Julbordets fröjder krisåren 1941 och 2020

Vad måste finnas på ett julbord? Hur såg julbordet ut under krigsåren 1939-45 och vad åt vi den här kristidsjulen 2020? I Historieätarnas avsnitt om Beredskapstiden bestod det magra julbordet av ansjovis, sardiner, kryddsill, matjessill, sylta, falsk leverpastej gjord på fisklever och julskinkan av grävling(!). Och så lutfisk med vitsås, ärtor och potatis. Kan det verkligen stämma att julbordet var så påvert och ersättningsprodukterna så udda? Häng med Vintagemannens mat som dyker ner i Husmoderns köksalmanack och Vår Kokbok för att kolla vad som rimligen borde ha funnits på julbordet under kristidsåren.

Före kriget var julbordet överdådigt

Ur Prinsessornas kokbok 1934

Stora Kokboken utkom 1940. I den finns förslag på helgmatsedlar. Julens matsedel är så omfattande att kokboksförfattaren ber oss notera att den är komponerad 1939, dvs före krigsutbrottet. På julafton äter man: smör och flera sorters bröd, olika sorters ost bland dem edamerost, sill- & ansjovisinläggningar eller sillsallad, tomater, dopp-i-grytan och sedan typiska julsmörgårdsbordsrätter efter fritt val tex: kokt saltat kött, pressylta eller julsylta, kalvsylta, medvurst, leverpastej, fläskkorv, bräckkorv, potatiskorv, risgrynskorv, grisfötter, kallt revbensspjäll, kokt rökt svinhuvud, griljerad skinka, kokt potatis, kokta grönsaker, kålsallad, inlagda rödbetor, senap och äppelmos. Och efter det kaffe med dopp. Till lunchen alltså,

Till middag är det 3-rätters som börjar med ett urval av lunchens julbordsrätter, fortsätter med lutfisk med skirat smör, vitsås eller skånsk senapssås, ärtor och potatis. Och efter det risgrynsgröt eller smörbakelser.

På juldagen äter man julbordsrester till lunch och till middag en trerätters bestående av soppa, skinkstek eller stekt fågel och slutligen pudding, glass eller någon finare smörtårta till efterrätt. VintageQ blir mätt bara av att skriva om maten!

sen kom svångremstider

Det kom ut broschyrer och tipsböcker om hur man skulle få till mathållningen under de ransonerade krigsåren.

Med kriget kom ransoneringen. Först ut var kaffe & te som ransonerades från slutet av mars 1940. Efter det gick det fort och till sommaren 1941 var det mesta ransonerat. Åren 1942-43 var läget kärvt och tilldelningen som lägst. Samtidigt var svartabörshandeln omfattande och allmänt spridd. Speciellt blommade den upp före julhelgen. Det konstaterar Johnny Wijk i sin avhandling från 1992. Under kriget var en av Livsmedelskommissionens (LK) uppgifter att hålla koll på och bedöma hur omfattande svartabörshandeln var. För att få en uppfattning om hur många grisar som plockades undan för ”husbehov” jämförde LK statistik på hur många suggor som blivit betäckta med statistik på hur många slaktfärdiga grisar som sedan rapporterades in i systemet. I slutet av 1942 konstaterade LK att under 1940-42 hade så mycket som 569 000 grisar försvunnit. Som jämförelse så slaktades det officiellt ca 1 miljon grisar år 1941. Så nog fanns det julskinka att köpa för den som hade råd. Säkert var det också många som, precis som VintageQs mormor, hade ”släktingar på landet” som de fick skinka av till jul. Men om man inte hade vare sig pengar eller släktingar vad gjorde man då? Husmoderns köksalmanack föreslår åren 1943-45 att skinkan kan ersättas med äppelspäckad kanin. Så var grävlingen kommer från är för VintageQ ett mysterium. Kaninkött föreslås för övrigt även som ersättnings- eller utdrygningskött i syltor.

En guldgruva när en livsmedelskris slår till nästa gång

1942 kom Stora Kokboken med en Kristidsnyckel – ett tillägg till kokboken som visar på hur man kan byta ut ingredienser och dra ner råvarumängder för att anpassa recepten till rådande läge. Kristidsnyckeln har även en hel del nya kristidsanpassade recept och är verkligen guld värd. I Kristidsnyckeln står det tex att när man gör leverpastej så kan man ersätta svinlevern med ”samma mängd av kalv-, ox-, får-, häst, älg- eller rådjurslever eller lever av hare eller kanin”. Med så många alternativ är det svårt att förstå varför en husmor skulle välja fisklever för att baka leverpastej.

Om man får konsistensen rätt är lutfisk en underskattad delikatess.

Hur är det då med julaftonens middag lutfisken? Jodå den finns med som huvudrätt i Husmoderns kökslamanack alla kristidsåren. 1940 och 1941 serveras den med smörsås men från 1942 är smörsåsen utbytt mot mjölksås. 1944 och 1945 föreslås saltad fisk som alternativ till lutfisken. Och efter lutfisken äter man risgrynsgröt med mjölk under hela kriget.

Julaftonsmat som 1941

Husmoderns köksalmanack kan man lita på. 1941 föreslår den menyn ovan för den 24 december. Faktiskt ganska lagom både för figuren och hälsan.

För kristidsåret 2020 väljer Vintagemannens mat att äta som 1941. Vi är inte så sugna på alternativen kanin eller saltad fisk som dyker upp från och med 1943, utan tycker att det här förslaget ser smaskens ut.

Inget stort julbord alltså, men det känns som mycket mat på en dag i alla fall. Vi har ju dessutom kvar av både saffransbröd, pepparkakor och fruktkaka som bakades till första advent. Så för att få njuta länge av 1941 års julbord delar vi upp ätandet på 3 dagar; Dopp i grytan med tillbehör på julafton, ”smör, bröd, ost, julsylta m.m” och risgrynsgröt med mjölk på juldagen och slutligen lutfisk på annandagen. Kanske ett hälsotips för nutidens människor att haka på.

Dopp i grytan på julafton

Dopp i grytan har lång tradition. På gods och gårdar bjöd husbondfolket all sin personal/tjänstefolk på dopp i grytan mitt på julafton och delade ut julklappar till alla.

Likt sin mormor har VintageQ tagit sig ut på den Österlenska slätten och införskaffat julskinka, julkorv, prinskorv och leverpastej som för att utmana smaklökarna är gjord på lammlever.

juldagens skinksmörgås och risgrynsgröt

Det kan tyckas lite att äta gröt till middag. Men ska man hålla formen och må bra under hela julen så räcker det gott. Det blir ju ändå en hel del lussekatter, pepparkakor, nötter, kolor och knäck sådana här dagar.

