Idag är det Husmanskostens dag. Med start 2025 ska den 26 februari vara dagen när svenska krogar, livsmedelsbutiker och hem hyllar den klassiska svenska maten.
Vintagemannens mat tar alla tillfällen som bjuds att få fira och festa och vad kan vara bättre än att fira Husmanskostens dag genom att äta ärtsoppa till middag. Tillsamman med gröt är ärtsoppan husmanskostens ”urrätter”, de maträtter som överlevt årtusenden av matutveckling.
Vad är egentligen husmanskost?
Är spagetti med köttfärssås husmanskost? Inte om man får tro Chat GPT . Där definieras Husmanskost som ”traditionell, enkel och ofta näringsrik svensk mat som historiskt ätits av allmänheten, särskilt arbetare och bönder. Rätterna är ofta baserade på lokala råvaror”.
Husmanskost förknippas ofta med trygghet, minnen och välkända smaker. Och ibland äcklig skolmat. Vintagemannen har ett kluvet förhållande till husmanskosten som inte enbart beror på skolmaten. Han brukar säga att hans mamma ”lagade sådana köttbullar som inte ens en son kan älska”. Oavsett detta så älskar han husmanskost, så några goda minnen måste ändå finnas.
Richard Tellström beskriver i sin fantastiska bok ”Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år” hur den husmanskost vi känner idag och som kan symboliseras av köttbullar med potatis, brun sås och lingon vuxit fram.
För er som inte läst boken kommer här en kortkort sammanfattning signerad Vintagemannens mat :
Husmanskosten, som vi känner den idag, växte fram i städerna under 1800-talets andra hälft. Den började som billig restaurangmat för arbetare & kontorister som, pga akut bostadsbrist bodde i rum utan tillgång till kök och ibland även utan tillgång till eldstad. Hur gör man för att många människor som inte har tillgång till kök ända ska kunna äta varm, billig och näringsriktig mat? Man sneglar på hur andra löst problemet och gör likadant. I Tyskland hade ångköken löst matutmaningarna relaterade till den stora inflyttningen till städernas fabriker. Alltså importerade man denna idé från Tyskland. I varje ångkök tillagades flera tusen portioner per dag och maten kunde ätas på plats eller tas med som hämtmat. Stordriften gjorde det dessutom möjligt att variera rätterna från dag till dag. Ångkökens stora grytor och ångugnar ändrades även matlagningen. Den blev mer tekniskt avancerad och råvarorna blev fler än i allmogeköken.
Att det fanns fler rätter att välja på och att rätterna innehöll fler råvaror än den traditionella allmogekosten tilltalade även städernas borgerskap och vips var husmanskosten som vi känner den idag född.
husmanskosten – en utrotningshotad mattradition?
När världen öppnar sig i mitten av 1900-talet med nya kryddor & kryddblandningar, rå grönsallad till maten, pizza, pasta, hamburgare och kinamat blev husmanskosten lite otrendig. Den dominerade naturligtvis kosthållet och skolmaten och på tio-i-topp listan över populära rätter fanns den med. Men den hade påbörjat resan mot att betraktas som gammaldagsmat, sånt som glöms bort och bli något som enbart serveras på Skansen och ålderdomshem eller vid större högtider.
En som funderade mycket över husmanskostens överlevnad var krögaren och hovtraktören Tore Wretman. Redan 1958 grundade han, tillsammans med 16 andra kulturpersonligheter, Gastronomiska Akademin. Målet med akademin är att hylla borgerskapets husmanskost men med en förfinad touch och att lyfta fram den som ett viktigt kulturarv. 1967 gav han ut kokboken Svensk husmanskost. Med Tore Wretman tog husmanskosten klivet in i finmatsalen.
Även Lilla Sällskapet, som återuppstod 1966, ville rädda husmanskosten och formulerade sitt syfte som att vårda och främja den svenska matkulturen. Deras kokbok – K-märkt smak. Genuint svenska middagsklassiker (2012) – borde finnas i varje svensk matnörds bokhylla. Där hittar du nästan alla klassiker.
Husmanskost är smaskens
Vi – Vintagemannens mat – som lagar oss igenom årtionden av Husmoderns köksalmanack älskar husmanskost och åtminstone alla äldre årgångar (1933 – 1989) av köksalmanackan innehåller gott om förslag och recept på husmanskost. Det gillar vi! Husmanskost är hyfsat lokal och full av minnen och välkända smaker. Dessutom ger den tröst och trygghet i oroliga tider!
Vi utbringar ett fyrfaldigt Smaskens för Husmanskostens dag och firar med Ärtsoppa med alla tillbehör!
PS. Ärtsoppa är inte något man köper i plastkorv. Redan kvällen innan lägger man torkade ärtor i blöt så att de sväller. Mycket smartare, mycket billigare. Så gjorde man nog på ångkökens tid också. Och på stenåldern.
2020 startade kontot Vintagemannes mat. Frågan hur vardagsmiddagen förändrats över årtionden av knapphet, välstånd, ransonering, inflation, produktutveckling och globalisering har diskuterats runt middagsbordet i vår familj långt innan vi började prata om det på Inastagram. VintageQ har dessutom en lång kärlekshistoria med äldre årgångar av Husmoderns Köksalmanack.
2018 var det torrår med missväxt och nödslakt i Sverige. Året efter kom Folke Schimansiks bok ”Mat en krigisk historia”. I den beskriver han hur avgörande livsmedelsförsörjningen är i krig och hur utsvältning används som direkt vapen. Kanske kommer du ihåg att skörden i Sverige 2023 ännu sämre än 2018. 2023 års skörd är faktiskt den sämsta i mannaminne. Vi hade haft svält i Sverige förra året om vi inte hade kunnat importera så mycket av vår mat.
När vi startade kontot Vintagemannens Mat 2020 var det ingen tvekan om vilket årtionde vi skulle starta med, nämligen 1940-talets kristidsår.
Lärde vi oss något? Ja massor! Både om smart matlagning, konservering, kryddor, ingredienser och hur snabbt matpreferenser kan ändras, men också om ansvaret för livsmedelsförsörjning i kris. Att staten behöver kliva in för att vi alla ska bli mätta ”Om krisen eller kriget kommer”. Marknadskrafterna kommer inte klara att lösa den frågan på ett solidariskt sätt.
Under 2020 lagade vi kristidsmat, men läste också en del om ransoneringssystemet och erfarenheterna av det. Vi tycker fortfarande att inläggen är läsvärda, så här nedan länkar vi till några av dem. Häng med på en historielektion!
Tror du aldrig att det kommer att bli livsmedelsransonering igen?
Under den rubriken berättar vi om livsmedelsransoneringen under andra världskriget. Vad ransonerades och under hur lång period, hur funkade ransoneringskupongerna, hur fördelades ransonerna och vad tyckte folk egentligen? Det och lite till kan du läsa om. Klicka här
Svarta börsen eller ”marknaden för den fria försörjningen”
Var ransoneringssystemet verkligen så bra att ingen handel utanför systemet förekom? I doktorsavhandlingen ”Svarta Börsen – samhällslojalitet i kris”, går Johnny Wijk till botten med frågan. VintageQ läste roat och lärde sig nästan allt om svartabörshandeln under 2:a världskriget. Vill du också ha lite koll och förstå vad som faktiskt kan hända här igen? Då ska du läsa det här blogginlägget. Klicka här
Hur smakar kristidsmaten?
Blir du intresserad av att testa hur det kunde smaka under krigsåren? Tror du att man var tvungen att äta stuvad huggorm och långkokt grävling? Nej, det smakade häpnadsväckande bra faktiskt. Här kommer några länkar på blogginlägg från 1940-talets kristidsmatlagning
Den drastiska rubriken har Folke Schimanskis bok från 2019. I den beskriver han hur avgörande livsmedelsförsörjningen är i krig och hur utsvältning används som direkt vapen; under första världskriget svalt hundratusentals tyskar och österrikare ihjäl som en följd av Storbritanniens blockad. Idag försöker ryssarna slå sönder ukrainarnas försörjning av det livsnödvändiga.
Men det finns även positiva exempel. Det har diskuterats att en del människor faktiskt fick en bättre hälsa genom att tvingas äta mindre kött, fett och socker och istället mer grönsaker och frukt. Danmark är t.ex. det enda land där folkhälsan förbättrades under 1:a världskriget. (Det visste du inte om smörrebröden på rågbröd.) Under krigen fick man lov att hitta på alternativ: ta tillvara på närmiljön, skapa nyodlingar och lära sig att återvinna.
Boken är ett lästips från Vintagemannens mat. Den bör vara obligatorisk läsning för alla beslutsfattare. Läs och begrip!
Vintagemannens mat har hittills ätit sig igenom fem årtionden med hjälp av Husmoderns köksalmanack. Oj, vad vi har lärt oss mycket och vilken variation det blivit på vardagsmiddagarna.
Nytt år betyder vardagsmiddagar från ett nytt årtionde. I år har vi bestämt oss för att äta 1960-talet.
Fast är 1960-talet egentligen ett eget matårtionde? Eller är det är mest en transportsträcka som under första delen är en förlängning av 1950-talets hemmafruideal för att sedan övergå till att bli en uppkörningssträcka för 1970-talets yrkeskvinna och nya ideal och vanor? Det är åtminstone den uppfattningen VintageQ får när hon bläddrar igenom 60-talets Köksalmanackor.
Råd fanns både till hemmafrun och den dubbelarbetande kvinnan 1967: Konsten att vara hemmafru och Hur många timmar tar hushållsarbetet?
Om det stämmer återstå att se. Vi hoppas att ni hänger med på och kommenterar vår sextiotalsresa.
Flyttlassen går till storstäderna
1960-talet är nog peak rekordåren. Alla kurvor pekade uppåt, även om uppgången mattades mot slutet av årtiondet. Tillväxten gav utrymme för utbyggnad av offentlig välfärd. Kanske var det omsättningsskatten som infördes 1960 som betalade för den utbyggnaden. Under årtiondet steg skatten i alla fall succesivt från 4,2% 1960 till 11,1% 1969.
Även hushållens inkomster och köpkraft steg. Dessutom var inflationen måttlig. Folk fick mer pengar över och köpte kylskåp, TV eller bil. Levnadsstandarden steg, men kostnaden för livsmedel tog fortfarande en relativt stor del av den hushållens disponibla inkomst, närmare bestämt 25%.
