddagarna.
Nytt år betyder vardagsmiddagar från ett nytt årtionde. I år har vi bestämt oss för att äta 1960-talet.
Fast är 1960-talet egentligen ett eget matårtionde? Eller är det är mest en transportsträcka som under första delen är en förlängning av 1950-talets hemmafruideal för att sedan övergå till att bli en uppkörningssträcka för 1970-talets yrkeskvinna och nya ideal och vanor? Det är åtminstone den uppfattningen VintageQ får när hon bläddrar igenom 60-talets Köksalmanackor.
Råd fanns både till hemmafrun och den dubbelarbetande kvinnan 1967: Konsten att vara hemmafru och Hur många timmar tar hushållsarbetet?
Om det stämmer återstå att se. Vi hoppas att ni hänger med på och kommenterar vår sextiotalsresa.
Flyttlassen går till storstäderna
1960-talet är nog peak rekordåren. Alla kurvor pekade uppåt, även om uppgången mattades mot slutet av årtiondet. Tillväxten gav utrymme för utbyggnad av offentlig välfärd. Kanske var det omsättningsskatten som infördes 1960 som betalade för den utbyggnaden. Under årtiondet steg skatten i alla fall succesivt från 4,2% 1960 till 11,1% 1969.
Även hushållens inkomster och köpkraft steg. Dessutom var inflationen måttlig. Folk fick mer pengar över och köpte kylskåp, TV eller bil. Levnadsstandarden steg, men kostnaden för livsmedel tog fortfarande en relativt stor del av den hushållens disponibla inkomst, närmare bestämt 25%.
1950- & 60 talen är årtiondena när urbanisering & rationalisering sätter rejäl fart. Flyttlassen går från landsbygden och mindre tätorter till städerna och jobben. Brist på bostäder blir ett stort problem i de orter flyttlassen går till. 1964 beslutade Socialdemokraternas partikongress om det bostadsbyggnadsprogram som innebar att 100 000 bostäder per år skulle byggas mellan 1965 och 1975. Miljonprogrammet hade sett dagens ljus. Nya områden stadsplanernades och byggandet omfattade både höghus, låghus och småhus. Inte bara de stora höghusområden som mest kritiseras i debatten alltså.
Miljonprogrammet byggs på platser där det inte funnits bostäder tidigare. Resultatet av det och av att allt fler skaffar sig bil på 60-talet blir snabbköp och nya köpcentrum. De kommer att slå ut och ersätta de små butikerna; speceriaffär, mjölkaffär, köttaffär, fiskaffär, bageri, men också de små livsmedelshandlarna i äldre bostadsområden.
Mjölkaffärerna som försvann. Foto: Okänd fotograf / Örebro Stadsarkiv
Livsmedelsbutikerna förändras och de små butikerna med manuell betjäning får se sig besegrade av det nya – moderna och rationella snabbköp med självbetjäning. Och 1962 öppnades även Sveriges första stormarknad, Wessels, utanför Malmö.
fryst mat slår igenom
En nymodighet som som får sitt stora genombrott är djupfrysta livsmedel.
1945 lanserar Findus sina första djupfrysta produkter i form av spenat och bär, men det är under 1960-talet som djupfrysta produkter slår igenom stort. Sortimentet växer och kategorierna blir fler, tex djupfrysta wienerbröd & bullar. År 1960 såldes 21.000 ton djupfryst livsmedel. År 1970 var den siffran 112.000 ton. Frysdisken blir den nya ”konservhyllan”. Utvecklingen underlättades av 60-talets butiksomvandling och den tekniska utvecklingen av butikskylar.
1960-talet är också årtiondet när många hushåll har råd att köpa en egen frysbox. Att utvecklingen går snabbt märks i Husmoderns kökslamanack. 1967 tillkommer en fryboxsjournal längst bak i almanacken. Efter det för konserveringsjournalen en tynande tillvaro och 1974 slås den ihop med frysboxjournalen.
I köksalmanacken finns flera artiklar som propagerar för fördelarna med frysbox. 1963 under rubriken ”Djupfryst vecka, när mamma reser bort”. 1967 handlade det om att ”Frysbox i stan sparar tid och pengar”. I artikeln konstateras att det är lönsamt med en frysbox med argumenten att man kan planera bättre, utnyttja storköp och rationalisera sitt hushåll. Bara fördelar!
Att ta tillvara och frysa livsmedel hemma var en ny konserveringsteknik. Böcker i fryskonservering togs fram. Och i Husmoderns kökslamanack 1961 gick Djupfrysningsbyråns egen hemkonsulent igenom hur man skulle göra.
Hurra för plastförpackningar!
1960-talet är även plastens förlovade årtionde. Under 60-talet blev ALLT bättre och mer praktiskt med plast! Utflykten och festen blir enklare med engångsbestick av plast, engångsplastmuggar och så papptallrikar förstås.
Den klassiska picknickkorgen Taffel lanserades 1962. Den designades av Jan Trädgårdh och inte av Sigvard Bernadotte som det ofta står. Men han var anställd på dennes firma Bernadotte & Björn.