Lutfisk på annandagen

Lutfisk är egentligen fastemat som hör adventstiden till. Så det ska ätas före jul med kulmen på själva julafton. Det stora festliga julbordet ska man egentligen inte smälla av förrän när frälsaren är född, dvs på juldagen. Här har den svenska traditionen nog gått lite vilse. Vi äter julbord hela december.

snart är det final för krisåret 2020

God jul på er allihopa och Gott nytt 2021

Nu laddar Vintagemannens mat om för Nyårsafton. Till nyår vi ätit mat från krisåren 1940-45 minst en gång i veckan under pandemi- och krisåret 2020. Det har varit ett osedvanligt gott och lärorikt år. Som en extra bonus har matkostnaderna sjunkit med ca 10 % jämfört med 2019. Ja, egentligen har matkostnaderna minskat ännu mer eftersom vi under 2020 har ätit betydligt fler middagar och luncher hemma än tidigare år.

Efter all den goda maten börjar hårdare tider

Man kan inte träna bort kilon. Det enda som funkar är att äta lagom mycket. Men eftersom muskler bränner fler kalorier än fett så är det bara att hugga i. Ge mig en kvart om dagen…

Du följer väl Vintagemannens mat och våra äventyr i sociala medier? Både Vintagemannensmat, VintageQvinnan och Vintagemannen finns på Instagram och Facebook. Vi ses där.

Adventskaffe i kristid

Varje familj har sina favoriter till advent och jul. I VintageQs familj var det tradition att äta saffransbröd, fruktkaka och pepparkakor till första advents-kaffet.

Under andra världskriget gällde det att anpassa familjerecepten och att ha sparat kryddor och ransonerade ingredienser under året för att kunna baka. Saffransbröd och pepparkakor var lyx. Utöver smör, socker, ägg och mjöl var kryddor hårt ransonerade. 1943 t ex var den totala kryddransonen ynka 60 gram per person och år (tänk 1½ kryddburk). Till jul blev det ibland extra tilldelning, 1944 var den extra jultilldelningen 20 gram. Kristidsåret 2020 är det de personliga mötena och kramarna som är hårt ransonerade. Ingredienserna till adventsbaket är, tack och lov, enkla att få tag på.

Vintagemannens mat dyker ner i familjerecepten och i kristidsrecepten. Häng med på en smakresa i adventstid.

Pepparkakor i oändliga varianter

Även barn vill baka pepparkakor. Den här broschyren heter ”Per och Pia på hushållskurs” är från ICA-förlaget 1951.

”Varje husmor brukar ha sitt speciella recept som hon gärna håller på och vill vara ensam om. Till julen plockar hon fram detta sitt noga bevarade ”mormorsrecept” och med doften av de nygräddade pepparkakorna kommer julstämningen”. Så inleds avsnittet om pepparkakor i ”Sju sorters kakor”, tryckt 1952. Just pepparkakor tycks vara den kaka i julbaket där variationerna är som störst. Recept är många. Kryddningen varieras i det oändliga. Vanligaste kryddorna är kanel, nejlika och ingefära. Men även pomerans, kardemumma, kryddpeppar, cederolja och en skvätt konjak förekommer. Även moderna kok- och bakböcker har flera olika recept på pepparkakor att välja på. I senaste upplagan av Sju sorters kakor från 2017 finns 5 olika recept på pepparkakor. I äldre böcker och broschyrer pratar vi mer än 15 olika recept.

I VintageQs familj bakar vi Freds pepparkakor. Fred var en sjöman från Göteborg som på 1940-talet överantvardade sin mammas recept till min familj. Inga pepparkakor är så goda som de. De innehåller massor av smör och mängden kryddor (ingefära, kanel och nejlikor) är väl tilltagen. Utöver Freds pepparkakor har VintageQ till den här adventshelgen även bakat kristidspepparkakor. Recept kommer från Stora Kokbokens Kristidsnyckel som utkom 1942. Jämfört med Freds är mängden smör en tredjedel och kryddmängden hälften. För övriga ingredienser är proportionerna de samma.

När första ljuset brinner 
står julens dörr på glänt
och alla barnen glädjas
att fira få advent
Krigstid överst och Fred underst. Båda är jättegoda. Kriskakorna är inte lika söta och påminner lite om Skånepepparkakor i smaken. Ska bli kul att prova dem till ädelost.

det finns bara två Saffransbröd

Om alla familjer har sitt eget recept på pepparkakor är det precis tvärt om med saffransbröden. Receptet är i stort sett identiskt i en bok från 1931 och en från 2017. Den enda nymodigheten kom i slutet av 1980-talet. Arla lanserade kvarg under varumärket Kesella 1985 och några år senare kom lussekattrecept med Kesella, där kvargens roll var att göra brödet saftigare.

När det gäller saffransbröd i kristid handlar Kristidsnyckelns vägledning om att utgå från det traditionella receptet och så ERSÄTTA. Mjölken ersätts med en 50/50 blandning av mjölk och vatten. Ägget byts ut mot äggpulver eller äggersättning, saffranet byts ut mot ersättningsmedel, mängden smör minskas och en del ersätts med olja, en del av sockret ersätts med sötningsmedel. Det låter inte gott, så VintageQ lämnar walk over. Det blir traditionella bullar!

Ser du stjärnan till vänster om 801. Den betyder ”Receptet har blivit särskilt omtyckt av eleverna på Jenny Åkerströms Hushållsskola”. Undra på det, med så mycket smör och socker, mandel och russin. Det ska bli spännande att smaka.

Fruktkakan ska vara fullmatad med smak

Slutligen kommer vi till Fruktkakan. Där är det Evys recept som gäller. Evy är VintagQs mamma. Receptet liknar en Engelsk fruktkaka och är inget kristidsrecept direkt. Det innehåller mycket smör och massor av godsaker. En kaka som blir bättre om den får ligga och vila några dagar innan man börjar äta den.

Evys fruktkaka lät sig svårligen bakas under kriget. Stora Koksbokens Kristidsnyckel utkom våren 1942. Kristidsnyckelns förslag innehåller strösocker, vatten, bakpulver och vetemjöl och drygt 100 gr av blandningen syltade apelsinskal, fikon och russin. Även den ska provbakas och provsmakas.

Den övre fruktkakan är Evys recept som är fullmatat med go´saker. Till vår stora häpnad var kristidkakan nederst mycket god den också. Trots att smöret var uteslutet, äggen saknades och mängden godsaker betydligt mindre. Ära till dem som skrev Stora Kokbokens Kristidsnyckel. De visste hur man skapar goda bakverk på nästan ingenting.

Adventskaffe med önskelista

När kakorna väl är bakade kommer vi till det bästa, nämligen kaffet. I år blir vi ovanligt få vid kaffebordet, men det hindrar inte att man dukar fint och börjar nedräkningen till jul. I VintageQs barndom var det dagen då man skrev önskelista till tomten. Men VintageQ har också deltagit i en familjetradition där första advent var dagen då alla gjorde smällkarameller av silkespapper att så småningom hänga i granen.

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla barnen glädjas att fira få advent

Vintagemannens mat firar snart 1 år

Årets julglögg från Blossa provsmakas. Vi kan konstatera att vi är bättre på saffranssmak än vad de är.

Du vet väl att Vintagemannens mat, som startade i januari 2019, uppdateras mycket oftare på Instagram och Facebook? Följ oss gärna där.