1950- & 60 talen är årtiondena när urbanisering & rationalisering sätter rejäl fart. Flyttlassen går från landsbygden och mindre tätorter till städerna och jobben. Brist på bostäder blir ett stort problem i de orter flyttlassen går till. 1964 beslutade Socialdemokraternas partikongress om det bostadsbyggnadsprogram som innebar att 100 000 bostäder per år skulle byggas mellan 1965 och 1975. Miljonprogrammet hade sett dagens ljus. Nya områden stadsplanernades och byggandet omfattade både höghus, låghus och småhus. Inte bara de stora höghusområden som mest kritiseras i debatten alltså.
Miljonprogrammet byggs på platser där det inte funnits bostäder tidigare. Resultatet av det och av att allt fler skaffar sig bil på 60-talet blir snabbköp och nya köpcentrum. De kommer att slå ut och ersätta de små butikerna; speceriaffär, mjölkaffär, köttaffär, fiskaffär, bageri, men också de små livsmedelshandlarna i äldre bostadsområden.
Mjölkaffärerna som försvann. Foto: Okänd fotograf / Örebro Stadsarkiv
Livsmedelsbutikerna förändras och de små butikerna med manuell betjäning får se sig besegrade av det nya – moderna och rationella snabbköp med självbetjäning. Och 1962 öppnades även Sveriges första stormarknad, Wessels, utanför Malmö.
fryst mat slår igenom
En nymodighet som som får sitt stora genombrott är djupfrysta livsmedel.
1945 lanserar Findus sina första djupfrysta produkter i form av spenat och bär, men det är under 1960-talet som djupfrysta produkter slår igenom stort. Sortimentet växer och kategorierna blir fler, tex djupfrysta wienerbröd & bullar. År 1960 såldes 21.000 ton djupfryst livsmedel. År 1970 var den siffran 112.000 ton. Frysdisken blir den nya ”konservhyllan”. Utvecklingen underlättades av 60-talets butiksomvandling och den tekniska utvecklingen av butikskylar.
1960-talet är också årtiondet när många hushåll har råd att köpa en egen frysbox. Att utvecklingen går snabbt märks i Husmoderns kökslamanack. 1967 tillkommer en fryboxsjournal längst bak i almanacken. Efter det för konserveringsjournalen en tynande tillvaro och 1974 slås den ihop med frysboxjournalen.
I köksalmanacken finns flera artiklar som propagerar för fördelarna med frysbox. 1963 under rubriken ”Djupfryst vecka, när mamma reser bort”. 1967 handlade det om att ”Frysbox i stan sparar tid och pengar”. I artikeln konstateras att det är lönsamt med en frysbox med argumenten att man kan planera bättre, utnyttja storköp och rationalisera sitt hushåll. Bara fördelar!
Att ta tillvara och frysa livsmedel hemma var en ny konserveringsteknik. Böcker i fryskonservering togs fram. Och i Husmoderns kökslamanack 1961 gick Djupfrysningsbyråns egen hemkonsulent igenom hur man skulle göra.
Hurra för plastförpackningar!
1960-talet är även plastens förlovade årtionde. Under 60-talet blev ALLT bättre och mer praktiskt med plast! Utflykten och festen blir enklare med engångsbestick av plast, engångsplastmuggar och så papptallrikar förstås.
Den klassiska picknickkorgen Taffel lanserades 1962. Den designades av Jan Trädgårdh och inte av Sigvard Bernadotte som det ofta står. Men han var anställd på dennes firma Bernadotte & Björn.
Även förpackningsindustrin revolutionerades med plastens intåg. 1965 lanserades det geniala smörgåsmargarinet Flora, margarinet som var mjukt och bredbart även när man tog det direkt från kylen. Dessutom var förpackningen genial. En supersnygg smörbytta i papper med plastad insida och ett plastlock. Klart att Flora blev en stor framgång. 1969 hade mejeriindustrin kommit ifatt när de lanserade Bregott.
Även mellanölet som lanserades 1965 kom i slutet av 1969 i en plastförpackning, Rigello. Miljöaspekterna lyftes fram i lanseringen och Rigello uppgavs vara den mest miljövänliga engångsförpackningen som till och med kunde konkurrera med reurglaset. Förpackningen blev ingen succé, men 1977 när mellanölet förbjöds blev Rigellon populär. På grund av sin låga vikt lämpade den sig vid inköp av större mängder och det var en fördel när svenskarna hamstrade mellanöl 1977.
Apropå plastförpackningar har VintageQ för sig att träbackarna för öl & läsk byttes ut till dito i plast någon gång i skarven mellan 1960- & 70-talet. Träbackarna överlevde som ställ för LP-skivor.
Även för schampo, disk- & rengöringsmedel bytte industrin till plastförpackningar.
Utvecklingen fortsatte och i början av 1970-talet förpackades t.o.m. ärtsoppan i en plastkorv.
Och dessutom slog kläder och textil i syntetmaterial igenom stort.
Ny enkelhet är ledordet
Under 1960-talet börjar etikettsregler upplevas som alltmer besvärande och ett hinder för att umgås över mat. Ska man prata om en mattrend så är det att lyfta fram det okonventionella och enkla sättet att umgås. 1950-talets krav på perfekta och piffiga middagar arrangerade av en hemmafru i världsklass blir omoderna. Istället vill man umgås på ett mer lättsamt och enklare sätt. Tips som legitimerar att man inte behöver bjuda enligt etikettens regler blir vanliga.
Häften som ”Läckra kvällsrätter”, ”Smörgåsar & smårätter” och ”Kom in på en öl och smörgås” är några exempel på det.
Även husmoderns Köksalmanack är är fulla av artiklar med tips på hur man bjuder på nya sätt. ”Välkomna på en smörgås”, ”Allt på en tallrik bjudning” och ”Bjud på buffé och låt gästerna servera sig själv” är några exempel
Bjud gästerna på middag i TV-soffan
1956 startade TV sändningar i Sverige. Efter den relativt sena introduktion av TV gick det snabbt. Världsmästerskapet i fotboll gick 1958 i Sverige och det skapade en rusning efter tv-apparater. Redan 1960 var Sverige det TV-tätaste landet i Europa näst efter Storbritannien. 1965 fanns det två miljoner licenser i landet och TV-nätet täckte drygt 95 % av landets yta och 1966 hade Sverige det TV-tätaste landet i världen näst efter USA. 1969 började TV2 att sända och ett år senare var det dags för reguljära färgtelevisions-sändningar.
Det är klart att denna utveckling påverkar hur vi äter och hur vi umgås. VintageQ gissar att TV-apparatens inträde i hemmet påverkade trenden att vilja umgås på ett mer lättsamt och enklare sätt. Grannarna kom inte över på middag längre, de kom över för att titta på TV och äta samtidigt.
1962 kom den klassiska termoskannan av Carl-Arne Breger i plast. Den fick sitt genombrott när folk förstod att man kunde sätta Melittafiltret ovanpå kannan och brygga direkt i den.
Matinspiratörer på modet
Om 50-talets matlagning påverkats av framsynta hushållslärare som Anna-Britt Agnsäter med Vår Kokbok (1951) blev 60-talet årtiondet då de tongivande matskribenterna var journalister och krögare.
Märit Huldt anställdes som matskribent på SvD 1955 och blev tidningen trogen till 1980. Under signaturen Hiram hade hon stort inflytande över matlagningen i de svenska hemmen. Hon personifierade både det enkla och det kontinentala köket. Hon gav ut många kokböcker som trycktes i stora upplagor.
Under 60-talet blev det 6 st böcker, bl a Hirams kokbok (1960), Hirams andra kokbok (1966) och Hirams vänners kokbok (1969)
Pernilla Thunberger började på DN 1937 och stannade till pensionen 1974. Hon skrev inte bara artiklar med matrecept utan granskade kritiskt allt som hade med mat att göra: livsmedelsindustrin, transporter, försäljningen av maten och så vidare. Ibland drev hon regelrätta kampanjer. En av dessa kampanjer resulterade 1971 i lagen som om föreskriver att alla livsmedel som erbjuds till försäljning ska vara märkta med förpackningsdatum och sista-förbrukningsmärkning.
restauratören och matinspiratören Tore Wretman
Tore Wretman var 1960-talets gigant inom matområdet . Redan under efterkrigstiden köpte han Riche, Operakällaren och Stallmästargården. 1945 startade han Teatergrillen som snabbt blev en av Sveriges hetaste restauranger. Kronjuvelen Operakällaren köpet han 1955, men den öppnades inte förrän 1961 efter en omfattande renovering och ombyggnad.
Tore Wretman utvecklade det svenska smörgåsbordet till vad det är idag. Fram till 1960-talets mitt hade smörgåsbordet varit en populär förrätt. Det ändrade Tore Wretman på. På Operakällaren och på Världsutställningen i New York 1964 presenterade han smörgåsbordet som en hel måltid i sig. Wretman förordade också att det skulle ätas i fem bestämda ”turer”, en tågordning som inte tidigare var känd.
Men Tore Wretman var även en inspiratör för vardagsmatlagarna. Redan på 1950-talet hade han i radio och TV undervisat Folke Olhagen – Novisen vid spisen – i enklare vardagsmatlagning. Han fortsatte under 60-talet att medverka i Husmorsfilmerna,
Med sitt sinne för gastronomi, skolningen i Frankrike i kombination med intresset för svensk husmanskost förvandlade och förädlade han det relativt ambitionslösa svenska köket och införde en mer kontinental standard och ambitionsnivå.
Tore Wretmans kokbok Svensk Husmanskost från 1967 är en klassiker.
Nu börjar DET NYA matåret
1960-talet är verkligen bryggan mellan 50-tal och 70-tal. Eftersom 50-talet är det absolut sämsta matårtiondet VintageQ lagat sig igenom och 70-talet ligger i topp tillsammans med 40-talet är det, med skräckblandad förtjusning, hon nu tar sig an 1960-talets mat. Vad kommer vi att äta och hur kommer det här att smaka? VintageQ gissar att det blir mycket djupfrysta råvaror, mycket tillagning i ugn, ett och annat smörgåsbord, nyfikenhet på nya kryddor, husmanskost och så massor av nyenkel festmat.
Nu återstår det bara att börja laga mat. Hej Husmoderns Köksalmanack 1960 – 1969 och välkommen in i mitt liv! Nu kör vi!
Det var med viss bävan vi tog oss an 70-talelets matlagning. Årtiondet när hemmafrun blev omodern och den yrkesarbetande kvinnan blev det nya idealet. Årtiondet som vi kommer ihåg både som de prenumererade receptboxarnas och de fotriktiga och präktiga informationskampanjernas årtionde.
