Etikett: mat

Kyckling hela veckan!

av Ingemar A, publicerad i Mat och sånt, Vintagemannens mat, Vintagemannens beredskapsmat

I beredskapstider måste en kyckling räcka till mer än en middag. Kokböcker, broschyrer och Husmoderns köksalmanack från ransoneringsåren på 1940-talet är fulla av tips av typen; ”En höna räcker till mycket” och ”Vad lagar ni om ni har kycklingrester över”. Nästan alltid är ingredienser i de här föreslagna rätterna rester från tidigare måltider.

Häng med oss under en vecka i januari, där en kokt kyckling räcker till fyra middagar för två personer och där ingredienserna till de flesta av middagarna bygger på komponenter från gårdagen – det man idag kallar rester.

Första dan kokar man hela kycklingen

En gryta med kyckling, morötter, lök och färsk persilja i en klar buljong.

Allra först kokar man kycklingen tillsammans med rotfrukter och kryddor. När det är klart har man drygt 2 liter jättegod buljong och urbenat kycklingkött färdigt att använda till fyra olika rätter. Ett tips är att dela upp kycklingköttet i fyra delar. Annars är risken stor att det blir för lite kyckling kvar till den sista maträtten.

Den timme det tar att koka kycklingen första dagen, att bena ur och dela upp den har du lätt igen när du lagar veckans middagar. Då behöver kycklingköttet bara värmas.

En platta med rå kycklingdelar, morötter, lök, en burk med fint salt och färsk koriander på ett bord.
Recept på kokt kyckling i buljong från Stora Kokboken 1940, som innehåller ingredienser och tillagningsinstruktioner.

Buljong är guld värd i soppa och sås

Det kommer att bli svårt att få tag i kryddor i beredskapstider. Då är en mustig buljong en ljuvlig bas att bygga smakerna vidare ifrån.

Buljongen, den färdigkokta kycklingen, plus annat som blir över från dagens middag blir färdigkokta komponenter som tillsammans med nya fräscha ingredienser används när du lagar mat senare i veckan.

Så blev en kyckling fyra middagar

  1. Kokt kycklingbröst med frikassésås, ris och ärtor
  2. Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar & sylt
  3. Kycklinggryta med svamp, purjolök och potatisstomp
  4. Kycklingsallad med havreris, rödkål, brytbönor, isbergssallad, purjolök och tomater.

Åt ni verkligen kyckling fyra da´r i rad?

En kvinna med grått hår, klädd i en röd blus och blomsterförkläde, håller upp ett glas med dryck vid ett middagsbord. På tallriken framför henne finns ris, kyckling och gröna ärtor.

Nej, att äta kyckling fyra middagar på raken blir enahanda och tråkigt. För att få lite variation spred vi ut de fyra kycklingmiddagarna under veckan. Såhär såg hela veckans matsedel ut:

Söndag: Kokt kycklingbröst med frikassésås och ris

Måndag: Det sista av julens inlagda sillar och kokt potatis

Tisdag: Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar med sylt.

Onsdag: Uppstekta risplättar med kryddig gräddfilssås & sallad

Torsdag: Kycklingsallad med havreris, rödkål, stekt svamp, purjolök och tomater.

Fredag: Fiskfilé Paysanne (vit fisk med morot, selleri, purjolök och spenat)

Lördag: Kycklinggryta med svamp, purjolök, tomatpuré och potatisstomp

Här kommer recepten på alla kycklingrätterna

Kycklingbröst med Frikassésås

Recept bearbetat efter Stora Kokboken 1940

En tallrik med ris, korn, kycklingbitar och gröna ärtor, serverad med ett glas vitt vin och ett vattenglas.
Recept på kycklingbröst med ris och frikassésås, inklusive ingredienser och instruktioner.

Här testar vi med både vanligt vitt ris och havreris som har kortare koktid. Båda fungerar lika bra. Havreriset har den fördelen att det är gott i kycklingsalladen.

Det mest naturliga hade kanske varit att äta kycklingen med ris och curry. Men både ris och curry är ju importerad mat. Och är det beredskap så är det, så vi valde svenskodlat havreris istället.

Ljummen kycklingsallad med havreris

En samling färska ingredienser för matlagning, inklusive gröna bönor, körsbärstomater, purjolök, isbergssallad, ingefära, rödkål, pärlkorn samt olika kryddor och oljor.
Recept på ljummen kycklingsallad med havreris och rödål, inkluderande ingredienser och tillagningsinstruktioner.
En färgglad sallad med rödkål, körsbärstomater, grönsallad, purjolök och blad av grönsaker, serverad i en vit skål med tång för servering.

Vi hade kyckling och havreris kvar från början av vår kycklingvecka. Det fanns lite rödkål kvar från i julas och gröna bönor plockade vi ur frysen. Sen var det bara att improvisera ihop en matig sallad.

Bästa Kycklinggrytan

En äldre man i en köksmiljö, iförd en läderförkläde och glasögon, står vid ett bord och rör i en metallskål. Runt honom finns ingredienser såsom sylt, olja och salt.
En gammal kokbok med titeln 'Husmoderens Kökssalmanack' från 1945, med en illustration av en kvinna i kockmössa på framsidan.
En kastrull med en tomatsås som innehåller skivade purjolökar och en träsked.
Recept på Bästa Kycklinggrytan, innehållande ingredienser och tillagningsinstruktioner.

