Kyckling hela veckan!

I beredskapstider måste en kyckling räcka till mer än en middag. Kokböcker, broschyrer och Husmoderns köksalmanack från ransoneringsåren på 1940-talet är fulla av tips av typen; ”En höna räcker till mycket” och ”Vad lagar ni om ni har kycklingrester över”. Nästan alltid är ingredienser i de här föreslagna rätterna rester från tidigare måltider.

Häng med oss under en vecka i januari, där en kokt kyckling räcker till fyra middagar för två personer och där ingredienserna till de flesta av middagarna bygger på komponenter från gårdagen – det man idag kallar rester.

Första dan kokar man hela kycklingen

En gryta med kyckling, morötter, lök och färsk persilja i en klar buljong.

Allra först kokar man kycklingen tillsammans med rotfrukter och kryddor. När det är klart har man drygt 2 liter jättegod buljong och urbenat kycklingkött färdigt att använda till fyra olika rätter. Ett tips är att dela upp kycklingköttet i fyra delar. Annars är risken stor att det blir för lite kyckling kvar till den sista maträtten.

Den timme det tar att koka kycklingen första dagen, att bena ur och dela upp den har du lätt igen när du lagar veckans middagar. Då behöver kycklingköttet bara värmas.

Buljong är guld värd i soppa och sås

Det kommer att bli svårt att få tag i kryddor i beredskapstider. Då är en mustig buljong en ljuvlig bas att bygga smakerna vidare ifrån.

Buljongen, den färdigkokta kycklingen, plus annat som blir över från dagens middag blir färdigkokta komponenter som tillsammans med nya fräscha ingredienser används när du lagar mat senare i veckan.

Så blev en kyckling fyra middagar

  1. Kokt kycklingbröst med frikassésås, ris och ärtor
  2. Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar & sylt
  3. Kycklinggryta med svamp, purjolök och potatisstomp
  4. Kycklingsallad med havreris, rödkål, brytbönor, isbergssallad, purjolök och tomater.

Åt ni verkligen kyckling fyra da´r i rad?

En kvinna med grått hår, klädd i en röd blus och blomsterförkläde, håller upp ett glas med dryck vid ett middagsbord. På tallriken framför henne finns ris, kyckling och gröna ärtor.

Nej, att äta kyckling fyra middagar på raken blir enahanda och tråkigt. För att få lite variation spred vi ut de fyra kycklingmiddagarna under veckan. Såhär såg hela veckans matsedel ut:

Söndag: Kokt kycklingbröst med frikassésås och ris

Måndag: Det sista av julens inlagda sillar och kokt potatis

Tisdag: Buljongsoppa med kyckling, potatis, purjolök och brytbönor. Till efterrätt risplättar med sylt.

Onsdag: Uppstekta risplättar med kryddig gräddfilssås & sallad

Torsdag: Kycklingsallad med havreris, rödkål, stekt svamp, purjolök och tomater.

Fredag: Fiskfilé Paysanne (vit fisk med morot, selleri, purjolök och spenat)

Lördag: Kycklinggryta med svamp, purjolök, tomatpuré och potatisstomp

Här kommer recepten på alla kycklingrätterna

Kycklingbröst med Frikassésås

Recept bearbetat efter Stora Kokboken 1940

Här testar vi med både vanligt vitt ris och havreris som har kortare koktid. Båda fungerar lika bra. Havreriset har den fördelen att det är gott i kycklingsalladen.

Det mest naturliga hade kanske varit att äta kycklingen med ris och curry. Men både ris och curry är ju importerad mat. Och är det beredskap så är det, så vi valde svenskodlat havreris istället.

Ljummen kycklingsallad med havreris

Vi hade kyckling och havreris kvar från början av vår kycklingvecka. Det fanns lite rödkål kvar från i julas och gröna bönor plockade vi ur frysen. Sen var det bara att improvisera ihop en matig sallad.