Årtiondet när uteätandet och snabbmaten etablerades, när pizzeriorna slog igenom på bred front och McDonalds kom till Sverige. När lanseringen av Rikskupongerna 1973 bidrog till ett ökat uteätande, oavsett om man åt lunch för dem eller åt matlåda på jobbet och ”sparade kupongerna för att betala lördagspizzan med”.
En gång i veckan äter vi en middag ur Husmoderns köksalmanack. Vi väljer nåt som låter gott från den vecka som både dagens och dåtidens kalender visar. På så vis äter vi efter säsong. Eftersom det i regel är ett recept för fyra så blir det en matlåda också. Men vi äter mycket annat gott i veckorna också.
Kan 70-tals maten i Husmoderns Köksalamanack vara relevantår 2024? Vi tvivlade och tog oss an decenniet med viss skepsis, men blev glatt överraskade. Hör här.
Inget tjafs och Piff utan gott och enkelt
Vi är förvånade, men 1970-talet är, tillsammans med 1940-talet, det årtionde som har bjudit på godast middagar. Dessutom har matlagningen gått snabbt och maten varit enkel att laga. Ingredienserna har nästan alltid varit lätta att få tag på och har dessutom inte kostat skjortan, men framförallt har det smakat GOTT. Kan man önska mer?
lägg tiden på att göra tillbehören goda istället för att pynta uppläggningarna
På 70-talet hade man slutat skämmas för att använda färdiglagat och halvfabrikat. Argument att konserver minsann är mer näringskontrollerade och bättre än hemlagat hade försvunnit och piffandet med att dölja att det var enkla konserver som förekom på 50-talet var, tack och lov borta. Istället lägger man på 70-talet tid och kärlek på efterrätten, såsen eller något annat tillbehör.
Två bra exempel på det är ”Tomatsoppa på burk med extra god ugnspannkaka” och alla middagar med fiskpinnar, där krutet läggs på goda såser stället för att försöka dölja att man steker färdigpanerad fisk.
Tomatsoppan från 1978 års kalender skulle bara värmas. Istället lades matlagningstiden på att smaksätta den enkla pannkaksmeten med rivet skal av apelsin, stötta kardemummakärnor och hackad mandel. Prova, det är Smaskens!
Till fiskpinnarna serverades 1979 en enkel sallad på majs, ärtor, gurka, strimlad vitkål och gräslök med en sås av citron, olja, vatten och salt. Enkelt och så gott!
Speciellt under sommarhalvåret har vi ätit många fräscha middagar där basen varit rökt skinka eller rostbiff i tunna skivor .
På midsommardagen åt vi kall skinka och ett grönsaksfat med flera varma och kalla primörer. Lite senare under sommaren åt vi kall skinka med friskussallad och en annan gång rostbiff med råstekt färskpotatis, sockerärtor och pepparrotsgräddfil. Riktig semestermat!
Som en modern kurs i att äta både gott och billigt
Att inflationen var hög på 70-talet och att drygt 20 % av hushållsbudgeten gick till mat märks på flera sätt.
Rätter gjorda på grönsaker är ganska vanliga, fast det att det är vegetariskt betonas inte. Goda exempel är rårakor och soppa (grönsaks-, lins, jordärtskocks, ärt- och potatis- & purjosoppa). Vårt soppätande har ökat med flera hundra procent under året jämfört med tidigare år. Det har varit smaskens och dessutom billigt och tillfredställande eftersom vi lagat på råvaror från det egna trädgårdslandet. Soppätandet kommer vi definitivt att ta med oss in i vår framtida vardagsmatlagning.
Kött var dyrt och mängden kött per portion är inte så hög. 300 gram köttfärs ska räcka till 4 portioner köttfärssås och det i ett recept där man inte drygar ut med rivna morötter. 300-400 gram falukorv räcker till en korv- & grönsaksgryta för fyra.
Finns det inget som är dåligt med 1970-talets mat?
Jo, det är klart att all sjuttiotalsmat inte alltid smakat toppen. Ska man generalisera så är den försiktiga kryddningen en utmaning. Det är dock lätt åtgärdat genom att öka på den angivna mängden kryddor. Det har VintageQ gjort.
Dessutom finns en tendens att koka och steka ihjäl fisk och fågel. Även det kan dagens matlagare lätt fixa.
Vart tog lamm och torskrom vägen?
Att hitta rätt råvaror till 70-tals maten har varit enkelt, men två saker har vi reflekterat över.
Vart tog lammköttet vägen i svensk dagligvaruhandel?
Styckdetaljer av lamm är en bristvara i Sverige 2024. Den 16 september skulle vi äta dillkött på lamm. Det var inte lätt att hitta. Efter att förgäves ha försökt på ICA Kvantum och COOP Extra blev vi räddade av Lidl som hade fem (!) olika styckdetaljer, vissa frysta och andra färska. Den 20 oktober var vi i Göteborg och skulle laga lammgryta. Då fick vi gå till saluhallen.
Stekt torskrom som man äter med potatis, vit sås, citron och dill – det förekom ofta som vardagsmiddag på 70-talet. Vi har förstått att rätten är en vattendelare vad gäller smak. Antingen älskade man den eller så hatade man den. 2024 beställer man torskrom på nätet. Den kostar 69 kr för 200 gram. Det blir 345 kr/kg plus frakt. Orsaken lär vara utfiskning av torsk, vilket gör att rommen prioriteras till kaviar istället.
Bottennapp och höjdpunkter
Så kommer vi till matårets höjdpunkter och bottennapp. Som framgår av ovanstående har vi varit mycket nöjda med 1970-talet. Ärlig, prisvärd, god, lättlagad vardagsmat. Av de prenumererade receptboxarnas konstiga mat syns inte ett spår. Vill ni läsa om ”boxmaten” rekommenderas boken ”Den bruna maten” som kom ut 2012. Jättekul läsning. Boken är en raritet som finns på antikvariat eller som kan beställas för lån på biblioteket.
Minns du receptboxen från sjuttiotalet?
VintageQ säger tack till redaktionen för Köksalmanackan som under Elisabeth Thams ledning lotsat oss igenom det omvälvande sjuttiotalet. Deras förmåga att anpassa middagsförslagen till nya förutsättningar syns. Den långa erfarenhet av vardagsmatlagning i med- & motgång lyser igenom.
Två i botten
Sesamkyckling och mormors ansjovisfisk. Båda rätterna är exempel på ihjälstekt mat med svag kryddning.
Tråkigare fågelbröst får man leta efter. Det hjälper inte ens med sesamfrön.
Tre i topp
Königsbergare med kaprissås, Frasraggmunkar samt Spansk ärtsoppa blev tre favoriter.
Ostpreusiska Köningsbergare är en smakrik rätt. Kapris och sardeller sätter smaken. Den kallas också Königsberger Klopse.
Vintagemannens mat är med i årets Köksalmanack
I 2025 års upplaga av Köksalmanackan finns en lång intervju med Vintagemannens mat. Det är vi jättestolta över. I den kan man läsa om våra erfarenheter av att laga vardagsmat från olika årtionden. Och så tipsar vi om våra favoritrecept från olika tider.
Köksalmanackan 2025 finns att köpa på nätet och i bokhandeln
Tack alla trogna följare som peppar oss med kommentarer och frågor på Instagram. Ni gör vårt matäventyr så mycket roligare. Vi önskar er ett Gott Nytt 2025. Nu kastar vi oss in i ett nytt matårtionde – 1960-talet. Vi ses där och då.
Årskrönikan 2023 handlar om ett ett år där det hände mycket intressant i Vintagemannens liv; jag skrev en bok, vi renoverade hus, odlade grönsaker, lagade mat från 1930-talet och åkte runt i Sverige. Med mera. Det hela började den 2 januari.
Gick genom rutan och fick skriva en bok
Året rivstartade med att jag blev inbjuden till Nyhetsmorgon i TV4 den 2 januari för att ge inspirerande (januari)spartips och berätta hur snygg man kan bli i second hand utan att det kostar skjortan. Inslaget gick, som det heter, genom rutan. På ett par dagar fick Vintagemannen 7.000 nya följare på Instagram. En som såg inslaget var förläggaren Emma Ulvaeus på Mondial. Hon hörde av sig med frågan om jag ville skriva en bok om stil. Och det ville jag.
Boken STIL – tidlös, elegant, hållbarkom ut i bokhandeln den 1 november. I den kan du läsa om nästan alla mannens klädesplagg, om hur man sätter ihop en snygg outfit och hur man tänker hållbarhet när man köper kläder.
Utöver skrivandet blev det några intensiva dagar med fotograf Hampus Forssander när vårt vardagsrum förvandlades till en fotostudio. Det var ju enklast så. Kläderna var redan på plats.
I oktober var det dags för lansering. Jag fick signera böcker och dricka bubbel. Och så blev det en massa kul PR i media; TV4, Mix Megapol, Rix FM, P4 Stockholm, Lilla Studion.
Renoveringen i Brunnsby gick in i ett lugnare skede
I juni 2021 köpte vi en avstyckad gård mellan Västerås och Sala. Den var i stort behov av renovering. Sedan dess har duktiga hantverkare tillsammans med oss renoverat och renoverat och renoverat. Under 2023 kom en ny köksingång med stort kallskafferi på plats. I trädgården fixades bland annat avrinningen runt husen, en uteplats och så fördubblade vi trädgårdslandet. Som pricken över i fick vi en fungerande gårdspump på plats. Visst har vi mycket kvar att göra, men 2023 var ändå året när det stora byggnadsvårdsprojektet gick i mål.
För att fira bjöd vi in alla härliga hantverkare till fest. Sen 2021 har det varit 22 olika yrkesgrupper involverade. Vi har lärt oss massor om byggnadsvård, om att inte ta genvägar och slarva och om att bygga från grunden. Det är härligt att se skickliga hantverkare ”in action”. Tack ska ni ha allihop!
Gårdens stora verkstad har varit en fantastisk tillgång under renoveringen. I den har vi målat, förberett och lagrat material. Nu när det mesta är klart har vi äntligen inrett ett gym i en del av den.
Den gamla grävda brunnen med en sliten lagårdspump visade sig efter renspolning innehålla tjänligt dricksvatten. Det trodde vi inte. Att renovera den gamla pumpen visade sig tyvärr vara omöjligt. Delar i den var så slitna och sönderrostade att de inte gick att laga. Och att gjuta nya hade blivit väldigt dyrt. Så vi fick köpa en ny Kronan stället. Inte lika ståtlig som den gamla lagårdspumpen, men med samma funktion. Så nu har vi eget friskt vatten i reserv även när det är 20 grader kallt.