Den här grytan är en riktig höjdare. Mycket smakrik och möjlig att variera med olika proteiner. Och så fick vi användning av en påse torkad svamp som vi hade i skafferiet. Det gäller att samla på sig många olika smaker, och bygga ett riktigt smakbibliotek, för att få variation på beredskapsmaten. Vi minns den här grytan med glädje från när vi lagade fyrtiotalsmat 2020.

Buljongsoppa & risplättar

En skål med soppa innehållande potatis, gröna bönor och kyckling, serverad med ett glas vitt vin och vatten.
En kvinna sitter vid ett matbord med en tallrik innehållande plättar med sylt, med en glasburk med sylt framför sig. Bakgrunden visar en välbelyst miljö med fönster och levande ljus.
En stekpanna med sju platta pannkakor som fräser på en induktionsspis, med ånga som stiger upp.
Recept för buljongsoppa med kyckling, inklusive ingredienser och tillagningsinstruktioner.

När det är soppa får man efterrätt. (Det får man förresten nästan alltid när det är beredskap.) Idag blev det risplättar, vi hade ju både havreris och lite vitt ris över från första middagen. Risplättar tillagar du som vanliga plättar. När du drygar ut smeten med ris behöver du betydligt mindre både vetemjöl och mjölk och bara ett ägg.

Mindre portioner ger utrymme för efterrätt

När krisen är här blir portionsstorlekarna mindre. För att bli mätt kan man behöva sätta fram bröd till varje måltid och lägga till de grönsaker eller rotfrukter som finns hemma.

Ett elegant dukat bord med en skål röd soppa toppad med smulor, ett glas vatten, en grön kanna och tända ljus i brassestakar.
En äldre man sitter vid ett bord och äter glass ur en liten skål, iförd en randig väst och ser glad ut.

Som guldkant avslutas varje middag med en efterrätt. Efterrätten försvann från middagsborden på 1970-talet. Under beredskap kommer den tillbaka. Det finns massor av goda och enkla efterrätter som fruktkräm, kompotter, lingon och mjölk, e.dyl. Eller så äter man något mer mättande som plättar, pannkakor eller en pudding. Men detta är värt ett helt eget kapitel.

Du vinner mycket på att tänka komponentmatlagning.

En skål med grönsaksbuljong, tallrikar med vitt och brunt ris samt en portion med kyckling.

1. Du sparar energi. Att koka en hel kyckling eller tillaga ”för mycket” ris, potatis, fisk eller bönor än vad som går åt till en middag drar lite mer energi vid tillagningstillfället, men spar energi när den färdiga komponenten används i nästa maträtt.

2. Du vinner tid. Den första middagen tar längre tid att tillaga, men de övriga går desto snabbare.

3. Du minska matsvinnet. Bra för både plånboken och miljön.

4. Du får maten att räcka till fler. När den verkliga krisen kommer och tillgången på livsmedel blir ransonerad (för det kommer den att bli) är det här sättet att tänka ett sätt att få maten att att räcka till fler portioner.

Det finns inga rester i beredskapsköket – bara komponenter till nästa rätt.

Inte märkte vi att det är beredskap

Vi ansträngt oss för att laga beredskapsmat den här veckan, dvs rätter utifrån ingredienser som ska gå att få tag på även om det är långvarig kris och ransonering. Och vi har försökt spara energi vid tillagningen, men inte toksnålat som man måste vid ett elavbrott.

Den här veckan har vi ätit gott. Vi har blivit rejält mätta. Vi har inte saknat nånting. Den skillnad vi märkt mot en vanlig vecka är att vi planerade lite mer. När vi kokade kycklingen viste vi vilka 4 rätter vi skulle laga i veckan. Å andra sidan blev middagen med de uppstekta plättarna med gräddfilssås en ren bonus. Vi fick plättar över från dagen innan! Du kan gott ge dig i kast med att laga beredskapsmat redan nu. Du har inget att förlora, men kommer att lära dig massor.

En äldre man sitter vid ett bord och äter middag, med en gaffel i handen och en tallrik med maträtt framför sig. I bakgrunden syns ett kök.

Häng med. To be continued…

Välkommen till Vintagemannens Beredskapsmat

av Ingemar A, publicerad i 1940-tal, Mat och sånt, Miljö & hållbarhet, Vintagemannens beredskapsmat, Vintagemannens mat

Ett av orden på 2025 års nyordslista var Beredskapsodling. Men hur många har egentligen möjlighet att odla sin egen mat? Däremot kan alla lära lära sig att laga mat som fungerar när det är kris, krig och elände – beredskapsmat alltså. Och du behöver inte vänta på nästa års skörd. Du kan börja redan idag.

Av det mest minimala lagar du en god middag. Har du rester från igår, kokt potatis och kokta morötter, klarar du middagen med stormkökets stekpanna. Men även med ett helt fungerande kök så är detta en okej middag idag. Receptet kommer längre ned.