Och det som blir över gör man skorpor av. Då kan man njuta av julsmaken länge, länge…

Gåsmiddag med förhinder

”En gås bör helst icke vara mer än ett år gammal, sedan blir den alldeles för fet. Den är som all ungdom jämn och slät i skinnet, ”gåshuden” är tydligt markerad med regelbundna rutor.” Så står det i Kokfrun från 1937. När gåsen väl är inhandlad ska den förberedas genom att hängas i en veckas tid, tvättas väl, torkas och sedan fyllas med äpplen, sviskon eller med några ansjovisar. Sen kan tillagningen börja….

Vi skulle egentligen ha varit på gåsmiddag på Karlaby Kro på Österlen tillsammans med goda vänner den här helgen. Men det var nåt som kom emellan. Det hindrar dock inte Vintagemannen och VintageQ att ställa till med gåsamiddag hemma. I full ornat.

Med en kokfru går det enkelt att tillaga en gås.

I Husmoderns Köksalmanack årgång 1937 får vi även veta att man inte ska köpa en gås vägande mindre än 5 kg eftersom den smälter ihop vid stekning och inte räcker så långt som den lovar.

I Husmoderns köksalmanack 1933 lär vi oss att bereda fågeln.

Den late Vintagemannen

Att tillaga gås tycker Vintagemannens mat verkar både tidskrävande och krångligt. Så i brist på kokfru uppsöktes Fågel & Viltspecialisten B. Anderssons Eftr. i Östermalmshallen för att inhandla färdigstekt fågel med tillbehör.

Skål och välkommen!

Gås är ju som bekant en fet fågel. I Köksalmanackan läser vi att det vid en gåsmiddag är särskilt lämpligt att börja med en cocktail – eller snaps för de herrar som så önska – och till det något lätt tilltugg. Det tycker Vintagemannen är en utmärkt idé.

Den blodtörstige Vintagemannen vill ha svartsoppa.

Vill man inte äta soppa på gåsblod föreslår Köksalmanackan Rysk soppa, som enligt receptet lagas av buljong, inlagda rödbetor och lite rökt skinka. Till svartsoppan serveras ”kråsen högt upplagt på ett fat med en krans runt omkring av äpplen, katrinplommon och russin”. Krås tillagas på allt som blir över på gåsen, dvs hjärta, kräva, fötter och så den viktigaste ingrediensen – levern. Smeten fylls i skinnet från gåshalsarna varefter ”öppningarna sys väl ihop”. Sen kokas hela härligheten till korv. Som ett alternativ till krås föreslår Husmoderns Köksalmanack prinskorv för de gäster som väljer Rysk soppa istället för Svartsoppa.

Sen flög gåsen in

Huvudnumret en sån här kväll är naturligtvis gåsen. Hen serveras med rödkål, potatis, brysselkål och äpple. Och så en mustig sås. Smaskens. Honnör för Östermalmshallen, men vi erkänner att riktigt hemlagat är festligare än färdigköpt.

Proppmätta och nöjda. Men det finns alltid en efterrättsmage med plats för mer.

Gåsmiddagen avslutades traditionsenligt med skånsk äppelkaka.

VintageQ upprätthåller sina traditioner

VintageQ har under uppväxten festat på gås med sås och krås mer än en gång. Såhär såg 1964 års upplaga av den storslagna festen ut.

Varför äter vi gås till Mårten?

”Menyn till Mårtensfirandet har varierat genom seklen. Danskarna och därmed skåningarna var på 1400-talet först med att anamma Mårtensfirandet från kontinenten. Menyn bestod av lutfisk och avslutningsvis risgrynsgröt. Det var först vid mitten av 1800-talet som Skånes allmoge började äta stekt gås till Mårten. Den klassiska skånska gåsmenyn skapades på restaurang Piperska muren i Stockholm i början av 1850-talet. Svartsoppa, stekt gås och äppelkaka eller spettkaka. Äldsta receptet på så kallad skånsk äppelkaka kommer från Cajsa Warg, från mitten på 1700-talet. ”

Detta skrev Marloes Öhrnell i sin blogg Smakminnen. Läs gärna vidare om Mårten Gås där. Då får du veta allt om den gode romerske soldaten som blev munk och när han skulle väljas till biskop sprang och gömde sig bland gässen. Men dom kacklade… Och resten är historia, som det heter.

Tack för att du läst ända hit. Vill du veta mer om vad Vintagemannen och VintageQvinnan håller på med kan du följa oss både på Instagram och Facebook. Där händer det grejer nästan varje dag. Vi ses!

Vintagemannen vältrar sig vällustigt i vardagen

Tre kvartal in i experimentet Vintagemannens Mat har matlagningen blivit mer än att testa hur maten smakade under krigsåren 1940-45. Experimentet startade försiktigt vid årsskiftet med att vi började laga en middag i veckan taget från Husmoderns Köksalmanack från krigsåren. Nu har det vuxit till något betydligt godare som definitivt ändrat vår inställning till kristidsmat och till mat överhuvud taget. Mersmak är bara förnamnet.

God, godare, godast

Kristidsmat ÄR god mat. Vi har lagat middagar, konserverat, tagit tillvara, bakat och jämfört med moderna produkter i blindtester. Av alla de fyrtiotre middagar vi hittills ätit är det högst fem som inte smakat gott. Nej, ni behöver inte laga 1943 års recept på tomatsoppa med makaroner, men vi kan verkligen rekommendera att ni provar receptet från 1942 på torskfilé Paysenne eller testar sås á la Tom.

En guldgruva och källa till inspiration från 1933 till idag. Här finns dagliga middagstips.

Vi har varit återhållsamma med att bjuda familj och vänner på kristidsmat. Vi vill inte riskera att vännerna ska tycka att vi blivit knäppa som bara bjuder på äcklig mat från Historieätarna. Men ibland gör vi undantag. För inte så länge sedan bjöd vi på en av våra enklaste efterrätter från kristiden; hemgjort äppelmos med gräddmjölk, toppat med lite skorpsmulor. Total succé! Och när vi utsatte sönerna med familjer för sockerkaksprovning fick kristidssockerkakorna omdömet ”en modern utveckling av sockerkaka till en lite nyttigare variant som kräver att man tuggar”.

corona har gjort oss till riktiga picknick-proffs

Bästa vägkrogen ligger oftast längs ”Gamla vägen”, t ex Riksettan.
Kristidsköttbullar med havregryn

Vintagemannen har alltid varit svag för att åka ”gamla vägen” och att ha matsäck med sig. Covid-19 har tagit uteätandet till en ny nivå. Kristidens förslag på picknickmat slår definitivt nutidens. Vill du testa själv? Kolla blogginläggen ”Dryga ut matkassan & ransoneringskupongerna med potatisbröd & krigssmör” eller ”Sommartid är picknicktid”. Där får du Vintagemannens bästa tips.

Konservera sommaren. Hemgjort är godast.

