Färsk fisk förenklade hela veckan

När åt du färsk gös från Mälaren senast? Fisk var inte ransonerat under krigsåren på 1940-talet. Det betyder inte att den var lätt att få tag på överallt. Men i kustnära områden och vid insjöar var fisk tillgänglig, speciellt så här års när fisken är som bäst.

Vi har förmånen att bo bara två mil från Mälaren. Där finns det fortfarande några få småskaliga fiskare kvar. Den vi handlar av säljer via en REKO-ring. Den här veckan har vi utmanat oss själva genom att köpa en hel gös – en riktig baddare på 3,2 kg. Hur många middagar kommer den att räcka till? Och hur stor variation kan vi få till? Och är fisk verkligen så svårt och jobbigt att tillaga som VintageQ tyckte i sin ungdom? Läs här så ska du få se.

Hur undviker man att fisken blir torr när man kokar den?

Hushållsskolan Margareta i Karlstad 1941. (Digitalt arkiv)

Gamla husmorskunskaper är helt nödvändiga att ha under beredskap. För dåtidens kvinnor satt sådana här kunskaper i fingrarna. De hade de lärt sig av sina mödrar redan som unga eller i de husmorsskolor som var vanliga förr. Vintagemannens mamma gick som ung på Hushållsskolan Margareta i Örebro och Vintageqvinnnans mor gick en 4 månaders kurs på Östra Grevie Lanthushållskola i slutet av 1930-talet.

Så hur gör man när man kokar fisk? Vi får läsa på.

  • Fisk ska sjuda på svag värme. Den får inte stormkoka. Om fisken utsätts för för stark värme koagulerar proteinerna i fiskköttet och drar hop sig vilket gör att vattnet i fisken pressas ut i kokvattnet och fisken blir torr. När vattnet börjat sjuda kan man dra kastrullen av värmen och låta fisken efterkoka klart i spadet.
  • Om olyckan är framme och fisken börjar koka för häftigt, häll i en skvätt kallt vatten i grytan och dämpa koket.
  • Fisk ska kokas i ”kort spad”, dvs i så lite vätska att den nätt och jämt täcker fisken.
  • Koktider varierar beroende på sort och storlek. Man kan mäta fiskens tjocklek över ryggen för att få en ungefärlig koktid. I vissa kokböcker finns en sån tabell. Man brukar säga att att fisken klar när man lätt kan dra bort ryggfenan. Eller när temperaturen inne i fisken kommit upp i 60 grader.
  • Medelstora fiskar har ett godare kött än stora, så välj ett medelstort exemplar om du ska servera den kokt eller stekt. Stora fiskar har oftast grövre kött som smakar sämre. Använd dessa till fiskfärs, -bullar, -puddingar och andra rätter där köttet finfördelas.

Att ta hand om och koka en hel gös

Vår gös var urtagen, men med huvudet kvar när vi köpte den direkt av Nyckelöns Fisk i Kvicksund. Dessutom fick vi ett extra fiskskrov med för att koka buljong på.

Koka fiskbuljongen själv = godare

Huvudet, ryggraden och några fenor är ett skrov. Det kan man koka för att få en god fiskbuljong. Lägg fiskbitarna i en gryta och täck med vatten. Lägg i några pepparkorn och salt plus lite lök, lagerblad och morotsbitar och koka under lock i 30 minuter. Sila av och spara. Det räcker till många såser eller en mustig soppa. Smaken blir otroligt mycket godare än med buljong från en tärning.

Men det finns ätt mycket ätbart i skrovet också. I huvudet och längs ryggraden sitter små bitar att pilla fram och som kan användas i en färs eller pudding. Det blir inget skrovmål precis, men det kan nog räcka till en middag för två om man drygar ut med lite annat. Glöm inte kinderna på gösen, en liten delikatess, nästan som en pilgrimsmussla.

Och så ska själva gösen kokas. Vi tog av huvudet och sköljde ordentligt i kallt vatten innan vi lade den i fiskgrytan för att koka, eller snarare sjuda. Vattnet saltas rejält; 1 – 1,5 matsked salt per liter vatten. Det blir väldigt salt och innebär att fiskspadet inte kan användas till såsen. Du får koka buljong på skrovet istället.