Även förpackningsindustrin revolutionerades med plastens intåg. 1965 lanserades det geniala smörgåsmargarinet Flora, margarinet som var mjukt och bredbart även när man tog det direkt från kylen. Dessutom var förpackningen genial. En supersnygg smörbytta i papper med plastad insida och ett plastlock. Klart att Flora blev en stor framgång. 1969 hade mejeriindustrin kommit ifatt när de lanserade Bregott.
Även mellanölet som lanserades 1965 kom i slutet av 1969 i en plastförpackning, Rigello. Miljöaspekterna lyftes fram i lanseringen och Rigello uppgavs vara den mest miljövänliga engångsförpackningen som till och med kunde konkurrera med reurglaset. Förpackningen blev ingen succé, men 1977 när mellanölet förbjöds blev Rigellon populär. På grund av sin låga vikt lämpade den sig vid inköp av större mängder och det var en fördel när svenskarna hamstrade mellanöl 1977.
Apropå plastförpackningar har VintageQ för sig att träbackarna för öl & läsk byttes ut till dito i plast någon gång i skarven mellan 1960- & 70-talet. Träbackarna överlevde som ställ för LP-skivor.
Även för schampo, disk- & rengöringsmedel bytte industrin till plastförpackningar.
Utvecklingen fortsatte och i början av 1970-talet förpackades t.o.m. ärtsoppan i en plastkorv.
Och dessutom slog kläder och textil i syntetmaterial igenom stort.
Ny enkelhet är ledordet
Under 1960-talet börjar etikettsregler upplevas som alltmer besvärande och ett hinder för att umgås över mat. Ska man prata om en mattrend så är det att lyfta fram det okonventionella och enkla sättet att umgås. 1950-talets krav på perfekta och piffiga middagar arrangerade av en hemmafru i världsklass blir omoderna. Istället vill man umgås på ett mer lättsamt och enklare sätt. Tips som legitimerar att man inte behöver bjuda enligt etikettens regler blir vanliga.
Häften som ”Läckra kvällsrätter”, ”Smörgåsar & smårätter” och ”Kom in på en öl och smörgås” är några exempel på det.
Även husmoderns Köksalmanack är är fulla av artiklar med tips på hur man bjuder på nya sätt. ”Välkomna på en smörgås”, ”Allt på en tallrik bjudning” och ”Bjud på buffé och låt gästerna servera sig själv” är några exempel
Bjud gästerna på middag i TV-soffan
1956 startade TV sändningar i Sverige. Efter den relativt sena introduktion av TV gick det snabbt. Världsmästerskapet i fotboll gick 1958 i Sverige och det skapade en rusning efter tv-apparater. Redan 1960 var Sverige det TV-tätaste landet i Europa näst efter Storbritannien. 1965 fanns det två miljoner licenser i landet och TV-nätet täckte drygt 95 % av landets yta och 1966 hade Sverige det TV-tätaste landet i världen näst efter USA. 1969 började TV2 att sända och ett år senare var det dags för reguljära färgtelevisions-sändningar.
Det är klart att denna utveckling påverkar hur vi äter och hur vi umgås. VintageQ gissar att TV-apparatens inträde i hemmet påverkade trenden att vilja umgås på ett mer lättsamt och enklare sätt. Grannarna kom inte över på middag längre, de kom över för att titta på TV och äta samtidigt.
1962 kom den klassiska termoskannan av Carl-Arne Breger i plast. Den fick sitt genombrott när folk förstod att man kunde sätta Melittafiltret ovanpå kannan och brygga direkt i den.
Matinspiratörer på modet
Om 50-talets matlagning påverkats av framsynta hushållslärare som Anna-Britt Agnsäter med Vår Kokbok (1951) blev 60-talet årtiondet då de tongivande matskribenterna var journalister och krögare.
Märit Huldt anställdes som matskribent på SvD 1955 och blev tidningen trogen till 1980. Under signaturen Hiram hade hon stort inflytande över matlagningen i de svenska hemmen. Hon personifierade både det enkla och det kontinentala köket. Hon gav ut många kokböcker som trycktes i stora upplagor.
Under 60-talet blev det 6 st böcker, bl a Hirams kokbok (1960), Hirams andra kokbok (1966) och Hirams vänners kokbok (1969)
Pernilla Thunberger började på DN 1937 och stannade till pensionen 1974. Hon skrev inte bara artiklar med matrecept utan granskade kritiskt allt som hade med mat att göra: livsmedelsindustrin, transporter, försäljningen av maten och så vidare. Ibland drev hon regelrätta kampanjer. En av dessa kampanjer resulterade 1971 i lagen som om föreskriver att alla livsmedel som erbjuds till försäljning ska vara märkta med förpackningsdatum och sista-förbrukningsmärkning.
restauratören och matinspiratören Tore Wretman
Tore Wretman var 1960-talets gigant inom matområdet . Redan under efterkrigstiden köpte han Riche, Operakällaren och Stallmästargården. 1945 startade han Teatergrillen som snabbt blev en av Sveriges hetaste restauranger. Kronjuvelen Operakällaren köpet han 1955, men den öppnades inte förrän 1961 efter en omfattande renovering och ombyggnad.