I år kommer Instagramkontot @vintagemannensberedskapsmat att helt inrikta sig på att laga mat på råvaror som möjliga att få tag på under en långvarig kris och som samtidigt smakar gott. Du behöver inte oroa dig för att det blir inkokt grävling och liknande delikatesser utan det blir rätter som både du och dina barn kommer att gilla.

De flesta nyutgivna böcker om kris och beredskap verkar inrikta sig på hur man klarar ett elavbrott eller isolering under en vecka, eller i värsta fall fyra veckor. Man ska skaffa vevradio, ha fyllda vattendunkar i källaren och hamstra taco-skal och burkar med ravioli. Hur länge räcker det? Betänk att första världskriget pågick i fyra år. Det andra under sex år och livsmedelsransoneringen i hela 8 – 11 år. Och Rysslands anfall på Ukraina har hållit på i nästan fyra år nu.

Det gäller att tänka längre än lagret räcker:

Du ska klara matlagning i 4 år – inte i 4 veckor

Vår beredskapsmatlagning handlar om mat som fungerar även om krisen pågår i fyra år, inte bara i fyra veckor. Den kunskapen har man glädje av redan nu även om det inte blir nån kris.

Krigets första offer är kryddorna. Du måste vara beredd på att beredskapsmat smakar lite mindre än vad vi är vana vid idag. Men det är som sagt en vanesak. Du kommer snart att uppskatta lite mildare smaker och det är faktiskt hög tid att redan nu börja fylla på kryddförrådet och bygga upp ett rejält kryddbibliotek.

En annan sak som du kommer att märka är att portionsstorlekarna blir mindre. 300 gram köttfärs ska räcka till fyra portioner. Du får dryga ut med morötter t. ex. Idag räknar man 500 gram till en vanlig köttfärssås för 4 portioner. Det håller inte. Men det är ingen förlust. Det kan t.o.m. vara en vinst både för folkhälsan och den enskildes midjemått. Vet du att i Danmark undvek man svält under slutet av 1:a världskriget genom att med statlig styrning ställa om kosten så att dansken åt mer rågbröd, grönsaker och potatis istället för fläsk och vitt bröd. Resultatet blev att dödligheten minskade till rekordlåga nivåer. Dessutom föddes smörebrödet, dvs matrester från föregående dag serverat på grovt rågbröd. En rejäl kris är också en stor möjlighet.

Om du kan odla maten själv

Tillbaka till begreppet beredskapsodling. Vi har sedan 2021 tillbringat allt mer tid på vårt lantställe i Västmanland. Vi är nybörjare på odling, men grävde ett trädgårdsland och började odla i några pallkragar redan första året och förra året skaffade vi ett växthus. De jättegamla äppelträden ger fortfarande bra med frukt, men vi har kompletteringsplanterat fruktträd och bärbuskar. Det var faktiskt nästan bland det första vi gjorde. Inte för att vi tänkte beredskap utan för att även en trädgård behöver renoveras med nya träd och bärbuskar.

Dessutom har vi börjat konservera och lägga in frukt- & grönt lite mer systematiskt än tidigare. Beredskapsmatlagningen kommer inte handla om odling, det finns många andra som är bättre på det än vi, men vi kommer berätta om hur vi använder det vi lagrar och konserverar och vad vi lärt oss under våra första stapplande odlingssteg. Det är matnyttiga kunskaper även om man bara har en liten villatomt eller en pallkrage.

Hur kunde vi komma på en sån här idé?

Den är inte ny. Vi har ruvat på den i åtta år. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta hänt för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat.

2020 började vi faktiskt med att laga mat från 1940-talet. Sen dess har vi lagat oss igenom Husmoderns Köksalmanack från 1933 till 1989, sex årgångar.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn, och inte torka, tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Men det syntes på matpriserna! Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen?

Vi väljer beprövade recept från förr

Dags att återvända till fyrtiotalet alltså. Och inte bara till Husmoderns Köksalmanack. Det gavs ut många andra kokböcker och broschyrer under kriget om hur man får maten att räcka och hur man får det att smaka gott med små medel. Vi kommer att dyka ner i dessa och även plocka fram hållbara recept från andra årtionden, både senare och tidigare. Det kan t.o.m. finnas en del att lära av första världskrigets matlagare.

Låter detta spännande? Välkomna att följa med oss på en resa där vi lagar beredskapsmat tillsammans. Det är är väl lika bra att börja nu direkt. Så här kommer ett gott och enkelt recept på Fiskkotletter med morötter från Husmoderns köksalmanack i januari 1943. Varsågoda!

Recept: Fiskkotletter med morötter

Recept för 4 portioner

Ingredienser:

  • 300 gram färsk eller tinad fisk
  • 150 gram kokta morötter
  • 100 gram kokt potatis
  • 1 msk vetemjöl
  • 1-3 msk mjölk
  • salt, socker, vitpeppar
  • Ströbröd
  • Matfett
  • Tomatpuré att krydda skyn med

Gör så här:

Kokt potatis, kokta morötter och fisk maldes först i en köttkvarn. Har du inte en sådan är en stavmixer det enklaste alternativet. Men om elen har gått och du inte har en köttkvarn så får du finfördela ingredienserna med rivjärn och kniv.