Bästa Kycklinggrytan

Den här grytan är en riktig höjdare. Mycket smakrik och möjlig att variera med olika proteiner. Och så fick vi användning av en påse torkad svamp som vi hade i skafferiet. Det gäller att samla på sig många olika smaker, och bygga ett riktigt smakbibliotek, för att få variation på beredskapsmaten. Vi minns den här grytan med glädje från när vi lagade fyrtiotalsmat 2020.

Buljongsoppa & risplättar

När det är soppa får man efterrätt. (Det får man förresten nästan alltid när det är beredskap.) Idag blev det risplättar, vi hade ju både havreris och lite vitt ris över från första middagen. Risplättar tillagar du som vanliga plättar. När du drygar ut smeten med ris behöver du betydligt mindre både vetemjöl och mjölk och bara ett ägg.

Mindre portioner ger utrymme för efterrätt

När krisen är här blir portionsstorlekarna mindre. För att bli mätt kan man behöva sätta fram bröd till varje måltid och lägga till de grönsaker eller rotfrukter som finns hemma.

Som guldkant avslutas varje middag med en efterrätt. Efterrätten försvann från middagsborden på 1970-talet. Under beredskap kommer den tillbaka. Det finns massor av goda och enkla efterrätter som fruktkräm, kompotter, lingon och mjölk, e.dyl. Eller så äter man något mer mättande som plättar, pannkakor eller en pudding. Men detta är värt ett helt eget kapitel.

Du vinner mycket på att tänka komponentmatlagning.

En skål med grönsaksbuljong, tallrikar med vitt och brunt ris samt en portion med kyckling.

1. Du sparar energi. Att koka en hel kyckling eller tillaga ”för mycket” ris, potatis, fisk eller bönor än vad som går åt till en middag drar lite mer energi vid tillagningstillfället, men spar energi när den färdiga komponenten används i nästa maträtt.

2. Du vinner tid. Den första middagen tar längre tid att tillaga, men de övriga går desto snabbare.

3. Du minska matsvinnet. Bra för både plånboken och miljön.

4. Du får maten att räcka till fler. När den verkliga krisen kommer och tillgången på livsmedel blir ransonerad (för det kommer den att bli) är det här sättet att tänka ett sätt att få maten att att räcka till fler portioner.

Det finns inga rester i beredskapsköket – bara komponenter till nästa rätt.

Inte märkte vi att det är beredskap

Vi ansträngt oss för att laga beredskapsmat den här veckan, dvs rätter utifrån ingredienser som ska gå att få tag på även om det är långvarig kris och ransonering. Och vi har försökt spara energi vid tillagningen, men inte toksnålat som man måste vid ett elavbrott.

Den här veckan har vi ätit gott. Vi har blivit rejält mätta. Vi har inte saknat nånting. Den skillnad vi märkt mot en vanlig vecka är att vi planerade lite mer. När vi kokade kycklingen viste vi vilka 4 rätter vi skulle laga i veckan. Å andra sidan blev middagen med de uppstekta plättarna med gräddfilssås en ren bonus. Vi fick plättar över från dagen innan! Du kan gott ge dig i kast med att laga beredskapsmat redan nu. Du har inget att förlora, men kommer att lära dig massor.

En äldre man sitter vid ett bord och äter middag, med en gaffel i handen och en tallrik med maträtt framför sig. I bakgrunden syns ett kök.

Häng med. To be continued…

Välkommen till Vintagemannens Beredskapsmat

Ett av orden på 2025 års nyordslista var Beredskapsodling. Men hur många har egentligen möjlighet att odla sin egen mat? Däremot kan alla lära lära sig att laga mat som fungerar när det är kris, krig och elände – beredskapsmat alltså. Och du behöver inte vänta på nästa års skörd. Du kan börja redan idag.

Av det mest minimala lagar du en god middag. Har du rester från igår, kokt potatis och kokta morötter, klarar du middagen med stormkökets stekpanna. Men även med ett helt fungerande kök så är detta en okej middag idag. Receptet kommer längre ned.

I år kommer Instagramkontot @vintagemannensberedskapsmat att helt inrikta sig på att laga mat på råvaror som möjliga att få tag på under en långvarig kris och som samtidigt smakar gott. Du behöver inte oroa dig för att det blir inkokt grävling och liknande delikatesser utan det blir rätter som både du och dina barn kommer att gilla.