Vi har skördat potatis som räcker för ett helt år
Inför årets odlingssäsong utökade vi trädgårdslandet med ett stort potatisland. Där satte vi fyra sorter; Rosamunda, Asterix, Magda och Cherie. Skörden blev fantastisk, så nu har vi matkällaren full av potatis. Den kommer att räcka fram till nästa skörd!
Utöver potatisen var odlingsåret sådär. Kall vår, varm och torr juni och så massor av regn i augusti gav väl inte de bästa odlingsförutsättningarna, i alla fall inte för en amatör. Sockerärtor, gråärt, gurka och eterneller gav i alla fall fin skörd.
Lök, morötter, rödbetor, bönor, squash, tomater och sallad och allt annat växte dåligt och gav liten skörd. Grödorna drabbades både av torkan, regnet, mögel och skadeinsekterna. Att det inte enbart är vi amatörer som inte fått de skördar man hoppats på är ingen tröst. Årets svenska spannmålsskörd är så katastrofal, att om vi levt för hundra år sedan hade det blivit svält i Sverige våren 2024. Vi ber en bön för att odlingssäsongen 2024 blir bättre.
Äppelmust fick vi i alla fall. På tomten står fem 100 år gamla äppelträd. Två Åkerö, ett Sävstaholm och så två som vi inte vet vilken sort de är. En av de okända äppelsorterna gav så mycket frukt att vi kunde göra 165 liter must i det närbelägna Harakers kvarnmusteri. Smaskens!
Vintagemannens mat åt 1930-talsmat
Instagramkontot @vintagemannens mat har nu över 14.000 följare. Vi gör två saker; lagar mat ur äldre årgångar av Husmoderns köksalmanack och testar dammsugare. Det är egentligen min fru @vintageqvinnan som är hjärnan bakom det kontot. Välkommen dit om du inte besökt oss tidigare. Dialogen med intresserade följare är riktigt kul och lärorik.
1930-talets mat var god och vällagad
Efter att ha ätit oss igenom 1940-, 50- och 80-talen ville vi gå tillbaka till årtiondet då Husmoderns Köksalmanack startade. Första utgåvan kom 1933. 30-tals maten var en ganska angenäm upplevelse, klart ätbart för 2020-talets människor. Mycket av den gamla husmanskosten känner vi igen och även om smakerna är milda så är ärtsoppan, dillköttet och grönsakssoppan god. Dessutom smakar den trygghet. Riktig ”comfort food” i osäkra tider.
Årets höjdpunkt var annars att Meny i P1 gjorde ett helt program om våra erfarenheter av Husmoderns köksalmanack. Det sändes den 31 augusti och kan fortfarande höras på SR Play.
Spoilervarning. Själva Köksalmanackan har också varit hemma hos oss och gjort en intervju. Så har vi tur kommer den i 2025 års upplaga.
Testat 26 dammsugare
Varje gång vi är på ett café eller kondis och ser en punschrulle i glasdisken frågar vi; Har ni gjort de här själva? Är svaret då ja så testar vi. Sen analyserar vi smak, konsistens, marsipanens tjocklek, mm och till sist sätter vi betyg från 1 – 5. 2023 innehöll många konditoribesök. Vi testade totalt 26 olika dammsugare. Snittbetyget blev 3,46.
Här är, utan inbördes ordning, de kondis med dammsugare som under 2023 fått 4,95 eller mer i betyg:
Systrarna på Gaggeska gården på Vallby Friluftsmuseum i Västerås
Lennarts konditori i Eksjö
Bageri Höghuset i Kristinehamn
Ahlströms konditori i Göteborg
Lundbergs konditori i Gröndal utanför Stockholm (se bilden)
Vi semestrar i Sverige
2023 blev det semester i Sverige. Utlandsresor med flyg lockar inte längre och någon tågluff i utlandet blev det inte den här sommaren. Vintagemannen är sparsam med att tacka ja till sponsring och samarbeten, men 2023 tackade han ja till två semesterresor i Sverige.
Småland är tre-Vligt
Tre smålandskommuner har gått samman för att gemensamt locka besökare; Eksjö, Vimmerby och Hultsfred. Vi fick en dag i varje kommun. Och vi kunde ha stannat mycket längre.
I Eksjö upplevde vi den fina trästaden. Vilket kulturarv! En stadsvandring och besök på Aschanska gården är ett måste. Visit Eksjö
Vimmerby är ju redan etablerad som turiststad. Astrid Lindgrens värld drar många tusen barnfamiljer. Men vi valde Astrid Lindgrens Näs, hennes barndomshem med museum intill. Ett mera vuxet val. Och så det lilla stadsmuseet. Visit Vimmerby
SJs gamla semesterhem, numera Fredensborgs herrgård, blev vårt natthärbärge. Det var tider det när stora välskötta företag tog hand om sin ´personal genom att erbjuda fina relaxande miljöer.
Tredje dagen var vikt för Hultsfred. Vi var med om invigningen av det nya stationsområdet där man både kan åka gammal rälsbuss och cykla dressin. Vintage det också. I en annan del av kommunen ligger Virserums konsthall som alltid har någon spännande utställning att visa. Visit Hultsfred
När vi ändå var i Småland passade vi på att besöka Stensjö by norr om Oskarshamn. Den oskiftade byn är ett kulturreservat som ägs av Kgl. Vitterhetsakademin och drivs på gammaldags vis. Ett fint exempel på både byggnads- och kulturlandskapsvård. Ett besök är ett måste!
Smålandsresan avslutades med middag och övernattning på Solvikens pensionat i Ingelstad söder om Växjö. Där sjunger den svenska pensionatskulturen verkligen på sista versen. En genuin och unik upplevelse. Passa på medan det går.
Västkusten och Göteborg
Vi har familjeskäl att tillbringa tid i Göteborg och har under året varit på många upptäcktsfärder till stadens sevärdheter och vintageaffärer.
Midsommar tillbringade vi i Fjällbackas skärgård och där invigde jag ytterligare en fin baddräkt från Salta bad.
Kristinehamn håller för en lillsemester
Även resan till Kristinehamn var sponsrad. Vad gör man tre dagar i en liten värmländsk stad en kortkort resa från min gamla hemstad Örebro? Vi hade inga problem att fylla dagarna med stadsvandring i fina kulturmiljöer, överraskande bra restauranger, caféer, kaffeprovning, mm. Trevligt boende på ”vintagehotell” och på en lantgård. Visit Värmland & Kristinehamn
Både konsthallen och den berömda Picasso-skulpturen har anknytning till innanhavet Vänern. Att stan även har Värmlands största loppis passade en vintageman utmärkt.
Tre udda samarbeten
Uppdaterad vintage. Kommer du ihåg Fiat 500 från 1960-talet. Två entusuiastiska ingenjörer i Göteborg har gett sig fan på att de kan bygga om gamla Fiat 500 till elbilar. Even.vehicle heter de. Kolla här. De tar bort motor, bensintank och drivlina och ersätter med batteri och elmotorer. Vi fick en kör- och åktur i ett regnigt Göteborg. En av årets mest unika upplevelser och ett trevligt slag för elbilar.
Distinguished Gentleman´s Ride är ett världsomspännande projekt där motorcykel-entusiaster klär upp sig, åker en parad och samlar in pengar till forskning om prostatacancer och mäns psykiska hälsa. Det var inte svårt att tacka ja till det samarbetet. Vi hade kläderna, de hade hojarna. Vilka bilder det blev.
Vintagemannen fick också ett par nya glasögon. Rodenstock som har en egen metod att mäta ögonen och sedan tillverka optimerade glas för olika behov ville testa på mig. Jag tyckte det lät intressant även om det inte till hundra procent passar in på vårt vintage- och hållbarhetstema. Nu ser jag dock bättre ut än någonsin.
Vintagefolk som jubilerar
I Malmö finns en grupp vintageentusiaster som brukar träffas ett par gånger om året i någon passande lokal eller vid något evenemang. Under 2023 har vi deltagit två gånger.
Den 10 september var vi i en gammal krogmiljö som malmöiter minns sedan sin ungdom. Den italienska restaurangen Piccolo Mondo ligger precis i hörnet av Stora och Lilla torg. Originalinredningen från en minst 100 år gammal speceributik finns kvar. Och Peter hade kört fram en av sina fina bilar.
I november firade vår grupp ”Vintagefolk i Malmö med omnejd” 5-årsjubileum. Då gjorde vi först ett besök ute på Statarmuseet vid Torups slott. Och på kvällen intog vi med stil restaurangen Bistro Royal i Malmö Centralstation. Lokalen var Oscar IIs egen väntsal som sedan blivit en fantastisk krogmiljö. Vilken fest det blev!
En av Sveriges allra bästa vintagebutiker är Old Touch på Upplandsgatan 43 i Stockholm. Inte undra på. Birgitta Gardner firade 40-årsjubileum i år. Hon kan vintage och visst var vi där. Jag fyndade en hatt.
Fristedts Herrekipering i Sala är en av de få gamla klenoderna bland klädaffärer som fortfarande står orörd sedan den stängdes för några år sedan. Senaste renoveringen var nog på 1960-talet. Skyltdockorna är lika gamla. Huset är fyllt av osålda gamla kläder från olika årtionden i tre våningar. Både fastighet och lager har tagits över av familjen Törnlind som nu funderar på hur de ska utveckla något bra av detta. Vi hade förmånen att få komma in och titta . De skyltar om några gånger om året och deras vintage-skyltfönster har blivit en av Salas mest populära sevärdheter. Butiken hålls inte öppen, men vi håller tummarna för att familjen Törnlind hinner och orkar ta tag i denna pärla. Sala fyller 400 år i år och har du inte varit i staden så gör ett besök under året. Kolla in när det är visning av Sala silvergruva och missa inte Sala kallbadhus, en replika av det kallbadhus som byggdes 1938 vid MånsOls badplats. Och när du badat så ät lunch eller fika på MånsOls värdshus.
Utställningar med textil som tema
När Vintagemanen tog studenten 1970 gjorde han det i en specialsydd kavaj från Gulins som var gjord i tyget Pompelmo av en av Sveriges absolut bästa textildesigners – Sven Fristedt – mästare i mönster. Jag hade det tyget i brunt, blått, grönt och rött, både i några få kläder, men mest som inredningstextil. Flower Power!