Det var plommonår i år

Under året har vi testat och jämfört hemlagat med fabrikstillverkat; äppelmos, lingonsylt, nyponsoppa, maränger, mandelbiskvier, marsipan och en del annat . När det kommer till konserver och inläggningar kan vi konstatera att hemlagat är godast. Utan jämförelse. Hemligheten stavas mer råvara, mindre socker och matigare konsistens. Förutom mer råvara behövs också tid. I dessa C-19 tider behöver det inte nödvändigtvis vara ett problem när aktiviteter och äventyr blir inställda. Då kan en dag med konservburkarna bli ett helt äventyr.

Det finns inga rester

Allt som blir över blir automatiskt en ingrediens in i en ny maträtt. Vi tillhör inte surdegsbakarna, men gissar att kristidsmatlagning är ungefär som att baka med surdeg. Man får se till att spara lite av den gamla, för att den nya man lagar ska få en riktigt smarrig ingrediens. Dessutom funkar rester som halvfabrikat – de spar tid när man lagar till den nya rätten. Det sättet att tänka har verkligen påverkat all vår matlagning.

vardagen blir fest

Vintagemannens mat har fått oss att kliva utanför våra gamla mathjulspår. Resultatet är att middagarna har blivit mer varierade. Genom att hämta middagsrecepten från 75 år gamla Husmoderns Köksalmanack har vi provat många maträtter vi aldrig nånsin skulle ha testat. Recepten skulle vi aldrig ha hittat och hade vi mot förmodan gjort det hade vi ratat dem för att de inte verkar jättespännande. Och för att alla inspirerande färgbilder saknas. Vår förutfattade mening om äldre mat som tråkig och grå mat har verkligen kommit på skam. Det mesta har varit Smaskens! Dessutom följer recepten årstiderna, så att det alltid är enkelt att hitta råvarorna, vilket ger en naturlig variationen och omväxling.

Norsk havrepudding, en riktig hit, som ingen norrman hört talas om.

Efterrätten har säkert också bidragit till att göra middagarna till en fest. En kristidsmiddag består av både huvudrätt och efterrätt!

Bra för magen och bra för plånboken

Följer man receptet blir man mätt och portionerna blir lagom stora. Inte såna där jätteportioner som idag. Det är bra för både magen och vikten. Att följa receptet är även bra för plånboken.

Hållbarhet byggd på lust och fåfänga.

Troligen har vårt klimatavtryck minskat och idag köper vi betydligt mer svenskodlat. Något som inte var ett mål i sig, utan som blev ett resultat. För du kommer väl ihåg Vintagemannens slogan; Hållbarhet byggd på lust och fåfänga.

Kristidsfest för en sjuttioåring

Den 3 oktober fyllde Vintagemannen riskgrupp. När han föddes 1950, på den gamle kungens tid, var kaffe fortfarande ransonerat. Så Vintagemannens mat firade genom att laga en hemmamiddag de Luxe med kristidsförtecken. För visst hade man fest även under krisåren. Folk fortsatte ju att fylla jämt, gifta sig och hitta på alla möjliga anledningar till att fira.

Hur firar man en vintageman?

Det enklaste hade varit att beställa bord på en av Stockholms bättre krogar. Operakällaren är Vintagemannens favorit. Ett krogbesök under kristid krävde framförallt en fet plånbok, men inte så mycket ransoneringskuponger. Vid ”enstaka måltider” på en restaurang behövde man endast lämna kuponger för viktigare ransonerade livsmedel. Restaurangkort med lägre valörer än vanliga livsmedelkuponger bytte man till sig på krogen i utbyte mot vanliga inköpskuponger.

På krogen kunde man laga till fantastiska kupongfria middagar. I Beredskapsmuseets kristidskokbok berättas t ex om den kupongfria bröllopsmiddagen på Grand Hotel i Helsingborg när Solweig och Jacob gifte sig i juni 1943. Menyn bestod av : Delikatessandwiches, Klar vårsoppa, Rökt lax med spenat och ägg, Stekt kyckling med salader och slutligen Jordgubbar med glass och grädde. Men smakar det så kostar det; bröllopsmenyn kostade 21 kr per kuvert, exklusive drycker. Som jämförelse tjänade en ingenjör år 1943 cirka 650 kr/mån och en butiksanställd ungefär 300 kr/mån.

En socialt distanserad lyxmiddag

Eftersom Vintagemannen skulle fylla riskgrupp valde vi bort krogen och satsade på en socialt distanserad ”middag deluxe” hemma istället. En middag som är lyxig, smakar smaskens och som är en blandning av inhemska råvaror, ransonerat och oransonerat. Helt enkelt en fin middag som hade varit möjlig att få till under kristidsåren för den som hade de ekonomiska resurserna.

Selleribottnar med svamp, spenat & tryffel. Smaskens! Det vill jag ha, sa Vintagemannen.

Husmoderns köksalmanack står som vanligt för inspirationen. Under rubriken ”Den bästa middag jag ätit” berättar Vera von Kraemer i Husmoderns Köksalmanack 1940 om en ljuvlig middag bestående av:

  • Ostron
  • Buljong med rädisor, purjo och blomkål och petit chouxer med ostmassa
  • Rökt kalvsadel med ris och Khans gurkor
  • Selleribottnar med svamp, spenat & tryffel
  • Persikor med sockerlag spetsad med grön curacao & lite kronbrännvin
  • Te

En spännande meny som blandar både ransonerat och oransonerat , dyra och billiga råvaror. Och där man väljer att hoppa över kaffet och bjuder på te istället.

Leka med elden

Festligare än såhär blir det väl inte?

Även i förslagen till veckomatsedlar finns söndagsmiddagar och andra finare helgmiddagar. Söndagen den 4 oktober 1942 föreslår almanackan tex ”Flamberad oxfilé med grönsaker och potatis”.

Sitt vackert

Att duka med vackert porslin och att lägga upp maten konstfullt är också tips på hur man piffar upp måltiden under ransoneringstiden. Det tipset kostar inte pengar, så vi slog på stort och valde silver och diamant genomgående. Glasen från Skruf heter Koh-i-noor och lanserades på 1930-talet.

Silver och diamant i skönt sällskap

Meny för Vinategemannens jubelmiddag

Så, vad åt vi då till middag lördagen den 3 oktober 2020?

  • Snittar med gåslever och till det lite äpplekompott
  • Selleribottnar med svamp, spenat & tryffel
  • Flamberad oxfilé med svampsås och grönsaker
  • Ostar
  • Kaffe & Nötchokladrutor

Konserverad gås- och anklever importerades under kriget från Ungern av Mellaneuropeiska Handelsbolaget. Det var i den firman som Raoul Wallenberg fick jobb 1941 och det var det arbetet och hans resor till Ungern i tjänsten som var täckmantel för det som så småningom utvecklades till något helt annat.

Selleribottnarna, ja de är från receptet för den middag Vera von Kraemer berättar om under rubriken ”Den bästa middagen jag ätit”. Fast här har VintageQ bytt ut champinjonerna mot Karl Johansvamp. Tryffel gör det superlyxigt!

