#vintagemannen #vintageqvinnan #vintagemannensmat

Det var med viss bävan vi tog oss an 70-talelets matlagning. Årtiondet när hemmafrun blev omodern och den yrkesarbetande kvinnan blev det nya idealet. Årtiondet som vi kommer ihåg både som de prenumererade receptboxarnas och de fotriktiga och präktiga informationskampanjernas årtionde.

Årtiondet när uteätandet och snabbmaten etablerades, när pizzeriorna slog igenom på bred front och McDonalds kom till Sverige. När lanseringen av Rikskupongerna 1973 bidrog till ett ökat uteätande, oavsett om man åt lunch för dem eller åt matlåda på jobbet och ”sparade kupongerna för att betala lördagspizzan med”.

En gång i veckan äter vi en middag ur Husmoderns köksalmanack. Vi väljer nåt som låter gott från den vecka som både dagens och dåtidens kalender visar. På så vis äter vi efter säsong. Eftersom det i regel är ett recept för fyra så blir det en matlåda också. Men vi äter mycket annat gott i veckorna också.

Kan 70-tals maten i Husmoderns Köksalamanack vara relevantår 2024? Vi tvivlade och tog oss an decenniet med viss skepsis, men blev glatt överraskade. Hör här.

Inget tjafs och Piff utan gott och enkelt

Vi är förvånade, men 1970-talet är, tillsammans med 1940-talet, det årtionde som har bjudit på godast middagar. Dessutom har matlagningen gått snabbt och maten varit enkel att laga. Ingredienserna har nästan alltid varit lätta att få tag på och har dessutom inte kostat skjortan, men framförallt har det smakat GOTT. Kan man önska mer?

lägg tiden på att göra tillbehören goda istället för att pynta uppläggningarna

På 70-talet hade man slutat skämmas för att använda färdiglagat och halvfabrikat. Argument att konserver minsann är mer näringskontrollerade och bättre än hemlagat hade försvunnit och piffandet med att dölja att det var enkla konserver som förekom på 50-talet var, tack och lov borta. Istället lägger man på 70-talet tid och kärlek på efterrätten, såsen eller något annat tillbehör.

Två bra exempel på det är ”Tomatsoppa på burk med extra god ugnspannkaka” och alla middagar med fiskpinnar, där krutet läggs på goda såser stället för att försöka dölja att man steker färdigpanerad fisk.

Tomatsoppan från 1978 års kalender skulle bara värmas. Istället lades matlagningstiden på att smaksätta den enkla pannkaksmeten med rivet skal av apelsin, stötta kardemummakärnor och hackad mandel. Prova, det är Smaskens!

Till fiskpinnarna serverades 1979 en enkel sallad på majs, ärtor, gurka, strimlad vitkål och gräslök med en sås av citron, olja, vatten och salt. Enkelt och så gott!

fräscha råvaror + enkla uppläggningar = lättlagat & gott

Speciellt under sommarhalvåret har vi ätit många fräscha middagar där basen varit rökt skinka eller rostbiff i tunna skivor .

På midsommardagen åt vi kall skinka och ett grönsaksfat med flera varma och kalla primörer. Lite senare under sommaren åt vi kall skinka med friskussallad och en annan gång rostbiff med råstekt färskpotatis, sockerärtor och pepparrotsgräddfil. Riktig semestermat!

Som en modern kurs i att äta både gott och billigt

Att inflationen var hög på 70-talet och att drygt 20 % av hushållsbudgeten gick till mat märks på flera sätt.

Rätter gjorda på grönsaker är ganska vanliga, fast det att det är vegetariskt betonas inte. Goda exempel är rårakor och soppa (grönsaks-, lins, jordärtskocks, ärt- och potatis- & purjosoppa). Vårt soppätande har ökat med flera hundra procent under året jämfört med tidigare år. Det har varit smaskens och dessutom billigt och tillfredställande eftersom vi lagat på råvaror från det egna trädgårdslandet. Soppätandet kommer vi definitivt att ta med oss in i vår framtida vardagsmatlagning.

Kött var dyrt och mängden kött per portion är inte så hög. 300 gram köttfärs ska räcka till 4 portioner köttfärssås och det i ett recept där man inte drygar ut med rivna morötter. 300-400 gram falukorv räcker till en korv- & grönsaksgryta för fyra.

Finns det inget som är dåligt med 1970-talets mat?

Jo, det är klart att all sjuttiotalsmat inte alltid smakat toppen. Ska man generalisera så är den försiktiga kryddningen en utmaning. Det är dock lätt åtgärdat genom att öka på den angivna mängden kryddor. Det har VintageQ gjort.

Dessutom finns en tendens att koka och steka ihjäl fisk och fågel. Även det kan dagens matlagare lätt fixa.

Vart tog lamm och torskrom vägen?

Att hitta rätt råvaror till 70-tals maten har varit enkelt, men två saker har vi reflekterat över.

Vart tog lammköttet vägen i svensk dagligvaruhandel?

