Vad måste finnas på ett julbord? Hur såg julbordet ut under krigsåren 1939-45 och vad åt vi den här kristidsjulen 2020? I Historieätarnas avsnitt om Beredskapstiden bestod det magra julbordet av ansjovis, sardiner, kryddsill, matjessill, sylta, falsk leverpastej gjord på fisklever och julskinkan av grävling(!). Och så lutfisk med vitsås, ärtor och potatis. Kan det verkligen stämma att julbordet var så påvert och ersättningsprodukterna så udda? Häng med Vintagemannens mat som dyker ner i Husmoderns köksalmanack och Vår Kokbok för att kolla vad som rimligen borde ha funnits på julbordet under kristidsåren.
Före kriget var julbordet överdådigt
Stora Kokboken utkom 1940. I den finns förslag på helgmatsedlar. Julens matsedel är så omfattande att kokboksförfattaren ber oss notera att den är komponerad 1939, dvs före krigsutbrottet. På julafton äter man: smör och flera sorters bröd, olika sorters ost bland dem edamerost, sill- & ansjovisinläggningar eller sillsallad, tomater, dopp-i-grytan och sedan typiska julsmörgårdsbordsrätter efter fritt val tex: kokt saltat kött, pressylta eller julsylta, kalvsylta, medvurst, leverpastej, fläskkorv, bräckkorv, potatiskorv, risgrynskorv, grisfötter, kallt revbensspjäll, kokt rökt svinhuvud, griljerad skinka, kokt potatis, kokta grönsaker, kålsallad, inlagda rödbetor, senap och äppelmos. Och efter det kaffe med dopp. Till lunchen alltså,
Till middag är det 3-rätters som börjar med ett urval av lunchens julbordsrätter, fortsätter med lutfisk med skirat smör, vitsås eller skånsk senapssås, ärtor och potatis. Och efter det risgrynsgröt eller smörbakelser.
På juldagen äter man julbordsrester till lunch och till middag en trerätters bestående av soppa, skinkstek eller stekt fågel och slutligen pudding, glass eller någon finare smörtårta till efterrätt. VintageQ blir mätt bara av att skriva om maten!
sen kom svångremstider
Med kriget kom ransoneringen. Först ut var kaffe & te som ransonerades från slutet av mars 1940. Efter det gick det fort och till sommaren 1941 var det mesta ransonerat. Åren 1942-43 var läget kärvt och tilldelningen som lägst. Samtidigt var svartabörshandeln omfattande och allmänt spridd. Speciellt blommade den upp före julhelgen. Det konstaterar Johnny Wijk i sin avhandling från 1992. Under kriget var en av Livsmedelskommissionens (LK) uppgifter att hålla koll på och bedöma hur omfattande svartabörshandeln var. För att få en uppfattning om hur många grisar som plockades undan för ”husbehov” jämförde LK statistik på hur många suggor som blivit betäckta med statistik på hur många slaktfärdiga grisar som sedan rapporterades in i systemet. I slutet av 1942 konstaterade LK att under 1940-42 hade så mycket som 569 000 grisar försvunnit. Som jämförelse så slaktades det officiellt ca 1 miljon grisar år 1941. Så nog fanns det julskinka att köpa för den som hade råd. Säkert var det också många som, precis som VintageQs mormor, hade ”släktingar på landet” som de fick skinka av till jul. Men om man inte hade vare sig pengar eller släktingar vad gjorde man då? Husmoderns köksalmanack föreslår åren 1943-45 att skinkan kan ersättas med äppelspäckad kanin. Så var grävlingen kommer från är för VintageQ ett mysterium. Kaninkött föreslås för övrigt även som ersättnings- eller utdrygningskött i syltor.
1942 kom Stora Kokboken med en Kristidsnyckel – ett tillägg till kokboken som visar på hur man kan byta ut ingredienser och dra ner råvarumängder för att anpassa recepten till rådande läge. Kristidsnyckeln har även en hel del nya kristidsanpassade recept och är verkligen guld värd. I Kristidsnyckeln står det tex att när man gör leverpastej så kan man ersätta svinlevern med ”samma mängd av kalv-, ox-, får-, häst, älg- eller rådjurslever eller lever av hare eller kanin”. Med så många alternativ är det svårt att förstå varför en husmor skulle välja fisklever för att baka leverpastej.
Hur är det då med julaftonens middag lutfisken? Jodå den finns med som huvudrätt i Husmoderns kökslamanack alla kristidsåren. 1940 och 1941 serveras den med smörsås men från 1942 är smörsåsen utbytt mot mjölksås. 1944 och 1945 föreslås saltad fisk som alternativ till lutfisken. Och efter lutfisken äter man risgrynsgröt med mjölk under hela kriget.
Julaftonsmat som 1941
Husmoderns köksalmanack kan man lita på. 1941 föreslår den menyn ovan för den 24 december. Faktiskt ganska lagom både för figuren och hälsan.
För kristidsåret 2020 väljer Vintagemannens mat att äta som 1941. Vi är inte så sugna på alternativen kanin eller saltad fisk som dyker upp från och med 1943, utan tycker att det här förslaget ser smaskens ut.
Inget stort julbord alltså, men det känns som mycket mat på en dag i alla fall. Vi har ju dessutom kvar av både saffransbröd, pepparkakor och fruktkaka som bakades till första advent. Så för att få njuta länge av 1941 års julbord delar vi upp ätandet på 3 dagar; Dopp i grytan med tillbehör på julafton, ”smör, bröd, ost, julsylta m.m” och risgrynsgröt med mjölk på juldagen och slutligen lutfisk på annandagen. Kanske ett hälsotips för nutidens människor att haka på.
Dopp i grytan på julafton
Dopp i grytan har lång tradition. På gods och gårdar bjöd husbondfolket all sin personal/tjänstefolk på dopp i grytan mitt på julafton och delade ut julklappar till alla.
Dopp i grytan – julaftonens höjdpunkt 
med några goda fläskiga tillbehör
Likt sin mormor har VintageQ tagit sig ut på den Österlenska slätten och införskaffat julskinka, julkorv, prinskorv och leverpastej som för att utmana smaklökarna är gjord på lammlever.
juldagens skinksmörgås och risgrynsgröt
Det kan tyckas lite att äta gröt till middag. Men ska man hålla formen och må bra under hela julen så räcker det gott. Det blir ju ändå en hel del lussekatter, pepparkakor, nötter, kolor och knäck sådana här dagar.
Lutfisk på annandagen
Lutfisk är egentligen fastemat som hör adventstiden till. Så det ska ätas före jul med kulmen på själva julafton. Det stora festliga julbordet ska man egentligen inte smälla av förrän när frälsaren är född, dvs på juldagen. Här har den svenska traditionen nog gått lite vilse. Vi äter julbord hela december.
snart är det final för krisåret 2020
Nu laddar Vintagemannens mat om för Nyårsafton. Till nyår vi ätit mat från krisåren 1940-45 minst en gång i veckan under pandemi- och krisåret 2020. Det har varit ett osedvanligt gott och lärorikt år. Som en extra bonus har matkostnaderna sjunkit med ca 10 % jämfört med 2019. Ja, egentligen har matkostnaderna minskat ännu mer eftersom vi under 2020 har ätit betydligt fler middagar och luncher hemma än tidigare år.
Efter all den goda maten börjar hårdare tider
Du följer väl Vintagemannens mat och våra äventyr i sociala medier? Både Vintagemannensmat, VintageQvinnan och Vintagemannen finns på Instagram och Facebook. Vi ses där.
Vintagemannen 