Huvudet och skrovet som vi kokat buljong på gav 2,3 liter. Det mesta använde vi direkt till sås, stuvning och soppa. En liter frös vi in.

Såsen sätter piff på fisken

Vad serverar man för sås till kokt fisk? Börja med den goda hemkokta buljongen. Den är allra bäst för att få till en god sås. Gör en smör/mjölredning som du späder med fiskbuljongen.

Har man obegränsat med råvaror kan man byta ut en del av buljongen mot vin, grädde eller röra i äggula och smör när såsen är klar. Det gör såsen både godare och fylligare. Men i beredskapstider unnar man sig sällan lyxen av de extra smakhöjande råvarorna. Det är roligare att dricka vinet till maten än att blanda det i såsen. Och grädden, smöret och äggen behövs nog bättre till annat.

Med en hemkokt god buljong kommer man långt och när den är avredd kommer man till smaksättningen. Här kan man antingen välja den smaksättning man tycker bäst om eller under beredskap – det ”som huset förmår”. Smaksättare som är vanligt förekommande i kokböcker och broschyrer från 1940-talet är citron, curry, dill, gräslök, kapris, pepparrot, senap och tomatpuré. Som smakförstärkare används lite ättika, socker och salt. Och 1 matsked grädde eller lite mjölk om man t ex gör en persiljesås. I fredstid finns det finns gott om moderna kryddor som gör såsen jättegod. Men kom ihåg, kryddorna är krigets första offer.

Här följer de fem rätter som vår mälargös räckte till:

1. Kokt gös med kaprissås och gröna ärtor

Så vad valde vi till den första rätten, kokt gösfilé? Jo, att smaksätta med kapris och russinspad

Russinspad är en liten koncentrerad smaksättare som man får genom att koka russin i vinäger och sen sila av spadet. I boken Ostkustfiskarnas Receptbok från 1941 finns receptet.

Själva russinen kan man sen använda i pajer, puddingar eller desserter.

2. Kall gös med Sås à la Tom

Kall fisk brukar förknippas med lax eller inlagd sill. Men vit fisk fungerar precis lika bra kall. Speciellt när det finns en så enkel och god sås som Sås à la Tom. Den har vi hittat i Husmoderns köksalmanack 1942 och är busenkel att tillaga. Inget kok, bara att röra ihop. Börja med en vinägrettdressing (2 delar olja + 1 del vinäger), peppar och salt. Sen blandar du i senap och tomatpuré tills du är nöjd med smaken. Busenkelt, det tar bara ett par minuter, och är häpnadsväckande gott. Servera med kokt eller pressad potatis och nån grönsak till.

3. Frasiga fiskpiroger – en ovanligt snygg resträtt enligt Köksalmanackan

Fiskköttet vi rensade från skrovet använde vi till fiskpiroger. Fisk och kokt ris blandade vi ner i en ganska lös smör-mjöl-stuvning på fiskspad och lite mjölk. Stuvningen kryddas efter behag. En pajdeg på smör, kall kokt potatis, mjöl, bakpulver och lite vatten kavlades ut och pirogerna fylldes med fiskblandningen. De penslades med mjölk och fick grädda i 250 graders ugn i 15 minuter. Vi serverade dem tillsammammans med en vitkålssallad för att få lite crunch och tuggmotstånd.

4. Fisksoppa på gös, musslor och rotfrukter blev middag för sex

Den smakfulla hemkokta buljongen är en välsignelse. Perfekt vid beredskapsmatlagning. Under krigsåren innehåller en fisksoppa bara grönsaker och rotsaker kokta i fiskbuljong. Om det ligger fiskbitar i kallades den för ”Gammaldags fisksoppa”. I Ostkustfiskarens receptbok beräknas 50 gram fisk per portion, om soppan innehåller fisk. Det säger en del om hur man hushållar med råvarorna under en kris.