På Kulturen i Lund var det en stor utställning med Sven Fristedts tygkonst. Även Vintagemannen var faktiskt med på ett hörn. Skynda dit! Utställningen slutar om ett par dagar, den 28 januari 2024.
Kaffe Fassett är en världsberömd textildesigner från England. Han är kanske mest berömd för sin stickkonst. Men på Millesgården var det en fantastisk färgexplosion av lapptäcken, både egen design och sådant han inspirerat andra att göra. Håller också på till 28 januari.
Livrustkammaren har en utställning om Gustav IIIs teater- och opera-kläder. Teaterkungen heter den och kan ses under 2024. En världsunik samling.
På nya Liljewalchs visas ”Klänningen gör mannen, haut couture – en ny era”. Delar av Fredrik Robertssons samling av extraordinära klänningar från världens mest exklusiva modehus finns utställda. Pågår till 11 februari 2024.
Jag håller gärna föredrag
Under 2023 har förfrågningarna om att Vintagemannen ska hålla föredrag ökat, både från muséer, mässor och föreningar. Jag har t ex ett litet föredrag som jag kallar ”Så blir du en välklädd man utan att det kostar skjortan”. Det höll jag bl a på Antikmässan i Stockholm.
Häpnadsväckande ökning på Instagram
Inte visste jag att en gammal gubbe i begagnade kläder skulle väcka ett sådant intresse. När året startade hade jag 33.000 följare. Men efter medverkan i TV4 den 2 januari brakade det till och en vecka senare hade jag passerat 40.000. Efter det stod det still nästan hela året. Många dagar försvann det fler följare än det kom till. Men en bit in i december, då jag börjat med en liten adventskalender, brakade det loss ordentligt. Sedan den 8 december har jag fått mer än 25.000 nya ”vänner”. Det är så otroligt kul. När detta skrivs den 27 januari är ni 66.086 personer. Vad hände?
mycket publicitet
Vintagemannen har varit synlig i media under 2023. Bortsett från all publicitet kring boklanseringen har både jag och @vintageqvinnan medverkat i tidningar och TV.
Hulda Andersson på Gokväll i SVT1 gjorde hemmahos-reportage i Vintagemannens garderob. Och sen gick vi på besök till en av världens finaste vintagebutiker; A.Marchesan på Odengatan 100 i Stockholm.
Riktigt kul var det att vara med i Studio 65 (UR/SVT). Där var jag och min like Michael Wiehe med i samma program och diskuterade vad man ska göra av all tid när man går i pension. Wiehe lät klart brydd och visste inte riktigt vad han ska hitta på när han inte kan uppträda längre. Vad ska då jag hitta på? Har du något förslag?
Mest smickrad blev jag kanske ändå när jag blev intervjuad av Stil i P1 som ”expert” på hängslen. Så kan det gå om man gnetat på med vintage i tretton år.
Baksidan av att bli spridd
Året har som ovanstående visar varit riktigt kul. Men det finns några saker som irriterar riktigt ordentligt. Mörkrets makter ute på Internet snor bilder på mig och lägger upp på olika sajter och konton. Här är något av det jag känner till.
Två gånger har bilder av mig, fast med andra namn, lagts upp på Tinder. En gång som 46-åring. I olika forum figurerar min bild på konton som sprider obehagliga kommentarer. På TikTok har en historia med bilder på mig till soft musik lagts upp som en saknad, och eventuellt död, homosexuell älskare. Den har spridits till tiotals miljoner på TikTok.
Det allra värsta var när en kvinna höll på att solovåras av en bedragare som satt upp en falsk men snygg hemsida för en byggfirma där en en bild på mig skulle föreställa grundaren och VDn. Kvinnans dotter larmade mig och hon kunde sen bevisa för modern att hon var kär i fel person. Nu sitter en annan gubbes bild där på sajten.
Så om du ser min bild i något konstigt sammanhang, anmäl omedelbart till den sajten och meddela även mig. Du kan också gå rätt in i diskussionstråden och säga att bilden är fejk.
2024 har börjat bra
Fler föredrag, mer media och annat riktigt kul ligger i pipeline 2024. @vintagemannensmat äter lagar och mat från 1970-talet i år och snart börjar odlingssäsongen. Sen ska vi konservera skörden också och jag hoppas hinna skriva mer om vårt byggnadsvårdsprojekt.
Det kan nog bli en full årskrönika 2024 också. Häng med! Och kom ihåg att hållbarhet kan byggas på lust och fåfänga.
Nu har vi bestämt oss! Vi kommer att äta sjuttiotalsmat i år. Ett spännande årtionde när hemmafrun blev omodern och den yrkesarbetande kvinnan blev det nya idealet. Under 1970-talet ökade sysselsättningsgraden för kvinnor (16-64 år) från 60 % 1970 till 74 % 1980. Klart att det påverkade matvanorna!
I Husmoderns köksalmanack fasades ordet Husmodern ut och från 1977 heter den bara Köksalmanack. Lunchförslagen lyser också med sin frånvaro utom på söndagar och till helgdagar. Dessutom rationaliseras sidorna sist i almanackan, som 1970 var uppdelade i kassabok, konserverings- & frysjournal samt ”Våra gäster” bort och ersätts med några sidor för fria anteckningar.
Från Husmor till yrkesarbetande
1970-talet är årtiondet då kvinnorna i allt större utsträckning började lönearbeta utanför hemmet. En bidragande orsak var säkert att särbeskattningen infördes 1971. VintageQs mamma, som var utbildad sjuksköterska, men som blev hemmafru när hon fick barn 1949 gick en reaktiveringskurs för sjuksköterskor och började arbeta.
”Ropen skalla: daghem åt alla”. 1974 ersattes moderskapspenningen av föräldraförsäkringen så att båda föräldrarna fick rätt till ekonomisk ersättning för att vara hemma med sina barn. Föräldraförsäkringen gav rätt till 6 månaders betald ledighet. Även om den offentliga barnomsorgen expanderade kraftigt var de flesta på 70-talet hänvisade till att ordna barnomsorg på egen hand. År 1975 var endast 17 procent av barnen mellan ett och sex år inskrivna i den kommunala barnomsorgen. Tio år senare var motsvarande siffra 52 procent.
Övergången från husmor till yrkesarbetande syns tydligt i den tid som läggs ner på hushållsarbete. Gifta kvinnor i storstäder ägnade 1937 drygt 46 timmar i veckan åt hushållsarbete (matlagning, disk, städning, tvätt, sömnad och inköp). 1976 ägnade den gifta kvinnan knappt 30 timmar i veckan åt motsvarande sysslor. Uppgifterna kommer från Anita Nybergs fantastiska avhandling ”Tekniken – kvinnornas befriare?” från 1989. Den största minskningen i hushållsarbetstid står städningen för. Det förklaras med sänkta krav, medan den minskade tiden för matlagning och diskning troligen beror på att färre måltider äts hemma. Gratis skolmat fanns sedan tidigare, men det var först 1973 som den serverades i alla grundskolor. . Samma år lanserades dessutom Rikskupongerna för anställda som jobbade i företag som inte hade egen personalmatsal.
Hur märks den här omställningen i Köksalmanackan? Om det märks på val av middagsmat vet vi inte ännu, men när vi tittar på almanackornas omslag ser vi att de matlagande husmödrarna är ersatta av planerande yrkeskvinnor. När VintageQ bläddrar i almanackorna noterar hon att fördjupningsartiklarna inte längre handlar om sömnad, hemmets skötsel och ekonomi som på 30-50-talen. På 70-talet handlar de få tipsen om att fixa en kontorsvrå i hemmet eller om hur man sätter färg på köket.
inflation är inget nytt
Lågkonjunkturen svepte in över Sverige under sjuttiotalet. 1950 – 60-talens rekordår var definitivt över. 1973 och 1979 präglades av oljekriser med hög inflation. Under 1970-talet varierade den mellan 6 och drygt 11 procent årligen att jämföra med 1960-talets blygsamma inflation på 3 – 4 % per år. Redan 1972 hade de arga ”Skärholmsfruarna” fått nog. De protesterade mot höga matpriser och lyckades på så sätt tvinga Palme-regeringen att sätta ett pristak på mejeriprodukter. Pristaket varade 1973 – 74, men inte blev inflationen lägre för det.
Drygt 20 % av hushållsbudgeten användes till livsmedel under 1970-talet. Nu femtio år senare är den siffran bara 13 %.
Ändrade matvanor
1970-talet var årtiondet när vi bytte standardmjölken mot lättmjölk och smör mot lättmargarin. Vi åt mer och mer syrade mjölkprodukter, mer och mer ost och började äta glass i stora lass. Yoggi lanserades 1971 och Lätt&Lagom 1974. Glasskonsumtionen nästan fördubblades från 6,7 kg till 11,1 kg per person och år. Riktig fart tog glassätandet under andra halvan av årtiondet när mer godisbetonade glassar som Nogger lanseras.
Sjuttiotalet är också årtiondet när vi slutar äta färsk fisk och konsumtionen av fläskkött ökar. Dessutom bytte vi färsk potatis mot fryst pommes frites och pasta.
Bland nya varumärken såg Eldorado, Hemköps lågprisvarumärke, dagens ljus 1969. KFs Blåvita varor lanserades också. Först ut var tandkrämen 1975 och 1979 kom en lång rad livsmedel.
Vi har lånat dessa bilder från COOPs hemsida. Där kan du läsa mer.
Det här var också ”utbildnings- och uppfostringskampanjernas” årtionde. 1974 utformade KF:s provkök den så kallade matpyramiden. Längst ner i pyramiden finns basmaten. Bröd, andra spannmålsprodukter, potatis, mjölk, ost och lite matfett skulle praktiskt taget täcka hela energibehovet och större delen av det dagliga näringsbehovet. Det var jämförelsevis billiga livsmedel. I mitten av matpyramiden finns grönsaker, rotsaker och frukt och överst kött, fisk och ägg. Dyrare produkter som vi skulle äta för att få i oss tillräckligt med viktiga vitaminer och mineralämnen. Enligt Wikipedia exporterades Matpyramiden till en rad länder.
Alla som är födda före mitten av 60-talet minns nog också Brödinstitutets berömda reklamkampanj ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen”från 1976. VintageQ har studerat Jordbruksverkets statistik och kan konstatera att konsumtionen av knäckebröd och mjukt matbröd faktiskt ökade de tre sista åren på 70-talet. 1979 åt vi nästan 2 kg mer käcke- & mjukt matbröd per capita än vad vi gjorde1976.