Styckdetaljer av lamm är en bristvara i Sverige 2024. Den 16 september skulle vi äta dillkött på lamm. Det var inte lätt att hitta. Efter att förgäves ha försökt på ICA Kvantum och COOP Extra blev vi räddade av Lidl som hade fem (!) olika styckdetaljer, vissa frysta och andra färska. Den 20 oktober var vi i Göteborg och skulle laga lammgryta. Då fick vi gå till saluhallen.

Stekt torskrom som man äter med potatis, vit sås, citron och dill – det förekom ofta som vardagsmiddag på 70-talet. Vi har förstått att rätten är en vattendelare vad gäller smak. Antingen älskade man den eller så hatade man den. 2024 beställer man torskrom på nätet. Den kostar 69 kr för 200 gram. Det blir 345 kr/kg plus frakt. Orsaken lär vara utfiskning av torsk, vilket gör att rommen prioriteras till kaviar istället.

Bottennapp och höjdpunkter

Så kommer vi till matårets höjdpunkter och bottennapp. Som framgår av ovanstående har vi varit mycket nöjda med 1970-talet. Ärlig, prisvärd, god, lättlagad vardagsmat. Av de prenumererade receptboxarnas konstiga mat syns inte ett spår. Vill ni läsa om ”boxmaten” rekommenderas boken ”Den bruna maten” som kom ut 2012. Jättekul läsning. Boken är en raritet som finns på antikvariat eller som kan beställas för lån på biblioteket.

Minns du receptboxen från sjuttiotalet?

VintageQ säger tack till redaktionen för Köksalmanackan som under Elisabeth Thams ledning lotsat oss igenom det omvälvande sjuttiotalet. Deras förmåga att anpassa middagsförslagen till nya förutsättningar syns. Den långa erfarenhet av vardagsmatlagning i med- & motgång lyser igenom.

Två i botten

Sesamkyckling och mormors ansjovisfisk. Båda rätterna är exempel på ihjälstekt mat med svag kryddning.

Tråkigare fågelbröst får man leta efter. Det hjälper inte ens med sesamfrön.

Tre i topp

Königsbergare med kaprissås, Frasraggmunkar samt Spansk ärtsoppa blev tre favoriter.

Ostpreusiska Köningsbergare är en smakrik rätt. Kapris och sardeller sätter smaken. Den kallas också Königsberger Klopse.

Vintagemannens mat är med i årets Köksalmanack

I 2025 års upplaga av Köksalmanackan finns en lång intervju med Vintagemannens mat. Det är vi jättestolta över. I den kan man läsa om våra erfarenheter av att laga vardagsmat från olika årtionden. Och så tipsar vi om våra favoritrecept från olika tider.

Köksalmanackan 2025 finns att köpa på nätet och i bokhandeln

Tack alla trogna följare som peppar oss med kommentarer och frågor på Instagram. Ni gör vårt matäventyr så mycket roligare. Vi önskar er ett Gott Nytt 2025. Nu kastar vi oss in i ett nytt matårtionde – 1960-talet. Vi ses där och då.

Vår matlagningsresa genom 1930-talet är slut. Hur har året smakat? Var det gott, överraskade, enkelt eller krångligt att laga? Dags för en smakfull sammanfattning av Husmoderns Köksalmanacks första årtionde. På bilden syns något som var både gott och enkelt att laga, nämligen ”Rysk panna”.

1933 kom Husmoderns köksalmanack ut för första gången. Och det har den gjort varje år sedan dess. 2024 års Köksalmanack finns sedan i höstas ute i handeln.

1930-talets mat är en blandning av sådant som tar tid och sådant som går snabbt att tillaga. Ingrediensen buljong är ett bra exempel på detta. Står det buljong i receptet så menas hemkokt buljong. Det betyder inte nödvändigtvis att man börjar med att koka buljong på ben och skrov varje gång man behöver buljong. I Husmoderns köksalmanack utgår man från att det alltid finns lite hemkokad buljong kvar från tidigare. Med lite sparad buljong går det snabbt att laga t ex grönsakssoppa till middag. Fast nu måste VintageQ komma med en bekännelse: Så mycket 30-tal att vi kokade egen buljong blev vi inte. Vi tog en buljongtärning istället. Det blev säkert inte lika gott, men gick fortare.

Rester är ingredienser i en ny maträtt.

Buljongkoket är ett bra exempel på det, men även rester av tex kött och fisk blir ingredienser in i nya rätter. Det gör att vissa dagar går det snabbt att laga middag. De gamla resterna blir komponenter in i en helt ny rätt. Allt tas tillvara utan att det känns krångligt. På det sättet känns 30-talsmaten klimatsmart och i framkant.

Biologisk mångfald i grytorna

Vilken tur att vi har småskaliga fiskare i närheten

Fisk i vardagsrecept är inte liktydigt med ”ta djupfryst standardfisk” utan variationen är stor; abborre, flundra, gädda, gös, hälleflundra, kolja, lake, sill och torsk har sina egna recept.

Likadant är det med kött. Till köttbullar tar man inte malet kött, utan de ska innehålla både oxkött, kalvkött och fläskkött. Och variationen på styckdetaljer är mycket större än idag.