  • 1. Mal fisk, morötter och potatis i en köttkvarn, eller så använder du en mixerstav för att finfördela råvarorna.
  • 2. Krydda med salt, peppar och lite socker
  • 3. Blanda i 1 msk mjöl och bearbeta färsen. Späd med lite mjölk . Färsen ska vara ganska fast.
  • 4. Forma fyra st biffar, eller som man sade 1943 , kotletter. Vänd dem i ströbröd och stek på båda sidor tills de fått fin färg och är genomstekta.
  • 5. Vispa ur pannan med lite vatten. Smaksätt med tomatpuré och om du vill med någon favoritkrydda.

Servera med någon kokt grönsak, tex gröna ärtor, och knäckebröd till.

Smaklig måltid!

Varför är den här rätten en så bra beredskapsmåltid?

Jo, av flera skäl. Dels kan du laga den med bara ett kokkärl – en stekpanna. Det går inte åt så mycket energi vid tillagningen. Dels är rätten i sig nästan komplett; både proteiner och kolhydrater i en ”burgare”. Om du gör fler kotletter samtidigt har du sedan lunch till nästa dag. Lägg den på en brödskiva eller knäckebröd och ta med i matlådan.

Rätten bygger dock på att du gjorde storkok av potatis och morötter till middagen dagen innan så att du har basingredienserna klara. Så måste en beredskapsmatlaghare alltid tänka i flera steg. Se inte rester som rester utan som komponenter in i nästa måltid.

Kalasstart – Ett glatt återseende

De här fiskkotletterna var den första rätten vi åt när vi startade projektet Vintagemannens mat i januari 2020. Såhär såg det ut då. Nu var det spännande att se om receptet höll för ett omtest sex år senare. Och det gjorde det! Vårt nya projekt Vintagemannens beredskapsmat har fått en kalasstart.

Godis varje dag

Bland det bästa med vardagsmatlagning från förr var att man fick efterrätt varje dag. Något enkelt som fruktkräm eller äppelmos med skorpor och gräddmjölk.

Vi fick fruktkompott med gräddmjölk när vi ätit upp våra fiskkotletter 2020.

Välkommen att hänga med oss även 2026. Fortsättning följer både här i bloggen och i sociala medier: @vintagemannensberedskapsmat

Det tudelade 1960-talet var riktigt smarrigt

av Ingemar A, publicerad i 1960-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Hur smakade 1960-talet? Jo tack, förvånansvärt bra. Maten är en blandning av både nya rätter som t ex spagetti med italiensk sås och säkra klassiker som Pepparrotskött.

En man i glasögon och grått hår sitter vid ett bord med en tallrik spaghetti med sås framför sig, håller upp ett glas rödvin och ler.

I början av året undrade VintageQ om sextiotalet verkligen var ett eget matårtionde, eller om första halvan av årtiondet var en förlängning av 1950-talets hemmafruideal, och den andra halvan var en uppkörningssträcka för 1970-talets heltidsarbetande yrkeskvinna. När årets sista 60-talsmåltid är lagad kan hon konstatera att hon gissat rätt. 1960-talet är ett förändringens årtionde som innehåller lite av det gamla och lite av det nya på ett bra sätt.

Frysbox och ugn

På 1960-talet regerar frysboxen och ugnen i köket.

Varför ska man gå till affären flera gånger i veckan och handla färska råvaror när det finns både kyl och frys därhemma? Frysta råvaror smakar ju nästan som färska. Dessutom är det tidsbesparande att inte handla så ofta och billigt blir det också om man storhandlar till extrapris. Som med allt nytt som slår igenom finns det både för- och nackdelar. Till nackdelarna hör t ex att fisk i recepten heter ”fryst fiskblock” och inte gös, abborre eller torsk. Där och då dog den svenska fiskkulturen och den har inte riktigt hämtat sig än.

En portion med fisk i sås, serverad med kokt potatis och en drink i ett glas, på ett träbord.
En ugnsbakad fiskfilé med grönsaker i en vit form, omgiven av en naturlig matta.

Att laga middag i ugn var mycket populärt på sextiotalet. Köket var nyrenoverat med modern elspis och elen var billig. Klart att man vill testa att laga i ugn. Det är både enkelt och tidsbesparande. Det är bara att lägga ihop ingredienserna, krydda och sen skicka in det djupfrysta fiskblocket i ett foliepaket i ugnen. På så vis hoppar man över flera tidskrävande moment som tex att göra sås. Kvar blir att koka potatis och att duka. Det är bra när man har kort om tid för att laga middag, vilket man ju har om man börjat yrkesarbeta. För på 60-talet har kvinnorna till nästan hundra procent fortfarande det fulla ansvaret för hemmet och barnen.

En ugnsbakad maträtt med krämig yta och bitar av bacon på toppen, serverad i en metallform.
En leende man håller upp ett glas dryck och sitter vid ett bord med tallrikar fyllda med mat, som inkluderar bacon, grönsaker, och knäckebröd, i en ljus köksmiljö.

Ugnsmaten blir oftast god, men det är ingen hit att laga klassiker som Raggmunk i långpanna i ugn. Det blir inte gott.