Nyaskapande matlagningsinspiration
1974 kom Carl Butlers kokbok. Den var revolutionerande och något helt annat än tidigare kokböcker som mest innehöll text och svartvita bilder. I Carl Butlers kokbok fick varje recept en helsida med en färgbild och en personlig text om rätten som inledning. Tillagningen var indelad i numrerade moment; 1, 2, 3… Boken blev snabbt ett måste i varje matlagningsintresserat hem. Även mattidningen Allt om Mat, vars första nummer kom i oktober 1970, blev snabbt en inspirationskälla och en stor succé.
En annan nyhet från 1970-talet, som kanske inte blev beroendeframkallande, är de prenumererade receptklubbarna Mästerkocken och Köksmästarna. Ni vet, plastlådorna med receptkort sorterade efter kategorier som ”Gott att börja med”, ”Det kommer gäster” och ”Kvällsgott utan pretentioner”. Varje månad kom en ny laddning receptkort i brevlådan.
I den humoristiska boken ”Den bruna maten”, utgiven av Galago, kan den intresserade gotta ner sig i receptboxarnas matlagningskonst. Det stod tråkigt brunt skimmer över hela boken.
Pizza, hamburgare och fyra små rätter
På restaurangsidan gjorde hamburgerkedjan Mc Donalds entré. 1973 öppnade de på Kungsgatan i Stockholm. 1970-talet var också årtiondet då pizzan och pizzerian slog igenom i Sverige. Pizza på restaurangmenyn fanns förvisso redan 1947, åtminstone i Västerås, men renodlade pizzerior, som enbart serverade pizza kom i slutet av 60-talet.
Pizzeria Östergök på Östermalm i Stockholm var Sveriges första renodlade pizzeria. Den öppnade 1968.
Vintagemannen minns att han och hans första fästmö 1970 gick på Pizzerian (den hette bara så) på Storgatan 21 i Örebro och upplevde den spännande nyheten och delade på en halvkaraff vin.
Det går inte att skriva om restauranglivet på 1970-talet utan att nämna den nyskapande och trendiga krogen Svensson & Butler som öppnade 1968 på Rörstrandsgatan. Precis som på pizzerian var stämningen avslappnad. I början fanns endast långbord, en möblering som blev trendskapande för andra restauranger.
I boken ”Maträtternas historia” läser vi också att det var 1973 som ”fyra små rätter” dök upp på kinakrogsmenyn. Kinamat hade förvisso funnits i Sverige på Berns Salonger sedan mitten av 1940-talet, men det var alltså 1973 som ”fyra små rätter” föddes på restaurang Shanghai i Stockholm.
Mattrender
Googlar man på 70-tals mat dyker varma mackor, fondue, exotisk frukt och frukt i maten upp. Ananas och banan kunde blandas med det mesta. Receptet på Flygande Jacob fanns första gången i Allt om Mat 1976 och gratinerad kassler med ananas fanns i otaliga varianter. Ibland skulle den gratineras med ost, ibland med banan & curry och ibland med chilisås.
Listan över 70-talets trendigaste rätter ser annars, utan inbördes ordning, ut ungefär såhär:
Avocado med räkor
Plankstek
Flygande Jacob
Fylld paprika
Glace au four
Chili con carne
Den sistnämnda brukade Vintagemannen ta med i en stor gryta som ”flyttgröt” när han hjälpte kompisar att flytta. Praktiskt att bara packa upp några tallrikar, gafflar och vinglas och så var inflyttningsfesten igång. Och det har han fortsatt med sedan dess, senast nu i december 2023. Visst är det festligare att inviga sitt nya hem med något hemlagat än att sitta på flyttkartonger och äta hämtpizza?
Vardagens mest populära maträtter har undersökts sedan 1970-talet. Då stod köttbullar på första platsen och var den vanligaste middagsrätten. På andra plats återfanns falukorven, trea var tunnpannkaka och på fjärde plats kom, lite otippat för oss, havregrynsgröt. Allt enligt Richard Tellström. Vi får se hur ofta dessa middagsförslag dyker upp i Köksalmanacken. Eller hur ofta middagsförslaget heter stekt torskrom med potatis, vit sås, citron och gröna ärtor. Från billig vardagsmat har torskrommen blivit en delikatess idag. Den försvann ur ABBAs sortiment redan på 90-talet, när de första larmrapporterna om att torsken höll på att bli utfiskad kom.
2024 kommer nog att bli ett bra matår i 1970-talets tecken. Nu kör vi!
Vår matlagningsresa genom 1930-talet är slut. Hur har året smakat? Var det gott, överraskade, enkelt eller krångligt att laga? Dags för en smakfull sammanfattning av Husmoderns Köksalmanacks första årtionde. På bilden syns något som var både gott och enkelt att laga, nämligen ”Rysk panna”.
1933 kom Husmoderns köksalmanack ut för första gången. Och det har den gjort varje år sedan dess. 2024 års Köksalmanack finns sedan i höstas ute i handeln.
1930-talets mat är en blandning av sådant som tar tid och sådant som går snabbt att tillaga. Ingrediensen buljong är ett bra exempel på detta. Står det buljong i receptet så menas hemkokt buljong. Det betyder inte nödvändigtvis att man börjar med att koka buljong på ben och skrov varje gång man behöver buljong. I Husmoderns köksalmanack utgår man från att det alltid finns lite hemkokad buljong kvar från tidigare. Med lite sparad buljong går det snabbt att laga t ex grönsakssoppa till middag. Fast nu måste VintageQ komma med en bekännelse: Så mycket 30-tal att vi kokade egen buljong blev vi inte. Vi tog en buljongtärning istället. Det blev säkert inte lika gott, men gick fortare.
Rester är ingredienser i en ny maträtt.
Buljongkoket är ett bra exempel på det, men även rester av tex kött och fisk blir ingredienser in i nya rätter. Det gör att vissa dagar går det snabbt att laga middag. De gamla resterna blir komponenter in i en helt ny rätt. Allt tas tillvara utan att det känns krångligt. På det sättet känns 30-talsmaten klimatsmart och i framkant.
Biologisk mångfald i grytorna
Vilken tur att vi har småskaliga fiskare i närheten
Fisk i vardagsrecept är inte liktydigt med ”ta djupfryst standardfisk” utan variationen är stor; abborre, flundra, gädda, gös, hälleflundra, kolja, lake, sill och torsk har sina egna recept.
Likadant är det med kött. Till köttbullar tar man inte malet kött, utan de ska innehålla både oxkött, kalvkött och fläskkött. Och variationen på styckdetaljer är mycket större än idag.
Vintagemannens mat saknar variationen av både fisksorter och styckdetaljer. De har succesivt försvunnit från barndomens och ungdomens mat, utan att vi riktigt märkt det. När vi bläddrade i almanackerna från 30-talet blev det uppenbart hur mycket råvarumångfalden i vardagsmaten som försvunnit.
Vi har lagat mycket mat ovanpå spisen. Den vardagsmat som föreslagits lagas företrädesvis ovanpå spisen och inte i ugn. Och lagas den i ugn så är det ofta i vattenbad och det känns lite krångligt. Stekar som lammstek och rostbiff föreslås oftast till söndagar och helger, för att sen även ge ingredienser till rätter veckan efter. Inte så konstigt med tanke på att det var vedspis som gällde på landsbygden och i de mindre städerna på 1930-talet. Det var bara i storstaden det fanns gasspisar.
En annan observation är att det är mycket som ska ”passeras” i de gamla recepten. Vi erkänner: I vår version 2023 har mixerstaven används flitigt som ersättare till passervaggan och handkraft.
vad smakar maten och är vi nöjda med 1930-talet?
Dillkött är alltid dillkött. Smaskens!
Vi är förvånade över hur både bekant och gott det smakat. Visst, smakerna är milda och de exotiska kryddorna saknas, men ärtsoppan, grönsakssoppan, dillköttet, pannkakorna och makaronipuddingen smakar tidlöst bekant. Och gott!
Sättet att planera veckans middagar utifrån rester som blir komponenter in i nästa middag upplever vi som klimatsmart och något som håller på att bli ”modernt” igen, i alla fall om vi tittar i livsmedelskedjornas magasin.
Mindre i framkant är den rikliga mängden kött. Det känns inte modernt, men när det kommer till fisk känns dagens utbud mer utarmat och fattigt än på 30-talet.
VintageQ har inte räknat på mängder i recepten, men vi har upplevt portionerna som rikliga och mängden matfett som ska användas som generös. 1940-talets ransonering måste ha kommit som en chock.
Bottennapp under årtiondet
Akta dig för falska såser och gratinerade fiskbullar
Gratinerade fiskbullar, Soppa á la Basque och kokt fisk med falsk hollandaisesås tillhör årets få bottennapp.
De gratinerade fiskbullarna skulle toppas med parmesanost och Soppa á la Basque innehöll både oliver, vitlök och olivolja. Båda recepten lät spännande och lite moderna, men resultatet blev smaklöst.
Den falska hollandaisesåsen var just falsk och vattnig. Lärdomen blir att inte laga något som heter ”falsk” utan att hålla sig till äkta vara.
Höjdpunkterna är många
Kall vit fisk är en underskattad delikatess. Det finns många goda såser till.
Kall vit fisk tex, gös eller torsk, med tartarsås, grön sås, kaprissås eller sås á la Ravigot. Serverad med nykokt potatis. Så himla gott och enkelt att tillaga, speciellt om man fått en bit kokt fisk över från en middag tidigare i veckan
Soppor, tex blomkålssoppa, bondbönsoppa och kålsoppa. Att koka de grönsaker och rotfrukter som är i säsong, eller som klarar sig bra i skafferiet eller matkällaren i lite buljong och sedan eventuellt reda av eller passera är GOTT. Att äta soppa minst en gång i veckan tar vi med oss från 30-talet! Soppa kombineras dessutom med fördel med en efterrätt, vilket för oss över till årtiondets tredje höjdpunkt
Fattigmanstårta. Så enkelt, så gott. Den är gjord på gammalt vetebröd, mjölk, lingon, socker, kanel och skalet av en riven citron. Smaskens!
1930-talet avslutas med nymodigheten cocktail
Vi firar nyår med vänner. Det är knytkalas och som av en händelse har Vintagemannens mat fått i uppgift att stå för drinktilltugget. Det blir 30-talsfest!
