Vi fastar för att alla ska bli mätta

Vad har fasta med beredskap att göra? Mer än vi tror, eftersom fasta är en bärande del i en långsiktig matplanering. Så har det varit i tusentals år. Snart kanske det är dags igen.

Idag på askonsdagen börjar fastan. Den håller på i 40 dagar fram till påsk. Äta fisk är OK, men klarar du dig utan att äta kött, ägg, mjölk, ost och smör så länge? Här kan du läsa om fastan och varför vi har fasta såhär års.

Fasta betyder hålla fast vid. Vad är det då som vi ska hålla fast vid? Jo, gamla sedvänjor som är bra för samhällets fortlevnad och välstånd. Fasta är alltså inte ett individualistiskt projekt för sin egen hälsa eller omfångsrika midjemått, utan ett måste för att maten ska räcka till alla. Så var det i alla fall förr.

Olika samhällen med olika religioner har sin stora fasteperiod under tidig vår – februari till april. Det gäller både den i den kristna kyrkan och för muslimernas ramadan. För oss som lever på norra halvklotet får vi den huvudsakliga skörden under sommar och höst. Sen måste vi hushålla med maten under vinter och vår så att den räcker till nästa skörd. Det har inte med religion att göra. Det handlar om överlevnad.

Religionernas uppgift är att göra denna nödvändiga ransonering till något heligt, till något som Gud vill. Och nåde den som börjar tulla på det dyrbara animaliska proteinet under vintern innan hönsen börjar värpa ägg till påsk. Alltså skrevs det regler om fasta som vävdes in i kyrkoårets rytm och sedan lärdes ut och predikades för folket varje söndag. Att bryta mot guds bud var att bryta med sina grannar.

I de katolska klostren var det ofta fasta. Man höll inte bara fast vid kyrkoårets stora fasteperioder som var advent inför jul och fastan inför påsk, plus lite extra fasta inför vissa helgondagar. Under hela året var varje onsdag och fredag fastedagar. På medeltiden även lördagar. Hårda bud.

Fisk och grönt är fastemat

Under fastan behöver man inte sluta äta helt. Det är bara vissa saker man inte får äta. Bristvaror helt enkelt som kött, ägg och mejeriprodukter. Fisk däremot brukade gå bra, det finns ju fisk i sjöar och hav hela året. På 1500-talet hade man en lite lustig definition av fisk. Dit räknades även säl, bäver och utter om de fångades i vattnet.

Vi köpte en hel gös från fiskaren i Kvicksund i Mälaren. Det var en riktig baddare på 3,2 kg som kommer att räcka till minst fyra middagar.

Naturligtvis fick man äta själva basmaten; gröt, välling, bröd och olika grönsaker och rotsaker. Hur skulle man annars orka jobba?

Författaren Ellen Rydelius beskriver i sin bok Den goda ryska maten från 1945 hur ofta det var fasta i den ortodoxa kyrkans Ryssland. I stort sett halva året. Det har nog aldrig varit lätt att vara ryss.

Fastetiderna utgjordes av de sju veckorna innan påsk, två eller tre veckor i juni, från början av november till jultiden och dessutom alla onsdagar och fredagar resten av året. Under fastan måste man avstå från all animalisk föda – alltså kött, ägg, smör och mjölk.

Muslimerna får under ramadan inte äta och dricka under dygnets ljusa timmar. Det innebär att de hoppar över lunchen.

Traditionen som försvann – fastlagsbullen

Nu är det jul igen, nu är det jul igen och julen varar än till påska. Men det var inte sant, men det var inte sant, för däremellan kommer fasta.

40 dagar före påsk börjar fastan – på askonsdagen. Det som kallas fastlagen börjar med fastlagssöndagen, fortsätter med blåmåndag och avslutas med fettisdag – sista dagen att fira och äta upp sig innan fastan börjar. I många länder har man karneval under fastlagen; karneval betyder just farväl kött. Mardi Gras betyder fet tisdag på franska.

Fettisdagen har vi i sedan 1500-talet Sverige firat med någon slags fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Den vetebulle med vispgrädde och mandelmassa som vi äter idag är en skapelse från början av 1900-talet. Innan dess var det nog mest en enkel bulle som ibland serverades i varm mjölk, så kallad hetvägg. Kanske ett sätt att pigga upp torrt bröd.’

Vintagemannen föredrar hetvägg. Så har han ätit fettisdagsbulle ända sedan han var barn på 1950-talet. Med varm mjölk och kanel. Vintageqvinnan har ett helt annat sätt att äta.

Ordet semla betyder egentligen bulle av finsiktat vetemjöl. Det som heter semla i Finland och i Österrike skulle vi nog här kalla för småfranska.

Idag har semmelseden urartat totalt i Sverige. Semlor säljs nästan under hela vinterhalvåret. Och formerna verkar inte ha några gränser. Det började med en semmelwrap på Karlavägen i Stockholm 2015. Efter några år kom saffranssemlan, semmelvåfflan, semmelpizzan, m.m. Den stora semmelpremiären verkar ha flyttat från fettisdagen till annandag jul ungefär. Det har det verkligen burit iväg snabbt. Inte många håller principfast vid den traditionella fastlagsbullen på fettisdagen längre. En livsmedelskedja i Sverige annonserade så här inför fettisdagen 2026:

 Våra bästa semmelrecept: Morotskakssemla, Banana split-semla, Räkmackesemla, Falukorvsemla, Brezelsemla, Semmelkladdkaka samt Snabba muffinssemlor.

Jag trodde att botten var nådd. Men nu gick den ur.

Det har hänt en hel del sedan denna notis infördes i GT (Göteborgs Tidningen?) 1952.

Kommer fastan att göra come back?

I vår tid, med globala livsmedelskedjor, då vi kan äta färska importerade jordgubbar på självaste nyårsafton, har dessa urgamla mattraditioner satts helt ur spel. Men hur blir det under beredskap? Tänk om livsmedelsimporten bryts, det blir ransonering igen och vi bara kan äta det som finns tillgängligt i vårt närområde. Vad kommer då att hända med begrepp som fasta? När maten inte finns i överflöd längre. När den kanske inte ens räcker till alla. När maten måste fördelas rättvist. Vilka ”heliga kor” kommer då att återuppstå i vårt samhälle? Vilka predikanter kommer vi då att lyssna till och hur upprätthåller vi ”social kontroll” över maten? Blida bikupor och diskutera.

I kommande inlägg kommer vi att fokusera på mat som skulle kunna fungera under en fasta. Det blir mycket fisk och vegetariskt. Om hur man genom storkok sedan har komponenter till tre, fyra middagar till. Det är precis som under beredskap. Man måste planera sin matlagning på längre sikt.

To be continued…

Följ också @vintagemannensberedskapsmat på Instagram