Vi lyxade till det och gjorde en gammaldags fisksoppa med fiskkött från stjärtbiten av gösen. Dessutom hade vi i en burk konserverade musslor. För att förhöja smaken ytterligare lät vi finhackad lök och vitlök svettas i grytan innan vi hällde på fiskbuljongen och lade i rotsakerna. Allra sist hällde vi i en skvätt grädde. Den kokta kalla fisken fördelade vi och lade på tallrikarna så att alla fick lika mycket fisk var. Sen skopade vi upp soppan över fiskbitarna.

5. Laxpuddingen blev en göspudding

Gösveckan avslutades med fiskpudding, tillagad som laxpudding, dvs lager av tunt skivad kokt potatis varvade med fiskrester och kryddor. Överst ett lager potatis som toppas med ströbröd och några klickar smör. Och så en äggstanning som hälls över innan allt gräddas i ugn.

Vi valde att krydda med en burk svart kaviar, svartpeppar och dillfrö, men man kan lika gärna krydda med lite kaviar från tub eller några ansjovisbitar och lite spad. Eller bara krydda med salt och peppar. Tag vad du vill.

Det här är en riktig beredskapsrätt. Med kokt potatis och kokt fisk går det snabbat att få rätten klar. Äggstanningen är av snåltypen; ett ägg istället för två eller tre, mager mjölk & så lite vetemjöl för att få den fylligare. Det funkar jättebra, speciellt som man toppar med lite smör. Ströbrödet är hemgjort av gamla torra brödkanter & annat. Det ger bättre crunch och smak än köpt ströbröd och kan verkligen rekommenderas. Puddingen blev rätt ”saftig” så den gick att äta som den var. Men med lite skirat smör blev det naturligtvis ännu godare.

När vi kollar fiskpuddingrecept i Husmoderns Köksalmanack ser vi att fiskpudding gjord på ris försvann allt eftersom kriget fortsättsatte. Då blev det potatis istället. Det var nog lättare att få tag på.

Ja, vi åt gös hela veckan

Fiskrester tillhör inte den sortens rester som tål att sparas länge. Så vi har verkligen ätit fisk hela veckan. Variationen i maträtterna har gjort att det faktisk har varit helt OK.

Av fisken på 2,3 kg + ett extra skrov fick vi ut 1,5 kg kokt fisk. Det har räckt till 14 portioner. Fiskmängden har naturligtvis varierat över veckan så att fiskfiléerna vägt mer, medan det varit mindre mängd i soppa, pudding och piroger. Hade det varit kristid hade fisken lätt räckt till 16-20 portioner – nästan en hel vecka för en barnfamilj.

Fiskens finare bitar har vi använt till de två fiskrätterna med sås och till fisksoppan, medan småbitar och fiskköttet från skrov och huvud användes till piroger och fiskpudding.

Hur lång tid har det tagit att laga då? När vi kokade buljongen och fisken tog det några timmar. Å andra sidan fick vi då både fisk och buljong till resten av veckans middagar, som gick betydligt snabbare att laga. Dessutom, genom att koka för mycket potatis första dagen, fick vi en ingrediens till både piroger och fiskpudding.

Av de övriga rätterna tog pirogerna mest tid, medan kall gösfilé med sås á la Tom och fisksoppan gick toksnabbt. Fiskpuddingen mittemellan.

Bonus: Gösen hade räckt till Fiskbiffar också

Det var en stor gös. Så vi frös faktiskt in en bit av filén. Det kanske man inte kan göra under beredskap. Den frysta fisken hade även räckt till de fiskkotletter vi lagade den 7 januari. Men dessa har vi skrivit om tidigare.

Vill du veta mer om fisk som den perfekta beredskapsmaten?

Vi har just publicerat ytterligare ett blogginlägg om fisk och beredskap. Nu kan du läsa det här också.

Kyckling hela veckan!

I beredskapstider måste en kyckling räcka till mer än en middag. Kokböcker, broschyrer och Husmoderns köksalmanack från ransoneringsåren på 1940-talet är fulla av tips av typen; ”En höna räcker till mycket” och ”Vad lagar ni om ni har kycklingrester över”. Nästan alltid är ingredienser i de här föreslagna rätterna rester från tidigare måltider.