De flesta nyutgivna böcker om kris och beredskap verkar inrikta sig på hur man klarar ett elavbrott eller isolering under en vecka, eller i värsta fall fyra veckor. Man ska skaffa vevradio, ha fyllda vattendunkar i källaren och hamstra taco-skal och burkar med ravioli. Hur länge räcker det? Betänk att första världskriget pågick i fyra år. Det andra under sex år och livsmedelsransoneringen i hela 8 – 11 år. Och Rysslands anfall på Ukraina har hållit på i nästan fyra år nu.

Det gäller att tänka längre än lagret räcker:

Du ska klara matlagning i 4 år – inte i 4 veckor

Vår beredskapsmatlagning handlar om mat som fungerar även om krisen pågår i fyra år, inte bara i fyra veckor. Den kunskapen har man glädje av redan nu även om det inte blir nån kris.

Krigets första offer är kryddorna. Du måste vara beredd på att beredskapsmat smakar lite mindre än vad vi är vana vid idag. Men det är som sagt en vanesak. Du kommer snart att uppskatta lite mildare smaker och det är faktiskt hög tid att redan nu börja fylla på kryddförrådet och bygga upp ett rejält kryddbibliotek.

En annan sak som du kommer att märka är att portionsstorlekarna blir mindre. 300 gram köttfärs ska räcka till fyra portioner. Du får dryga ut med morötter t. ex. Idag räknar man 500 gram till en vanlig köttfärssås för 4 portioner. Det håller inte. Men det är ingen förlust. Det kan t.o.m. vara en vinst både för folkhälsan och den enskildes midjemått. Vet du att i Danmark undvek man svält under slutet av 1:a världskriget genom att med statlig styrning ställa om kosten så att dansken åt mer rågbröd, grönsaker och potatis istället för fläsk och vitt bröd. Resultatet blev att dödligheten minskade till rekordlåga nivåer. Dessutom föddes smörebrödet, dvs matrester från föregående dag serverat på grovt rågbröd. En rejäl kris är också en stor möjlighet.

Om du kan odla maten själv

Tillbaka till begreppet beredskapsodling. Vi har sedan 2021 tillbringat allt mer tid på vårt lantställe i Västmanland. Vi är nybörjare på odling, men grävde ett trädgårdsland och började odla i några pallkragar redan första året och förra året skaffade vi ett växthus. De jättegamla äppelträden ger fortfarande bra med frukt, men vi har kompletteringsplanterat fruktträd och bärbuskar. Det var faktiskt nästan bland det första vi gjorde. Inte för att vi tänkte beredskap utan för att även en trädgård behöver renoveras med nya träd och bärbuskar.

Dessutom har vi börjat konservera och lägga in frukt- & grönt lite mer systematiskt än tidigare. Beredskapsmatlagningen kommer inte handla om odling, det finns många andra som är bättre på det än vi, men vi kommer berätta om hur vi använder det vi lagrar och konserverar och vad vi lärt oss under våra första stapplande odlingssteg. Det är matnyttiga kunskaper även om man bara har en liten villatomt eller en pallkrage.

Hur kunde vi komma på en sån här idé?

Den är inte ny. Vi har ruvat på den i åtta år. Det var under krisåret 2018, när det var så torrt att skördar slog fel och kreatur fick nödslaktas, som vi sa till varandra;

– Hade detta hänt för hundra år sen hade vi haft svält i Sverige nu. Och det här kommer snart att hända igen. Det är bäst vi lär oss lite om hur de överlevde krisåren under andra världskriget, när Sverige var instängt och mycket var ransonerat.

2020 började vi faktiskt med att laga mat från 1940-talet. Sen dess har vi lagat oss igenom Husmoderns Köksalmanack från 1933 till 1989, sex årgångar.