Flamberad tournedos med svampsås är vår egen variant på middagsförslaget från den 4 oktober 1942. 150 gram svenskt kött av bästa kvalité per portion ligger inom ramen för veckoransonen för kött under hela kriget, även om det under de snålaste åren innebär att vi blir vegetarianer eller fiskätare under resten av veckan. Såsen fick smak av lök, Karl Johansvamp, salt, vitpeppar och nyponsherry och inget annat. Smörstekning och kaffegrädde bär smakerna långt. Grönsakerna är lokalodlade.

Osten är inte svensk, utan dansk. Idag finns flera svenska små mejerier som gör gudomligt god dessertost, men idag blev det danskt på tallriken. En liten ostbit efter maten är en av Vintagemannens njutningar som han helst inte avstår ifrån.

Det fick räcka med kaffe och kaka som dessert

De 12 gram kakao som Nötchokladrutorna innehåller föranledde en tur till svarta börsen för inköp, faktiskt ända fram till andra halvan av 1948 då ransoneringen upphörde. Men vad gör man inte för en jubilar? Nötchokladrutor är Vintagemannens favoritkakor. En klassiker som fanns med redan i Hemmets stora bakbok från 1931.

På det hela taget – en mycket lyckad afton.

Du följer väl Vintagemannen och Vintagemannens mat på Instagram och Facebook? Där uppdaterar vi lite oftare än här. Väl mött!

Besök Batteri Hälsingborg – beredskapsmuseet med både kanoner och kaffesurr

I vår jakt på ransonerad mat under krigsåren hamnade vi rakt ner i en kustartilleribunker vid Öresund – Batteri Hälsingborg. Det blev dock ingen kanonmat, men väl ett kanonintressant besök på Beredskapsmuseet på Djuramossa. Marie Andrée, som driver museet med sin familj, utförde förra hösten ett experiment där hon åt ransonerad krigstidsmat en hel månad och följde ransoneringen noga. Vi följde hennes Facebook-sida ”Kristidsmat på riktigt” och blev inspirerade. När Marie utlyste en tävling som gick ut på att komponera sju middagar á 4 portioner på max 10 råvaror gick VintageQ loss. Resultatet kan du läsa om i vår bloggpost. Kan 215 kr räcka till 7 middagar för 4 personer?

Under hela 2020 äter vi en ransonerad beredskapsmiddag en gång i veckan och bloggar om det. Men det vet du väl redan.

Men denna bloggpost ska ju handla om museet och deras utställningar.

Batteri Hälsingborg var en viktig del av Per-Albin-Linjen runt Skånes kust

Djuramossa var en topphemlig kustartillerianläggning några kilometer upp från Öresunds smalaste del vid Viken norr om Hälsingborg. Härifrån skulle man kunna kontrollera hela inloppet till Östersjön och även skjuta in i Danmark om det behövdes. Slottet Kronoborg användes av tyskarna som förläggning, så om vi blivit anfallna hade det bara blivit grus kvar av Hamlets slott.

Här uppe på mossen byggdes fyra stora batterier för de jättelika kanonerna samt bunkrar för ledningscentral, luftvärn och baracker för alla soldater som krävdes för att hålla anläggningen igång. Man lyckades bygga upp hela kanonmaskineriet på två månader. Det var ju den 9 april 1940 som tyskarna ockuperade Danmark och Norge och då blev det en jädrans fart. Redan den 5 juni 1940 provsköt man kanonerna första gången. Anläggningen provsköts sista gången på 1980-talet och stängdes helt 1990. Kalla kriget var slut.

En fullmatad utställning om den militära beredskapen

Museet består inte bara av en kanon och en bunker, utan man har sedan öppnandet 1997 samlat på sig en imponerande samling av vapen, uniformer, militärfordon och allsköns militärt material och saker från beredskapsåren. Vintagemannen var nog aldrig nån riktig ”stridis”, men igenkänningsfaktorn från lumpartiden var hög.

AKTUELL UTSTÄLLNING OM KVINNOR OCH MAT UNDER BEREDSKAPsåren

Men det finns inte bara militära grejor. I år har man en utställning om kvinnorna under kriget och om den ransonerade kristidsmaten. Det var ju det som lockat oss dit.

Tänk att Folk inte vågar prova kristidsmat

Vi hade vissa förhoppningar på att få äta ransonerad beredskapsmat när vi var där. Men hör och häpna, folk vill inte ha det. Museets lilla cafe har försökt att servera ”Veckans ranson”, det var en silltallrik, men den sålde inte. Då bytte de namn till ”Silltallrik” och då fick den plötsligt en strykande åtgång. Går man inte på museum för att få en upplevelse? Så serveringens disk är numera full av tråktraditionell kaféföda; bullar, mackor, chokladbollar och dammsugare. Men vi VILLE HA kristidsmat. Då dök Marie ner i frysen och tinade upp några kristidsmuffins. – Vi vill ha kaffesurr också, sa vi. Och det var lättare. Det finns nån slags pulverkaffe gjort på cikoria att köpa på nätet. Så det blev lite beredskapsfika i alla fall. Att det ska vara så svårt.

Vad Får man göra med en svensk tiger?

Museet äger numera upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Den är idag en del av deras logotyp. De fick bilden på den randiga tigern av upphovsmannens Bertil Almqvists arvingar. Just nu pågår en rättsprocess om tigern med hakkorsbindel på. Vi får se vad den processen får för utfall. Marie, som till vardags är advokat, ligger i ständig beredskap.

Nu i september har Marie och ”Kristidsmat på riktigt” börjat en ny period med att laga och äta ransonerad mat och facebooka om det. Vi följer henne med spänning…

Måltiden blir bättre av två rätter: förrätt och efterrätt

”En efterrätt är aldrig en rätt utan alltid två. Skälet är att den i konsekvensens namn kräver att man ätit något före för att den ska kunna bli efter”. Så klokt uttrycker sig Richard Tellström. Blir måltiden bättre av en huvud- och en efterrätt? Svaret är ett otvetydigt JA! Efterrätten kompletterar huvudrätten och gör att det blir en helhet.

I 2:a världskrigets ransoneringstid är efterrätten extra viktig för att måltiden ska bli komplett och en helhet. Efterrätten ger fler råvaror, både fria och ransonerade att spela med. Det kan behövas både för att få i sig alla näringsämnen och för att bli mätt. Den 12 november 1943 är ett utmärkt exempel på helhet. Husmoderns Köksalmanack föreslår Tomatsoppa med makaroner och sedan Manchesterpudding till middag. Tomatsoppan för 4 portioner består av fiskspad, tomatpuré och så 12 gram makaroner per portion. Allt förtjockat med lite vetemjöl. Men efter soppan får man äta Manchsterpudding som innehåller både mjölk, mannagryn, äggpulver och hallonsylt. Smaskens! Med den efterrätten går man inte hungrig från matbordet. Och inte behöver man slösa mjukt bröd som tillbehör till soppan heller.

tomma kalorier

Under 1970-talet slutade svenska folket att äta efterrätt på vardagarna. Hemmafrun försvann och ersattes av den yrkesarbetande kvinnan. De stora flyttlassen gick från mindre orter till större städer, avstånden blev längre mellan hem och arbete. Den lagade lunchen utanför hemmet blev allt vanligare och middagen hemma blev enklare. Efterrätten försvann och med den tjugo trevliga minuters samvaro runt middagsbordet.