Vintagemannens mat saknar variationen av både fisksorter och styckdetaljer. De har succesivt försvunnit från barndomens och ungdomens mat, utan att vi riktigt märkt det. När vi bläddrade i almanackerna från 30-talet blev det uppenbart hur mycket råvarumångfalden i vardagsmaten som försvunnit.

Vi har lagat mycket mat ovanpå spisen. Den vardagsmat som föreslagits lagas företrädesvis ovanpå spisen och inte i ugn. Och lagas den i ugn så är det ofta i vattenbad och det känns lite krångligt. Stekar som lammstek och rostbiff föreslås oftast till söndagar och helger, för att sen även ge ingredienser till rätter veckan efter. Inte så konstigt med tanke på att det var vedspis som gällde på landsbygden och i de mindre städerna på 1930-talet. Det var bara i storstaden det fanns gasspisar.

En annan observation är att det är mycket som ska ”passeras” i de gamla recepten. Vi erkänner: I vår version 2023 har mixerstaven används flitigt som ersättare till passervaggan och handkraft.

vad smakar maten och är vi nöjda med 1930-talet?

Dillkött är alltid dillkött. Smaskens!

Vi är förvånade över hur både bekant och gott det smakat. Visst, smakerna är milda och de exotiska kryddorna saknas, men ärtsoppan, grönsakssoppan, dillköttet, pannkakorna och makaronipuddingen smakar tidlöst bekant. Och gott!

Sättet att planera veckans middagar utifrån rester som blir komponenter in i nästa middag upplever vi som klimatsmart och något som håller på att bli ”modernt” igen, i alla fall om vi tittar i livsmedelskedjornas magasin.

Mindre i framkant är den rikliga mängden kött. Det känns inte modernt, men när det kommer till fisk känns dagens utbud mer utarmat och fattigt än på 30-talet.

VintageQ har inte räknat på mängder i recepten, men vi har upplevt portionerna som rikliga och mängden matfett som ska användas som generös. 1940-talets ransonering måste ha kommit som en chock.

Bottennapp under årtiondet

Akta dig för falska såser och gratinerade fiskbullar

Gratinerade fiskbullar, Soppa á la Basque och kokt fisk med falsk hollandaisesås tillhör årets få bottennapp.

De gratinerade fiskbullarna skulle toppas med parmesanost och Soppa á la Basque innehöll både oliver, vitlök och olivolja. Båda recepten lät spännande och lite moderna, men resultatet blev smaklöst.

Den falska hollandaisesåsen var just falsk och vattnig. Lärdomen blir att inte laga något som heter ”falsk” utan att hålla sig till äkta vara.

Höjdpunkterna är många

Kall vit fisk är en underskattad delikatess. Det finns många goda såser till.

Kall vit fisk tex, gös eller torsk, med tartarsås, grön sås, kaprissås eller sås á la Ravigot. Serverad med nykokt potatis. Så himla gott och enkelt att tillaga, speciellt om man fått en bit kokt fisk över från en middag tidigare i veckan

Soppor, tex blomkålssoppa, bondbönsoppa och kålsoppa. Att koka de grönsaker och rotfrukter som är i säsong, eller som klarar sig bra i skafferiet eller matkällaren i lite buljong och sedan eventuellt reda av eller passera är GOTT. Att äta soppa minst en gång i veckan tar vi med oss från 30-talet! Soppa kombineras dessutom med fördel med en efterrätt, vilket för oss över till årtiondets tredje höjdpunkt

Fattigmanstårta. Så enkelt, så gott. Den är gjord på gammalt vetebröd, mjölk, lingon, socker, kanel och skalet av en riven citron. Smaskens!

1930-talet avslutas med nymodigheten cocktail

Vi firar nyår med vänner. Det är knytkalas och som av en händelse har Vintagemannens mat fått i uppgift att stå för drinktilltugget. Det blir 30-talsfest!

I 1937 år köksalmanack finns en artikel med rubriken ”Allt om cocktail”. I artikeln får vi veta allt man behöver veta för att arrangera en lyckad cocktail. Vi läser och tar till oss. Före lunch eller middag bjuder man tex på ”salt frityrkokt hyvlad potatis” till spriten och cocktailrullader kan med fördel ”på sina pinnar instickas i en grapefruit eller en stor apelsin”. Det låter festligt!

Vi har dock ett problem , vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det där med cigaretterna. Cigaretter är enligt 1937 år almanack ett måste. För ett sällskap på 25-30 personer gäller följande: ”Cigaretter: Virgina och turkish – även Arab, folk som röker Arab röker ingenting annat – ett par hundra”. Det lutar nog åt att vi moderniserar och skippar cigaretter trots allt.

Hör oss i radio

Vi tackar alla trogna följare som peppar oss. Vill ni höra mer om tankarna bakom Vintagemannens mat? Lyssna då på Meny i P1, som den 31 augusti sände en intervju med oss.

Med detta önskar vi ett gott slut på 2023 och ett gott nytt 2024. 2024 byter vi årtionden och en ny resa börjar.

Så var 1930-talet slut. Gissa vilket årtionde vi kommer att äta oss igenom 2024.

Etikett: mat

Jösses flickor vilket matårtionde 1970-talet blev