I 1937 år köksalmanack finns en artikel med rubriken ”Allt om cocktail”. I artikeln får vi veta allt man behöver veta för att arrangera en lyckad cocktail. Vi läser och tar till oss. Före lunch eller middag bjuder man tex på ”salt frityrkokt hyvlad potatis” till spriten och cocktailrullader kan med fördel ”på sina pinnar instickas i en grapefruit eller en stor apelsin”. Det låter festligt!
Vi har dock ett problem , vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det där med cigaretterna. Cigaretter är enligt 1937 år almanack ett måste. För ett sällskap på 25-30 personer gäller följande: ”Cigaretter: Virgina och turkish – även Arab, folk som röker Arab röker ingenting annat – ett par hundra”. Det lutar nog åt att vi moderniserar och skippar cigaretter trots allt.
Hör oss i radio
Vi tackar alla trogna följare som peppar oss. Vill ni höra mer om tankarna bakom Vintagemannens mat? Lyssna då på Meny i P1, som den 31 augusti sände en intervju med oss.
Med detta önskar vi ett gott slut på 2023 och ett gott nytt 2024. 2024 byter vi årtionden och en ny resa börjar.
Så var 1930-talet slut. Gissa vilket årtionde vi kommer att äta oss igenom 2024.
Vad är typisk påskmat? Och vad föreslår 1930-talets Husmoderns Köksalmanack att vi ska äta i påsk? Läs vidare så får du veta.
Påsken var inte någon stor mathögtid förr. Det säger mathistorikern Richard Tellström. Skälet är enkelt: högtiden infaller på våren när det har gått 7 – 8 månader sedan den senaste skörden och ett halvår sedan senaste slakt. Och när import av färskvaror och primörer i stort sett var otänkbar, var det helt enkelt ont om mat vid påsktid, så det gällde att hushålla till nästa skörd och slakt. Vilken tur att hönorna just börjat värpa.
Påskmaten lydde under naturens lagar
Lammstek så tidigt som till påsk kunde de flesta glömma. Fram till i modern tid lammade fåren i början av året och till påsk var lammen alldeles för små för att slakta. Det vanligaste köttet till påsk var därför saltat nötkött eller saltfläsk.
Likadant är det med kyckling. De hade knappt hunnit kläckas till påsk och var färdiga att slaktas först i juni-juli. Men hönorna hade börjat värpa redan under fastan. Fast då fick man inte äta ägg. Så när påsken kom fanns ägg i varje stuga och blev därför en typisk påskbordsprimör. Det är alltså ingen slump att vi påskpyntar med ägg och små gula kycklingar. Så blir det när helgsederna följer naturens lagar.
Livet återvänder. Till påsk är det sprätt på hönsen igen.
Att färska ägg är en lyxig primör syns tydligt i förslagen från Husmoderns köksalmanack där löskokt ägg, omelett och gratinerat ägg, dvs äggrätter som är svåra att få bra med konserverade ägg, skrivs in i menyförslagen. På Påskafton 1938 t ex föreslår almanackan att vi ska äta ”Stort smörgåsbord och löskokta ägg för att sedan att avsluta med te & kakor”.
Inte heller grönsaksprimörer förekom på påskbordet, eftersom import av färska grönsaker inte var vanligt. Så den färska sparris som förekommer på dagens påskbord fanns inte, för inte ens i Tyskland är sparrisen är färdig till påsk.
Uppräkningen av vad som inte fanns på påskbordet förr kan fortsätta, för det är först på 1970-talet som påsken blir en mathelg och antar den form den har idag med ägg, sillinläggningar. lammstek och primörer.
Traditionen att måla påskägg finns i många kristna länder. Ägget är en symbol för pånyttfödelse och kan koppas till Jesu uppståndelse på påskdagen. Traditionen att måla ägg spåras ända till medeltiden. I Östra Europa gör de fantastiskt granna ägg.
Vi besökte en skicklig äggmålerska i Rumänien 2007. Tekniken påminner lite om vaxbatik.
De gigantiskt stora påskäggen fyllda med kilovis av lösgodis kommer först på 1980-talet. Enligt siffror från Jordbruksverket har godiskonsumtionen tredubblats sedan 1960-talet till dagens 16 -17 kilo godis per person och år.
Påsken är årets största godishelg.Kolla gottpåsens utveckling sedan mitten av 1900-talet. Det är nästan groteskt hur mycket tomma kalorier vi proppar i oss idag. Notera påsen längst ner. Så såg ””lördagsgodis” ut när Vintagemannen var liten.
traditionella rätter och 30-talets nymodigheter
Tillbaka till 30-talets påskmat. Enligt Richard Tellström utökas påskborden från 1930-talet med fina charkuterier, påskskinkor och grönrätter. Observera då att grönrätter inte är samma sak som primörer utan mer är av typen färserad selleri som bjud påskafton 1933.
Fina charkuterier går under beteckningen ”uppskuret” i Husmoderns köksalmanack och är betydligt vanligare än (inlagd) sill och smörgåsbord som förslag på påskmat. Ett typiskt exempel kommer från 1938; ”Bröd, smör, ost, mesost. Fransk omelett, svampstuvning, uppskuret m. potatis. Kaffe, te & fyenska wienerbröd”. När åt du mesost till påsk senast? Under 30-talet var det standard på påskbordet varje år.
Fisk är den naturliga rätten på långfredagen. Vi åt Mälargös med potatis och Sauce-verte, dvs hemslagen majonnäs smaksatt med grön örtblandning.
Fisk däremot är en traditionell påskrätt. Fastan pågår ju ända fram till påskaftons kväll, och under den äter man fisk, inte kött eller ägg. På långfredagen serverades ofta salt laxrygg. Eller salt sill eller rimmad lax. Som en parentes kan nämnas att det salta laxryggen under krigsåren på 40-talet ersattes med saltat laxhuvud.
När Frälsaren, i den kristna mässan gestaltad som Agnus Dei – Guds lamm som borttager världens synder, uppstått på påskdagen kan vi börja fira med god mat igen. Det är först då påsken har blivit glad och lammsteken slagit igenom som huvudrätt. Att äta lamm till påsk måste ha uppfattats som en väldig lyx på trettiotalet.
Enkla efterrätter varje dag
Smarrig efterrätt? Ja, påskdagens efterrätt var mycket godare än den såg ut. ”Engelsk triefel”, dvs sockerkaka dränkt i dessertvin, plus hemlagad go´sylt emellan och draperad med vaniljsås. WYSIWYG. Smaskens!
Långfredagens dessert såg minst lika smarrig ut. Kompott på torkade katrinplommon och aprikoser. Serverat med gräddmjölk till är det riktigt gott. Vart tog de enkla efterrätterna vägen? Det fick Vintagemannen ofta som barn.
var hämtade Vintagemannen sin matinspiration denna påsk?
Långfredagens middag kommer från 1935 års köksalmanack och Påskdagens middag från 1937.
På långfredagen blev det ”kokta fiskfiléer med sauce-verte och varm potatis och som avslutning Katrinplommonkompott med vispad grädde” och på påskdagen blev det höjden av lyx och överflöd i en trerätters bestående av ”Svampgratin, Lammstek med vitlök, sallad och potatisoch som avslutning Engelsk triefel”.
Att göra egen majonnäs verkar ha varit en sådan självklarhet för varje husmor på 1930-talet att receptet inte ens finns med i någon Köksalmanack från det årtiondet. Vi fick slå upp i en moderna kokbok istället – Stora Kokboken från 1940.
Vintagemannens mat är nu inne på sitt fjärde år. En gång i veckan lagar vi ett recept från motsvarande vecka i Husmoderns Köksalmanack, fast från ett annat årtionde. Hittills har vi ätit oss igenom 1940-talet, 50-talet och 80-talet och i år är det 1930-talets tur. Snacka om tur. Det har varit jättegott.
typiskt för 1930-talets mat
Vad är då mest typiskt? Ska vi tro Historieätarnas lajvande i TV från 1930-talet så kännetecknas det av:
Milda smaker
Bröd, småkakor och kex
Ströbröd och att panera maten
Gelatin och pikanta geléuppläggningar
Industritillverkad mat som anses fin
Läckra fiskrullader med morötter. Det var extrapris på kolja.
Det stämmer med det vi hittills smakat av 30-talets mat, men köksalmanackan innehåller så mycket mer av det traditionella än vad Historieätarna lyfter fram. De flesta middagsförslagen är av typen hemlagad grönsakssoppa, ärtsoppa, kalops och kokt fisk, även om ingredienserna till de gratinerade fiskbullarna vi åt i slutet av februari var förvånansvärt moderna. Tänk att Parmesanost var naturligt i ett recept redan då. Och så mycket bröd & småkakor har vi inte sett till.
– Det var kul att bekanta sig med Jell-O igen, säger Vintagemannen.
köksalmanackan skriver inte bara om mat
1934 års almanack är som du ser full av användbara och nyttiga råd och tips.
I 30-talets köksalmanack handlar de flesta fördjupande artiklarna om klädvård; att sy om, piffa till, planera sin garderob, lära sig konststoppa och att sy en klänning till barnen av mammas eller pappas avlagda för att nämna några artiklar. Inte så konstigt med tanke på att den ”hushållsmaskin” nästan alla hushåll hade var just symaskinen.
Kalas och bjudningar är ett annat vanligt förekommande ämne som det tipsas och inspireras kring. Det är damluncher, herrmiddagar, bridgesupéer och förslag på vad man bjuder på efter teatern. Och så får man lära sig ”allt om cocktails”. För att nämna några artiklar. Vardagliga bestyr som att sylta, safta och konservera eller att få hushållspengarna att räcka förväntas 30-talets husmodern redan kunna. Likaså att sköta hemmet. 30-talets husmoder har, tack och lov ännu inte utvecklats till 1950-talets hemmafru som förväntas excellera i kökets ingenjörskonst.
Hembiträdet dör
1930-talet är årtiondet när det blir allt svårare att hitta kvinnor som vill arbeta som hembiträden. Detta faktum debatteras allt hetsigare i tidningarna och ”hembiträdesfrågan” letar sig ända in i riksdagen.1933 tillsätts Hembiträdesutredningen för att undersöka ”arbetsförhållandena inom det husliga arbetet och avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda”. När resultatet presenteras 1937 har tiden sprungit ifrån hembiträdesfrågan. Mer välbetalda kontorsjobb med reglerad arbetstid hade lett till att få unga kvinnor var intresserade av hembiträdesrollen.
Av denna diskussion syns ingenting i Husmoderns köksalmanack
Den svenska filmindustrin gjorde ”politiska” filmer för att lyfta hembiträdets status.