Efterrätten som blev dessert

Det var där någonstans som vardagsefterrätten ersattes av desserten. Den lite finare ”desääären”, som kräver särskilda dessertbestick och gärna ett glas dessertvin till, har förvisso funnits i Sverige sedan 1700-talet, men det var på 1980-talet som den slog igenom rejält. Ut åkte vardagens fruktkompott, nyponsoppa och pudding och in kom ”Grand dessert”, Gino, exotisk frukter, krämiga parfaiter, glass, mousser, panna cotta och hundratals varianter av chokladdesserter till helgerna. Idag är det är väl bara pannkakorna till ärtsoppan som hållit ställningarna någotsånär som vardagsefterrätt.

husmoderns köksalmanack kan man lita på

Men det finns en publikation som inte böjer sig för nymodigheter och som inte ändrar på ett vinnande koncept, nämligen Husmoderns Köksalmanack. Från starten 1933 och fram till idag innehåller samtliga middagsförslag en huvudrätt och en efterrätt – 365 dagar om året. Den 11 augusti 1933 föreslår almanackan att vi ska äta stekt makrill med stekt potatis följt av surmjölkspaj. 2019 består middagsförslaget av laxfrikadeller i god citronbuljong med sockerärtor och salladslök med färskpotatis och klippt dill. Och som efterrätt sötsalta brownies med chokladfrosting. Det är 86 års mattrender mellan förslagen, men efterrätten har överlevt.

Varje dag, år ut och år in, får man ett förslag till efterrätt i den här klassiskern.
Plommonen var, precis som idag, mogna den här veckan 1945 och 2020. Man ska äta efter säsong.
2000 är det fortfarande ett förslag till efterrätt varje dag

Kristidens efterrätter och dagens

Att laga en kristidsmiddag ur Husmoderna Köksalmanack i veckan har gjort att vi återupptäckt efterrätten. Den gör verkligen middagen mer komplett och därmed godare. Dessutom gör den att man sitter kvar lite längre vid matbordet.

VintageQ är svag för kräm gjord på torkad frukt med en skvätt gräddmölk till. Kanske är det minnet av en trygg barndom som smakar gott. Men vi har ätit många andra goda efterrätter under året. En av de mer otippade, som vi även bjöd ungdomarna på, är ”Norsk havregrynskaka med saftsås”. De kunde inte gissa att den var gjord på havregryn och tyckte att den var god. Receptet kommer här, för den som vill testa.

Pröva receptet, det är jättegott. Det räcker med en lätt soppa före.

Mer efterrätt åt folket

Så kära läsare, det är dags att återinföra efterrätten. Det kan tyckas att sötsaker inte passar i ”Vintagemetoden”, men det är fel. Vi har hållit vikten hela året trots att vi ätit både söta och kaloririka efterrätter i över ett halvår nu. Det är hela måltiden som räknas, så med en sallad eller soppa före så ryms även den mastigaste pudding. Förmodligen är det klimatsmart mat också. Smaskens.

Har du upptäckt Vintagemannens mat på Instagram eller Facebook ännu? Annars är du välkommen att börja följa oss där också.

Sommar är picknicktid. Här får du Vintagemannens bästa tips.

Utflykter har blivit en av Vintagemannens specialare, och det har bara ökat nu i Corona-tider. Vi har i många år åkt ”gamla vägen” till sommarstället och gjort vad vi kan för att undvika vägkrogar och rastplatser. Denna speciella vår och sommar har vi ”ätit ute” i stort sett varje vecka, ofta flera gånger. Det handlar inte bara om att intaga föda utomhus när man man behöver vätska och näring, utan det gäller att göra matrasten till en liten fest. Vi anstränger oss både med maten och utrustningen för att göra det extra festligt. Här kan du läsa våra bästa tips.

Dom kunde duka upp ute förr. Ur tidskriften Textilbranschen(!) på 1960-talet.

VAd är en bra picknick? Hur kan man variera fika och macka?

Om fantasin lätt tryter när man ska laga middag hemma, så gäller det i ännu högre grad när det gäller utflyktsmat. 1940 kom boken Matsäck ut på KF Förlag. Förordet börjar såhär ”För alla dem, som dagligen eller då och då måste p a c k a matsäck, vill denna bok vara en hjälp. Men främst är den dock skriven med tanke på dem som skola ä t a matsäcksmaten”. Det är svårare att få matsäcksmaten omväxlande och aptitlig, än att åstadkomma detta med mat som man har lagat till just innan den ska serveras.

Så hur har Vintagemannens mat gjort denna vår? Jo, vi har hämtat inspiration från kristidslitteraturen på 1940-talet.

  • Mattermosen har kommit till användning. Kristidens soppor har lagats och hällts i mattermosen. Den soppa som blivit över från middagen har åkt i termosen och vips har halva matsäcken varit klar.
  • Vi har inte enbart packat huvudrätt, utan även tagit med en liten efterrätt i form av småkakor, pudding, citronsoppa, nyponsoppa & biskvier e dyl.
  • Picknickmaten har tagits med som komponenter, så att var och en har fått breda sin egen favoritsmörgås utifrån olika pålägg och tillbehör. Fördelarna är många – mackorna blir fräscha och nybredda, inga torra kanter eller slafsiga brödskivor. Scones med rört smör, olika marmelader och grönmögelost är t ex utmärkt komponentmat att ta med på picknick. Varför inte arrangera ett afternoon tea?
  • Strimlad vitkål, rädisor, smörgåskrasse och hackad gräslök har blivit nya utflyktsfavoriter. De ger smak, konsistens och fräschör till de tråkigaste mackor. Lägg dem i en separat matlåda och toppa på plats.
  • Potkäs eller annan påbredningspasta är smaskens. I Stora Kokbokens kristidsnyckel finns recept. Piroger är en annan höjdare på picknick. All-in-one som bara behöver kompletteras med lite grönsaker eller vitkål.
  • Kolla även vår bloggpost om potatisbröd och kristidssmör
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är picnic-i-bellevue-2020-05-22-6.jpg
I en mattermos kan man ta med varma rester från gårdagens middag. En matig soppa t ex.

Fånga maten på plats

Ibland har man sån tur att man reser i en matprovins där det finns massor av lokala producenter med små gårdsbutiker och man kan lätt plocka ihop en jättegod picknick. I Skåne naturligtvis, men senast vi gjorde så var i Fjärdhundraland. Då räcker det att ha picknick-utrustningen i bilen. Och så ber man att få termosen fylld där man övernattat eller på ett fik.

Lokala delikatesser från Fjärdhundraland: bröd, ost, chark och grönsaker

Med rätt grejer blir Din picknick en fest

Nu till själva utrustningen. Det är ju lite avgörande om man måste bära på hela sitt kök och käk under en lång vandring eller om det bara är att lyfta ut hela kalaset ur bilens baklucka, eller ur cykelväskorna.

