Kumla och Örebro var Sveriges ledande skostäder ända fram till 1970-talet. Sen gick det snabbt utför. I Kumla har man räddat en liten fabrik som du kan besöka. De tillverkar fortfarande några enkla modeller för hand och de har en prisvärd shop också. Åk till Skoindustrimuseet om du har vägarna förbi Örebro.
Lär dig om skomodets utveckling.
Det bästa med utställningen är alla montrar med skor från olika årtionden under 1900-talet. Här kan du se hur skomodet förändrats och kanske få hjälp att datera dina vintageskor.
Vilka mästerverk! Två par herrskor från 1920-30-tal. De högra är tillverkade av skofabriken Kronan i Örebro, varumärket heter Engelbrekt. Har du någonsin sett ett finare arbete? Makalöst!
Vid varje monter finns en skylt som sammanfattar skomodet i några enkla termer.
Fina femtiotalsskor.
De här skulle man vilja ha. Minns du slamkryparna? Jag fick aldrig några sådana för min mamma. – Man får fotsvett i dom, tyckte hon. Jag fick inga myggjagare heller.
Se hur man tillverkar skor
På övervåningen pågår fortfarande en begränsad tillverkning. Du kan titta och fråga.
Här finns skoläster kvar i alla upptänkliga storlekar
Köp dig ett par prisvärda dojor
Jag köpte ett par fräna ökenkängor. Det var andrasortering så jag fick dem för 450 kr, mot 700 normalt. Det är inte dyrt.
De säljer mycket slipers också i alla möjliga färger och storlekar; 180 – 330 spänn! Jämför det med Docksta-toffeln som kostar från 850 kr, t ex de här i lite mer arbetad brogue-modell för 1.200 kr. Det är alltså mycket prisvärt i Kumla.
Du kan ta med egna skinn och beställa ett par unika dojor.
Det hjälpte inte att Sveriges finansminister ropade i nöd. Nästan hela skoindustrin i Närke fick packa ihop på sjuttiotalet och landet fylldes av billiga importskor.
Varför kan vi inte längre?
Till vänster ett par gamla Master från mitten av 1900-talet som jag hittat second hand. De kunde göra kvalitet i Örebro förr. Gubben med hammaren som pryder muséet är Masters gamla varumärke.
Till höger ser du ett par nytillverkade brogueskor från amerikanska Allen Edmonds. Och Northampton är fortfarande Englands ledande skostad. Sådana dojor kostar numera från 5.000 kronor och uppåt på Fina Gatan. Det kunde lika gärna ha varit Kumla eller Örebro. Varför kan vi inte göra sådan här kvalitet i Sverige idag?
Jag har bara en sak att klaga på. (Hör ni det i museiledningen?)
Jag saknar en bra ax-till-limpa-monter där man kan se alla momenten när man tillverkar en kvalitetssko. Då skulle vi alla förstå varför det är värt att betala för kvalitet och inte köpa lågpris-skitskor. Som tur är finns det fortfarande skomakare som ”skräddarsyr” skor i Sverige, nämligen Framåt i Gamla Stan i Stockholm.
Åk till Kumla!
Vintagemannen 