Häng med oss under en vecka i januari, där en kokt kyckling räcker till fyra middagar för två personer och där ingredienserna till de flesta av middagarna bygger på komponenter från gårdagen – det man idag kallar rester.

Första dan kokar man hela kycklingen

En gryta med kyckling, morötter, lök och färsk persilja i en klar buljong.

Allra först kokar man kycklingen tillsammans med rotfrukter och kryddor. När det är klart har man drygt 2 liter jättegod buljong och urbenat kycklingkött färdigt att använda till fyra olika rätter. Ett tips är att dela upp kycklingköttet i fyra delar. Annars är risken stor att det blir för lite kyckling kvar till den sista maträtten.

Den timme det tar att koka kycklingen första dagen, att bena ur och dela upp den har du lätt igen när du lagar veckans middagar. Då behöver kycklingköttet bara värmas.

Buljong är guld värd i soppa och sås

Det kommer att bli svårt att få tag i kryddor i beredskapstider. Då är en mustig buljong en ljuvlig bas att bygga smakerna vidare ifrån.

Buljongen, den färdigkokta kycklingen, plus annat som blir över från dagens middag blir färdigkokta komponenter som tillsammans med nya fräscha ingredienser används när du lagar mat senare i veckan.

Så blev en kyckling fyra middagar

  1. Kokt kycklingbröst med frikassésås, ris och ärtor
  2. Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar & sylt
  3. Kycklinggryta med svamp, purjolök och potatisstomp
  4. Kycklingsallad med havreris, rödkål, brytbönor, isbergssallad, purjolök och tomater.

Åt ni verkligen kyckling fyra da´r i rad?

En kvinna med grått hår, klädd i en röd blus och blomsterförkläde, håller upp ett glas med dryck vid ett middagsbord. På tallriken framför henne finns ris, kyckling och gröna ärtor.

Nej, att äta kyckling fyra middagar på raken blir enahanda och tråkigt. För att få lite variation spred vi ut de fyra kycklingmiddagarna under veckan. Såhär såg hela veckans matsedel ut:

Söndag: Kokt kycklingbröst med frikassésås och ris

Måndag: Det sista av julens inlagda sillar och kokt potatis

Tisdag: Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar med sylt.

Onsdag: Uppstekta risplättar med kryddig gräddfilssås & sallad

Torsdag: Kycklingsallad med havreris, rödkål, stekt svamp, purjolök och tomater.

Fredag: Fiskfilé Paysanne (vit fisk med morot, selleri, purjolök och spenat)

Lördag: Kycklinggryta med svamp, purjolök, tomatpuré och potatisstomp

Här kommer recepten på alla kycklingrätterna

Kycklingbröst med Frikassésås

Recept bearbetat efter Stora Kokboken 1940

Här testar vi med både vanligt vitt ris och havreris som har kortare koktid. Båda fungerar lika bra. Havreriset har den fördelen att det är gott i kycklingsalladen.

Det mest naturliga hade kanske varit att äta kycklingen med ris och curry. Men både ris och curry är ju importerad mat. Och är det beredskap så är det, så vi valde svenskodlat havreris istället.

Ljummen kycklingsallad med havreris

Vi hade kyckling och havreris kvar från början av vår kycklingvecka. Det fanns lite rödkål kvar från i julas och gröna bönor plockade vi ur frysen. Sen var det bara att improvisera ihop en matig sallad.

Bästa Kycklinggrytan

Den här grytan är en riktig höjdare. Mycket smakrik och möjlig att variera med olika proteiner. Och så fick vi användning av en påse torkad svamp som vi hade i skafferiet. Det gäller att samla på sig många olika smaker, och bygga ett riktigt smakbibliotek, för att få variation på beredskapsmaten. Vi minns den här grytan med glädje från när vi lagade fyrtiotalsmat 2020.

Buljongsoppa & risplättar

När det är soppa får man efterrätt. (Det får man förresten nästan alltid när det är beredskap.) Idag blev det risplättar, vi hade ju både havreris och lite vitt ris över från första middagen. Risplättar tillagar du som vanliga plättar. När du drygar ut smeten med ris behöver du betydligt mindre både vetemjöl och mjölk och bara ett ägg.