Ryggsäckspackningen innehåller det minimala: kåsor/muggar, assietter (lock till matlåda kan användas), termos/mat-termos, matlådor, flaskor för kall dryck, campingbestick, armékniv, servetter, sittlappar och flera påsar för att lägga sopor och smutsiga husgeråd i.

Bilpackningen kan svälla ut och innehålla både lite lyxigare och mer skrymmande utrustning som filt, kuddar, campingbord, stolar, duk, linneservetter, glas, brödburk, porslin, silverbestick, mm. Då kan man packa i korgar istället. Lite stämningsskapande musik ur en transistorradio förgyller matrasten. Alternativet är en mobil och en bluetooth-högtalare. Och en för situationen lämplig spellista.

Ha gärna en extra bekväm campingstol med i bagaget. Kudden eller picknickmaten ryms inuti.
En annan praktisk rullbar och bärbar picknickstol köpt på Designtorget.

(Ska du ut på långvandring eller camping tillkommer ju Trangiakök, T-sprit och sånt också, men det ligger utanför dagens ämne – picknick.)

Får jag presentera några av våra favoritutensilier:

Taffel är det idealiska biltillbehöret

En mycket praktisk picknickartikel är det campingset ”Taffel” som Jan Trädgårdh (och inte Sigvard Bernadotte som alla skriver) har designat för Husqvarna Borstfabrik 1959. Det är helt i plast och fungerar därför även för kladdiga tallrikar med matrester. Diska kan man göra när man kommer hem. Fast locket till hinken är faktiskt en diskbalja och själva hinken ett ämbar för vatten – genialt!

En Taffel-lunch vid vägkanten. Vår ”favoritvägkrog” längs E4:an är Stava norr om Gränna.

Vi har även prövat såna där eleganta campingväskor i rotting med vackert bomullstyg och läderremmar för tallrikar och bestick. Odugliga! Vem vill packa ner kladdiga tallrikar där? Nej, då måste man diska rent på platsen eller lämna hela rasket till tjänstefolket och snabbt fara vidare.

Fint före – men hur ser det ut efter?

Vi avslutar dagens blogg med lite inspiration. Såhär blir det när vi tar i ordentligt, när kläder, fordon, utrustning och mat blir en helhet. Så ser det dock inte ut varje vecka även om det kan verka så.

Lyxpicknick i slottsträdgård

Sommaren 2017 var det jazzpicknick i tjugotalsstil vid Kronovall, Åkessons vinslott på Österlen. Regnet öste ner, men vad gjorde det, vi fick lufta vår mest galanta picknickutstyrsel.

Femtiotalsfika på brösarps station

Så ge dig ut i naturen med matsäckskorgen full. Det smakar alltid bra att äta ute.

Radioprogrammet Meny i P1 handlade om utflyktsmat den 30 juli. Passa på att lyssna på det.

Du följer väl Vintagemannens mat på Instagram och Faceboook. Där berättar vi ofta om våra små matäventyr. Häng med!

Bästa skyddet mot Corona? Blåbär man plockat själv. Här är receptet.

Nu är det bevisat vilket som är det bästa skyddet mot Corona. Att gå ut i skogen och plocka blåbär. Inte en människa på flera kilometers avstånd. Det totalt smittsäkra äventyret lockar bara en halvtimme med bil från Stockholms City. Vi for till Bogesundslandet i Vaxholms kommun, plockade fyra liter blåbär och fick en fin vandring i vacker natur. Väl hemma blev det en blåbärspudding modell 1943. Efter det satte syltprojektet igång.

Gott om blåbär och när hinkarna var fulla lade vi över blåbären i ”baklagret”. Det blev 4 liter utan besvär.

Var rädd om insekterna

I dessa yttersta tider, när humlor, bin och fjärilar försvinner kan man bli lite orolig för vår egen livsmedelsförsörjning. Utan pollinerare ingen mat, så enkelt är det. Vi blev glada när vi såg en gammal ängsväg alldeles full av fjärilar. Men lite beklämda när vi såg att den gamla ängen var nyplanterad med skog. Vi måste bevara ängsmarkerna och det öppna landskapen med all sin artrikedom. Biologisk mångfald är inte bara fråga om skönhet – det är en fråga om överlevnad.

Även om tiden är ur led är inte lederna det

Här kan man rasta och campa på massor av ställen. Nästan 3.000 hektar naturreservat som bara ligger där, 30 minuter med bil från Stockholms city. Det är jättestort, större än 10 stycken Södra Djurgården på en halvö. Staten gjorde alldeles rätt 1946 när de stiftade en speciell lag ”Lex Bogesund” och tvångsinlöste hela fideikommisset från friherren som hade vanskött egendomen i flera årtionden. Nu är det ”allas vår egendom”.

Smaskens! Det blev en blåbärspudding a la 1943

Sen satte syltfabriken igång

Det är förberedelserna som är tråkiga. Men precis som med allt underarbete är det viktigt för ett bra resultat. Att rensa bären och att göra burkarna ordentligt rena kräver noggrannhet och tar tid. När det väl är gjort går det snabbt, bara 15 minuters koktid, sen skumma, röra i lite natriumbensoat för att motverka jäst- & mögelsvamp och så hälla upp i burkar. Till sist på med locket, fast först måste man ju ta undan lite för att provsmaka!

Blåbär och syltsocker fick koka i 15 minuter.
1 ½ kg sylt blev det. Nu har vi nog så det räcker resten av året.

Vintagemannen fick provsmaka sylten på en hembakad skorpa. Slutsats: smaskens!

Men en sak måste vi erkänna

Man behöver inte krångla till sommaren. Den smakar rätt gott såhär också.

Ge Bogesundslandet en chans

Rusta dig med kartan och ge dig ut på Bogesundslandet. Ta båt till Vaxholm och buss 681 därifrån om du inte har bil. Här finns mycket; slott, hav, skog, bär, svamp, golf, camping, bad, vandrarhem, café…

Du följer väl Vintagemannen och Vintagemannens mat på Facebook och Instagram. Annars är det hög tid att börja göra det. Häng med på våra små äventyr – resor, kläder & mat. Vintagemannen är ett hållbarhetsprojekt som bygger på lust och fåfänga.

Hur många recept på sockerkaka behöver du? Fler än du tror om du ska baka kristidsgräddtårta.

För ett tag sedan kom VintageQ över broschyren ”10 bra recept med lite fett och ägg”. Den är utgiven av Marabou Bakningslaboratorium, mitt under brinnande krig, 1942. Broschyren väckte frågan om det går att baka en god sockerkaka utan att använda ägg eller smör. För att bli klokare spenderade VintageQ en dag i köket med att baka sockerkaka och sen att göra gräddbakelser på tunn kaffegrädde. Går det? Vi testade att göra tårta till fruntimmersveckans alla namnsdagsbarn, dels för att testa hur kristidsvispgrädde gjord på tunn grädde smakar. Dels för att se vilken sockerkaka som ger bäst tårtbotten.