Vi fick tyvärr rätt när det gäller livsmedelskriser. När kriget i Ukraina startade 2022 bröts globala livsmedelskedjor och matpriserna skenade. Det följdes av 2023, när regn, och inte torka, tog spannmålsskörden och fodret till djuren. Fast det märkte vi svenskar nästan inte alls, för då hade den globaliserade livsmedelsförsörjningen kommit igång igen. Men det syntes på matpriserna! Hur länge det nu kan fungera så? Och vad händer i Sverige när det händer igen?

Vi väljer beprövade recept från förr

Dags att återvända till fyrtiotalet alltså. Och inte bara till Husmoderns Köksalmanack. Det gavs ut många andra kokböcker och broschyrer under kriget om hur man får maten att räcka och hur man får det att smaka gott med små medel. Vi kommer att dyka ner i dessa och även plocka fram hållbara recept från andra årtionden, både senare och tidigare. Det kan t.o.m. finnas en del att lära av första världskrigets matlagare.

Låter detta spännande? Välkomna att följa med oss på en resa där vi lagar beredskapsmat tillsammans. Det är är väl lika bra att börja nu direkt. Så här kommer ett gott och enkelt recept på Fiskkotletter med morötter från Husmoderns köksalmanack i januari 1943. Varsågoda!

Recept: Fiskkotletter med morötter

Recept för 4 portioner

Ingredienser:

  • 300 gram färsk eller tinad fisk
  • 150 gram kokta morötter
  • 100 gram kokt potatis
  • 1 msk vetemjöl
  • 1-3 msk mjölk
  • salt, socker, vitpeppar
  • Ströbröd
  • Matfett
  • Tomatpuré att krydda skyn med

Gör så här:

Kokt potatis, kokta morötter och fisk maldes först i en köttkvarn. Har du inte en sådan är en stavmixer det enklaste alternativet. Men om elen har gått och du inte har en köttkvarn så får du finfördela ingredienserna med rivjärn och kniv.

  • 1. Mal fisk, morötter och potatis i en köttkvarn, eller så använder du en mixerstav för att finfördela råvarorna.
  • 2. Krydda med salt, peppar och lite socker
  • 3. Blanda i 1 msk mjöl och bearbeta färsen. Späd med lite mjölk . Färsen ska vara ganska fast.
  • 4. Forma fyra st biffar, eller som man sade 1943 , kotletter. Vänd dem i ströbröd och stek på båda sidor tills de fått fin färg och är genomstekta.
  • 5. Vispa ur pannan med lite vatten. Smaksätt med tomatpuré och om du vill med någon favoritkrydda.

Servera med någon kokt grönsak, tex gröna ärtor, och knäckebröd till.

Smaklig måltid!

Varför är den här rätten en så bra beredskapsmåltid?

Jo, av flera skäl. Dels kan du laga den med bara ett kokkärl – en stekpanna. Det går inte åt så mycket energi vid tillagningen. Dels är rätten i sig nästan komplett; både proteiner och kolhydrater i en ”burgare”. Om du gör fler kotletter samtidigt har du sedan lunch till nästa dag. Lägg den på en brödskiva eller knäckebröd och ta med i matlådan.

Rätten bygger dock på att du gjorde storkok av potatis och morötter till middagen dagen innan så att du har basingredienserna klara. Så måste en beredskapsmatlaghare alltid tänka i flera steg. Se inte rester som rester utan som komponenter in i nästa måltid.

Kalasstart – Ett glatt återseende

De här fiskkotletterna var den första rätten vi åt när vi startade projektet Vintagemannens mat i januari 2020. Såhär såg det ut då. Nu var det spännande att se om receptet höll för ett omtest sex år senare. Och det gjorde det! Vårt nya projekt Vintagemannens beredskapsmat har fått en kalasstart.

Godis varje dag

Bland det bästa med vardagsmatlagning från förr var att man fick efterrätt varje dag. Något enkelt som fruktkräm eller äppelmos med skorpor och gräddmjölk.

Vi fick fruktkompott med gräddmjölk när vi ätit upp våra fiskkotletter 2020.

Välkommen att hänga med oss även 2026. Fortsättning följer både här i bloggen och i sociala medier: @vintagemannensberedskapsmat