Mindre portioner ger utrymme för efterrätt

När krisen är här blir portionsstorlekarna mindre. För att bli mätt kan man behöva sätta fram bröd till varje måltid och lägga till de grönsaker eller rotfrukter som finns hemma.

Som guldkant avslutas varje middag med en efterrätt. Efterrätten försvann från middagsborden på 1970-talet. Under beredskap kommer den tillbaka. Det finns massor av goda och enkla efterrätter som fruktkräm, kompotter, lingon och mjölk, e.dyl. Eller så äter man något mer mättande som plättar, pannkakor eller en pudding. Men detta är värt ett helt eget kapitel.

Du vinner mycket på att tänka komponentmatlagning.

En skål med grönsaksbuljong, tallrikar med vitt och brunt ris samt en portion med kyckling.

1. Du sparar energi. Att koka en hel kyckling eller tillaga ”för mycket” ris, potatis, fisk eller bönor än vad som går åt till en middag drar lite mer energi vid tillagningstillfället, men spar energi när den färdiga komponenten används i nästa maträtt.

2. Du vinner tid. Den första middagen tar längre tid att tillaga, men de övriga går desto snabbare.

3. Du minska matsvinnet. Bra för både plånboken och miljön.

4. Du får maten att räcka till fler. När den verkliga krisen kommer och tillgången på livsmedel blir ransonerad (för det kommer den att bli) är det här sättet att tänka ett sätt att få maten att att räcka till fler portioner.

Det finns inga rester i beredskapsköket – bara komponenter till nästa rätt.

Inte märkte vi att det är beredskap

Vi ansträngt oss för att laga beredskapsmat den här veckan, dvs rätter utifrån ingredienser som ska gå att få tag på även om det är långvarig kris och ransonering. Och vi har försökt spara energi vid tillagningen, men inte toksnålat som man måste vid ett elavbrott.

Den här veckan har vi ätit gott. Vi har blivit rejält mätta. Vi har inte saknat nånting. Den skillnad vi märkt mot en vanlig vecka är att vi planerade lite mer. När vi kokade kycklingen viste vi vilka 4 rätter vi skulle laga i veckan. Å andra sidan blev middagen med de uppstekta plättarna med gräddfilssås en ren bonus. Vi fick plättar över från dagen innan! Du kan gott ge dig i kast med att laga beredskapsmat redan nu. Du har inget att förlora, men kommer att lära dig massor.

En äldre man sitter vid ett bord och äter middag, med en gaffel i handen och en tallrik med maträtt framför sig. I bakgrunden syns ett kök.

Häng med. To be continued…

Det tudelade 1960-talet var riktigt smarrigt

Hur smakade 1960-talet? Jo tack, förvånansvärt bra. Maten är en blandning av både nya rätter som t ex spagetti med italiensk sås och säkra klassiker som Pepparrotskött.

En man i glasögon och grått hår sitter vid ett bord med en tallrik spaghetti med sås framför sig, håller upp ett glas rödvin och ler.

I början av året undrade VintageQ om sextiotalet verkligen var ett eget matårtionde, eller om första halvan av årtiondet var en förlängning av 1950-talets hemmafruideal, och den andra halvan var en uppkörningssträcka för 1970-talets heltidsarbetande yrkeskvinna. När årets sista 60-talsmåltid är lagad kan hon konstatera att hon gissat rätt. 1960-talet är ett förändringens årtionde som innehåller lite av det gamla och lite av det nya på ett bra sätt.

Frysbox och ugn

På 1960-talet regerar frysboxen och ugnen i köket.

Varför ska man gå till affären flera gånger i veckan och handla färska råvaror när det finns både kyl och frys därhemma? Frysta råvaror smakar ju nästan som färska. Dessutom är det tidsbesparande att inte handla så ofta och billigt blir det också om man storhandlar till extrapris. Som med allt nytt som slår igenom finns det både för- och nackdelar. Till nackdelarna hör t ex att fisk i recepten heter ”fryst fiskblock” och inte gös, abborre eller torsk. Där och då dog den svenska fiskkulturen och den har inte riktigt hämtat sig än.