Tolv recept på sockerkaka i den stora bakbibeln

Sockerkaka 1, Sockerkaka 2, Sockerkaka 3, Sockerkaka 4, Annan sockerkaka, Fin sockerkaka, God sockerkaka, Mors sockerkaka, Lätt sockerkaka, Bess sockerkaka, Fransk sockerkaka och Haslarps sockerkaka. Så många recept på sockerkaka finns det i Hemmets stora bakbok från 1931. Alla innehåller de ägg, socker, mjöl och bakpulver, några innehåller även smör, andra mjölk eller grädde och vissa även potatismjöl.

Sockerkaksbaket har gått bakåt

I upplaga 100 av Sju Sorters kakor från 2017 finns bara ett enda recept på Sockerkaka. Det innehåller å andra sidan extra av allt det som gör kakan mjuk och saftig, dvs smör, ägg och mjölk.

går det att baka sockerkaka utan fett och ägg?

I broschyren ”10 bra recept med lite fett och ägg” har upplägget kristidsfokus. Där handlar det om att ”utifrån de besvärliga förhållanden och inskränkningar som råder hjälpa varje svensk husmor att ta väl vara på vad som för tillfället finns hemma genom att göra recepten anpassbara”.

Således finns ett recept på sockerkaka utan fett och ett på sockerkaka utan ägg. Både ägg och matfett var som bekant hårt ransonerade under kriget. 1942 var ransonen ungefär 1½ ägg och 250 gram matfett per person och vecka. För att baka 2017 års sockerkaka skulle alltså en tredjedel av veckans matfettsranson och två veckors äggranson gått åt.

nå, Vilken sockerkaka är godast?

Sockerkaka är inte speciellt svårt att lyckas med. Bara man inte tar för mycket bakpulver, smörjer formen väl och inte öppnar ugnsluckan för tidigt så ordnar sig det mesta. Så om bakandet i sig finns inte mycket att säga. Alla recepten var lätta att följa och resultaten blev lyckade.

Men hur smakade kakorna? Jo, som en sockerkaka ska. Smakerna var förvånansvärt lika mellan de olika recepten. Nu ska erkännas att jag smaksatt samtliga med saften av ½ citron plus lite rivet citronskal. Allt för att det inte skulle gå att enkelt skilja ut smaken på den kaka som inte innehöll ägg eller den som innehöll mest socker.

Konsistensen var det stor skillnad på.

Den moderna ”extra av allt-kakan” är mjukast och saftigast. En riktig lyxkaka. 1931 hade den troligen fått namnet Extra fin sockerkaka, Grevinnans sockerkaka eller något liknande. Den är mjuk & saftig, men ger inte något tuggmotstånd alls, utan liksom smälter i munnen och bara slinker ner. Som gjord för att ta en skiva till utan att det märks. Men som botten i en tårta eller bakelse med grädde och jordgubbar skulle den lösas upp och bli alldeles för slafsig. Det blir ingen trevånings bröllopstårta med den som botten. Ingen ide att ens testa den till en namnsdagstårta.

Kakan som inte innehåller fett har mest tuggmotstånd, vilket är ganska trevligt. En perfekt botten till en liten bakelse med en klick vispgrädde och en några färska bär. Vill man äta rostad sockerkaka med en klick fet grekisk yoghurt & en jordgubbe på är den troligen perfekt. Vid blindtest hade Vintagemannen denna som favorit.

Sockerkakan som inte innehöll några ägg hade också god smak, bra tuggmotstånd men var lite torrare än kakan bakad med ägg. Även den funkar utmärkt till bär och vispgrädde. och för att rosta. Denna är VintageQs favorit.

Blindtestpatrullen gav alla tre varianterna godkänt. Den yngre generationen, barnen och deras familjer, tyckte bäst om den modernt fluffiga sockerkakan. Det är väl en sån de är vana vid. Men ingen hade protesterat om de blivit serverade de andra. De tyckte tom att kakan utan smör hade en trevlig och spännande konsistens, som om den var en modern utveckling av sockerkaka till en lite nyttigare variant som kräver att man tuggar.

Vispgrädden förbjöds 1940, så vi fick göra kristidsvisp istället

Under 2:a världskriget var vispgrädde ingen självklarhet. Tvärtom. Redan i november 1940 beslutades att grädde med en fetthalt över 15 % inte fick säljas. Beslutet togs för att klara smörproduktionen. Grädde går med nöd att vispa vid en fetthalt på 27 %, men den ska helst upp en bit över 30 % för att det ska bli ett fast skum som behövs för att spritsa och dekorera tårtor. Så hur gjorde man? I kvarlåtenskapen från VintageQs mamma fanns en svart bok med vaxade pärmar och med handskrivna recept. Ett av dem heter Vispgrädde av tunn grädde. Så vad passar bättre än att testa den för att göra en namnsdagstårta till Margareta, ett av mammas namn.

Så vi köpte en förpackning Kelda Matlagningsgrädde 15 %. Egentligen letade vi efter kaffegrädde som brukar ha 12 % fett, men vi höll oss ju inom lagens råmärken. Sen lade vi gelatinbladen i blöt, blandade i grädden och lät det stelna i kylskåpet i tio minuter. Äggvitan vispades under tiden till hårt skum. Sen vispade vi ihop matlagningsgrädden och gelatinet, och därefter tillsattes äggvitan och så piskades alltsammans ihop till vårt magra kristidsfluff.

Det är inte Keso och inte risgrynsgröt. Det är vispgrädde av tunn grädde, gelatin och äggvita.

Vår ”vispgrädde” visade sig dock inte ha samma egenskaper som riktig vispgrädde. Den är lite vitare och smakar lite tunnare, men smaken är ändå helt OK. Fett bär smak. Det är ”bärigheten och fluffigheten” som är problemet. Det blev lite för löst och ser grynigt ut. Grädden kan ligga ovanpå en gräddtårta, men den går inte att spritsa och försöker man smeta in kanterna kommer den här tunna grädden att rinna ner ganska snabbt. Så det gäller att dekorera väl med bär och andra godsaker.

Smaskens blev det i alla fall.

Tårta till fruntimmersveckans damer

Men den duger bra till ett namnsdagskalas om man har goda tårtbottnar och gott om juli månads färska blåbär och hallon. Båda våra tårtbottnar från krigsåren fungerade perfekt, med några pluspoäng för den som var bakad utan ägg. Så Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina kan pusta ut. Du får namnsdagstårta även i kristider.

Smaskens, sa VintageQ, och firade mammas namnsdag

en husmor behöver ett helt sockerkaks-bibliotek

Så hur många recept på sockerkaka behöver man? Svaret blir definitivt fler än ett. Och som vanligt överraskar kristidsmatlagningen genom att leverera ett resultat som inte är ett nerköp och som smakar smaskens.

Följer du Vintagemannens mat? Vi är ganska aktiva på Instagram och Facebook. Häng med os där.

PS. Tack Prima Pinaler i Mölnbo, antikaffären där vi hittade broschyren Marabous Matlagningslaboratorium. Utan er hade denna lilla fest inte blivit av.