Mjölkbaren serverar den självklara vuxendrycken
Mjölkbar på Hamngatan i Stockholm 1930
En nyhet på 30-talet är Mjölkbaren. Idén är att servera enklare rätter tillsammans med den ”goda vuxendrycken” mjölk. Till Mjölkbaren var man välkommen i enklare klädsel, vilket betydde arbetsklädsel. Ett nytt sätt att äta lunch på. Såhär skriver Wikipedia om mjölkbarerna
Nya produkter
1937 kom även Mejeristadgan som innebar att alla mejerier måste pastörisera mjölken. 1937 utvecklades även torrmjölken, för då fick Ninni Kronberg svenskt patent på sin uppfinning en smart metod att framställa torrmjölk. 1939 grundas företaget Svenska Mjölkprodukter AB, som senare skulle bli Semper, av Axel Wenner-Gren.
Även andra produkter såg dagens ljus, t.ex. standardfil som lanserades 1931, Sibyllakorven som kom 1932 och glasspinnen Puck som svalkat miljoner munnar sedan 1935.
Hushållsstandrarden ökar på 1930-talet
Under 1930-talet bodde runt hälften av befolkningen i tätorter. De flesta familjer bodde i ett eller två rum och kök.
Skillnaden i bostadsstandarden är stor mellan stad och landsbygd. 1936 hade i stort sett alla bostäder i städerna elektricitet indragen, medan motsvarande siffra för landsbygden var drygt 50%. Vattentoalett fanns i en tredjedel av bostäderna i städerna, medan de knappast förekom på landsbygden. I mitten av 30- talet hade 25% av bostäderna i städerna dusch- eller badrum, på landsbygden var motsvarande siffra 2% .
På landsbygden eller i en mindre stad lagade man mat på vedspis, men bodde man i en större stad hade man ofta gasspis.
Vår Husqvarna No 25 som lanserades runt sekelskiftet var en spis för det stora hushållet. I vårt hus står den ännu kvar, men de flesta lanthemmen moderniserade sina kök i mitten av 1900-talet.
På 30-talet var kylskåp en sällsynt lyx. Maten förvarades i skafferier som, om man får tro klagomål i undersökningar, ofta var för varma på sommaren och för kalla på vintern. Resultatet blev att de flesta husmödrar som bodde i städer handlade dagligen. I en undersökning från 1937 framkommer att kvinnor i Stockholm i genomsnitt lägger lägger ner 45 minuter om dagen på att handla mat.
Av ”hushållsmaskiner” finns det en apparat som sticker ut. Det är symaskinen. På 1930-talet fanns den i de flesta hushåll, oavsett inkomst. Med hjälp av symaskinen gick det att hålla ner utgifterna genom att sy kläder själv.
Allt det har och mycket mer kan man läsa om i Anita Nybergs avhandling ”Tekniken – kvinnornas befriare?” från 1989.
HUSMODERNS KÖKSALMANACK still going strong
Husmoderns Köksalmanack utkom först gången 1933. Och den ges fortfarande ut. Själva Husmodern måste ha dött 1979 för då bytte boken namn till bara Köksalmanack, men upplägget är detsamma som 1933, nämligen en almanacka med middagsförslag för årets alla dagar kombinerat med tips och goda råd.
1936 gjorde redaktionen dock ett stort misstag. De presenterade två veckomatsedlar per månad, en för det enklare hushållet och en för det lite finare. Kul för nutidsarkeologen, men troligen ingen succé, för det misstaget gjorde de inte om.
VintageQs kärlek till almanackan går långt bak i tiden. Hon har samlat på och bläddrat i den, och för den delen i andra gamla receptbroschyrer och kokböcker, i många år. Att bläddra i dem är som nutidsarkeologi. Som matens modereportage. I Köksalmanackan följer man enkelt hur vardagsmaten förändras över tiden, hur dyrtider och ransonering påverkar middagsmaten och när halvfabrikat och utländska matinfluenser smyger sig in i vardagsmaten. Och det blir tydligt när husmanskost och klassiker som rotmos, raggmunk, kalvrullader och lutfisk blir omodernt och när semlor blir så moderna att man äter dem nästan året om. Eller när cirkeln sluts och gröt återigen blir modernt. Det är intressant!
Köksalmanackan lever än idag. Såhär skriver Semic Förlag om 2023 års upplaga:
Årets Köksalmanack är här med sin unika blandning av inspiration, recept, middagsförslag för hela året, kåserier, matnyttiga artiklar, anteckningssidor och mängder av tips och goda råd. Oumbärlig för alla som vill äta gott och varierat alla dagar i veckan! I årets utgåva bjuder vi bland annat på praktiska allt-i-ett-rätter, vegetariska alternativ till grillen, läckra hamburgare och tacos och bakning till julen – och mycket mer. Dessutom får du lära dig att laga mat i skogen!
Vi har ännu inte vågat prova att laga mat från årets almanack. Men vem vet vad vi hittar på 2024. To be continued…
Quiche, falukorv, Hawaikyckling, löksoppa, spagetti & köttfärssås, ”radhusbiff” och en midsommarbuffé som ser ut som idag. Ungefär så kan 1980-talets matår enligt Köksalmanacken sammanfattas. Inte så mycket grönt, men heller inte så mycket grädde & smör.
Ingredienser som helt saknas är tex linser, bönor, couscous och nudlar. Fredagsmys med tacos fanns inte och knappast heller asiatisk mat. När jag Googlar på 1980-tals mat blir jag upplyst om att tidningen Allt om mat 1984 har ett specialnummer med asiatisk mat. På omslaget fanns en bild på sushi. Tidningen sålde, enligt uppgift, remarkabelt dåligt.
1980-talets mat är nog mer ihågkommet för krogarnas mat och är årtiondet när Sverige fick sina första stjärnor i Guide Michelin, kockarna började bli stjärnor, ”det nya franska köket” var stekhett och Beaujolais Nouveau-hypen pikade.
Yuppien FESTade på nya stjärnkrogar
Yuppien (Young Urban Professionell) uppfanns på 1980-talet och med yuppien kom börsmoppen (läs Porsche), yuppienallen (läs mobiltelefonen) och krogbesök. Kroglivet blomstrade och kocken började blir en stjärna. 1983 startar Årets Kock-tävlingen, ett tecken i tiden.
L´Escargot på Scheelegatan i Stockholm var innekrogen nummer ett. Den öppnade 1980 och ”det nya franska köket” genomsyrade menyn. 1984 fick den, som en av de fyra första krogarna i Sverige, en stjärna i Guide Michelin. De övriga var Coq Blanc, Gourmet och Eriks Fisk. Alla låg i Stockholm.
Pastell, guld, stort, överdådigt, gärna lite lyxigt och lite pretentiöst var ledorden för årtiondet.
Minns du hur färgglatt det var på 80-talet? Vart tog den glädjen vägen? Här är vi på väg till åttiotalsfest 2018.
INFLATIONen åt upp godsakerna
Av yuppielivet på krogen syns inte mycket i vardagsmatlagningen i Husmoderns köksalmanack. 1980-talets högkonjunktur och börsfest hade sina problem. Ett av dem hette inflation. Under 1980-talet var det årliga inflationsgenomsnittet 8%. I genomsnitt gick 20% av den disponibla inkomsten till mat. Det kan jämföras med dagens dryga 15%. Dessutom var normalnivån för boräntorna 10-15 %. Det är klart att sådana siffror syns i vardagsmatlagningen. Blodpudding kallas ”radhusbiff”. Till 4 portioner köttfärssås använder man 300 gram köttfärs.
Höjdpunkter och bottennapp från köksalmanackan
Så hur klarar sig 80-tals maten idag? VintageQ, som flyttade hemifrån 1978 och fick barn 1989 känner igen sig i både smakerna och matlagningen. Aha-upplevelserna har uteblivit och det mesta har smakat förvånansvärt förväntat. 80-talet har helt enkelt smakat gott, men varit lite tråkigt.
Höjdpunkterna
Årets smakmässiga höjdpunkter är alla lagade i ugn och tre av dem är fiskrätter. Laxpudding, ansovisfisk i ugn och matjeslådan har alla smakat smaskens. Ytterligare en höjdare var 1989 års Quiche á la Gärdet.
Quiche a la Gärdet var riktigt smaskens. Men vad var det som kom från Gärdet? Purjolöken eller? Och Vintagemannen tog risken att bli betraktad som riktigt omanlig.
(Bruce Feirstein: Real Men Don’t Eat Quiche, 1982)
Under renoveringen av Brunnsby hade vi hela tiden möjlighet att laga mat, även om det blev rätt ansträngt utan kök ibland. Ansjovisfisken i ugn var en av årets höjdpunkter.
Riktiga Bottennapp
Matåret startade med två riktiga bottennapp. I början av januari åt vi Ängavallens skinksallad, en märklig anrättning vars huvudingrediens var resterna från julskinkan. Veckan efter blev det Citronbullar, dvs fiskbullar i en hemgjord citronsås. Inte heller det smakade något vidare. Efter den inledningen var vi nära att byta årtionde, men sista veckan i januari vände det för då åt vi isterband med stuvad potatis. När vi i maj vågade oss på att äta fiskbullar igen valde vi att värma en burk bullar i dillsås. Det smakade betydligt godare än Citronbullarna och snabbt gick det att laga.
Tvärstopp direkt. Ängavallens skinksallad var inget bra sätt att göra slut julen på. Vad fasen hade pepparrotsgrädden där att göra? Det finns ju senap.
Och vem vill äta nedanstående citronbullar? Färdiga fiskbullar i buljong med creme fraiche och citron-sås.Dötrist.
Tillbaka till framtiden – 1930-talets mat
Slutbetyget för 80-talet blir ”inte så spännande, men klart godkänt”. Dessutom ganska vänligt för plånboken. 80-talets vardagsmat innehöll få dyra råvaror och inga dyra kryddor. Med tanke på årets inflation och kraftigt höjda matpriser framstår valet av årtionde att laga mat från som riktigt smart.
2023 kommer vi att laga 30-tals mat. Husmoderns Köksalmanack utkom första gången 1933 och lagom till 90-års jubileet ger vi oss på årgångarna 1933-1939. En middag i veckan hela året. Vi undrar hur det kommer att smaka? Det ser lovande ut när vi bläddrar i böckerna. Hittills har ju fyrtiotalets kristidsmat varit godast. Kommer trettiotalet att övertrumfa det?
Vintagemannen 