Att laga middag i ugn var mycket populärt på sextiotalet. Köket var nyrenoverat med modern elspis och elen var billig. Klart att man vill testa att laga i ugn. Det är både enkelt och tidsbesparande. Det är bara att lägga ihop ingredienserna, krydda och sen skicka in det djupfrysta fiskblocket i ett foliepaket i ugnen. På så vis hoppar man över flera tidskrävande moment som tex att göra sås. Kvar blir att koka potatis och att duka. Det är bra när man har kort om tid för att laga middag, vilket man ju har om man börjat yrkesarbeta. För på 60-talet har kvinnorna till nästan hundra procent fortfarande det fulla ansvaret för hemmet och barnen.

Ugnsmaten blir oftast god, men det är ingen hit att laga klassiker som Raggmunk i långpanna i ugn. Det blir inte gott.

60-talets kryddning överraskar

På 60-talet börjar kryddningen bli lite mer spännande. Örtkryddor som mejram, timjan och rosmarin förekommer ofta. Tore Wretmans 4 kryddor (muskotnöt, vitpeppar, kryddpeppar och kryddnejlika) används flitigt och har hos Vintagemannens mat blivit en riktig favorit. Vitlök tillhör nästan standardkryddorna nu och i sådana mängder att det faktiskt ger smak. Även äldre smakhöjare som kapris, sirap och ansjovisspad används flitigt.

En köksbänk med vitlök, ansjovis i burk, kapris, kryddor som muskotnöt, svartpeppar, mejram, timjan, samt sirap på en grå yta.

Ja som ni ser, variationen är stor. Det bästa med att ha lagat 60-talsmat är dock att ha återupptäckt kryddpeppar. Oj, vilken användbar krydda!

Årets höjdpunkter och bottennapp

60-talet har bjudit på fler höjdpunkter än bottennapp. Det tackar vi för!

Ska vi välja ut några riktigt smaskensupplevelser så är det; torsk på provencalskt vis, spagetti med tonfisksås, regn- & rusksoppa samt brynt vitkålssoppa.

Rätter vi kunde ha klarat oss utan är; raggmunk i långpanna, fransk potatissoppa, fiskgratäng på snabbvis samt fiskbullar i dillsås,

Alla recept hittar du på Instagramkontot @vintagemannensmat

tack för i år – 2026 väntar nya äventyr

Vintagemannens mat har nu lagat sig igenom sex årtionden, femtiosju år, 1933 till 1989, av Husmoderns Köksalmanack. Vilken bildningsresa det har varit, så kul vi har haft och så mycket god mat vi ätit. Varierad middagsmat är bara förnamnet.

En samling av sex köksalmanackor från årtiondena 1935, 1945, 1954, 1964, 1976 och 1989, med omslag som visar olika kvinnor som lagar mat och en illustration av köksredskap.

Vår mycket subjektiva topplista över matåren ser ut såhär

  1. 1940- och 1970-tal – rejäl mat, gott och lättlagat
  2. 1960-tal – se ovan
  3. 1930- & 80-tal – för mycket smör, grädde på 30-talet och konstiga blandningar på 80-talet
  4. 1950-tal – när husmor skulle piffa maten istället för att laga den.

Det trodde vi inte när vi började laga mat ur Husmoderns Köksalmanack för sex år sedan. Då trodde vi att femtiotalet var hemmafruns glansperiod i köket.

Vi tog dock inte årtiondena i kronologisk ordning. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta varit för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat. Så vi började faktiskt med att laga oss igenom 1940-talet. Matlagnings- & råvarukunskap sitter lika mycket i händerna som i huvudet.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn och inte torka tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen. Vi är ju inte alls självförsörjande på mat längre. Möjligen har vi så att det räcker till hälften.

Beredskapsodling är ett av orden på 2025 års nyordslista. Kanske är det hög tid för lite riktig beredskapsmatlagning också. Eller vad tycker du?

Tack till alla följare för det här året. Er uppskattning och era kommentarer är oss en stor glädje. Vi hoppas att ni följer med oss även under 2026.

Gott Nytt Matår önskar vi

@Vintageqvinnan Anne-Marie Lindstedt och @Vintagemannen Ingemar Albertsson