60-talets kryddning överraskar

På 60-talet börjar kryddningen bli lite mer spännande. Örtkryddor som mejram, timjan och rosmarin förekommer ofta. Tore Wretmans 4 kryddor (muskotnöt, vitpeppar, kryddpeppar och kryddnejlika) används flitigt och har hos Vintagemannens mat blivit en riktig favorit. Vitlök tillhör nästan standardkryddorna nu och i sådana mängder att det faktiskt ger smak. Även äldre smakhöjare som kapris, sirap och ansjovisspad används flitigt.

En köksbänk med vitlök, ansjovis i burk, kapris, kryddor som muskotnöt, svartpeppar, mejram, timjan, samt sirap på en grå yta.

Ja som ni ser, variationen är stor. Det bästa med att ha lagat 60-talsmat är dock att ha återupptäckt kryddpeppar. Oj, vilken användbar krydda!

Årets höjdpunkter och bottennapp

60-talet har bjudit på fler höjdpunkter än bottennapp. Det tackar vi för!

Ska vi välja ut några riktigt smaskensupplevelser så är det; torsk på provencalskt vis, spagetti med tonfisksås, regn- & rusksoppa samt brynt vitkålssoppa.

En tallrik med potatis, en bit fisk i sås och grönsaker, samt ett glas juice på en träytan.
En uppsättning av ingredienser för att laga pasta, inklusive tomatpasta, kapris, körsbärstomater, tonfisk, lök, vitlök, lagerblad, samt kryddor som timjan och salt.
En skål med grönsaks- och köttsoppa garnished med färsk persilja, serverad med en skiva mörkt bröd med ost och en glas med mörk dryck, på en texturerad matta.
En kvinna som sitter vid ett bord med en skål sopa innehållande korv och kål, och höjer ett glas med dryck. På bordet finns också en brödkorg med knäcke, ost och ett fat med smör.

Rätter vi kunde ha klarat oss utan är; raggmunk i långpanna, fransk potatissoppa, fiskgratäng på snabbvis samt fiskbullar i dillsås,

En ugnsrätt med en gyllene yta, toppad med skivor av bacon, sitter i en metallform på ett dukat bord. Vid sidan finns en skål med grönsallad, en tallrik och en burk med smör.
En äldre man sitter vid ett bord med en tallrik mat och en glas öl. Han håller upp en flaska öl och ler mot kameran. I bakgrunden syns ett kök med gröna skåp.
En ugnsform med en bränd yta och delvis smält fyllning, placerad på en kökshandduk.
En tallrik med fiskbullar i sås, potatismos, ärtor och skivade tomater, serverad med ett glas mjölk i bakgrunden.

Alla recept hittar du på Instagramkontot @vintagemannensmat

tack för i år – 2026 väntar nya äventyr

Vintagemannens mat har nu lagat sig igenom sex årtionden, femtiosju år, 1933 till 1989, av Husmoderns Köksalmanack. Vilken bildningsresa det har varit, så kul vi har haft och så mycket god mat vi ätit. Varierad middagsmat är bara förnamnet.

En samling av sex köksalmanackor från årtiondena 1935, 1945, 1954, 1964, 1976 och 1989, med omslag som visar olika kvinnor som lagar mat och en illustration av köksredskap.

Vår mycket subjektiva topplista över matåren ser ut såhär

  1. 1940- och 1970-tal – rejäl mat, gott och lättlagat
  2. 1960-tal – se ovan
  3. 1930- & 80-tal – för mycket smör, grädde på 30-talet och konstiga blandningar på 80-talet
  4. 1950-tal – när husmor skulle piffa maten istället för att laga den.

Det trodde vi inte när vi började laga mat ur Husmoderns Köksalmanack för sex år sedan. Då trodde vi att femtiotalet var hemmafruns glansperiod i köket.

Vi tog dock inte årtiondena i kronologisk ordning. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta varit för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat. Så vi började faktiskt med att laga oss igenom 1940-talet. Matlagnings- & råvarukunskap sitter lika mycket i händerna som i huvudet.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn och inte torka tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen. Vi är ju inte alls självförsörjande på mat längre. Möjligen har vi så att det räcker till hälften.

Beredskapsodling är ett av orden på 2025 års nyordslista. Kanske är det hög tid för lite riktig beredskapsmatlagning också. Eller vad tycker du?

Tack till alla följare för det här året. Er uppskattning och era kommentarer är oss en stor glädje. Vi hoppas att ni följer med oss även under 2026.

En kvinna sitter vid ett dukat bord med blommor och en kopp framför sig, iklädd en mönstrad tröja. I bakgrunden syns en svensk flagga och en glob.
En man sitter vid ett bord med en duk dekorerad i blommor. Han håller upp ett glas och ser glad ut. På bordet finns en vas med blommor, en tallrik och en liten svensk flagga.

