För många svenskar är fisk gratis mat. Den finns i sjöar och hav och är sällan ransonerad. Fisk kan tillagas på många sätt; kokas och stekas, halstras och grillas, gravas, saltas och rökas eller läggas in på burk. Ätas varm eller kall. Och den används i färser, pajer, puddingar och piroger. Buljongen blir perfekt i soppor och såser.
I och kring vårt hundratusen sjöars land simmar väldigt mycket läcker mat.
Fisket är fritt i stora delar av Sverige. Längs hela vår långa kust och i de fem största sjöarna; Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön är fiske med handredskap tillåten. Med spö alltså, inte med nät eller trolling. I alla andra vattendrag, åar, sjöar och älvar måste man ha tillstånd eller fiskekort. Vi är alltså ganska många svenskar som har möjlighet att själva fånga middagsmaten. Av Sveriges tjugo största kommuner är det bara fem som inte ligger vid havet eller nära någon av de stora sjöarna.
Om man nu inte har turen att bo där fisket är fritt finns fiskekort att köpa. De kan kosta 100 – 250 kr per dag. Men då gäller det att man får en fin fångst, annars kan kilopriset för fisken blir rätt högt. Ett årskort lönar sig ganska snabbt om man fiskar regelbundet, de kostar från 500 – 1.500 kr per år.
Vi förutspår att fritidsfisket kommer att få ett uppsving om det blir beredskap med blockad och ransonering igen. Så du har väl din fiskeutrustning i ordning? Kastspö, metspö och pimpelspö samt drag, pirkar, krokar och flöten. När det smäller kommer nog den utrustningen att bli svår att få tag i.
Här är Vintageqvinnan 1962 med en torsk som farbror Per dragit upp i havet på Österlen och som mamma Evy sen fick ta hand om. Vintagemannen 1959 har fångat en gädda i Arbogaån där familjen hyrde sommarställe. Fångad med Atomdraget och en enkel spinnrulle ABU Record. Vi är alltså uppväxta med gratis middagsmat vissa dagar. Fiske var inte bara ett fritidsnöje.
Fiske är både till nytta och nöje för en barnfamilj. Här har kompisens barnbarn dragit upp både en gös och en gädda helt gratis ur Hjälmaren. Gissa om de tyckte att det var roligt.
Vi var ett fiskätande folk på 1940-talet – vart tog det folket vägen?
Fisk var inte ransonerat under 2:a världskriget, men det är inte samma sak som att det var enkelt att få tag på. Lokal ransonering förekom och tidvis fick man bara köpa 1 eller 2 kg per inköpstillfälle.
1939 åt svensken i snitt 18,3 kg fisk per person och år. 1950 var den siffran uppe i 22 kg per person. Det ger i snitt 1,8 kg per månad. Och då finns inte det man fiskat själv med i statistiken. Man åt nog fisk minst ett par gånger i veckan.
Fiskätandet har minskat dramatiskt sedan 1950-talet. Det är troligen halverat. 1999 slutade Jordbruksverket föra statistik över konsumtionen av färsk fisk. Då åt vi 5,7 kg färsk fisk per person/år och 7,1 kg beredd fisk, dvs totalt 12,8 kg /år. 2021 uppskattade RISE att vi åt 12 kg ”sjömat” per person/år. Då ingår även räkor i sjömat, så man får nog räkna bort några kilo från per capita-konsumtionen av fisk.
Av det vi äter idag är 74 % importerat, mest lax och torskfiskar och av den svenskfångade fisken är en mikroskopisk andel insjöfisk. Allt enligt RISEs rapport från 2021; ”Svensk konsumtion av sjömat”.
Det finns fortfarande yrkesfiskare kvar i våra stora sjöar. Vi brukar köpa fisk av Mattias på Nyckelöns Fisk i Kvicksund. Han säljer på Reko-ringen i Västerås och på andra ställen. Gynna det lokala fisket om du vill ha det kvar. Och undvik odlad lax som flugit världen runt.
Den som läst på sin mathistoria vet att fisk i olika former – färsk, torkad, saltad – tillsammans med spannmål har varit vår huvudföda genom århundradena. Den mäktiga Hansan på medeltiden byggde mycket av sin rikedom på handel med fisk. Så utvecklingen är lite sorglig med tanke på vilken god och näringsrik mat det är. Dessutom finns den precis runt knuten.