Tore Wretman utvecklade det svenska smörgåsbordet till vad det är idag. Fram till 1960-talets mitt hade smörgåsbordet varit en populär förrätt. Det ändrade Tore Wretman på. På Operakällaren och på Världsutställningen i New York 1964 presenterade han smörgåsbordet som en hel måltid i sig. Wretman förordade också att det skulle ätas i fem bestämda ”turer”, en tågordning som inte tidigare var känd.
Men Tore Wretman var även en inspiratör för vardagsmatlagarna. Redan på 1950-talet hade han i radio och TV undervisat Folke Olhagen – Novisen vid spisen – i enklare vardagsmatlagning. Han fortsatte under 60-talet att medverka i Husmorsfilmerna,
Med sitt sinne för gastronomi, skolningen i Frankrike i kombination med intresset för svensk husmanskost förvandlade och förädlade han det relativt ambitionslösa svenska köket och införde en mer kontinental standard och ambitionsnivå.
Tore Wretmans kokbok Svensk Husmanskost från 1967 är en klassiker.
Nu börjar DET NYA matåret
1960-talet är verkligen bryggan mellan 50-tal och 70-tal. Eftersom 50-talet är det absolut sämsta matårtiondet VintageQ lagat sig igenom och 70-talet ligger i topp tillsammans med 40-talet är det, med skräckblandad förtjusning, hon nu tar sig an 1960-talets mat. Vad kommer vi att äta och hur kommer det här att smaka? VintageQ gissar att det blir mycket djupfrysta råvaror, mycket tillagning i ugn, ett och annat smörgåsbord, nyfikenhet på nya kryddor, husmanskost och så massor av nyenkel festmat.
Nu återstår det bara att börja laga mat. Hej Husmoderns Köksalmanack 1960 – 1969 och välkommen in i mitt liv! Nu kör vi!
VintageQ i en sömmerskesydd dräkt med tillhörande hatt från tidigt 60-tal. Då var Jackie Kennedy den stora stilikonen. Vintagemannen har en skräddarsydd kostym med väst från 1965. I TV och på bio var Helgonet och James Bond stora idoler. 
Den här kostymen har sytts till en svensk direktör på skrädderiet hos MEA på Norrmalmstorg. Det står i etiketten att den levererades i februari 1965. Ett lätt och behagligt tyg. Knappar för hängslen i byxorna. Bomullsfickor. Handsydda knapphål. Rymlig sömsmån ifall den behöver läggas ut. Skräddarkonsten står fortfarande högt i kurs.
En konfektionskostym från slutet av 60-talet. En kvalitetsprodukt från Junex. Klädda knappar och fortfarande handpikerade slag. Men det är en nylon i fickorna och här finns inga hängselknappar, bara hällor för bältet. Slipsen är en kul variant i Trevira, med små knappar på. Bröstficksnäsduken är fusk. Det var vanligt att det följde med en pappskiva med små tygflikar på. Sen kunde man vika pappskivan till lagom höjd i bröstfickan. 
Det op-mönstrade tyget i bakgrunden är av Verner Panton. Tyget i VintageQs klänning är av en mer anonym formgivare. På fötterna har hon ett par s.k. Courège-stövlar. De var omåttligt populära kring mitten av decenniet. Herrhatten föll helt ut modet den här tiden. En smalbrättad s.k. pork pie hör till hatthistoriens dödsryckningar.
Nu börjar den formella herrklädseln vika. Såhär kunde en lärare eller reklamtecknare se ut på jobbet. Den obligatoriska kavajen ersattes av tröjor, koftor och jackor. Och nylonskjorta med tab-krage var verkligen hett. Slipsarna var smala. En hemvävd eller stickad slöjdlärarslips drar också ner det formella intrycket. 
Notera mockadetaljerna på Higgins-koftan. Vi brydde oss ännu inte om miljön. Rachel Carsons Tyst vår kom redan 1962, men det dröjde till 70-talet innan miljörörelsen tog ordentlig fart.
Trikåklänning från Katja of Sweden 1966. Här är det fortfarande ylle i klänningen. 
Den bekväma stilen fortsätter att ta marknadsandelar, här i form av polotröja i bomullstrikå. När TV2 kom 1969 bar reportrarna i Rapport polotröjor, medan man fortfarande hade skjorta och slips i Aktuellt i TV1. Vänstervridning – hojtade de konservativa.
Egentligen var det här inte en utställning om kläder i första hand, utan lika mycket om vackra designtyger från fyrtiotalet till sjuttiotalet.
Vill du köpa några av mässaffischerna så vänd dig till Lata Pigan.
Dom säger att jag påminner mer om Bertram Cooper än Roger Sterling. Så jag får väl ta av mig skorna och gå i strumplästen då.
Vintagemannen 