Gott Nytt Matår önskar vi

@Vintageqvinnan Anne-Marie Lindstedt och @Vintagemannen Ingemar Albertsson

Jösses flickor vilket matårtionde 1970-talet blev

av Ingemar A, publicerad i 1970-tal, Mat och sånt, Prisvärt, Vintagemannens mat

Det var med viss bävan vi tog oss an 70-talelets matlagning. Årtiondet när hemmafrun blev omodern och den yrkesarbetande kvinnan blev det nya idealet. Årtiondet som vi kommer ihåg både som de prenumererade receptboxarnas och de fotriktiga och präktiga informationskampanjernas årtionde.

Årtiondet när uteätandet och snabbmaten etablerades, när pizzeriorna slog igenom på bred front och McDonalds kom till Sverige. När lanseringen av Rikskupongerna 1973 bidrog till ett ökat uteätande, oavsett om man åt lunch för dem eller åt matlåda på jobbet och ”sparade kupongerna för att betala lördagspizzan med”.

En gång i veckan äter vi en middag ur Husmoderns köksalmanack. Vi väljer nåt som låter gott från den vecka som både dagens och dåtidens kalender visar. På så vis äter vi efter säsong. Eftersom det i regel är ett recept för fyra så blir det en matlåda också. Men vi äter mycket annat gott i veckorna också.

Kan 70-tals maten i Husmoderns Köksalamanack vara relevantår 2024? Vi tvivlade och tog oss an decenniet med viss skepsis, men blev glatt överraskade. Hör här.

Inget tjafs och Piff utan gott och enkelt

Vi är förvånade, men 1970-talet är, tillsammans med 1940-talet, det årtionde som har bjudit på godast middagar. Dessutom har matlagningen gått snabbt och maten varit enkel att laga. Ingredienserna har nästan alltid varit lätta att få tag på och har dessutom inte kostat skjortan, men framförallt har det smakat GOTT. Kan man önska mer?

lägg tiden på att göra tillbehören goda istället för att pynta uppläggningarna

På 70-talet hade man slutat skämmas för att använda färdiglagat och halvfabrikat. Argument att konserver minsann är mer näringskontrollerade och bättre än hemlagat hade försvunnit och piffandet med att dölja att det var enkla konserver som förekom på 50-talet var, tack och lov borta. Istället lägger man på 70-talet tid och kärlek på efterrätten, såsen eller något annat tillbehör.

Två bra exempel på det är ”Tomatsoppa på burk med extra god ugnspannkaka” och alla middagar med fiskpinnar, där krutet läggs på goda såser stället för att försöka dölja att man steker färdigpanerad fisk.

Tomatsoppan från 1978 års kalender skulle bara värmas. Istället lades matlagningstiden på att smaksätta den enkla pannkaksmeten med rivet skal av apelsin, stötta kardemummakärnor och hackad mandel. Prova, det är Smaskens!

Till fiskpinnarna serverades 1979 en enkel sallad på majs, ärtor, gurka, strimlad vitkål och gräslök med en sås av citron, olja, vatten och salt. Enkelt och så gott!

fräscha råvaror + enkla uppläggningar = lättlagat & gott

Speciellt under sommarhalvåret har vi ätit många fräscha middagar där basen varit rökt skinka eller rostbiff i tunna skivor .

På midsommardagen åt vi kall skinka och ett grönsaksfat med flera varma och kalla primörer. Lite senare under sommaren åt vi kall skinka med friskussallad och en annan gång rostbiff med råstekt färskpotatis, sockerärtor och pepparrotsgräddfil. Riktig semestermat!

Som en modern kurs i att äta både gott och billigt

Att inflationen var hög på 70-talet och att drygt 20 % av hushållsbudgeten gick till mat märks på flera sätt.

Rätter gjorda på grönsaker är ganska vanliga, fast det att det är vegetariskt betonas inte. Goda exempel är rårakor och soppa (grönsaks-, lins, jordärtskocks, ärt- och potatis- & purjosoppa). Vårt soppätande har ökat med flera hundra procent under året jämfört med tidigare år. Det har varit smaskens och dessutom billigt och tillfredställande eftersom vi lagat på råvaror från det egna trädgårdslandet. Soppätandet kommer vi definitivt att ta med oss in i vår framtida vardagsmatlagning.

Kött var dyrt och mängden kött per portion är inte så hög. 300 gram köttfärs ska räcka till 4 portioner köttfärssås och det i ett recept där man inte drygar ut med rivna morötter. 300-400 gram falukorv räcker till en korv- & grönsaksgryta för fyra.

Finns det inget som är dåligt med 1970-talets mat?

Jo, det är klart att all sjuttiotalsmat inte alltid smakat toppen. Ska man generalisera så är den försiktiga kryddningen en utmaning. Det är dock lätt åtgärdat genom att öka på den angivna mängden kryddor. Det har VintageQ gjort.

Dessutom finns en tendens att koka och steka ihjäl fisk och fågel. Även det kan dagens matlagare lätt fixa.

Vart tog lamm och torskrom vägen?

Att hitta rätt råvaror till 70-tals maten har varit enkelt, men två saker har vi reflekterat över.

Vart tog lammköttet vägen i svensk dagligvaruhandel?