Fiskens roll i ransonerings-matsedeln
I Vintagemannens bibliotek för beredskapsmatlagning finns broschyrer och böcker utgivna i början av 1940-talet som ger råd till husmodern hur ”hon ur näringssynpunkt ska göra det bästa möjliga av sina hushållspengar”
I dessa lyfts fisken fram som ett högvärdigt livsmedel som kan ersätta kött eftersom det innehåller samma näringsämnen. Den feta fisken, dvs sill och lax, innehåller dessutom mycket A- & D-vitaminer.
Fiskkunskap finns både i gamla kokböcker och på nätet
Hur ser man om en fisk är färsk och av bra kvalitet?
- Färsk fisk är alltid blank och har klara färger. Ögonen är klara och utsående och gälarna är röda. Fisken har en frisk fisklukt.
- Köttet hos färsk fisk är fast, blankt och elastiskt.
- Att köpa fisk som legat i sump är något man, i äldre kokböcker, avråder från. I sumpen blir fisken sumpgången vilket betyder att den är mager, rörelserna blir slöa och att skinnet ofta är avskavt och saknar den klara färgen. Fisken förlorar helt enkelt både i smak och näringsvärde.
Vem behöver en gammal kokbok i papper idag? Jo, den kan vara bra att ha om elen går och internet ligger nere. (Stora Kokboken 1940)
I större kokböcker finns ofta lite baskunskaper om tillagning av fisk. Är du inte van, kolla de pedagogiska bilder som visar hur man rensar och filear olika fiskar. På nätet finns också massor av filmer som visar hur du gör. Det är matnyttig kunskap i beredskapstider. Att filea fisk är något som alla matlagare borde öva på redan idag. Det är bra att kunna om fisken inte kommer i fyrkantiga block längre.
Det finns många sätt att tillaga fisk. Med den bärbara ABU-röken kan du till och med bjuda på en nyfångad delikatess redan på stranden.
Att äta fisk under fastan har varit beredskapsmat i minst tusen år
Kall gös med sås à la Tom. En av fem rätter från samma gös.
I ett tidigare blogginlägg skrev vi om varför vi och många kulturer och religioner har fasta under senvintern. Det är inte av religiösa skäl utan för att maten ska räcka till alla hela året. Läs hela bloggen här så förstår du varför.
Under fastan fick man inte äta animaliska produkter som kött, fläsk, ägg, mjölk, ost och smör. De var bristvaror fram på vårkanten helt enkelt. Korna gick i sin och hönsen började inte värpa förrän framåt påsk.
Men att äta fisk var tillåtet. Den finns året runt i sjöar och hav och är kanske allra bäst på vinterhalvåret.
Vi fick ut fem olika rätter från en gös
Fisk går att variera på många olika sätt. I det förra blogginlägget kan du läsa om vad vi gjorde av vår stora gös. Här är alla rätterna från vår gösvecka:
- Kokt gösfilé med kaprissås
- Kall gösfilé med Sås à la Tom
- Fiskpiroger
- Fisksoppa
- Fiskpudding
Klicka här så får du se vad mycket läckert vi åt.
Men hur står det till med fisken egentligen?
Såhär långt har det här varit en väldigt positiv blogg. Men finns det verkligen anledning att låta så optimistisk? Fan vet. Vi hör på nyheterna om hur torsken är utfiskad i Östersjön. Inte bara torsken förresten, sillen är också hotad och ålen och…. Vi ser hur EU tillåter jättetrålare att dammsuga haven och sälja fisken som mat till fiskodlingar i Norge. Där förorsakar laxodlingarna stora miljöproblem och laxen flyger och far tvärs över världen för att förpackas i fyrkantiga block. Musslorna som säljs i burkar under varumärken som vi förknippar med Bohuslän kommer från Chile.
Fiskindustrin hantering av fisk låter inte gott. Tacka vet vi färsk gös fångad av en yrkesfiskare som heter Mattias och som har en liten båt i Mälaren några mil härifrån. Gynna det lokala fisket – innan det är för sent.
Vintagemannen 