Styckdetaljer av lamm är en bristvara i Sverige 2024. Den 16 september skulle vi äta dillkött på lamm. Det var inte lätt att hitta. Efter att förgäves ha försökt på ICA Kvantum och COOP Extra blev vi räddade av Lidl som hade fem (!) olika styckdetaljer, vissa frysta och andra färska. Den 20 oktober var vi i Göteborg och skulle laga lammgryta. Då fick vi gå till saluhallen.

Stekt torskrom som man äter med potatis, vit sås, citron och dill – det förekom ofta som vardagsmiddag på 70-talet. Vi har förstått att rätten är en vattendelare vad gäller smak. Antingen älskade man den eller så hatade man den. 2024 beställer man torskrom på nätet. Den kostar 69 kr för 200 gram. Det blir 345 kr/kg plus frakt. Orsaken lär vara utfiskning av torsk, vilket gör att rommen prioriteras till kaviar istället.

Bottennapp och höjdpunkter

Så kommer vi till matårets höjdpunkter och bottennapp. Som framgår av ovanstående har vi varit mycket nöjda med 1970-talet. Ärlig, prisvärd, god, lättlagad vardagsmat. Av de prenumererade receptboxarnas konstiga mat syns inte ett spår. Vill ni läsa om ”boxmaten” rekommenderas boken ”Den bruna maten” som kom ut 2012. Jättekul läsning. Boken är en raritet som finns på antikvariat eller som kan beställas för lån på biblioteket.

Minns du receptboxen från sjuttiotalet?

VintageQ säger tack till redaktionen för Köksalmanackan som under Elisabeth Thams ledning lotsat oss igenom det omvälvande sjuttiotalet. Deras förmåga att anpassa middagsförslagen till nya förutsättningar syns. Den långa erfarenhet av vardagsmatlagning i med- & motgång lyser igenom.

Två i botten

Sesamkyckling och mormors ansjovisfisk. Båda rätterna är exempel på ihjälstekt mat med svag kryddning.

Tråkigare fågelbröst får man leta efter. Det hjälper inte ens med sesamfrön.

Tre i topp

Königsbergare med kaprissås, Frasraggmunkar samt Spansk ärtsoppa blev tre favoriter.

Ostpreusiska Köningsbergare är en smakrik rätt. Kapris och sardeller sätter smaken. Den kallas också Königsberger Klopse.

Vintagemannens mat är med i årets Köksalmanack

I 2025 års upplaga av Köksalmanackan finns en lång intervju med Vintagemannens mat. Det är vi jättestolta över. I den kan man läsa om våra erfarenheter av att laga vardagsmat från olika årtionden. Och så tipsar vi om våra favoritrecept från olika tider.

Köksalmanackan 2025 finns att köpa på nätet och i bokhandeln

Tack alla trogna följare som peppar oss med kommentarer och frågor på Instagram. Ni gör vårt matäventyr så mycket roligare. Vi önskar er ett Gott Nytt 2025. Nu kastar vi oss in i ett nytt matårtionde – 1960-talet. Vi ses där och då.

1930-talet bjöd på både traditionell matlagning och nymodigheter

av Ingemar A, publicerad i 1930-tal, Mat och sånt, Vintagemannens mat

Vår matlagningsresa genom 1930-talet är slut. Hur har året smakat? Var det gott, överraskade, enkelt eller krångligt att laga? Dags för en smakfull sammanfattning av Husmoderns Köksalmanacks första årtionde. På bilden syns något som var både gott och enkelt att laga, nämligen ”Rysk panna”.

1933 kom Husmoderns köksalmanack ut för första gången. Och det har den gjort varje år sedan dess. 2024 års Köksalmanack finns sedan i höstas ute i handeln.

1930-talets mat är en blandning av sådant som tar tid och sådant som går snabbt att tillaga. Ingrediensen buljong är ett bra exempel på detta. Står det buljong i receptet så menas hemkokt buljong. Det betyder inte nödvändigtvis att man börjar med att koka buljong på ben och skrov varje gång man behöver buljong. I Husmoderns köksalmanack utgår man från att det alltid finns lite hemkokad buljong kvar från tidigare. Med lite sparad buljong går det snabbt att laga t ex grönsakssoppa till middag. Fast nu måste VintageQ komma med en bekännelse: Så mycket 30-tal att vi kokade egen buljong blev vi inte. Vi tog en buljongtärning istället. Det blev säkert inte lika gott, men gick fortare.

Rester är ingredienser i en ny maträtt.

Buljongkoket är ett bra exempel på det, men även rester av tex kött och fisk blir ingredienser in i nya rätter. Det gör att vissa dagar går det snabbt att laga middag. De gamla resterna blir komponenter in i en helt ny rätt. Allt tas tillvara utan att det känns krångligt. På det sättet känns 30-talsmaten klimatsmart och i framkant.

Biologisk mångfald i grytorna

Vilken tur att vi har småskaliga fiskare i närheten

Fisk i vardagsrecept är inte liktydigt med ”ta djupfryst standardfisk” utan variationen är stor; abborre, flundra, gädda, gös, hälleflundra, kolja, lake, sill och torsk har sina egna recept.

Likadant är det med kött. Till köttbullar tar man inte malet kött, utan de ska innehålla både oxkött, kalvkött och fläskkött. Och variationen på styckdetaljer är mycket större än idag.

Vintagemannens mat saknar variationen av både fisksorter och styckdetaljer. De har succesivt försvunnit från barndomens och ungdomens mat, utan att vi riktigt märkt det. När vi bläddrade i almanackerna från 30-talet blev det uppenbart hur mycket råvarumångfalden i vardagsmaten som försvunnit.

Vi har lagat mycket mat ovanpå spisen. Den vardagsmat som föreslagits lagas företrädesvis ovanpå spisen och inte i ugn. Och lagas den i ugn så är det ofta i vattenbad och det känns lite krångligt. Stekar som lammstek och rostbiff föreslås oftast till söndagar och helger, för att sen även ge ingredienser till rätter veckan efter. Inte så konstigt med tanke på att det var vedspis som gällde på landsbygden och i de mindre städerna på 1930-talet. Det var bara i storstaden det fanns gasspisar.

En annan observation är att det är mycket som ska ”passeras” i de gamla recepten. Vi erkänner: I vår version 2023 har mixerstaven används flitigt som ersättare till passervaggan och handkraft.

vad smakar maten och är vi nöjda med 1930-talet?

Dillkött är alltid dillkött. Smaskens!

Vi är förvånade över hur både bekant och gott det smakat. Visst, smakerna är milda och de exotiska kryddorna saknas, men ärtsoppan, grönsakssoppan, dillköttet, pannkakorna och makaronipuddingen smakar tidlöst bekant. Och gott!

Sättet att planera veckans middagar utifrån rester som blir komponenter in i nästa middag upplever vi som klimatsmart och något som håller på att bli ”modernt” igen, i alla fall om vi tittar i livsmedelskedjornas magasin.

Mindre i framkant är den rikliga mängden kött. Det känns inte modernt, men när det kommer till fisk känns dagens utbud mer utarmat och fattigt än på 30-talet.

VintageQ har inte räknat på mängder i recepten, men vi har upplevt portionerna som rikliga och mängden matfett som ska användas som generös. 1940-talets ransonering måste ha kommit som en chock.

Bottennapp under årtiondet

Akta dig för falska såser och gratinerade fiskbullar

Gratinerade fiskbullar, Soppa á la Basque och kokt fisk med falsk hollandaisesås tillhör årets få bottennapp.

De gratinerade fiskbullarna skulle toppas med parmesanost och Soppa á la Basque innehöll både oliver, vitlök och olivolja. Båda recepten lät spännande och lite moderna, men resultatet blev smaklöst.

Den falska hollandaisesåsen var just falsk och vattnig. Lärdomen blir att inte laga något som heter ”falsk” utan att hålla sig till äkta vara.

Höjdpunkterna är många

Kall vit fisk är en underskattad delikatess. Det finns många goda såser till.

Kall vit fisk tex, gös eller torsk, med tartarsås, grön sås, kaprissås eller sås á la Ravigot. Serverad med nykokt potatis. Så himla gott och enkelt att tillaga, speciellt om man fått en bit kokt fisk över från en middag tidigare i veckan

Soppor, tex blomkålssoppa, bondbönsoppa och kålsoppa. Att koka de grönsaker och rotfrukter som är i säsong, eller som klarar sig bra i skafferiet eller matkällaren i lite buljong och sedan eventuellt reda av eller passera är GOTT. Att äta soppa minst en gång i veckan tar vi med oss från 30-talet! Soppa kombineras dessutom med fördel med en efterrätt, vilket för oss över till årtiondets tredje höjdpunkt

Fattigmanstårta. Så enkelt, så gott. Den är gjord på gammalt vetebröd, mjölk, lingon, socker, kanel och skalet av en riven citron. Smaskens!

1930-talet avslutas med nymodigheten cocktail

Vi firar nyår med vänner. Det är knytkalas och som av en händelse har Vintagemannens mat fått i uppgift att stå för drinktilltugget. Det blir 30-talsfest!

I 1937 år köksalmanack finns en artikel med rubriken ”Allt om cocktail”. I artikeln får vi veta allt man behöver veta för att arrangera en lyckad cocktail. Vi läser och tar till oss. Före lunch eller middag bjuder man tex på ”salt frityrkokt hyvlad potatis” till spriten och cocktailrullader kan med fördel ”på sina pinnar instickas i en grapefruit eller en stor apelsin”. Det låter festligt!

Vi har dock ett problem , vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det där med cigaretterna. Cigaretter är enligt 1937 år almanack ett måste. För ett sällskap på 25-30 personer gäller följande: ”Cigaretter: Virgina och turkish – även Arab, folk som röker Arab röker ingenting annat – ett par hundra”. Det lutar nog åt att vi moderniserar och skippar cigaretter trots allt.

Hör oss i radio

Vi tackar alla trogna följare som peppar oss. Vill ni höra mer om tankarna bakom Vintagemannens mat? Lyssna då på Meny i P1, som den 31 augusti sände en intervju med oss.

Med detta önskar vi ett gott slut på 2023 och ett gott nytt 2024. 2024 byter vi årtionden och en ny resa börjar.

Så var 1930-talet slut. Gissa vilket årtionde vi kommer att äta oss igenom 2024.